Utskickat den QUSTA Medicinskt Ansvarig Sjuksköterskas Kvalitetsinstrument för granskning av den kommunala hälso- och sjukvården Äldreboende: Enhetschef: Datum och tid för uppföljningsmöte: Frågeformuläret ska återsändas senast den: Medicinskt Ansvarig Sjuksköterska:
Kvalitetsinstrumentet QUSTA omfattar nedanstående femton områden. Endast de markerade områdena är aktuella för granskning vid just denna kvalitetsuppföljning. Kontakt med läkare och annan hälso- och sjukvårdspersonal Läkemedelshantering Dokumentation Delegering Avvikelsehantering Medicintekniska produkter MTP Hygien Vård i livets slutskede Inkontinens Trycksår Nutrition Fall och fallskador Demens Rehabilitering Mun- och Tandhälsovård Version 8. 2008 06-04 Materialet får inte ändras. Ange alltid källan om texten används. 2
FÖRORD En arbetsgrupp av Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor från nedanstående kommuner/stadsdelar har medverkat och utarbetat kvalitetsinstrumentet QUSTA (förkortning av nyckelorden Quality, Uppföljning, Säkerhet, Tillsyn och Ansvar). Instrumentet består av ett antal kvalitetsfrågor gällande hälso- och sjukvården som ska användas vid kvalitetsuppföljning och utveckling av verksamheterna. Instrumentet ska ingå i kommunens/stadsdelens övergripande kvalitetssystem. Vallentuna kommun Kungsholmens stadsdelsförvaltning Danderyds kommun Norrtälje kommun Skärholmens stadsdelsförvaltning Norrmalms stadsdelsförvaltning Lidingö stad Hässelby - Vällingby stadsdelsförvaltning Österåkers kommun Vaxholms kommun Version 8. 2008 06-04 Materialet får inte ändras. Ange alltid källan om texten används. 3
INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING...5 1.1 KVALITETSINSTRUMENTET QUSTA... 5 1.1.1 SYFTE...6 1.1.2 METOD...6 2 UPPFÖLJNING; INSTRUKTIONER...7 2.1 KONTAKT MED LÄKARE OCH ANNAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSPERSONAL... 7 2.2 LÄKEMEDELSHANTERING... 8 2.3 DOKUMENTATION... 9 2.4 DELEGERING... 10 2.5 AVVIKELSEHANTERING... 11. 2.6 MEDICINTEKNISKA PRODUKTER MTP... 12 2.7 HYGIEN... 13 3 UPPFÖLJNING; VÅRD OCH BEHANDLING...14 3.1 VÅRD I LIVETS SLUTSKEDE... 14 3.2 INKONTINENS... 15 3.3 TRYCKSÅR... 16 3.4 NUTRITION... 17 3.5 FALL OCH FALLSKADOR... 18 3.6 DEMENS... 19 3.7 REHABILITERING... 20 3.8 MUN- OCH TANDHÄLSOVÅRD... 21 Version 8. 2008 06-04 Materialet får inte ändras. Ange alltid källan om texten används. 4
1 INLEDNING Kommunen ska erbjuda en god hälso- och sjukvård på lika villkor för alla boende inom kommunens särskilda boendeenheter och dagverksamheter avseende leg sjuksköterskas, leg sjukgymnasts och leg arbetsterapeuts kompetensnivå. Kommunen ska dessutom erbjuda en god rehabilitering, habilitering samt tillgodose behovet av hjälpmedel. Landstinget ansvarar för läkarinsatser inom den kommunala hälso- och sjukvården. För att verksamheterna fortlöpande ska kunna säkra och utveckla kvaliteten ska all hälso- och sjukvård omfattas av ett ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet 1. Ledningssystemet ska innehålla grunderna för det systematiska kvalitetsarbetet. All personal ska medverka i det systematiska och fortlöpande kvalitetsarbetet inom verksamheten. Ledningssystemet ska skapa en grundläggande ordning och reda i verksamheten. Syftet med systemet är också att så långt som det är möjligt förebygga skador, avvikelser och felbehandlingar samt i de fall felaktigheter uppstår kunna identifiera och åtgärda det som inträffat. Verksamhetens kvalitet och dess resultat ska även tydliggöras för personal, patienter och omvärld. Ledningssystemet ska vara anpassat till de förordningar som gäller för den kommunala hälso- och sjukvården. Systemet ska omfatta mätbara mål och hur dessa mål ska nås. Det ska också finnas dokumenterade rutiner för effektiv kvalitetsgranskning. Rutinerna ska vara väl förankrade i organisationen. 