Självskattning. Socialtjänst (SoL och LSS)

Transkript

1 VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Biståndskontor, Tillsynsenheten Självskattning Självskattning utifrån nedanstående frågor är en aktivitet som sker inom ramen för vårdoch omsorgsförvaltningens egenkontroll. Frågorna är framtagna av vård- och omsorgsförvaltningens tillsynsenhet och utgår från de krav som vård- och omsorgsförvaltningen ställer på utförarna. Syftet med självskattningen är att verksamheten ska identifiera eventuella förbättringsområden. Självskattningen används av alla verksamheter och besvaras i tillämpliga delar. Respektive verksamhet ansvarar för hur arbetet med självskattningen planeras, utförs och följs upp. Socialtjänst (SoL och LSS) Personal och kompetens Bemanning 1. Finns den bemanning som krävs för att tillgodose kundernas behov/beviljade insatser? 2. Finns rutiner för att kontinuerligt följa upp och säkerställa att bemanningen överensstämmer med kundernas behov/beviljade insatser? Kompetens 3. Har personalen lämplig utbildning och erfarenhet? 4. Har personalen tillräcklig kompetens för att utföra uppdraget? 5. Får personalen stöd och arbetsledning i den omfattning som behövs för att kunna utföra uppdraget? 6. Inventeras personalens kompetens fortlöpande? 7. Finns en planering för kompetensutveckling som motsvarar verksamhetens behov? 8. Erbjuds personalen kontinuerlig kompetensutveckling utifrån verksamhetens behov? 9. Bedöms personalens behov av handledning fortlöpande? 10. Får personalen handledning vid behov? 11. Får nyanställda relevant introduktion enligt fastställd rutin? 12. Följer verksamheten upp att introduktionen är tillräcklig och ändamålsenlig? 13. Får nyanställda stöd vid behov? Sida 1 av 11

2 Kvalitetsarbete Styrdokument 14. Känner personalen till vård- och omsorgsförvaltningens gemensamma mål och värdegrund? 15. Är vård- och omsorgsförvaltningens kvalitetskrav kända i verksamheten? 16. Känner personalen till vård- och omsorgsförvaltningens värdighetsgarantier? 17. Får personalen kontinuerligt information om var riktlinjer och instruktioner finns? 18. Känner personalen till sin skyldighet enligt SoL och LSS att medverka till att verksamheten och de insatser som genomförs är av god kvalitet (4 kap. 2 SoL, 24 a LSS)? Avvikelser SoL, LSS 19. Känner personalen till riktlinjen gällande avvikelsehantering? 20. Känner personalen till vad de ska göra om en avvikelse inträffar? 21. Diskuteras kontinuerligt i den egna verksamheten vad som är en avvikelse? 22. Används erfarenheter och kunskaper om inträffade avvikelser som en del i det systematiska förbättringsarbetet (på enhetsnivå samt verksamhetsnivå)? Synpunkter och klagomål 23. Känner personalen till vård- och omsorgsförvaltningens riktlinje för hantering av synpunkter? 24. Tar verksamheten emot och åtgärdar de synpunkter som framförs av kunder, närstående och andra? 25. Dokumenteras och diarieförs synpunkter enligt förvaltningens riktlinje? 26. Används inkomna synpunkter som en del i det systematiska förbättringsarbetet (på enhetsnivå samt verksamhetsnivå)? Lex Sarah 27. Känner personalen till sin rapporteringsskyldighet enligt lex Sarah (14 kap. 3 SoL, 24 b LSS) och vad den innebär? 28. Känner personalen till hur de ska göra om de uppmärksammar ett missförhållande eller risk för missförhållande? 29. Får all personal muntligt och skriftlig information om lex Sarah minst en gång per år? 30. Diskuteras innebörden i lex Sarah och tillämpningen i den egna verksamheten kontinuerligt i personalgruppen? 31. Används händelser som lex Sarah rapporterats som en del i det systematiska förbättringsarbetet (på enhetsnivå samt verksamhetsnivå)? Delaktighet och inflytande 32. Erbjuds nya kunder ett välkomstsamtal inom två veckor? 33. Erbjuds kunden ett uppföljningssamtal inom fyra veckor efter välkomstsamtalet? 34. Har alla kunder en genomförandeplan? 35. Påbörjas genomförandeplanen senast första dagen som kunden får insatser? 36. Följs genomförandeplanen upp i enlighet med värdighetsgarantin (3 månader efter upprättandet, därefter 2 ggr/år eller vid behov)? 37. Arbetar personalen utifrån det som överenskommits i genomförandeplanen? 38. Arbetar personalen på ett sådant sätt att kunderna har inflytande över hur insatserna utformas? 39. Arbetar personalen på ett sådant sätt att kunderna är delaktiga i hur deras vård och omsorg utförs? Sida 2 av 11

