Skolsektionen 2015-05-11 Fredrika Mattsson Diarienummer: Rapport från Egentillsyn Djurås skola Rektor Susanne Heljestrand 2015-05-18 Deltagare Barn- och utbildningsnämnden Anne-Christine Carlsson (S) Anders Bengtsson, (KD) Svante Hanses (KOSA) Skolsektionen Åsa Nordlund, utvecklingsledare Susanne Heljestrand, rektor
Föräldrar: Anna Grins (år 8) Maria Staffas (år 7 och 9) Marianne Wallström ( år 8) Elever: Dennis 7 Alexander 7 Walter 7 Arvid 9 Ester 9 8:or på praktik Ann-Sofie Eriksson, bild Maria Karlsson, spec. lärare Ninnie Isgren, no Linda Jobs, kurator Lena Blom spec. ped Marianne Börjesson, skolsköterska Peter Söderlund, so/ sv Fanny Brandström, So Erik Bergman, no Egentillsynenens syfte är att säkerställa skolornas arbete utifrån de styrdokument som gäller i skolan. Skollag, Läroplan och allmänna råd. Lgr 11 Normer och värden Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling Trygghet och trivsel, plan mot diskriminering och kränkande behandling Föräldrar: Nöjda föräldrar som upplever att deras barn trivs och längtar till skolan. Skolans personal agerar och ringer hem när problem uppstår och det finns ett fungerande trygghetsteam. Föräldrarna upplever en trevlig stämning på skolan när man går igenom skolan lokaler. Trevlig, engagerad och tillmötesgående personal. Elever: trivs i skolan! De känner sig trygga och vet vart de ska vända sig om något händer. Många, mestadels tjejer, röker! Inte så många snusar. Det förekommer även att elever dricker alkohol på helgerna. Flera elever dricker energidrycker under skoldagen. Skolans personal diskuterar alkohol- och tobaksfrågor med eleverna. De har en upplevelse av att eleverna vet vem de kan gå till om de behöver stöd och hjälp i konflikter. Trivsel-enkäterna säger att eleverna känner sig trygga på skolan. Personalen har en gemensam värdegrund och ett aktivt arbete med förebyggande och åtgärdande arbete. Fungerande arbetslag idag. Kollegiet drar åt samma håll. Skolan måste hitta former för att förebygga rökningen! Handlingsplanen kring tobaksbrukande håller inte när det kommer till att rektor ska kalla till möte med föräldrar. Eleverna som röker struntar i skolan regler. Prestations och identitets -stress hos flickor och ökat användande av datorspel bland pojkar påverkar skolarbetet. Eleverna påvisar sömnsvårigheter. Lärare och elevhälsans personal ser ett stort problem med att eleverna jämt är uppkopplade.
Kunskaper Skolan ska ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem. Dessa ger också en grund för fortsatt utbildning. Skolan ska bidra till elevernas harmoniska utveckling. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra en grund för skolans verksamhet. Skolan ska erbjuda eleverna strukturerad undervisning under lärares ledning, såväl i helklass som enskilt. Lärarna ska sträva efter att i undervisningen balansera och integrera kunskaper i sina olika former. Nationella prov och meritvärden i nian visar att Gagnefs kommun placerar sig på plats 16/290 av landets kommuner i senaste SKL mätningen (april-15). Kunskapsnivåerna för kommunens elever i år 9 är höga. Föräldrar: upplever att elever med behov av särskilt stöd får det stödet. Väldigt få läxor skickas hem. Bra eller dåligt? Hur mycket använder eleverna IPAdsen i sitt lärande? Föräldrarna upplever att Ipaden inte används så mycket till lärande utan används mest som kommunikations- och sökverktyg? Biblioteksbesök? Lästräning, hur går den till? Elever: många lärarbyten för eleverna i en 9:a. Personkemin mellan elev och lärare är viktig och den påverkar inlärningen. Många lärare lägger inte ut lektionsplaneringar och skoljobb på Schoolsoft. Då är det svårt att hänga med. Elever i behov av särskilt stöd får det av speciallärare/ spec.ped. Många lärare jobbar inte utifrån uppsatta mål i elevers åtgärdsprogram. Eleverna är sällan på biblioteket. De närvarande eleverna tycker inte om att läsa skönlitteratur- Tråkigt. säger att kravet på att individualisera för allas enskilda behov är svårt att uppnå. Eleverna är inte så läsvana. Pedagogerna upplever att eleverna har svårigheter med att läsa och analysera olika typer av texter. Skolan använder en läsribba för elevernas läsutveckling från år F-9. En plan håller på att upprättas för samarbete mellan biblioteket och skolan. Inkludering är ett mål på skolan och därför har extra anpassningar i klassrummen utvecklats och här stöttar speciallärare och specialpedagog undervisande lärare. Internationella linjen är valbar för elever från år 8. Elevers ansvar och inflytande: De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig ska omfatta alla elever. Elever ska ges inflytande över utbildningen. De ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i frågor som rör dem. Informationen och formerna för elevernas inflytande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Eleverna ska alltid ha möjlighet att ta initiativ till frågor som ska behandlas inom ramen för deras inflytande över utbildningen. Måltider, Delaktighet, klass/elevråd Föräldrar: Barnen vill inte alltid äta maten. Vet inte om det beror på miljön, grupptryck eller utbudet/smaken. Elever: ingen delaktighet i planeringar/bedömningar av ämnesområden. Få lärare fyller i matriserna. Eleverna vet inte alltid hur de ligger