Läsåret 201 Kvalitetsredovisning Vittra Östertälje 2016/2017 Här kan du ta del av en sammanfattning av vårt arbete läsåret 2016/2017. Här finns våra resultat från året och analyser vi gjort utifrån dem. Du kan också se vad vi tar sikte på inför 2017/2018 eftersom analyserna från det här året mynnar ut i vår plan inför nästa år. Välkommen, Anna Bergman Rektor Vittra Östertälje Fakta om Vittra Östertälje Vittra Östertälje startade 2002. I vår verksamhet har vi förskoleklass till årskurs 9 och fritidshem. Vittra Östertälje är en del av Vittraskolorna AB som funnits sedan 1993 och som idag driver 26 för- och grundskolor runt om i Sverige. Vittra är sedan 2008 en del av AcadeMedia.
Vittra Östertälje grundskola Vårt kvalitetsarbete i grundskolan Vi utvärderar kvaliteten i skolan utifrån våra två kvalitetsaspekter Funktionell kvalitet och Upplevd kvalitet. Funktionell kvalitet Funktionell kvalitet handlar om i vilken mån vi når de nationella målen för utbildningen. Vi följer upp kunskapsresultat och värdegrundsresultat. Kunskapsuppdraget följer vi upp gemensamt fyra gånger under läsåret; mitten av höstterminen, höstterminens slut, mitten av vårterminen samt vid slutet av läsåret. Vi tittar på i vilken grad vi når kravnivån för godtagbara kunskaper. Den informationen analyseras och utifrån slutsatserna planerar vi för vidare insatser. Vid läsårets slut dokumenteras varje elevs kunskapsutveckling i samtliga ämnen. Tillsammans med tillhörande framåtsyftande kommentarer utgör de det skriftliga omdömet. Det skriftliga omdömet används som underlag för varje elevs individuella utvecklingsplan. Efter läsårets slut gör vi en större sammanställning av skolans kunskapsresultat. Den innehåller en sammanställning av andelen som nått kravnivån för godkända kunskaper i årskurs 1-5 och av betyg i årskurs 6-9. Vi sammanställer då också resultaten från de nationella proven i årskurs 3, 6 och 9 och korrelationen mellan resultaten i nationella prov och betyg följs upp för årskurs 6 och 9. Värdegrundsuppdraget följer vi upp genom två kvalitetsundersökningar som ger oss en indikation på hur elever och föräldrar upplever undervisningskvaliteten och kvaliteten i lärmiljön, t.ex. möjligheten till studiero och trygghet. Upplevd kvalitet Upplevd kvalitet handlar om i vilken grad elever och föräldrar är nöjda med skolan. Varje år genomför vi två enkätundersökningar. De riktar sig till elever i årskurs 4-9 och till föräldrar och vårdnadshavare. Kvalitetsundersökningarna syftar till att ge oss en bild av hur elever och föräldrar upplever verksamheten. Om vi ser att det finns områden där de inte är nöjda analyserar vi vad det kan bero på och beslutar om åtgärder som vi ska vidta. Svarsfrekvens från eleverna var 88 procent i oktober 2016 och 76 procent i februari 2017. Svarsfrekvens från föräldrarna var 56 procent i oktober 2016 och 65 procent i februari 2017. Fakta om Vittra Östertälje skola Vittra Östertälje är en fristående grundskola i Södertälje med Academedia som huvudman. Vi har 446 elever på skolan från förskoleklass till årskurs 9 och är organiserade i arbetslag enligt följande: Fritidshem och fritidsklubb, arbetslagsledare Susanna Youssef Miniorerna, åk F-3, arbetslagsledare Mikaela Källgren Juniorerna, åk 4-6, arbetslagsledare Hanna Bergsvik Seniorerna, åk 7-9, arbetslagsledare Johanna Pettersson Skolans ledningslag utgörs av rektor Anna Bergman, biträdande rektor Linda Sandblom, 2
arbetslagsledare för samtliga arbetslag (enligt ovan) samt specialpedgaog Marika Sättberger. Skolans elevhälsoteam (EHT) består av rektor Anna Bergman, biträdande rektor Linda Sandblom, skolsköterska Sofia Wessman, kurator Inger Azrak, specialpedagoger Maria Fenger-Krog (F-6) & Marika Sättberger (åk 7-9), skolläkare Stefan Holmström samt skolpsykolog via kommunens Resurscentrum. Skolan är delvis inrymd i gamla Östertäljeskolan som stod klar 1903, 2002 startade Vittra Östertälje sin verksamhet och 2005 stod den nya delen av byggnaden klar för inflyttning. Skolan ligger inbäddad i grönska och närheten till skogen utanför är lika påtagligt inne i skolan som ute på skolgården. I området ligger även ett stort läkemedelsföretag och norra europas modernaste fjärrvärmeverk. Vi är väldigt stolta över vår verksamhet. Varmt välkomna till oss! Kvalitetsmål för Vittra Östertälje grundskola 2016/2017 Funktionell kvalitet Kunskapsmål: Öka meritvärdet i åk 9 till 250. Värdegrundsmål: Öka elevernas känsla av att de blir behandlade med respekt, från 55 till 60 i index. Öka elevernas känsla av arbetsro, från 63 till 68 i index. Öka elevernas känsla av att de får den hjälp de behöver i sitt skolarbete, från 63 till 65 i index. Upplevd