3 Arbetssätt och metoder 40. Har personalen ett gemensamt arbetssätt? 41. Arbetar personalen funktionsbevarande/funktionshöjande? 42. Arbetar personalen på ett sådant sätt att kontinuitet avseende tid, person och omsorg, uppnås? Kontaktpersonal 43. Har alla kunder en kontaktpersonal? 44. Känner alla kunder till vem som är deras kontaktpersonal? 45. Finns skriftliga rutiner angående kontaktpersonalens arbetsuppgifter? 46. Träffar kunden sin kontaktpersonal minst en gång i veckan? 47. Om kunden önskar byta kontaktpersonal ordnas detta inom en vecka? Aktiviteter 48. Erbjuds kunder som inte har egen förmåga till aktivitet att delta i minst en aktivitet i veckan? 49. Anpassas aktiviteterna efter kundens behov och önskemål? 50. Uppmärksammar personalen om kundens behov och önskemål om aktivitet förändras? Respekt och trygghet 51. Knackar/ringer personalen alltid på kundens dörr innan de går in? 52. Känner personalen till hur de ska agera om kund inte öppnar vid överenskommet besök? 53. Bär personal namnskylt och tjänste-id? Skydds- och begränsningsåtgärder 54. Känner personalen till och tillämpar de riktlinjer som finns för skydds- och begränsningsåtgärder? 55. Har kunderna tillgång till de gemensamma utrymmena på boendet dygnet runt? 56. Finns låsta dörrar på enheten? 57. Om ja, finns rutiner för hur detta ska hanteras? 58. Har personalen den uppsikt som krävs för att snabbt uppmärksamma om en kund vill lämna boendet/önskar gå ut? 59. Finns rutiner för hur personal ska agera om en kund vill lämna boendet? 60. Har kunder tillgång till alla sina personliga ägodelar? 61. Används någon form av larm på enheten? 62. Om ja, finns rutiner för hur dessa ska användas? Anhörigperspektiv 63. Följer verksamheten systematiskt upp att anhörigperspektivet beaktas? Nyckelhantering 64. Finns det rutiner för att hantera nycklar på ett säkert sätt? Privata medel 65. Följs kommunens riktlinje gällande hantering av privata medel? Barnchecklista 66. Är barnchecklistan och tillhörande riktlinje känd och används när det är aktuellt? Sida 3 av 11

4 Dokumentation Genomförandeplan 67. Finns datum för upprättande av genomförandeplanen? 68. Upprättades genomförandeplanen inom två veckor från det att insatserna påbörjades? 69. Framgår om kunden och/eller dennes företrädare deltagit i upprättandet av genomförandeplanen? 70. Framgår om någon annan deltog vid upprättandet? 71. Framgår om kunden och/eller dennes företrädare godkänt genomförandeplanen? 72. Framgår när och hur olika insatser ska utföras? 73. Framgår kundens önskemål om hur insatserna ska utföras? 74. Framgår det hur kundens förmågor skall bibehållas och om möjligt höjas? 75. Framgår kundens behov och önskemål om aktivitet? 76. Framgår vilket/vilka mål som gäller för insatsen? 77. Finns datum för när genomförandeplanen ska följas upp? 78. Framgår det att genomförandeplanen har följts upp? Daganteckningar (SoL och LSS) 79. Dokumenteras händelser av betydelse? 80. Dokumenteras åtgärder som vidtas? 81. Framgår att uppföljning skett gällande det som dokumenterats (det som hänt kunden)? 82. Är dokumentationen utformad med respekt för den enskildes integritet? Social journal 83. Framgår det när insatsen påbörjats? 84. Framgår det att välkomstsamtal genomförts? 85. Dokumenteras händelser av betydelse? 86. Dokumenteras åtgärder som vidtas i ärendet? 87. Framgår att uppföljning skett gällande det som dokumenterats (det som hänt kunden)? 88. Framgår det att genomförandeplanen har följts upp? 89. Förs dokumentation kontinuerligt i social journal så att ärendet kan följas över tid? 90. Är dokumentationen utformad med respekt för den enskildes integritet? Livsmedelshygien (Se Riktlinje för livsmedelshygien ) 91. Har personal som hanterar livsmedel som ska ätas av kund genomgått en grundutbildning i livsmedelshygien? 92. Får personal som hanterar livsmedel som ska ätas av kund regelbunden fortbildning i livsmedelshygien? 93. Har registrerad livsmedelsverksamhet ett system för egenkontroll som omfattar GHP (God hygienpraxis) samt HACCP (analys av faror och kritiska styrpunkter)? Sida 4 av 11

