Lillsjöskolans förskoleklass

hreviderat UNDERLAG 2009-05-05 /GF Lillsjöskolans förskoleklass Christina Lanner 2010-08-27 1

Innehållsförteckning Förordningar om kvalitetsredovisning 3 1. Kort beskrivning av den egna verksamheten 4 2. Rutiner och underlag för kvalitetsarbetet 5 3. Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning som preciserats i verksamhetens arbetsplan. 5 4. Utvecklingsområden 2009/2010 6 5. 1-7 Områden i skolans läroplan (Lpo 94) 6 5.1. Normer och värden 7 5.2. Kunskaper 9 5.3. Elevernas ansvar och inflytande 10 5.4. Skola och hem 11 5.5. Övergång och samverkan 12 5.6. Skolan och omvärlden 13 5.7. Bedömning och betyg 13 6. Hälsa och Livsstil 14 7. Uppföljning av arbetet utifrån likabehandlingsplanen 15 8. Redovisa situationen för barn och elever i behov av Särskilt stöd 15 9. Rektors ansvar 16 2

Förordningar om kvalitetsredovisning SFS (Svensk författningssamling) 2005:609 Utbildnings- och kulturdepartementet 2005-08-15 1 Varje kommun, varje skola som ingår i det offentliga skolväsendet, varje kommunalt bedriven förskola och varje kommunalt bedrivet fritidshem skall årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av verksamheten. Kommunens kvalitetsredovisning skall omfatta såväl kommunalt bedriven skolverksamhet som kommunalt bedriven förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. 2 Arbetet med kvalitetsredovisning skall främja kommunernas, skolornas, förskolornas och fritidshemmens kvalitetsarbete och därigenom bidra till att förverkliga utbildningarnas nationella mål. Kvalitetsredovisningarna syftar även till att ge information om verksamheten och dess måluppfyllelse. Varje kommun skall sträva efter att göra kvalitetsredovisningar som upprättats för verksamhet i kommunen kända och enkelt åtkomliga för var och en. 3 Kvalitetsredovisningen skall innehålla en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder kommunen respektive skolan, förskolan och fritidshemmet avser att vidta för ökad måluppfyllelse 4 Skolans, förskolans och fritidshemmets kvalitetsredovisning skall utarbetas under medverkan av lärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare skall ges möjlighet att delta i arbetet med kvalitetsredovisning. 3

1. Kort beskrivning av den egna verksamheten Lillsjöskolan omfattar 232 elever i årskurserna F-5 varav 36 elever går i förskoleklass. Skolan ligger i Östra Odensala och ingår i Odensala skolområde. Skolan gränsar till en bäck och har närhet till sjö, skog och grönområden. Skolan är en del av Odensalas hörselspår där vi erbjuder elever med hörselnedsättning en anpassad skolmiljö avseende arbetsmiljö teknik och kompetens hos personalen. Totalt arbetar följande personal i skolan: 1 rektor 1 specialpedagog 0,50 skoladministratör 16 lärare (varav några deltider) 6 fritidspedagoger 4 förskollärare 1 elevassistent 0,25 verksamhetsvaktmästare Skolan är tvåparallellig och organiserad i åldershomogena klasser. Klasser med samma åldersgrupp har sina klassrum bredvid varandra, vilket bidrar till ett nära samarbete mellan de lärare som ansvarar för samma åldersgrupp. Positivt är också att eleverna har närhet till många jämnåriga kamrater. I förskoleklassen arbetar en förskollärare och en fritidspedagog i varje grupp. Skolans elevhälsoarbete leds av elevhälsoteamet (EHT) där rektor, specialpedagoger, skolsköterska, kurator och psykolog ingår. Vid vissa träffar medverkar även kontaktperson från socialtjänsten. Elevhälsoteamet träffas en gång i månaden. Samverkansgruppen (SVG) består av rektor och två fackliga lokalombud (Lärarförbundet), varav ett av ombuden även är skyddsombud. SVG har möte 1 gång/månad. Ekonomi Skolan omsätter ca 12,5 MSek. Arbetslagen ansvarar för egen driftbudget för inköp av läromedel, förbrukningsmaterial samt för viss kompetensutveckling. 4