kvalitet: Öka NKI för elever; från 54 till 60 Öka rekommendationsgraden bland elever och föräldrar Öka graden av trivsel för elever och föräldrar Sammanfattning av insatser vi genomfört för att nå våra mål Helhetsbedömningar var sjätte vecka. Gemensamt arbetslag skola och fritids, miniorverksamheten F-3, för att skapa större samverkan och samsyn för eleverna och de handlingsplaner vi skriver och följer upp under läsåret. Socialpedagogisk kompetens tillförs miniorlaget för att främja ett respektfullt klimat och stötta pedagoger i konflikthantering. Handledning för pedagoger inom skola och fritids av EHT-teamets samtliga kompetenser för att få stöttning i de frågor som en pedagog kan tänkas ställas inför, såväl med syftet att öka elevernas måluppfyllelse som för att öka möjligheten till att skapa arbetsro för eleverna samt 3
öka deras känsla av trivsel och nöjdhet. Kollegial fortbildning för att öka kompetensen kring lågaffektivt bemötande och stärka de pedagogiska relationerna. Fasta placeringar för alla undervisningsgrupper samt fortsatt mobilpolicy för att främja trygghet och arbetsro. Åldershomogena arbetsgrupper som motsvarar ansvarsgrupperna för att minska belastning för eleverna av att byta grupp flera gånger om dagen och på så vis öka tryggheten. Arbetslagsspecifika och levande handlingsplaner med utgångspunkt i skolans fokusområden och prioriterade mål. Handlingsplanerna kommer att följas upp och handlingar utvärderas i samband med UF-dagar varje period. Förstelärare för att säkerställa ökad måluppfyllelse 4
Resultat grundskola Funktionell kvalitet Kunskapsresultat Andel (%) elever som nått kravnivån för godtagbara kunskaper i samtliga ämnen*, juni 2017 Andel (%) elever som nått kravnivån för godtagbara kunskaper, årskurs 1 98% Andel (%) elever som nått kravnivån för godtagbara kunskaper, årskurs 2 98% Andel (%) elever som nått kravnivån för godtagbara kunskaper, årskurs 3 93% Andel (%) elever som nått kravnivån för godtagbara kunskaper, årskurs 4 91% Andel (%) elever som nått kravnivån för godtagbara kunskaper, årskurs 5 97% Andel (%) elever som nått kravnivån för godtagbara kunskaper, årskurs 6 98% Andel (%) elever som nått kravnivån för godtagbara kunskaper, årskurs 7 100% Andel (%) elever som nått kravnivån för godtagbara kunskaper, årskurs 8 94% Andel (%) elever som nått kravnivån för godtagbara kunskaper, årskurs 9 98% *samtliga ämnen som eleven haft undervisning i under läsåret Ämne Andel (%) som nått kravnivån för godtagbara kunskaper, åk 3 Andel (%) som nått kunskapskraven (minst E) åk 6 Andel (%) som nått kunskapskraven (minst E) åk 9 Bild 100 100 98 Biologi Ingår i NO 98 Engelska 100 98 98 Fysik Ingår i NO Geografi Ingår i SO 98 Hemkunskap 100 98 Historia Ingår i SO 98 Idrott och hälsa 100 100 98 Kemi Ingår i NO 98 Matematik 98 100 98 Mod. språk, språkval 98 Modersmål 100 100 100 Musik 100 100 98 NO 100 100 Religionskunskap Ingår i SO 98 Samhällskunskap Ingår i SO 98 Slöjd 95 100 98 SO 100 100 Svenska 100 100 98 Svenska som andraspråk 100 100 100 Teknik 98 5
Nationella prov årskurs 3, Vt-17 Totalt antal elever i åk 3: 43 Ämne, delprov Antal elever som deltagit i delprovet Andel (%) av deltagande elever som nått kraven Matematik A: muntlig kommunikation 43 100 B: talföljd, geometriska mönster 43 100 C: förståelse för räknesätten 43 98 D: positionssystemet 43 100 E: enkla problem 43 100 F: mäta, jämföra samt skriftliga räknemetoder 43 91 G: överslagsräkning, huvudräkning 43 96 Svenska Tala: muntlig uppgift 42 95 Enskilt textsamtal 42 100 Stavning och interpunktion 42 84 Läsa: berättande text 42 93 Enskild högläsning 42 100 Skriva: faktatext 42 91 Läsa: faktatext 42 98 Skriva: berättande text 42 77 Korrelation nationella prov åk 9 och slutbetyg 6
Resultat åk 9, över tid 2015 2016 2017 Andel (%) elever som nått alla kunskapskrav år 9 93% 90% 98% Andel (%) behöriga till gymnasiet 98% 95% % Meritvärde (baserat på 17 betyg) 246 248 260 Salsavärde För att få en nyanserad bild av olika skolors förutsättningar har Skolverket utvecklat SALSA - Skolverkets Arbetsverktyg för Lokala Sambandsanalyser. Analysverktyget SALSA presenterar betygsresultat i årskurs 9 efter att viss hänsyn tagits till ett antal bakgrundsfaktorer ; föräldrarnas utbildningsnivå, andel elever födda i Sverige med utländsk bakgrund, andelen elever födda utomlands samt fördelningen pojkar/flickor. Störst betydelse för resultaten i modellen har föräldrars utbildningsnivå. 2011 2012 2013 2014 2015 2016 15-6 0 4 10 12 7