5 Matdistribution (Se Instruktion till omvårdnadspersonal gällande matdistribution, Instruktion för att förhindra livsmedelsburna sjukdomar - hemtjänst och vårdboende med hemtjänstinsatser ) 94. Har samtlig personal tagit del av Instruktion till omvårdnadspersonal gällande matdistribution? 95. Transporteras de kylda matlådor som omvårdnadspersonal levererar hem till kund alltid i kylväska med kylklampar? 96. Används, vid misstanke om att en matlåda är av dålig hygienisk kvalitet, blanketten Misstanke om dålig kvalitet på matlådor? Maten (Se Riktlinje för maten inom äldreomsorgen och Resurscentrum, Karlstad kommuns livsmedelspolicy, Miljö och klimatstrategi Karlstad kommun ) 97. Är maten som serveras till kunder näringsriktig? 98. Är maten som serveras till kunder anpassad till målgruppen? 99. Erbjuds näringsriktiga alternativ till de kunder som av etiska, kulturella, religiösa och/eller medicinska skäl inte kan äta den mat som servera? 100. Görs inköp av livsmedel i enlighet med kommunens livsmedelspolicy? 101. Görs inköp av livsmedel i enlighet med strävan att nå kommunens mål för andel ekologiska livsmedel? 102. Arbetar enheten på ett konkret och kontinuerligt sätt med uppföljning och utveckling av maten? Måltidsordning (Se Riktlinje för måltidsordning inom Vård- och omsorgsförvaltningen Karlstad kommun ) 103. Erbjuds mat vid minst sex tillfällen under dygnet? 104. Erbjuds kunder som är vakna nattetid något att äta? 105. Arbetar enheten aktivt för att nattfastan för respektive kund inte ska vara för lång? Måltiden (Se Riktlinje för måltiden på vårdboende och dagverksamheter inom äldreomsorgen samt Resurscentrum ) 106. Har avdelningen/enheten en instruktion för hur måltiderna över dygnet ska genomföras? 107. Får kund ätstödjande åtgärder utifrån sitt vård- och omsorgsbehov? 108. Finns kunds önskemål och individuella behov vid måltiden dokumenterade i genomförandeplan? 109. Har avdelningen en instruktion för omsorgsmåltid? 110. Har avdelningen/enheten en instruktion som beskriver hur de arbetar med att eftersöka kunds upplevelse av måltiden? 111. Arbetar enheten på ett konkret och kontinuerligt sätt med uppföljning och utveckling av måltiden? Sida 5 av 11

6 Anpassade koster (Se Instruktion för sjuksköterskor och omvårdnadspersonal gällande ordination och beställning av anpassade koster på vårdboende i egen regi ) 112. Dokumenteras kostanpassningar utifrån religiösa, kulturella och etiska skäl i genomförandeplanen? Kostavvikelse (Se Instruktion för kostavvikelse på Vårdboende och Resurscentrum ) 113. Följs Instruktion för kostavvikelse? Hälso- och sjukvård Personal och kompetens (HSL 1982:763) 114. Finns den personal som behövs för att ge en god och säker vård? 115. Upprätthålls personalens kompetens genom utbildningsinsatser? 116. Finns kompetensplaner för varje anställd personal? 117. Redovisar personal som erhållit fortbildning sina nya kunskaper på enhetsträffar/arbetsmöten? 118. Provas eller införs nya kunskaper efter fortbildning i vård och omsorgsarbete på enheten? 119. Utgår personalens förhållningssätt från en värdegrund baserad på patientsäkerhet? Kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal Sjuksköterskekontakt 120. Har omvårdnadspersonal tillgång till aktuell telefonlista till tjänstgörande sjuksköterska? 121. Blir sjuksköterska alltid kontaktad av omvårdnadspersonal när patientens hälsotillstånd förändrats? 122. Finns lokala rutiner där det säkerställs att leg.personal blir kontaktad vid önskemål från patienten? Läkarkontakt 123. Finns det skriftlig information om vem som utför läkarinsatserna dagtid inom aktuell enhet? 124. Finns det skriftlig information om vem som utför läkarinsatserna jourtid? 125. Finns det skriftlig information kring hur samarbetet med läkarmedverkan ska ske, t ex besöksdagar, telefonkontakt, fax mm? 126. Finns aktuell skriftlig överenskommelse för hur läkare kontaktas i akuta fall? 127. Finns aktuella telefonnummer, faxnummer, eller andra sökvägar till ansvarig läkare dagtid väl synligt för legitimerad personal? 128. Följs överenskommelsen med vårdcentralerna gällande medicinska vårdplaner för vissa sjukdomstillstånd? Samverkan i team 129. Deltar olika yrkeskategorier på teammötena och fungerar de tillfredsställande? Sida 6 av 11