1.1 KVALITETSINSTRUMENTET QUSTA QUSTA 2 är ett kvalitetsinstrument för granskning av den kommunala hälso- och sjukvårdens kvalitet rörande boende enligt Socialtjänstlagen. Syftet med kvalitetsinstrumentet är att säkerställa att alla patienter inom kommunens särskilda boenden får en säker och ändamålsenlig vård och behandling som håller god kvalitet. Kvalitetsinstrumentet är en del av och ingår i kommunens ledningsssystem gällande uppföljning av kvaliteten. Vi som arbetat fram QUSTA är tio medicinskt ansvariga sjuksköterskor inom olika kommuner och stadsdelar i Stockholm. Under ett och ett halvt år träffades vi regelbundet för att diskutera vad som är god kvalitet inom olika områden innan materialet började användas. Kvalitet är ett subjektivt begrepp som uppfattas olika beroende på den enskildes kunskap och referensram. Gruppen har värderat och analyserat varje område för att kunna enas om en gemensam grundsyn. Målet har varit att skapa konsensus inom olika områden och därefter skapa standards vilka utgör riktmärken för när en verksamhet uppnår godkänd kvalitet. Kvalitetsinstrumentets struktur bygger på att hälso- och sjukvårdspersonal ska känna till och efterleva de av MAS upprättade riktlinjer för kommunal hälso- och sjukvård. Instrumentet omfattar kvalitetsfrågor rörande vissa utvalda delar i den kommunala hälso- och sjukvården. För att instrumentet ska bli hanterligt och praktiskt användbart har ett visst urval skett där endast de mest centrala områdena behandlas. 1 Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2005:12) om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvård. 2 QUSTA = Quality, Uppföljning, Säkerhet, Tillsyn och Ansvar Version 8. 2008 06-04 Materialet får inte ändras. Ange alltid källan om texten används. 5
Kvalitetsinstrumentet består av två delar. Första delen innehåller frågor från områden som regleras enligt lagar och förordningar, exempelvis hur och när läkare ska tillkallas, läkemedelshantering, dokumentation och delegering. Andra delen innehåller frågor inom områden som berör vård och behandling, exempelvis palliativ vård/ vård i livets slut, trycksår, nutrition och demens. 1.1.1 SYFTE Syftet med instrumentet är att fastställa en gräns för vad som är godkänd kvalitetsnivå. Varje kapitel i instrumentet har poängsatts till 20 poäng, förutom dokumentationen där poängen varierar från 33 (om journal skrivs med penna) till 29 (om journal är databaserad). Om verksamheten beskriver en kvalitet över denna nivå ska detta lyftas fram i rapporten. Det är viktigt att kvalitetsuppföljningar stimulerar verksamheterna till ständig förbättring och vidareutveckling. 1.1.2 METOD Innan uppföljningen äger rum skickar MAS ut frågeformuläret och bokar tid för besöket till ansvarig chef. Frågeformuläret ska fyllas i av hälso- och sjukvårdspersonal. Kvalitetsfrågorna angående rehabilitering ska fyllas i av paramedicinare. Det ifyllda frågeformuläret ska sedan återsändas till MAS inom två veckor. Därefter ska MAS granska det återsända frågeformuläret. Uppföljning med genomgång av frågeformuläret sker vid besök på enheten tillsammans med chef, ansvarig sjuksköterska, paramedicinare och omvårdnadspersonal. I uppföljningen ingår granskning av omvårdnads- och rehabiliteringsdokumentation. Resultatet av uppföljningen återkopplas till ansvarig chef för sakgranskning och eventuellt upprättande av en åtgärdsplan. Avslutningsvis ska resultatet av uppföljningen delges ansvarig nämnd. Version 8. 2008 06-04 Materialet får inte ändras. Ange alltid källan om texten används. 6