Funktionell kvalitet - Värdegrundsresultat Jämförelse mellan elevernas, föräldrarnas och lärarnas bedömning av kvaliteten i skolans studiemiljö, d.v.s. frågor som rör respekt, trygghet, arbetsro samt inflytande och påverkan och kvaliteten i skolans undervisning, d.v.s. frågor som rör skolans sätt att väcka lust, ge stöd och hjälp samt att återkoppla och kommunicera gällande elevens utveckling och lärande. ( Från enkätundersökningen i februari 2017.) 8
Upplevd kvalitet Nöjd-kund-index (NKI) är en sammanvägning av frågor om hur nöjd man som elev och förälder är med skolan, i vilken grad skolan lever upp till de förväntningar man hade och hur nära skolan är att vara en perfekt skola. Rekommendationsgraden beskriver i vilken grad man vill rekommendera skolan till andra. Trivselgraden beskriver i vilken grad eleverna trivs på skolan och i vilken grad förälder upplever att deras barn trivs. 9
Analys av grundskolans resultat Vi är mycket stolta över att kunna konstatera att vårt meritvärde för årskurs 9 detta läsår ökat till 260. Det är vår övertygelse att de didaktiska metoder vi använt oss av under läsåret med utgångspunkt i varje elevs behov och förutsättningar, det kontinuerliga arbete med värdegrund och socialt samspel, vårt arbetssätt och våra arbetsformer som gynnar elevens kunskapsutveckling och ett aktivt elevinflytande samt en god och kontinuerlig föräldrakontakt tillsammans skapar bra förutsättningar för god måluppfyllelse. Vår främsta framgångsfaktor är just det individanpassade arbetssätt vi jobbar enligt där vi utifrån de helhetsbedömningar som görs var sjätte vecka har god kännedom om varje elevs förutsättningar och behov genom hela grundskolan. Trots detta upplever vi att vi i årskurs 4-6 ser vi i än högre grad behöver individualisera undervisningen och anpassa uppgifter och arbetssätt så att de ligger mer i linje med elevernas kunskapsnivå och behov. Resurser har fördelats främst till de teoretiska ämnena (resurser i form av tid med pedagog) och vi kan se att även de praktiska ämnen hade gynnats av att schemalägga 1-1 stöd för enskilda elever. Fortsättningsvis har eleverna i åk 4-6 fått arbeta med text i nästan alla ämnen. Både att läsa och att skriva. Ett effektivare användande av digitala hjälpmedel skulle gynna en del elever som har svårt motoriskt att skriva längre texter men även kunna höja kvaliteten på allas texter då själva produktionen (skrivandet) inte blir central utan produkten (texten, tänkandet). En annan sak som skulle gynna eleverna är ett språkutvecklande arbetssätt. Där behövs kompetensutveckling för hela arbetslaget då vi i nuläget befinner oss på olika nivå och behöver en gemensam bas. Alla kursplaner innehåller språkliga uttrycksformer och våra elever behöver få bättre möjligheter att använda begrepp, tolka/förstå och utveckla sina språkliga färdigheter mer. Vår analys ger att vårt systematiska kvalitetsarbete genomgående för skolan med de helhetsbedömningar som görs var sjätte vecka av kunskapsresultat är avgörande för den goda måluppfyllelse vi haft i hela skolan. Det ger att vi kan styra resurser på ett effektivt och korrekt sätt och också kan göra omflyttningar under pågående termin. Vi har haft tätt samarbete mellan skolans elevhälsoteam och arbetslag och under detta läsår utvecklat detta samarbete i form av pedagogsamtal där man som pedagog får stöd och handledning direkt av elevhälsans samtliga kompetenser. Under året har vi haft som mål att börja arbeta med samtida undervisning (ämnesövergripande undervisning med riktiga mottagare) utifrån Vittras verktygsguide och genom det utveckla vår 10
undervisning. I vår handlingsplan för läsåret fanns mål för tydligare återkoppling till elever och detta upplever vi att misslyckats med och även resultaten från enkätundersökningarna visar detta, de pedagoger som följt den grundläggande planen för återkoppling har fått positiv feedback från elever så vi ser att vi behöver en bättre samsyn och att alla pedagoger gör på samma sätt för att lyckas. Vi kan se att ett normkritiskt förhållningssätt behöver konkretiseras och medvetandegöras för att stärka våra elevers möjligheter att lyckas i samtliga ämnen på skolan. Likvärdigheten på skolan behöver vara fortsatt fokus och för detta planeras insatser under kommande läsår. Sammanfattning av planerade insatser 2017/2018 För att öka våra formella resultat: Ombyggd kapphall för att öka trygghet och trivsel Ombyggnation av undervisningsrum för ökad arbetsro Lokalvårdare anställd på skolan för att öka upplevelsen av ordning och reda Förstelärarforum - gemensamt forum för skolans förstelärare tillsammans med skolledning Förstelärare med ett kollegialt arbetssätt som övergripande metod med arbetslagsspecifika uppdrag utifrån årets analysarbete och behov; digitalt berättande (F-3) språkutvecklande arbetssätt (4-6) ämnesövergripande undervisning (7-9). Pedagogiskt forum varje vecka, leds av förstelärare Arbetslagsmöten, leds av ALL (arbetslagsledare) Extern input och fortbildning gällande undervisningstrategier & att skapa lärandearenor Teambuildning med fokus på värdegrundsuppdraget Morgonsamlingar kopplade till värdegrund Morgonsamlingar kopplade till elevdelaktighet Gemensamt innehåll på våra dagliga samlingar - delaktighet genom tydlighet och information. Tydligare lärmiljöer med fastslagna ordningsregler, förväntasdokument samt fasta placeringar. Öka elevdelaktigheten: Ett väl fungerande elevråd för att öka dialog och utvecklingsarbete gällande trygghet, arbetsro och innehåll i undervisningen. Mobilpolicyn för hela skolan åk 1-9 kommer att innebära att eventuella telefoner checkas in på morgonen och ut på eftermiddagen. Gemensamma mötestider för pedagogiskt utvecklingsforum för att öka möjlighet till ämnesforum. Utökat antal digitala plattformar i F-3 samt 4-6. Utökat elevhälsoteam Utökad biträdande rektorstjänst med särskilt elevhälsoansvar 11
Kvalitetsmål för Vittra Östertälje grundskola 2017/2018 Funktionell kvalitet Kunskapsmål: Behålla meritvärdet i åk 9; 260 poäng Andel elever behöriga till gymnasiet; 100% Värdegrundsmål: Delaktighet Mina lärare gör så att jag får lust att lära mig mer ökar till 7.0 (av 10) Mina lärares undervisning gör mig motiverad till att lära mig mer ökar till 7.0 (av 10) Mina lärare i de olika ämnena samarbetar så att jag har möjlighet att nå mina mål ökar till 7.0 (av 10) Öka trygghet och studiero Jag tycker att jag kan få arbetsro i skolan ökar till 7.0 (av 10) Upplevd kvalitet: Öka vår NKI till 6.5 (av 10) Öka rekommendationsgraden till 6.5 (av 10) Utveckla vår lärmiljö Det är ordning och reda i min skola ökar till 6.0 (av 10) Det är en stimulerande lärmiljö i min skola ökar till 6.0 (av 10) 12
Vittra Östertälje fritidshem Kvalitetsarbete i fritidshemmet Vi utvärderar kvaliteten i fritidshemmet utifrån våra två kvalitetsaspekter Funktionell kvalitet och Upplevd kvalitet. Funktionell kvalitet Funktionell kvalitet handlar om i vilken mån vi når de nationella målen för utbildningen. Vi utvecklar kvaliteten i vårt fritidshem genom att göra utvärderingar av verksamheten. Det sker i slutet av varje period, alltså sex gånger under året. Utvärderingarna stödjer en medvetenhet kring uppdraget och samtliga målområden i läroplanen blir utgångspunkt för analys. Processen gör oss medvetna om vad vi gör bra och vad vi behöver utveckla. Upplevd kvalitet Upplevd kvalitet handlar om i vilken grad föräldrarna är nöjda med fritidshemmets verksamhet. Varje år genomför vi två enkätundersökningar, Lilla- och Stora Kvaliteten. De riktar sig till föräldrar i alla Vittras skolor och syftar till att ge oss en bild av hur föräldrarna upplever verksamheten. Om vi ser att det finns områden där föräldrarna inte är nöjda analyserar vi vad det kan bero på och beslutar om åtgärder som vi ska vidta. Fakta om Vittra Östertälje fritidshem På vårt fritidshem kan eleverna gå från förskoleklass till årskurs 5. Vi har organiserat oss på följande sätt: Personal på fritidshemmet Antal personer som arbetar på fritidshemmet, omräknat till heltidstjänster 6,25 Antal fritidspedagoger med examen, omräknat till heltidstjänster 0 Antal personal med övrig pedagogisk högskoleexamen, omräknat till heltidstjänster 4,45 Fritidsgrupp Antal barn Åldrar Fritids F-3 155 6-9 Klubben 60 10-11 13
Fritidshemmets lokaler delas med miniorlaget (F-3) och Klubbens lokaler delas med juniorlaget (4-6). Fritids öppnar på morgonen kl. 6:30 och där finns det möjligheter att få en lugn och skön start på dagen. Fritids använder kärnan av minior- och fritidslokalerna som mest och har sitt material placerat intill aktiviteterna. Fritids har även aktiviteter i skolans övriga lokaler som skapande i ateljén, dans och mästarnas mästare i aulan, lek och sport i idrottshallen, bygg och konstruktion samt lek i förskoleklassernas rum. Eftermiddagsfritids öppnar när barnen slutar skolan kl. 13.45 och stänger kl. 17.45. En stor del av dagen spenderas utomhus i vår fantastiska närmiljö som till stor del består av skog. Vi har ett motionsspår precis intill skolan, en lekpark, fotbollsplaner och en stor skolgård som erbjuder möjlighet till bollspel på bollplanen, olika lekar i King -rutor, pingisbord samt klätterställningar. Kvalitetsmål för Vittra Östertälje fritidshem 2016/2017 Funktionell kvalitet och upplevd kvalitet: Normer och värden Fortsätta arbetet med hur vi som pedagoger kan utveckla vårt agerande för att skapa en god kultur Utveckla vårt arbete med konflikthantering Öka deltagandet för pedagogerna i barnens