till. Lärarna bedömer uppgifter löpande under inlämningsuppgifter/prov. Mer feedback önskas. Klassråd förbereder ärenden till elevråden. Alla närvarande eleverna är med i elevrådet. Protokoll förs men uppföljningen har inte fungerat. Elevrådsrepresentanter presenterar protokollet för rektor. Fungerar inte! Till nästa läsår ska rektor vara med på elevrådsmötena vilket eleverna tycker blir bra. Många elever äter dåligt i matsalen. Grupptryck? Eleverna äter vid bestämda bord. klassråd och elevråd behöver utvecklas. Skola och hem Skolans och vårdnadshavarnas gemensamma ansvar för elevernas skolgång ska skapa de bästa möjliga förutsättningarna för barns och ungdomars utveckling och lärande Föräldrar: schoolsoft fungerar bra som kommunikationskanal. Eleverna håller i sina utvecklingssamtal. Trivselenkät fylls i för varje utvecklingssamtal. Prioriterade kunskapsområden som kommer upp på utvecklingssamtalen följs inte upp i undervisningen. Detta visar sig på nästa utvecklingssamtal. Ämnesmatriser
finns på schoolsoft men alla är inte ifyllda. Föräldrarna får själva ta upp det som känns angeläget för dem. Det är svårt att få en helhet på elevens utveckling under samtalen. Hur förbereder lärarna eleverna för att leda utvecklingssamtalen? Det ligger på föräldrarnas ansvar att fråga om måluppfyllelse och utvecklingsområden. Elever: schoolsoft används som kommunikationsverktyg. Eleverna förbereder sina utvecklingssamtal med hjälp av en mall. Det här kan jag- det här behöver jag utveckla. Schoolsoft är ett bra kommunikationsverktyg. Lärarna upplever kontakten med föräldrar bra och positivt. Svårt att se helheten kring elevens måluppfyllelse när lärarna använder och fyller matriserna med olika frekvens. Detta upplevs som ett bekymmer som är uppmärksammat och kommunicerat i kollegiet. Övergång och samverkan Samarbetsformer mellan förskoleklass, skola och fritidshem ska utvecklas för att berika varje elevs mångsidiga utveckling och lärande. För att stödja elevernas utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv ska skolan också sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskolan samt med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Samarbetet ska utgå från de nationella mål och riktlinjer som gäller för respektive verksamhet. Föräldrar: Elever: övergången har fungerat bra mellan år sex och sju. Skolan och omvärlden Eleverna ska få en utbildning av hög kvalitet i skolan. De ska också få underlag för att välja fortsatt utbildning. Detta förutsätter att den obligatoriska skolan nära samverkar med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Det förutsätter också en samverkan med arbetslivet och närsamhället i övrigt. Föräldrar: Elever: åttor och nior har varit på många studiebesök på gymnasieskolor. Yrkespraktik i år 8. Bedömning Betyget uttrycker i vad mån den enskilda eleven har uppnått de nationella kunskapskrav som finns för respektive ämne. Som stöd för betygssättningen finns ämnesspecifika kunskapskrav för olika betygssteg. Föräldrar: känner inte till hur eleverna bedöms löpande under lektionerna. Elever: matriserna i schoolsoft fylls sällan i. Lite feedback förekommer från lärare under lärandets gång med några undantag. Eleverna känner inte till och är således inte delaktiga i några pedagogiska planeringar kring arbetsområdena de ska jobba med. personalen har under vt-15 jobbat med bedömning för lärande. Var befinner sig eleverna? Hur ger vi feedback? Lärarna diskuterar hur de kan använda och kommunicerar matriser för att utveckla elevernas lärande. Personalen har auskulterat i varandras klasser. Förutsättningarna för elevers lärande har blivit bättre. Personalfördelningen är bra. Dokumentationen har minskat. Det upplevs som ett stort problem att lärarna jobbar så olika med bedömning, feedback och matriser. Svårt att kommunicera kunskapsnivåer utifrån matriserna med både föräldrar och elev.
Rektors ansvar Som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig personal i skolan har rektorn det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas mot de nationella målen. Rektorn ansvarar för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen och kunskapskraven. Rektorn har ansvaret för skolans resultat. Pedagogiskt ledarskap Elever: Vi får bra stöd av rektor när behov uppstår. Susanne är snabb och tydlig och har en positiv vision och drivkraft! Susanne har ett bra ledarskap och har lyckats bygga kollegiet som ett team. Hon går i framkant när det gäller nya riktlinjer och forskning. Susanne räcker inte till för elevhälsarbetet. Är fördelningen rektor/ intendent optimalt? Samtal med Rektor: Susanne är frustrerad över att samverkan med socialtjänsten, BUP och HAB fördröjs/ stannar upp p.g.a. olika sekretessregler och prioriteringar. Övrigt: Varierande temperaturer i klassrummen. Saknar datorer som komplement till IPAds. Kommunen tillhandahåller inte en lagringsplats för lärarnas arbete i deras Mac-datorer! Önskvärt att använda sig av IPAds mer som ett pedagogiskt verktyg. Det tar tid! Förändra/förbättra yttre och inre skolmiljön. En riktig entré! Föreslagna utvecklingsområden på Djurås skola: VAD/HUR Elevers delaktighet i planering, undervisning och bedömning. Bedömning för lärande i personalgruppen utvecklingssamtalen NÄR/VEM