2 UPPFÖLJNING; INSTRUKTIONER 2.1 KONTAKT MED LÄKARE OCH ANNAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSPERSONAL 3 1. Är riktlinje Kontakt med läkare och annan hälso- och sjukvårdspersonal upprättad av MAS tillgänglig för berörd personal? Ja Nej 2. Är riktlinje Kontakt med läkare och annan hälso- och sjukvårdspersonal upprättad av MAS känd för berörd personal? Ja Nej 3. Finns aktuellt avtal/kravspecifikation om vem som utför läkarinsatserna på det särskilda boendet dagtid? Ja Nej 4. Finns aktuellt avtal/kravspecifikation om vem som utför läkarinsatserna på det särskilda boendet jourtid? Ja Nej 5. Har ssk/paramedicinare och ansvarig läkare skriftligt utfärdat lokal överenskommelse hur samarbetet ska ske, t ex besöksdagar, läkarkontakt? Ja Nej 6. Finns nedskrivna lokala rutiner för hur läkare kontaktas i akuta fall? Ja Nej 7. Finns aktuella telefonnummer, faxnummer, minicall, eller andra sökvägar till ansvarig läkare dagtid väl synligt för legitimerad personal? Ja Nej 8. Finns aktuell jourlista för läkarinsatser med telefonnummer väl synlig för legitimerad personal? Ja Nej 9. Har omvårdnadspersonalen tillgång till aktuell telefonlista till tjänstgörande sjuksköterska? Ja Nej 10. Blir sjuksköterska kontaktad av omvårdnadspersonalen när vårdtagarens hälsotillstånd förändrats? Ja Nej 3 HSL (1982:763) 24 första stycket, FYSH (1998:1513) 2 kap 5 första stycket, SOSFS 1997:10 Version 8. 2008 06-04 Materialet får inte ändras. Ange alltid källan om texten används. 7
2.2 LÄKEMEDELSHANTERING 4 1. Känner berörd personal till den aktuella lokala instruktionen för läkemedelshantering som är utarbetad av MAS och är den tillgänglig? Ja Nej 2. Finns en aktuell arbetsrutin för läkemedelshantering utarbetad efter MAS lokala instruktion för läkemedelshantering på enheten? Ja Nej 3. Är den lokala rutinen tillgänglig och känd för all berörd personal? Ja Nej 4.a Genomgår läkemedelshanteringen extern kvalitetsgranskning minst en gång om året? Ja Nej 4.b Har eventuell anmärkning åtgärdats inom Ja Nej tre månader? 5. Förvaras läkemedel enligt tillverkarens anvisningar i särskilda förråd oåtkomligt för obehöriga? Ja Nej 6. Förvaras sprutor och kanyler oåtkomliga för ej legitimerad personal? Ja Nej 7. Sker inventering av narkotikaförbrukningen minst varje månad av särskilt utsedd sjuksköterska? Ja Nej 8. Sker rekvirering av läkemedel till läkemedelsförråd av den sjuksköterska som är utsedd enligt den lokala instruktionen? Ja Nej Individ 9. Finns det bedömt och dokumenterat i omvårdnadsjournalen om vårdtagaren inte själv klarar av att hantera sina läkemedel och ansvaret för läkemedelshantering övertagits av sjuksköterskan?. Ja Nej 10. Signeras alltid överlämnat läkemedel på signeringslistan efter intagen dos? Ja Nej 11. Finns läkemedelsordinationerna sammanställda i en ordinationshandling som är signerad? Ja Nej 12. Får vårdtagarna sina läkemedel inom rimlig tidsram i förhållande till vad läkare avsett i ordinationen? Ja Nej 4 SOSFS 2000:1 med tillägg SOSFS 2001:17. Version 8. 2008 06-04 Materialet får inte ändras. Ange alltid källan om texten används. 8
2.3 DOKUMENTATION Vid uppföljningar av dokumentationen använder Medicinskt Ansvarig Sjuksköterska ett DOKUMENTATIONSGRANSKNINGSMATERIAL FÖR OMVÅRDNADSJOURNALER ENLIGT QUSTA Version 8. 2008 06-04 Materialet får inte ändras. Ange alltid källan om texten används. 9