lek Vi ska arbeta för att vår miljö både inom- och utomhus ska vara ren och trygg. Elevernas ansvar och inflytande Fortsätta med fritids- och klubbenråd Låta barnen vara med i planerings-, utförande och utvärderingsprocessen genom ex. fritidsråd. Skapa, genomföra och utvärdera enkät/intervjufrågor som är anpassade efter efterfrågan på vad meningsfull fritid är samt hur vi kan öka tryggheten på skolan. Till del styra våra planeringar efter barnens önskan och intressen. Skola och hem Delta på skolans föräldramöte för år F-6. Bjuda in föräldrar till olika evenemang där vi har möjlighet att synliggöra vår verksamhet samt där det skapas möjlighet för att få en bättre relation till föräldrarna. Fortsätta att vara en del av miniorernas veckobrev. Ha en del av juniorernas veckobrev. Övergång och samverkan Fritids- och miniorlaget blir ett arbetslag. En ny tjänst tillkommer som samordnare för att bättre knyta ihop verksamheterna. Fritidspedagogerna kommer att ingå i en trio-grupp med undervisande pedagoger för att öka samverkan och för att tillsammans kunna se barnets samlade skoldag. 14
Fortsätta att ha inskolningstillfällen för nya förskoleklassbarn som ska gå på fritids. Fortsätta att ha inskolningstillfällen för år 3 som ska börja på Klubben. Se över rutiner kring övergång från skola till fritids för att sträva mot en lugnare övergång. Skolan och omvärlden Bjuda in olika idrotts- och kulturföreningar till fritids för att bredda barnet möjlighet till nya intressen. Göra fler utflykter till ex. museum, konsthall eller bibliotek. Besöka närliggande platser i området/ Södertälje för att bredda barnets bild av omvärlden. Sammanfattning av insatser vi genomfört för att nå våra mål Normer och värden Fortsätta arbetet med hur vi som pedagoger kan utveckla vårt agerande för att skapa en god kultur. Utveckla vårt arbete med konflikthantering Öka deltagandet för pedagogerna i barnens lek Vi ska arbeta för att vår miljö både inom- och utomhus ska vara ren och trygg. Elevernas ansvar och inflytande Fortsätta med fritids- och klubbenråd Låta barnen vara med i planerings-, utförande och utvärderingsprocessen genom ex. fritidsråd. Skapa, genomföra och utvärdera enkät/intervjufrågor som är anpassade efter efterfrågan på vad meningsfull fritid är samt hur vi kan öka tryggheten på skolan. Till del styra våra planeringar efter barnens önskan och intressen. Övergång och samverkan Fritids- och miniorlaget blir ett arbetslag. En ny tjänst tillkommer som samordnare för att bättre knyta ihop fritids och skola Fritidspedagogerna kommer att ingå i en trio-grupp med undervisande pedagoger för att öka samverkan och för att tillsammans kunna se barnets samlade skoldag. Fortsätta att ha inskolningstillfällen för nya förskoleklassbarn som ska gå på fritids. Fortsätta att ha inskolningstillfällen för år 3 som ska börja på Klubben. Se över rutiner kring övergång från skola till fritids för att sträva mot en lugnare övergång. Skolan och omvärlden Bjuda in olika idrotts- och kulturföreningar till fritids för att bredda barnet möjlighet till nya intressen. Göra fler utflykter till ex. museum, konsthall eller bibliotek. 15
Besöka närliggande platser i området/ Södertälje för att bredda barnets bild av omvärlden. Resultat fritidshemmet Analys av fritidshemmets resultat Mitt barns fritidshem erbjuder meningsfulla aktiviteter som stimulerar mitt barns utveckling Vi hade som mål att lägga i en hög växel i genomförandet av de åtgärder vi hade utifrån förra årets resultat pga. att vi kunde se flera bitar som vi behövde utveckla. Under detta läsår har vi lagt mycket tid på att arbeta med kollegialt lärande när det gäller vår utveckling i att planera aktiviteter utifrån kunskapsmålen för fritidshem. I år planerar vi verksamhetens aktiviteter i högre grad utifrån kunskapsmålen än vi gjort tidigare år. Vi har också avsatt samtal med vårdnadshavare där vi kommunicerar elevernas sociala utveckling. I år vid terminsstart erbjöd vi alla vårdnadshavare att boka 16