7 Läkemedelshantering (SOSFS 2000:1) 130. Känner berörd omvårdnadspersonal till den aktuella riktlinjen för läkemedelshantering? 131. Är den lokala "Instruktionen gällande arbetsordningen för läkemedel" känd för all berörd personal och är den tillgänglig? 132. Genomförs läkemedelsgenomgångar utifrån länsövergripande riktlinje (enkel respektive fördjupad läkemedelsgenomgång i primärvård på liv.se)? 133. Förvaras läkemedel enligt tillverkarens anvisningar i särskilda förråd oåtkomligt för obehöriga? 134. Förvaras sprutor och kanyler oåtkomliga för obehöriga? 135. Sker inventering av narkotika i läkemedelsförrådet minst varje månad av särskilt utsedd sjuksköterska? 136. Förs narkotikajournal på varje ställe där narkotika förvaras? 137. Sker rekvirering av läkemedel till läkemedelsförråd av den sjuksköterska som är utsedd enligt den lokala arbetsordningen? 138. Dokumenteras det i omvårdnadsjournalen om patienten inte själv klarar av att hantera sina läkemedel och ansvaret för läkemedelshantering övertagits av sjuksköterska? 139. Signeras alltid överlämnat läkemedel på signeringslistan efter intagen dos? 140. Finns läkemedelsordinationerna sammanställda i en ordinationshandling som är signerad? 141. Får patienter sina läkemedel inom rimlig tidsram i förhållande till vad läkare avsett i ordinationen? 142. Kontaktas alltid sjuksköterskan innan vid behovsmedicin ges? 143. Kontaktas alltid sjuksköterskan vid utebliven medicinering? Delegering från sjuksköterska (SOSFS 1997:14) (Se riktlinje i ledningssystemet) 144. Sker alltid läkemedels- och diabetesutbildning inför delegering? 145. Får omvårdnadspersonal alltid hälso- och sjukvårdsuppgifter skriftligt delegerade? 146. Får omvårdnadspersonal alltid hälso- och sjukvårdsuppgifter delegerade med instruktion och signeringslista? 147. Utförs delegering enskilt och individuellt till respektive omvårdnadspersonal? 148. Utförs kunskapskontroll vid delegering/förnyelse av delegering? 149. Följs delegeringarna upp under den tid de gäller? 150. Återkallas delegeringar om god och säker vård inte kan säkerställas? 151. Informeras berörd omvårdnadspersonal om att vidaredelegering ej får förekomma inom hälso- och sjukvård? 152. Förekommer det att en sjuksköterska delegerar till fler än trettio personal? Sida 7 av 11