2.4 DELEGERING 5 1. Vilka ska ha kunskap om riktlinjerna för delegering av hälsooch sjukvårdsuppgifter? a. Sjuksköterska, arbetsterapeut och sjukgymnast Ja Nej b. Delegerad personal Ja Nej c. Både punkt a och b Ja Nej 2. Delegeras alltid hälso- och sjukvårdsuppgifter skriftligt? Alltid Ibland Aldrig 3. Sker utbildning med genomgång enligt MAS riktlinjer och skriftlig kunskapstest i de fall delegering av överlämnande av läkemedel förekommer? Ja Nej 4. Sker utbildning med genomgång enligt MAS riktlinjer och skriftlig instruktion i de fall delegering av övrig specifik omvårdnad förekommer t.ex. insulin, sondmat, sårvård? Ja Nej 5. Utförs kunskapskontroll vid förlängning av delegering? Alltid Ibland Aldrig 6. Följs delegeringarna upp under den tid som de gäller? Alltid Ibland Aldrig 7. Följs skyldigheten att återkalla delegeringar om omständigheter påkallar detta? Ja Nej 8. Informeras berörd personal om att vidaredelegering ej får förekomma inom hälso- och sjukvård? Ja Nej 9. Förekommer delegering för att lösa personalbristsituationer eller av ekonomiska skäl? Ja Nej 10. Förekommer det att en sjuksköterska delegerar till fler än tjugo personer? Ja Nej 5 SOSFS 1997:14 SOSFS 1997:10 Version 8. 2008 06-04 Materialet får inte ändras. Ange alltid källan om texten används. 10
2.5 AVVIKELSEHANTERING 6 1. Är riktlinje gällande avvikelsehantering upprättad av MAS tillgänglig för berörd personal? Ja Nej 2. Är riktlinje gällande avvikelsehantering upprättad av MAS känd för berörd personal? Ja Nej 3. Har enheten lokala rutiner för avvikelsehantering? Ja Nej 4. Vem har ytterst ansvar för att berörd personal blir informerad om deras skyldighet att rapportera risk för avvikelse eller om avvikelse inträffat? chefen Ja Nej sjuksköterska/paramedicinare Ja Nej 5. Vem dokumenterar händelseförloppet på avvikelseblanketten om en risk för avvikelse eller avvikelse har skett? personen som upptäcker händelsen Ja Nej sjuksköterska/paramedicinare Ja Nej chefen Ja Nej 6. Åtgärdas alltid en risk för avvikelse eller en avvikelse när den upptäcks? Ja Nej 7. Återkopplas vidtagna åtgärder regelbundet till vårdpersonalen då en risk för avvikelse eller en avvikelse inträffat? Ja Nej Vem har ansvar för att återkopplig sker vid risk för avvikelse eller inträffad avvikelse till berörd personal? sjuksköterska/paramedicinare Ja Nej chefen Ja Nej både sjuksköterska/paramedicinare och chef Ja Nej 9. Skickas avvikelserapporter till MAS enligt MAS riktlinjer? Ja Nej 10.Vem har ytterst ansvaret för att berörd personal blir informerad om vad Lex Maria innebär? chefen Ja Nej sjuksköterska/paramedicinare Ja Nej Individ 11. Var dokumenteras risk för avvikelse eller inträffad avvikelse? På avvikelseblankett Ja Nej I omvårdnadsjournalen Ja Nej I båda Ja Nej 6 SOSFS 2005:28, SOSFS 1997:14, HSL(1982:763)24 3st Version 8. 2008 06-04 Materialet får inte ändras. Ange alltid källan om texten används. 11
2.6 MEDICINTEKNISKA PRODUKTER MTP.7 1. Finns skriftliga lokala rutiner för MTP? Ja Nej 2. Finns serviceavtal för MTP Grupp 1 medicinteknisk Ja Nej Grupp 2 arbetsteknisk Ja Nej 3. Kontrolleras MTP regelbundet eller minst en gång per år? Ja Nej 4. Utförs kontrollen av en formellt teknisk utbildad person? Ja Nej 5. Sker analys avseende tillbud och olyckor? Ja Nej 6. Sker upphandling eller inköp av MTP enligt krav och villkor för medicintekniska produkter? Ja Nej 7. Registreras MTP i ett inventarieregister på enheten? Ja Nej 8. Har personalen utbildats och instruerats i användandet av MTP? Ja Nej Individ 9. Dokumenteras ordinerade MTP i omvårdnads- och rehabjournal? Ja Nej 10. Är förskrivna hjälpmedel individuellt utprovat av paramedicinare eller sjuksköterska? Ja Nej 11 Sker uppföljning av utlämnade MTP och hur de används? Ja Nej 7 Lag (1993:584), SOSFS 2001:12, HSL (1982:763) 2e, 18c Version 8. 2008 06-04 Materialet får inte ändras. Ange alltid källan om texten används. 12