en tid med ansvarspedagog på fritids för dennes barn för att prata om deras barns sociala utveckling. Vi har utvecklat vår kommunikation på fler sätt; bland annat genom att vi satt upp kunskapsmålen på aktivitetstavlan i syfte att vårdnadshavare och elever skulle bli mer medvetna om att vi arbetar utifrån dessa läroplansmål och hur aktiviteterna är kopplade till läroplanen. Vi har informerat om detta i veckobrev inför terminen samt påmint om att vi gör det även under terminen. Vi har under året utvecklat elevdelaktigheten på fritidshemmet; dels genom fritidsrådet som är med och beslutar om aktiviteter samt genom en förslagslåda som sitter uppe i verksamheten. Utifrån en enkät som skickades ut, meningsfull fritid på fritids, fick vi reda på hur eleverna upplevde sin tid på fritids. Vi gjorde förändringar i aktiviteter och la till nytt när vi såg ex. att år 3 inte tyckte att de lärde sig nya saker på fritids. Vi ställde frågan till vårdnadshavare och elever: Vad betyder meningsfull fritid för dig?. Vi har gått igenom svaren om vad alla parter tycker är meningsfull fritid, då vi tänkte att resultatet eventuellt beror på att vi har olika syn på vad meningsfull fritid är. Dessa har presenterats under fritidshemmens dag i maj samt efter det hängts upp på väggen inomhus där vårdnadshavare har möjlighet att läsa vad de olika parterna tycker. Vi ser att vårdnadshavarna anser att meningsfull fritid för deras barn är främst att pedagoger ska vara närvarande bland barnen och att det ska vara fler lekar som är styrda av pedagoger (idag har vi två per eftermiddag). Jag är nöjd med fritidshemmets sätt att kommunicera om vad som händer i verksamheten Vi kommer att utveckla vårt sätt att kommunicera vår dagliga verksamhet samt även informera om hur vi kommunicerar för att öka vårdnadshavares upplevda nöjdhet. Förskoleklassens elever och vårdnadshavre möter för första gången skolan och då är det extra viktigt att vi är tydliga i kommunikationen. Vi behöver vara mer tydliga vid terminsstart hur kommunikationen mellan skola, fritids och hemmet går till. Vi har detta läsår blivit bättre på att kommunicera information om verksamheten på Schoolsoft, ex. aktivitetsschema för veckan. Vi kan dock bli bättre på att lägga ut vad som händer i verksamheten på Facebook, då vi ofta får god respons när vi gör det. Skola och fritidshemmet samverkar kring mitt barns utveckling och lärande Vi har arbetat med att synliggöra vår samverkan mellan skola och fritids genom att vi under samtal/ mailkontakt med vårdnadshavare informerat om att vi alltid informerar den andra ansvarspedagogen för skola/ fritids. Vi har även genom veckobrevet informerat när vi har samplanerat exempel en aktivitet utifrån gemensamt tema. I många fall har ansvarspedagog för både skolan och fritids deltagit under möten som rör en elev, oftast när det handlar om sociala situationer. Detta har varit positivt, då det tidigare har varit skolan/samordnare för fritids som har stått för de flesta möten trots att det handlat om barnets fritidstid/ sociala utveckling. Detta har lett till att det blir tydligare att vi arbetar tillsammans, både för vårdnadshavare och elev. Det har även varit positivt för fritidspersonalen pga. att man får mer 17
direkt information om hur det går för barnen, än att få höra det från en som ex. inte är med under arbetslagsmöten. Vi skulle kunna bli bättre på att samverka kring barnens utveckling och lärande, genom att ha fler avstämningar med varandra under läsåret kring varje elev, samplanerade temaarbetet i större utsträckning samt om fritids deltog på IUP-samtal. Att ha fler avstämningar och samplanera temaarbeten är genomförbart och det som krävs är en planerad struktur kring hur och när det ska gå till. Det som inte är genomförbart är att fritids deltar på IUP-samtalen, då det skulle krävas bemannas med vikarier under fritidstid då samtalen ofta ligger på eftermiddagen. Mitt barn känner sig trygg på fritidshemmet 62 % av vårdnadshavarna säger att deras barn känner sig trygga på vårt fritidshem. En större förändring inför detta läsår har varit att alla fritidsgrupper har haft en pedagog som har varit kopplad till deras grupp, en ansvarspedagog för gruppen på fritids. Ansvarspedagogen presenterades genom ett utskick på Schoolsoft vid terminsstart där personen presenterade sig själv med bild och namn samt en inbjudan till att boka samtal med pedagogen under terminen om man vill veta mer hur det går för deras barns sociala utveckling. Det var 1 vårdnadshavare som bokade ett sådant möte. Syftet med att ha en ansvarspedagog var att den skulle kunna ha tätare och tydligare kontakt med den ansvarpedagog som har gruppen under skoltid. Utifrån det ser vi att barnen får en tryggare skolgång där vi har mer koll på utveckling, lärande och sociala kontakter. Samtidigt som skolan utförde vi en trygghetsvandring där vi gick igenom alla fritids lokaler samt utemiljö för att få syn på om det finns platser som barnen upplever är mindre trygga. Där kunde man b.la se att kapphallen och toaletterna är platser där barnen känner sig mindre trygga. Utifrån det bestämde vi tillsammans med övriga på skolan att vi skulle införa bestämda toaletter till varje grupp samt att kapphallen ska genomgå en omfattande renovering inför nästa läsår. En nyhet som vi har börjat med och kommer