8 Ordination, delegering från arbetsterapeut, sjukgymnast/fysioterapeut (Se riktlinje i ledningssystemet) 153. Får omvårdnadspersonal alltid hälso- och sjukvårdsuppgifter ordinerade med instruktion och signeringslista när så bedöms? 154. Får omvårdnadspersonal alltid hälso- och sjukvårdsuppgifter delegerade skriftligt när så bedöms? 155. Följs ordinationer och delegeringar upp under den tid de gäller? Hygien (SOSFS 2007:19) (PSL 2010:659) (Se riktlinje i ledningssystemet) 156. Känner berörd personal till hygienriktlinjer för kommunal hälso- och sjukvård? 157. Har personal kortärmade arbetskläder? 158. Är händer och underarmar fria från smycken och klocka? 159. Används skyddskläder vid orent arbete? 160. Använder personal alkogel/handsprit i samband med omvårdnad? Riskavfall 161. Finns det lokala rutiner på enheten för att hantera riskavfall? 162. Rengörs orent flergångsmaterial i diskdesinfektorer alternativt genom kemisk rengöring? Vårdrelaterad infektion 163. Känner sjuksköterskan/enhetschef till att vårdrelaterade infektioner t.ex. MRSA ESBL,VRE och diarréutbrott ska meddelas till MAS? Demensvård (Se riktlinje i ledningssystemet) 164. Känner berörd personal till riktlinjen för vård- och omsorg vid demenssjukdom? 165. Finns det alltid omvårdnadspersonal nattetid på varje enhet/avdelning på vårdboenden för personer med demenssjukdom? 166. Får berörd personal kontinuerlig kompetensutveckling inom demensvård? 167. Har patientansvarig sjuksköterska specialistutbildning med inriktning mot demens, geriatrik eller öppen hälso- och sjukvård? 168. Får personalen handledning kring enskild patient vid behov? 169. Finns lokala instruktioner för hur bedömning görs innan larm eller andra begränsningsåtgärder förskrivs? Inhämtas samtycke? 170. Har alla patienter med larm eller andra begränsningsåtgärder en individuell vårdplan upprättad? 171. Arbetar berörd personal med BPSD? 172. Finns samtycke till dokumentering i BPSD registret? Sida 8 av 11

9 Hälsogenomgångar (Se värdighetsgarantier, VOF) 173. Erbjuds kunder riskbedömning enligt MNA (nutrition), Modifierad Norton (trycksår), DFRI (fall) och ROAG (munhälsa)? 174. Erbjuds kunder registrering av nattfastan i samband med hälsogenomgångarna? 175. Registreras riskbedömningarna i Senior Alert? 176. Finns det ett dokumenterat samtycke? Mun- och tandhälsovård (PSL 2010:659) (Se värdighetsgarantier, VOF) 177. Har personal fått den utbildning som finns i avtal med tandvården? Trycksår (PSL 2010:659) (Se riktlinje i ledningssystemet) (Se värdighetsgarantier, VOF) 178. Tillämpas skriftliga instruktioner om trycksår? 179. Gör personal riskbedömning om det föreligger risk för trycksår? 180. Om risk framkommer görs då en vårdplan med åtgärder och uppföljningar? 181. Framgår det av dokumentationen hur såret uppkommit, var det är lokaliserat, hur det ser ut och hur stort det är? 182. Gör sjuksköterskan en smärtstatus om vårdtagare uppvisar smärta vid trycksår? Inkontinens (blåsdysfunktion/tarmdysfunktion) (PSL 2010:659) (Se värdighetsgarantier, VOF) (Se riktlinje i ledningssystemet) 183. Har sjuksköterskor på enheten förskrivningsrätt? 184. Arbetar sjuksköterska och omvårdnadspersonal i team när det gäller individuell utprovning av inkontinenshjälpmedel? 185. Tillgodoses behovet av toalettassistans i omvårdnaden och vidtas åtgärder för att förebygga inkontinens? 186. Upprättas vårdplan och tillämpas skriftliga instruktioner för vårdtagare med kvarliggande urinkateter? 187. Är alla patienter med symtom på inkontinens utredda av läkare och/eller förskrivande sjuksköterska? 188. Är inkontinensprodukten/storlek/sort dokumenterat i omvårdnadsjournalen? Nutrition (Se Riktlinje för nutritionsbedömning inom vård- och omsorgsförvaltningen Karlstad kommun ) 189. Följer sjuksköterskan Instruktion för sjuksköterskor och omvårdnadspersonal gällande ordination och beställning av anpassade koster på vårdboende i egen regi? 190. Följer sjuksköterskan Instruktion för sjuksköterskor gällande ordination och beställning av kost utifrån medicinska skäl för kunder med matdistribution? 191. Känner sjuksköterskan till Instruktion för beställning av livsmedel för speciella medicinska ändamål och tillhörande tekniska produkter samt kundavgift? 192. Erbjuds kunder en individuell nutritionsbedömning så snart som möjligt efter att kund omfattas av kommunal hälso- och sjukvård? Sida 9 av 11