2.7 HYGIEN Personalhygien 1. Informeras berörd personal om hygienrutinerna för kommunal hälso- och sjukvård? Ja Nej 2. a. Har personal kortärmade arbetskläder? Ja Nej b. Är händer och underarmar fria från smycken och klocka? Ja Nej 3. Används skyddskläder vid orent arbete? Alltid Ibland Aldrig 4. Finns tillgång till tvål och pappershanddukar avsedd endast för personal för att utföra handhygien hos vårdtagaren? Ja Nej 5. Använder vårdpersonal alkogel/handsprit i samband med omvårdnad? Alltid Ibland Aldrig Livsmedelshygien 6. Finns det personal som ej deltar i omvårdnadsarbetet i anslutning till iordningställande av mat/matlagning? Ja Nej 7. Används köksförkläden vid iordningställande av mat/matlagning? Ja Nej Riskavfall 8 8. Finns det lokala rutiner på enheten för att hantera riskavfall? Ja Nej 9. Rengörs orent flergångsmaterial i diskdesinfektor alternativt genom kemisk rengöring? Ja Nej Vårdrelaterad infektion 9. 10. Känner sjuksköterskan till att vårdrelaterade infektioner t.ex. MRSA ESBL, VRE och diarréutbrott ska anmälas till MAS? Ja Nej 8 SOSFS 2005:26 9 Lag (2004:168 ) Version 8. 2008 06-04 Materialet får inte ändras. Ange alltid källan om texten används. 13
3 UPPFÖLJNING; VÅRD OCH BEHANDLING 3.1 VÅRD I LIVETS SLUTSKEDE 10 1. Finns skriftliga lokala rutiner för vård i livets slutskede? Ja Nej 2. Kan vid behovsordinerade läkemedel överlämnas inom 30 minuter? Ja Nej 3. Finns möjlighet att få extra personal vid vård i livets slutskede? Ja Nej 4. Finns möjlighet för närstående att medverka/närvara vid vård i livets slutskede? Ja Nej Individ 5. Erbjuds patient/vårdtagare, närstående och berörd personal att delta i vårdplanering inför vård i livets slutskede? Ja Nej 6. Upprättas individuella vårdplan inför vård i livets slutskede? Ja Nej 7. Dokumenterar ssk i omvårdnadsjournalen att läkaren har beslutat om vård i livets slutskede? Ja Nej 8. Finns individuell läkemedelsordination vid vård i livets slutskede? Ja Nej 9. Används någon skattningsskala som visar, eller försäkrar sig sjuksköterskan på annat sätt, att besvärande symtom lindras och dokumenteras detta i omvårdnadsjournalen? Ja Nej 10. Beaktas patientens/vårdtagarens etniska och religiösa tillhörighet i samband med vård i livets slutskede? Ja Nej 10 SOSFS 1996:32 kap 11, HSL (1982:763) 2a 4. Version 8. 2008 06-04 Materialet får inte ändras. Ange alltid källan om texten används. 14
3.2 INKONTINENS 11 1. Har alla sjuksköterskor på enheten förskrivningsrätt? Ja Nej 2. Arbetar sjuksköterska och omvårdnadspersonal i team när det gäller utprovning av inkontinenshjälpmedel? Ja Nej 3. Tillgodoses behovet av toalettassistans i omvårdnaden? Ja Nej 4. Finns skriftlig rutin för vårdtagare med kvarliggande urinkateter? Ja Nej Individ 5. Är alla boende med symtom på inkontinens utredda av förskrivande sjuksköterska? Ja Nej 6. Är symtomet inkontinens dokumenterat i status? Ja Nej 7. Finns en omvårdnadsplan för inkontinens? Ja Nej 8. Har inkontinenshjälpmedel förskrivits individuellt av sjuksköterska med förskrivningsrätt? Ja Nej 9. Är inkontinensprodukten/storlek/sort dokumenterat i omvårdnadsjournalen? Ja Nej 10. Vidtas åtgärder för att förebygga inkontinens? Ja Nej 11 SOSFS 2001:5, HSL (1982:763) 18 c Version 8. 2008 06-04 Materialet får inte ändras. Ange alltid källan om texten används. 15