2. Rutiner och underlag för kvalitetsarbetet Som underlag för kvalitetsredovisningen har pedagogernas dokumentation och utvärdering använts. Förskoleklassens pedagoger har gjort en utvärdering och analys av läsårets verksamhet. Vi har även använt skolans egen föräldraenkät. 3. Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning som preciserats i verksamhetens arbetsplan. Normer och värden: Värdegrundsfördjupning. Samarbete mellan barngrupperna. Målet är uppnått. Kunskaper: Arbetat med att alla elever ska källsortera. Målet är delvis uppnått. Organisera en bra lekmiljö. Målet är uppnått. Elevers ansvar och inflytande Barnens ansvar för att hålla ordning. Målet är delvis uppnått. Skola och hem Samarbete förskoleklass - hem. Målet är inte uppnått. Skolan och omvärlden Plan för skolans kontakter med samhället. Målet är uppnått. Bedömning och betyg Åldersanpassad IUP. Målet är uppnått. Hälsa och livsstil Ljudnivån i matsalen. Målet är inte uppnått. 5

4. Utvecklingsområden 2009/2010 Värdegrundsfördjupning. Redovisas under Normer och värden, 5.1. MiL (matematik i lärande) 5. 1-7 Områden i förskoleklassens läroplan (Lpo 94) Grunden för kvalitetsredovisningen är ett kontinuerligt uppföljnings- och utvärderingsarbete. De nationella läroplanerna och dess mål styr ytterst kvalitetsredovisningens upplägg och innehåll. Förskoleklassens mål och riktlinjer finns sammanfattade under åtta rubriker/områden i förskoleklassens läroplan (Lpo94) dessa områden finns därför angivna under nedanstående rubriker. Kommunfullmäktige (KF) har utifrån de nationella läroplanerna prioriterat vissa områden i skolplanen i form av inriktningsmål. Barn och utbildningsnämnden (BoUN) beslutar om kvalitetskrav varje år. Inriktningsmålen och kvalitetskraven är således prioriteringar utifrån de nationella målen som gjorts för Östersunds kommun. Dessa prioriteringar ska verksamheten förhålla sig till men de är ej heltäckande utifrån de nationella målen. Nedan anges, under lämplig läroplansrubrik, både inriktningsmålen och kvalitetskraven som finns i kommunen. Syftet med detta är ett försök till att synliggöra en helhet mellan det nationella och kommunala uppdraget. Inriktning smål (KF) Förskoleklassens läroplan (Lpo 94) Förskoleklassens mål Kvalitets krav (BoUN) 6

Illustrativ bild av förhållandet mellan det nationella uppdraget, det kommunala uppdraget och förskoleklassens mål. 7

5.1. Normer och värden Mål 1 Förskoleklassens mål: Fr.o.m. skolstart 2010 har alla pedagoger kännedom om värdegrundsarbetet utifrån Gunnar Höistads modell samt utifrån det påbörjat ett gemensamt värdegrundsarbete. Utveckla värdegrundsarbetet genom att ha inplanerade värdegrundsdiskussioner under konferenstid utifrån Gunnar Höistads modell. Utveckla värdegrundsarbetet genom att arbeta med SET (social, emotionell träning) kontinuerligt varje vecka. Under vårterminen planera och ansvara för ett föräldramöte med värdegrundsdiskussioner Mål 2 Förskoleklassens mål: Fr.o.m. vt-09 har personalen i förskoleklasserna en gemensam planerad verksamhet och barnen leker med varandra oavsett i vilken förskoleklass de går. Det finns en aktivitetsplan för samarbete mellan förskoleklass och årskurs 1. Gemensam planering för personal i förskoleklassen. Gemensam planering för personal i förskoleklass och åk 1. Planerad verksamhet som erbjuds mixade grupper med barn från båda förskoleklasserna. Öppna dörrar mellan förskoleklasserna så att barnen kan gå emellan grupperna och leka. I samarbete med personalen i åk 1 utarbeta en plan för gemensamma aktiviteter för barnen i förskoleklasserna och i åk 1 under läsåret. Resultat: Vi har nått vårt uppsatta mål som innebär att alla pedagoger från och med skolstart har kännedom om väredegrundsarbetet utifrån Gunnar Höistads modell samt utifrån det påbörjat ett gemensamt värdegrundsarbete. Under läsåret har alla pedagoger deltagit i inplanerade värdegrundsdiskussioner under konferenstid, vilket har bidragit till många viktiga och intressanta diskussioner. Specialpedagog och kurator har ansvarat för upplägget av arbetet. I samband med det har det även påbörjats ett arbete med att utvärdera och revidera skolans ordningsregler. Alla barn har arbetat med SET varje vecka utifrån diskussioner om känslor. De har även lärt sig att ge varandra avkopplande massage. Förskoleklasserna har genomfört föräldramöte med värdegrundsdiskussioner. Pedagogerna förberedde mötet genom att utarbeta aktuella diskussionsfrågeställningar. 8