att fortsätta med är att vi skickar ut en enkät till alla barn som går på fritids. Där kan vi få en avstämning i hur barnet upplever sin fritidstid som hur denne ser på tryggheten utifrån relationen till pedagoger och andra barn samt våra lokaler/ utemiljö. Detta var en bra metod för att kunna se hur varje grupp känner och det har varit lättare för oss att rikta åtgärder i rätt riktning. Andra åtgärder som vi fullföljt är att all personal ska ha namnskyltar, vi har satt upp bilder och namn på all fritidspersonal så att de är synligt i verksamheten samt att vi har nya tydliga uppdrag bland personalen när vi är utomhus för att skapa mer rörelseglädje och aktivitet, ex. att en pedagog per dag håller i en utomhusaktivitet för de som vill vara med. Vi har bestämt hur vi delar upp pedagogerna utomhus så att man täcker hela vår utomhusmiljö ett bra sätt och bestämt vilka som är mer fria att 18
närvara i barnens lek. En sak som vi hade som åtgärd var att vi skulle inkludra konsekenstrappan mer vid konfliktlösning och synliggöra för barn och vårdnadshavare att vi alltid utgår från den. De undervisande pedagogerna gick igenom konsekvenstrappan med alla elever under HT 16 och den sattes upp i alla undervisningsrum samt synligt i övriga miljöer på skolan. Det vi behöver bli bättre på är att visa tydligt för barn och vårdnadshavare varit i trappan man befinner sig i under en situation, samt hänvisa till den vid första samtal och uppföljningssamtal med vårdnadshavare/barn. Vi tror att barnen får möjlighet att få en lättare förståelse för vad konsekvenserna leder till när de agerar på olika sätt. Sammanfattning av planerade insatser 2017/2018 Erbjuda vårdnadshavare tid för möte kring social utveckling vid terminsstart. Synliggöra kunskapsmål på aktivitetstavlan Tydlig information och kommunikation till elever inför aktiviteter Genomföra och utvärdera enkäten meningsfull fritid på fritids i slutet av HT 17 Utöka pedagogtäthet förskoleklass Fritids aktivitetsschema på Schoolsoft. Sätta upp whiteboardtavlor för varje grupp utomhus där dagens aktiviteter finns uppsatta, samt utrymme där barnen kan sätta en magnet under vilken aktivitet de är på för tillfället. Planeringstid för fritids under UF-dagar innan skolstart Delta i helhetbedömningar Synliggöra tema Bild/slöjd- och musikpedagog delad tjänst skola/fritids för att stärka länken mellan skola och fritids Arbetskläder vid utomhusvistelse för att synliggöra närvaro Kvalitetsmål för Vittra Östertälje fritidshem 2017/2018 Mitt barns fritidshem erbjuder meningsfulla aktiviteter som stimulerar mitt barns utveckling Vi ökar från 49% till 65% Jag är nöjd med fritidshemmets sätt att kommunicera om vad som händer i verksamheten Vi ökar från 62 % till 70% Skola och fritidshemmet samverkar kring mitt barns utveckling och lärande 19
Vi ökar från 58 % till 65% Mitt barn känner sig trygg på fritidshemmet Vi ökar från 62 % till 70% Vittra Östertälje Medarbetare Kvalitetsarbete gentemot våra medarbetare En medarbetarundersökning genomförs varje år inom Vittra och AcadeMedia. Områden som kartläggs är organisatorisk effektivitet, påverkansmöjligheter, mångfald och likabehandling, fysisk arbetsmiljö, medarbetarsamtal, lönesättning och villkor, krav i arbetet samt arbetsrelaterad ohälsa. Medelvärdet av respektive område har indexerats och sammanfattas i resultat gällande medarbetarnas nöjdhet (NMI), ledning, engagemang och attraktivitet. Kvalitetsmål för Vittra Östertälje medarbetare 2016/2017 Öka NMI från index 70 till 75. Behålla index för engagemang. Öka medarbetarnas känsla av en attraktiv arbetsplats. Öka ledarindex. Sammanfattning av insatser vi genomfört för att nå våra mål Kick-off vid uppstart av läsåret för att stärka relationer, samsyn och samarbete. Alla arbetslag skapar handlingsplaner utifrån skolans övergripande handlingsplan med fokusområden och prioriterade mål. Handledning, pedgaogsamtal, för pedgaoger av skolans elevhälsoteam. Kollegial kompetensutveckling om lågaffektivt bemötande. Skola och fritids miniorer slås ihop till ett arbetslag med en arbetslagsledare för att stärka samsyn och samverkan i verksamheten. Förstelärare ges möjlighet att ses och samtala kring hur utveckla det kollegiala lärandet på skolan och därmed stärka pedagogiska relationer och syn på betyg och bedömning. Fortsätta den långsiktiga kompetensutvecklande insatsen med fokus på stresseffekter på individnivå vid förändringar, kris och stress på arbetsplatsen. Medarbetarna har fått kunskap och insikt om vikten av att investera i sitt eget humankapital med aktiv delaktighet, rätt 20
21 kommunikation, eget ansvar, avgränsa sin tid och aktiv återhämtning.