3.3 TRYCKSÅR 12 1. Finns lokala skriftliga rutiner om trycksår? Ja Nej 2. Uppdateras sjuksköterskorna regelbundet inom området sårvård? Ja Nej 3. Kan enheten inom ett dygn erbjuda tryckavlastande madrass t.ex. mjukfiber i profylaktiskt syfte, där risk för trycksår föreligger? Ja Nej Individ 4. Gör sjuksköterskan riskbedömning av om det föreligger risk för trycksår? Ja Nej 5. Används någon bedömningsskala vid riskbedömning av trycksår? Ja Nej 6. Dokumenteras alltid riskbedömningen i omvårdnadsjournalen? Ja Nej 7. Konsulteras paramedicinsk personal vid risk för trycksår eller om sår uppkommit? Ja Nej 8. Dokumenteras alltid trycksåret i en omvårdnadsplan eller sårjournal? Ja Nej Framgår det av dokumentationen hur såret uppkommit, var det är lokaliserat, hur det ser ut och hur stort det är? Ja Nej 10. Gör sjuksköterskan ett smärtstatus om vårdtagare uppvisar smärta vid trycksår? Ja Nej 12 SOSFS 1993:17 Version 8. 2008 06-04 Materialet får inte ändras. Ange alltid källan om texten används. 16
3.4 NUTRITION 13 1. Finns det lokala skriftliga rutiner vid nutritionsproblem? Ja Nej 2. Kan individuellt anpassad kost erbjudas vid nutritionsproblem? Ja Nej 3. Är nattfastan acceptabel, högst 11 timmar? Ja Nej 4. Följs Livsmedelsverkets riktlinjer 14 för planering av måltidens sammansättning? Ja Nej Individ 5. Erbjuds vårdtagaren längd- och viktkontroll i samband med inflyttning? Ja Nej 6. Gör sjuksköterskan alltid en riskbedömning vid inflyttning avseende nutrition? Ja Nej 7.a. Beräknas BMI- värdet vid nutritionsproblem? Ja Nej b. Följs BMI-värdet upp regelbundet? Ja Nej 8. Utreds ät- och sväljsvårigheter? Ja Nej 9. Är näringspreparat ordinerat av dietist eller läkare vid nutritionsproblem förorsakad av sjukdom? Ja Nej 10. Dokumenteras nutritionsproblem i omvårdnadsjournalen eller i nutritionsjournal? Ja Nej 13 SoS-rapport 2000:11, Äldreuppdraget 1997:5, Mat- och kostbehandling för äldre..livsmedelsverket 1998. 14 Livsmedelsverkets riktlinjer finns publicerade i boken Mat och näring för sjuka inom vård och omsorg (2003). Version 8. 2008 06-04 Materialet får inte ändras. Ange alltid källan om texten används. 17
3.5 FALL OCH FALLSKADOR 15 1. Finns det lokala skriftliga rutiner för att förebygga fall och fallskador? Ja Nej 2. Finns skriftliga rutiner för individuell riskbedömning i anslutning till inflyttning? Ja Nej 3. Får omvårdnadspersonalen regelbunden utbildning/handledning i fallförebyggande åtgärder? Ja Nej 4. Är sjuksköterska/sjukgymnast/arbetsterapeut involverad i det förebyggande arbetet? Ja Nej 5. Blir sjuksköterska/sjukgymnast/arbetsterapeut kontaktad vid fall/fallskador? Ja Nej 6. Rapporterar sjuksköterskan till läkare när vårdtagare med nedsatt mental förmåga t ex demens har fallit? Alltid Ibland Aldrig 7. Finns det skriftliga rutiner för åtgärder när vårdtagare faller ofta? Ja Nej Individ 8. Vem analyserar tillbud och fall/fallskador på individnivå? Sjuksköterskor Paramedicinare Sjuksköterskor och paramedicinare 9. Dokumenteras riskbedömningens resultat i omvårdnadsjournalen/ rehabplanen? Ja Nej 10. Åtgärdas de identifierade riskfaktorerna i samband med riskbedömningen? Ja Nej 15 SOSFS 1996:23, Bravå, SOSFS 2002:4 Version 8. 2008 06-04 Materialet får inte ändras. Ange alltid källan om texten används. 18