Personalen har haft gemensamma planeringar, både i förskoleklassen samt med åk 1. Verksamhet i mixade grupper i förskoleklassen har genomförts. Barnen har gått mellan grupperna och lekt med varandra under hela året, det har skett i större utsträckning under vårterminen. En plan för de gemensamma aktiviteterna för barnen i förskoleklass och åk 1 har utarbetats och genomförts. Ett faddersystem har planerats in inför skolstart ht -10. Faddersystem innebär att varje barn i föskoleklassen får en fadder som går i årskurs ett. Den som är fadder kan vara ett stöd vid t ex första skolbesöket, vid utevistelse på skolgården samt som en samarbetskompis vid gemensamma aktiviteter. 81 % av föräldrarna har svarat på förskoleklassens föräldraenkät. I enkäten så har 93,3 % svarat att de känner sig välkomna att besöka skolan. Det är en marginell minskning utifrån förra årets resultat. Analys lärdomar: Det är svårt att tydligt se vad värdegrundsdiskussionerna lett till i verksamheten. Det har varit bra att diskussionerna har genomförts i tvärgrupper. Det har fungerat bra att jobba med SET med barnen, de har öppet berättat för varandra hur det har känts när de har haft massage och även kunnat berätta hur de känner sig i olika känslosituationer. Värdegrundsdiskussionerna på föräldramötet var uppskattat och givande. Föräldrarna tyckte att det var positivt att diskutera i mixade grupper. Gemensamma planeringar som genomförts har fungerat bra. Det har dock varit för få tillfällen och varit placerade på förskoleklasstid vilket inneburit att barnen förlorat värdefull arbetstid med vuxna. Det hade varit bättre för förskoleklasserna om planeringen varit efter den garanterade förskoleklasstiden som är mellan kl. 8-11. Organisatoriskt kan det vara svårare att lägga planeringstiden senare eftersom det är många inblandade. Den planerade verksamheten i mixade grupper i förskoleklasserna har fungerat mycket bra. Det har varit mixade grupper i bl.a. idrott, NTA och bild. Vi började med mixade grupper vid lite olika tillfällen. Det skulle vara bra, utifrån hur det har sett ut under året, att blanda grupperna tidigare, redan från höstterminens start. Gemensamma aktiviteter för barnen i förskoleklass och åk 1 har fungerat relativt bra. Faddersystemet organiserades under början av vårterminen och har använts några gånger. Det har varit för få träffar med faddrarna och det har inte varit tillfredsställande utan bör utökas. Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året: Gemensamma planeringar schemaläggs senare på dagen om möjlighet finns. Samarbetet mellan förskoleklasserna startar tidigt på höstterminen. Samarbetet mellan förskoleklasserna och ettorna startar under höstterminen. Faddersystemet används tidigare på läsåret och i större utsträckning. 9

5.2. Kunskaper Mål 1 Förskoleklassens mål: Från och med vt -10 använder alla barnen i förskoleklassen källsorteringsskåpet. Personalen gör i ordning ett källsorteringsskåp. Personalen har en genomgång med barnen om vad källsortering innebär. Personalen arbetar för att få barnen mer medvetna om pappersförbrukningen, pratar om och visar var papper kommer ifrån samt vad som händer med jordens resurser. Mål 2 Förskoleklassens mål: Från och med vt -10 har vi en miljö som inbjuder till lek och kreativt skapande. Inreda olika rum med inbjudande material för rollek. Personalen finns med i barnens lek för att tydliggöra lekens regler. Resultat: Ett källsorteringsskåp har inretts. Personalen har informerat barnen om vad källsortering innebär, främst i anslutning till utflykter då källsorteringen skett på plats i skogen. Barnen har inte sorterat själva men har kommit till personalen med sina sopor. En medvetenhet om pappersförbrukning har skapats hos barnen genom att de fått tillgång till ritböcker istället för lösa blad för att minimera papperskonsumtionen. Diskussioner om vad som händer med jordens resurser har inte genomförts. I förskoleklassens utrymmen har ett antal rum inretts i syfte att inbjuda till olika typer av lekar t ex en kombinerat rum med affär-kök-dockor, ett legorum, ett lugnt rum samt att klassrum och även utomhusmiljön finns att tillgå. Personalen har funnits nära till hands när barnen lekt för att kunna hjälpa till och stötta dem i deras diskussioner kring lekarnas regler och upplägg. 81 % av föräldrarna har svarat på förskoleklassens enkät. 90 % av föräldrarna är nöjda med vad deras barn fått lära sig i förskoleklassen och 93 % av föräldrarna är nöjda med utvecklingssamtalen. Analys lärdomar: Källsorteringsskåpet är väl inrett men har inte tydligt presenterat för barnen. Bilder och en genomgång av hur de själva kan sortera även utan personalens hjälp vore fördelaktigt. Skåpets placering kan också ha varit till nackdel för barnens egna sorteringsmöjligheter. För att locka eleverna på skolan att tänka på vår närmiljö och jordens resurser tror vi att det skulle vara bra att ha städdagen för alla klasser vid samma tillfälle. Användandet av papper har minskat betydligt sedan vi införde ritböcker. Barnen sätter större värde på sina egna ritböcker än på lösa ritpapper. 10