Resultat medarbetare Analys av medarbetarresultat Inför läsåret 2016/2017 rekryterades en del ny personal. Av skolans då tre arbetslag var två arbetslagsledare nya och en av dessa nya på skolan. Ny rektor rekryterades inför läsåret. Medarbetarenkäten visar att en tredjedel av personalen som svarat anser att vi på skolan behöver jobba aktivt för att förbättra medarbetarnas hälsa. Ett sådant arbete påbörjade under slutet av läsåret 2015/2016 då medarbetarna på Vittra Östertälje fick kompetensutvecklande utbildning med fokus på stresseffekter på individnivå. Medarbetarna fick då kunskap om vikten av att investera i sitt eget humankapital med aktiv delaktighet, rätt kommunikation, eget ansvar och vikten av att avgränsa sin tid och aktiv återhämtning. Med relativt stor andel nya medarbetare var det enbart ett fåtal som bar med sig denna kunskap in i ett nytt läsår. Under läsåret 2016/2017 har skolan med stöd av HR-avdelningen genomfört projekt hälsosam arbetsplats som uppföljning av det arbete som avslutade förra läsåret. Detta projekt kom igång först under vårterminen och är fortfarande ett pågående projekt vilket skulle kunna vara en förklaring till att siffrorna för årets medarbetarundersökning är mindre positiva än förväntat. Vi tar därför med oss detta in i nästa läsår och fortsätter arbetet med att förbättra medarbetarnas hälsa. 22
I resultatet av medarbetarenkäten blev det också tydligt att en viktig insats för den upplevda arbetsmiljön blir att bygga om skolan vilket inför kommande läsår startar med ombyggnad av övre plan. Resultatet i enkäten visar att knappt hälften av medarbetarna tycker sig ha en god fysisk arbetsmiljö. Ombyggnationen kommer förhoppningsvis att ge medarbetarna en förbättrad arbetsmiljö och underlätta arbetet med att skapa en trygg skola. Målet att öka index för NMI från 70 till 75 nås inte. Inför detta läsår fick skolan en ny rektor och i och med detta påbörjades en del förändringsarbete. Det kan ha viss effekt för årets mätning. Även ledarindex sjunker något och hänger troligen ihop med NMI-mätningen. En av de planerade insatserna inför kommande läsår är att fortsätta med lektionsobservationer men också utöka antalet tillfällen och systematisera dessa under läsåret, givetvis med återkoppling i nära anslutning till observationstillfället. Attraktivitetsindex sjunker från 83 till 71. På frågan till medarbetarna om vad som är en attraktiv arbetsplats svarar endast ett fåtal men de svar som ges visar att förväntningar och verklighet skiljer sig åt. Det blir därför viktigt inför kommande läsår att skapa samsyn och tydlighet kring förväntningar och även en gemensam värdegrund för verksamheten. Det blir tydligt i analysen av resultatet att fritidspersonalen varit eftersatt vad gäller tekniska hjälpmedel och inför kommande läsår har detta åtgärdats genom att fritids får del av den IT-investering som görs på skolan. Förstelärare har inte enligt de planerade insatserna för att uppnå detta läsårs mål givits möjlighet att ses och samtala kring hur utveckla det kollegiala lärandet på skolan och därmed stärka pedagogiska relationer och syn på betyg och bedömning. Detta är en insats som tas med in i kommande läsår i syfte att öka arbetsplatsens attraktivitet och rekommendationsgrad. Den kompetensutvecklande insatsen med fokus på stresseffekter på individnivå vid förändringar, kris och stress på arbetsplatsen. Medarbetarna har fått kunskap och insikt om vikten av att investera i sitt eget humankapital med aktiv delaktighet, rätt kommunikation, eget ansvar, avgränsa sin tid och aktiv återhämtning plockades upp under vårterminen inom ramen för projektet hälsosam arbetsplats men denna insats kom eventuellt något sent. Medarbetarnas förväntningar utifrån den insats som genomfördes just i slutet av läsåret 2015/12016 gav troligen ett förväntat fortsatt arbete kopplat till stressrelaterad ohälsa och verktyg att förhålla sig till sitt arbete. Som redan nämnts fortsätter arbetet med hälsosam arbetsplats under nästa läsår. Sammanfattning av planerade insatser 2017/2018 Uppstart med avslutande kick-off med team building aktivitet, värdegrundsdiskussioner samt förväntansdokument och kulturkontrakt skapas. 23
Alla medarbetare får ett kit innehållande samlad information om arbetsplatsen inklusive rutiner Alla nya medarbetare tilldelas mentor Försteläraruppdrag utformas för att bidra till skolutvecklande insatser i kollegial form Ombyggnation av skolan för att bidra till bättre arbetsmiljö och skapa bättre förutsättningar för ett tydligt ledarskap Extern kompetensutveckling- undervisningsstrategier och lärandearenor Fortsatt projekt Hälsosam arbetsplats Rektor och biträdande rektor genomför lektionsobservationer Inköp av ytterligare tekniska arbetsredskap för medarbetare Kvalitetsmål för Vittra Östertälje medarbetare 2017/2018 NMI ökar från 59% till 70% Min närmaste chef ger mig konstruktiv återkoppling på mina arbetsinsatser ; vi ökar från 7.7 till 8.5 (av 10) Jag kan rekommendera min arbetsplats till andra ; vi ökar från 7.3 till 8.5 (av 10) Attraktivitet ökar från 71% till 85% På min arbetsplats arbetar vi med att förbättra hälsa ; vi ökar från 6.7 till 8.0 (av 10) Jag har en god fysisk arbetsmiljö ; vi ökar från 5.9 till 7.0 (av 10) Jag har tillgång till de arbetsredskap och tekniska hjälpmedel som behövs i mitt arbete ; vi ökar från 6.5 till 8.0 (av 10) 24