10 Vård i livets slutskede (Se riktlinje i ledningssystemet) 193. Är riktlinje och instruktion gällande palliativ vård kända hos personalen? 194. Finns möjlighet att få extra personal vid vård i livets slutskede? 195. Ges möjlighet för anhöriga att medverka/närvara vid vård i livets slutskede? 196. Erbjuds patient, anhörig och berörd personal att delta i vårdplanering inför vård i livets slutskede? 197. Upprättas individuell vårdplan inför vård i livets slutskede? 198. Dokumenterar sjuksköterskan i omvårdnadsjournalen när brytpunktsamtal har genomförts av läkaren? 199. Finns individuell läkemedelsordination vid vård i livets slutskede? 200. Används någon skattningsskala eller symtomskattningsstöd för bedömning av besvärande symtom vid vård i livets slutskede? 201. Beaktas patientens etniska och religiösa tillhörighet i samband med vård i livets slutskede? Avvikelsehantering (hälso- och sjukvård) (PSL 2010:659) (Se riktlinje i ledningssystemet) 202. Är riktlinje gällande avvikelsehantering tillgänglig och känd för berörd personal? 203. Känner personalen till vilka rutiner som gäller om en patient i samband med vård eller behandling drabbats av eller utsatts för risk att drabbas av allvarlig skada eller sjukdom? 204. Följer enheten upp avvikelser och arbetar med kortsiktliga och långsiktliga åtgärder samt dokumenterar resultatet? 205. Återkopplas vidtagna åtgärder regelbundet av chefen till personalen då en avvikelse eller en risk för avvikelse inträffat? 206. Skickas rapporter om avvikelser mellan landsting och kommun som kopia till MAS/MAR enligt riktlinje? Lex Maria (SOSFS 2005:28) (Se riktlinje i ledningssystemet) 207. Är innebörden i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2005:28) om anmälningsskyldighet enligt Lex Maria känd av personalen? Dokumentation HSL (PDL 2008:355) (Se riktlinje i ledningssystemet) 208. Dokumenterar personal enligt gällande riktlinje och instruktioner? Sida 10 av 11

11 Medicintekniska produkter (SOSFS 2008:1) (Se riktlinje i ledningssystemet) 209. Dokumenteras ordinerade MTP (hjälpmedel) i omvårdnadspersonalens daganteckningar? 210. Görs en riskanalys på enheten vid tillbud och olyckor? Hjälpmedel 211. Känner omvårdnadspersonal till riktlinjen för användning av hjälpmedel? 212. Känner omvårdnadspersonal till skillnaden på personligt förskrivna hjälpmedel och hjälpmedel som grundutrustning? 213. Känner omvårdnadspersonal till riktlinjen för handhavandet och förskrivning av personlyft och lyftsele? Fallprevention (PSL 2010:659) (Se riktlinje i ledningssystemet) (Se värdighetsgarantier, VOF) 214. Känner omvårdnadspersonal till riktlinjen för fall och fallskadeprevention? 215. Känner omvårdnadspersonal till instruktioner gällande arbetsgång vid fall? 216. Blir sjuksköterska, sjukgymnast/fysioterapeut eller arbetsterapeut kontaktad vid fall/fallskador? 217. Blir arbetsterapeut eller sjukgymnast/fysioterapeut kontaktad vid fall när hjälpmedel varit inblandat? 218. Dokumenteras risk för fall i daganteckning, vårdplan/status? 219. Åtgärdas de identifierade riskfaktorerna av enhetsteamet i samband med riskbedömningen? Rehabilitering (HSL 1982:763) (SOSFS 2007:10) (SOSFS 2008:20) 220. Finns lokala rutiner där det säkerställs att legitimerad personal blir kontaktad när patienten så önskar? 221. Kontaktas arbetsterapeut och/eller sjukgymnast/fysioterapeut i samband med inflyttning till särskilt boende? 222. Medverkar sjukgymnast/fysioterapeut och/eller arbetsterapeut vid vårdplaneringar då behov föreligger och blir kontaktad? 223. Kan de patienter som har behov av arbetsterapeutisk träning erbjudas detta individuellt? 224. Kan de patienter som har behov av sjukgymnastisk/fysioterapeutisk behandling erbjudas detta individuellt? 225. Sker uppföljning av utlämnade MTP (hjälpmedel) och hur de används? 226. Följer arbetsterapeut upp den individuella planen när behov föreligger? 227. Följer sjukgymnast/fysioterapeut upp den individuella planen när behov föreligger? 228. Utförs ADL-status när behov föreligger av arbetsterapeut? 229. Utförs generell motorisk funktionsbedömning eller annan bedömning enligt beslutade bedömningsmetoder när behov föreligger av sjukgymnast/fysioterapeut? Sida 11 av 11