3.6 DEMENS 16 1. Finns det alltid omvårdnadspersonal på plats på gruppboendet på natten? Alltid Ibland Aldrig 2. Har boendeenheterna mer än nio vårdtagare? Ja Nej 3. Får all berörd personal kompetensutveckling minst en gång om året inom demens? Ja Nej 4. Har omvårdnadsansvarig sjuksköterska utbildning inom något av områdena demens/geriatrik/öppen hälso- och sjukvård? Ja Nej Behärskar samtliga i personalen svenska språket i tal och skrift? Bra Mindre bra Dåligt 6. Får personalen handledning inom demenssjukvård? Ja Nej 7. Finns lokala skriftliga rutiner för hur individuella demenslarm ska ordineras tex. rörelselarm, sänglarm, satellitlarm. Ja Nej 8. Finns kunskap om att ett individuellt anbringat satellitlarm och antal utlösta satellitlarm ska rapporteras till MAS? Ja Nej Individ 9. Finns det möjlighet för vårdtagaren att passera genom ytterdörren? Ja Nej 10. Är alla vårdtagare vid demensboendet demensutredda? Ja Nej 16 SOSFS 1992:17, Äldreuppdraget 1999:7 Version 8. 2008 06-04 Materialet får inte ändras. Ange alltid källan om texten används. 19
3.7 REHABILITERING 17 Dokumenterar 1. Upprättas rehabjournal i samband med inflyttning då behov föreligger? Ja Nej 2. Medverkar paramedicinare vid vårdplaneringar då behov föreligger? Ja Nej 3. Kan de vårdtagare som har behov av arbetsterapeutisk träning erbjudas detta individuellt? Ja Nej 4. Kan de vårdtagare som har behov av arbetsterapeutisk träning erbjudas detta i grupp? Ja Nej 5. Kan de vårdtagare som har behov av sjukgymnastisk behandling erbjudas detta individuellt? Ja Nej 6. Kan de vårdtagare som har behov av sjukgymnastisk behandling erbjudas detta i grupp? Ja Nej Individ 7. Upprättar sjukgymnast/arbetsterapeut individuell rehabplan när behov föreligger? Ja Nej 8. Utförs ADL-status när behov föreligger? Alltid Ibland Aldrig 9. Är individuella hjälpmedel utprovade av sjukgymnast/arbetsterapeut? Ja Nej 10. Sker uppföljning av utlämnade hjälpmedel? Ja Nej 17 HSL 1982:763, SOSFS 1996:32 Version 8. 2008 06-04 Materialet får inte ändras. Ange alltid källan om texten används. 20
3.8 MUN- OCH TAND HÄLSOVÅRD 18 1. Finns samverkansöverenskommelse om Uppsökande tandvård mellan Tandvårdsstaben och kommunen/verksamheten? Ja Nej 2. Känner all personal till överenskommelsen och dess innehåll? Ja Nej 3. Har all personal fått den utbildning som de skall ha enligt överenskommelsen? Ja Nej 4. Får vårdtagaren vid inflyttning erbjudande om den kostnadsfria munhälsobedömningen? Ja Nej Individ 5. Utför sjuksköterskan en munbedömning när en vårdtagare flyttar in? Ja Nej 6. Har riskbedömning gjorts av sjuksköterska 19? a) utifrån riskfaktorer munhygien, kostvanor, muntorrhet Ja Nej b) utifrån riskgrupper demens, depression, diabetes, hjärt-lungsjukdom, Parkinsons, psykiska sjukdomar, reumatism, smärttillstånd, tumörsjukdomar, stroke och vård i livets slut Ja Nej 7. Har behovet av hjälp med mun- och tandhygienen bedömts av uppsökande tandvård? Ja Nej 8. Om bedömningen är utförd, har berörd personal tillgång till munvårdskortet med råd och anvisningar om vårdtagarens mun- och tandhygien? Ja Nej 9. Dokumenteras munbedömningen under sökordet nutrition i omvårdnadsjournalen? Ja Nej 18 SFS 1985:125, SFS 1998:1338, HSL 1982:762. 19 Riktlinjer för Bra mun- och tandvård för äldre med behov av vård och omsorg, Bravå 2004. Version 8. 2008 06-04 Materialet får inte ändras. Ange alltid källan om texten används. 21
Ovan ställda frågor ska besvaras av följande professioner: Sjuksköterska, sjukgymnast och arbetsterapeut. Nedanstående personer har besvarat ovanstående frågor. Dessa personer ska även vara med vid MAS uppföljningsbesök. Datum namnunderskrift profession namnunderskrift profession namnunderskrift profession namnunderskrift profession namnunderskrift profession namnunderskrift profession namnunderskrift profession namnunderskrift profession namnunderskrift profession namnunderskrift profession Version 8. 2008 06-04 Materialet får inte ändras. Ange alltid källan om texten används. 22