Byggleken fungerar bättre när urvalet av lekmaterial är begränsat och när det byts ut med jämna mellanrum. Rummens inredning och lekmaterial har skapat möjlighet för barnen att leka konstruktivt. Personalen har hjälpt till i stor utsträckning genom att stötta barnen i deras diskussioner kring lekar och när problem uppstått. I många fall har då överenskommelser gjorts för att lekarna skall fungera över en längre tid. T.ex. hur många barn det får vara i de olika rummen samtidigt och hur reglerna för kulspel och andra lekar ska se ut. Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året: Placera källsorteringsskåpet mer tillgängligt för barnen och tydligt gå igenom vad som ska läggas var. Utveckla och tydliggöra de olika rummens funktioner. Tydliggöra hyllor och skåp med text och bild så att sorteringen blir lättare. 5.3. Elevernas ansvar och inflytande Förskoleklassens mål: Från och med vt -10 hänger alla barn upp sina ytterkläder och ställer skorna i skohyllan. Det ligger inga kläder eller annat på golvet i korridoren. Barnen lägger tillbaka det material som de tagit fram när de lekt färdigt. Informera barnen om vilka regler som gäller Handleda barnen, visa och hjälpa till med städning Personalen ska vara en förebild för barnen Resultat: Personalen har informerat barnen och dagligen påmint dem om de regler och överenskommelser som fastställts. Personalen har funnits tillgänglig i hallen när barnen ska gå ut och när de kommit in för att hjälpa till med städning och undanplockning av deras kläder, skor och andra tillhörigheter. Undanplockning av avdelningens gemensamma material samt barnens egna kläder har fungerat mindre bra under året. Ett lånesystem för förskoleklassernas uteleksaker har införts för att lära barnen ta ansvar för de saker som vi har tillsammans. Personalen har i den mån det varit möjligt lagt sitt material i sina egna skåp och lådor för att visa på goda exempel. 11

Analys lärdomar: Genom att ge barnen fler ansvarsuppgifter tror vi att de får en större förståelse för och vilja att ta hand om vår inomhusmiljö. Lånesystemet för barnens uteleksaker fungerade bra när de vuxna fanns närvarande. Det fungerade mindre bra när de vuxna lät barnen själva sköta lånekorten. Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året: Ta bort barnens skohyllor som finns under deras klädhängare. Informera föräldrarna vikten av att barnens kläder och skor är märkta. Underlätta sorteringen för barnen genom att märka hyllor och skåp med både text och bild. Personalen ska i större utsträckning vara bra förebilder genom att lägga sitt eget material på rätt plats. 5.4. Skola och hem Förskoleklassens mål. Från och med vt -10 anser minst 95 % av föräldrarna att de får bra information från skolan och att de är nöjda med att personalen lyssnar på de synpunkter och förslag som föräldrarna kommer med Insatser för att nå målen: Informera föräldrarna om att de alltid är välkomna att besöka förskoleklassen. Skicka veckobrev via mail. Minst en personal, från varje klass, är i tamburen när barnen kommer på morgonen. Utvärdera föräldraenkäten för att dra lärdomar om de utvecklingsområden som finns. Utveckla innehållet i värdegrundsdiskussionerna på vårens föräldramöte. Resultat: Personalen i förskoleklass har både muntligen, på föräldramöten och i hallkontakten, uppmuntrat föräldrarnas närvaro i den dagliga verksamheten. Föräldrarna får veckovis mail gällande händelser för den kommande veckan. Vid förändringar i verksamheten meddelas också vårdnadshavarna via mail eller telefon när förändringen skett från dag till dag. Varje morgon möter minst en personal upp barnen i tamburen när de kommer. Föräldramöte hölls på vt-10 med utgångspunkt i tre värdegrundsrelaterade frågor som föräldrarna diskuterade i mindre grupper. 83 % av de föräldrar som svarat på enkäten tycker att personalen lyssnar på deras synpunkter och förslag. 87 % tycker att de får bra information från skolan. 80 % av föräldrarna anser att de fått möjlighet att ta del av läroplanens mål. Resultatet ligger något lägre än förra året och vårt mål att 95 % av föräldrarna skulle vara nöjda nådde vi inte upp till. 12

Analys lärdomar: Vi vill informera föräldrar i veckobreven, inte endast om vad vi gör utan även hur eller varför vi gör olika saker i vardagsarbetet. Detta för att de ska få en ökad förståelse för de kunskaper som förmedlas i förskoleklassen. Det är bra att ha en skriftlig dokumentation från diskussionsgrupperna på föräldramötet. Detta för att personalen ska få en klarare bild av föräldrarnas åsikter, inte endast från den gemensamma avslutningsdiskussionen. Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året: Ett kompletterande månadsbrev utformas där skolarbetet beskrivs mer utförligt. Vid föräldramötena under läsåret utses en sekreterare så information och diskussioner dokumenteras. Under året ge bra information från skolan och få föräldrar att känna att personalen lyssnar på deras synpunkter och förslag så att målet med 95 % nöjda föräldrar nås.. 5.5. Övergång och samverkan Förskoleklassens mål. Föregående kvalitetsredovisning visar att det finns väl utarbetade rutiner för övergång och samverkan med förskolan. Vi fortsätter därför med samma arbetsgång som föregående år. Arbeta utifrån den fastställda planen gällande övergång förskola-skola. Resultat: Rutinerna har fungerat väl även i år. Analys lärdomar: Med inarbetade rutiner fungerar övergången mellan förskola och förskoleklass smidigt. Det kan vara bra att ha en gemensam dag för övergången mellan olika grupper. Där förskoleklass och treor får träffa blivande lärare på Lillsjöskolan och femmorna får träffa sina nya klasser inför åk 6. Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året: Planera in övergången mellan andra klasser samma dag som nybörjarna hälsar på i förskoleklassen. 13

5.6. Skolan och omvärlden Förskoleklassens mål: Senast vid skolstart 2010 finns en gällande plan för Lillsjöskolans kontakter med samhället. Planen ska gälla förskoleklass, åk 1-5 samt fritidshem. En representant från varje verksamhet i skolan inventerar vilka kontakter som redan finns och utifrån det gör en gemensam plan. Resultat: En arbetsgrupp tillsattes med representanter från förskoleklass, årskurs 1-5 samt fritidshem. Gruppen har utarbetat en plan för olika kontakter med samhället, samt förslag på i vilken årskurs de olika aktiviteterna kan genomföras. Analys lärdomar: Att ha en gemensam plan på olika kontakter med samhället innebär att eleverna får möjlighet till flera olika besök och kontakter under sin skoltid. Vi enades om att göra de flesta studiebesök under skoltid i samarbete med fritidspedagogerna. Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året: Arbeta utifrån den fastställda planen. 5.7. Bedömning och betyg Förskoleklassens mål: Ht -10 har förskoleklassen en mer åldersanpassad IUP Personal tillsammans med specialpedagog utarbetar en ny IUP Resultat: Vi har i samarbete med vår specialpedagog beslutat att använda ett material från Beta Pedagog. Det innebär att vårt mål är uppnått. Analys lärdomar: Enligt kontakt med skolverket ska förskoleklassen inte använda sig av IUP. Efter kontakten med skolverket och diskussioner med specialpedagogen kom vi fram till att använda materialet Förskoleklassens Jag kan... från Beta Pedagog som är anpassat till barnen i förskoleklassen. Där dokumenteras barnens utveckling och lärande och det är lätt för barnen att inse vad det kan, att se att det går framåt, känna lust att lära sig mera och blir stolt över sina kunskaper. 14

Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året: Jobba vidare med materialet Förskoleklassens Jag kan... Se över dokumentationen och komplettera med fler individuella utvecklingsområden. 6. Hälsa och livsstil Förskoleklassens mål: Vid läsårets slut är både personal och barn nöjda med ljudnivån i matsalen. De klasser som äter i lilla matsalen (Grekland) ska alltid ha en personal med sig. Arbeta fram ett gemensamt förslag till förhållningssätt, som alla vuxna ska följa, för att minska ljudnivån i matsalen. Sätta upp ljudabsorbenter på väggarna. Resultat: Vi har inte nått vårt mål gällande ljudnivån i matsalen. Ljudnivån i matsalen är fortfarande för hög. Nästan alla årskurser har en vuxen som äter med barnen i lilla matsalen. Vi har inte arbetat fram ett gemensamt förslag till förhållningssätt för att minska ljudnivån i den stora matsalen. Det har satts upp fina ljudabsorbenter på de fönsterlösa väggarna i matsalen. Försök med fler ljudabsorberande skärmar gjordes men blev inte en permanent lösning på grund av platsbrist. Analys Lärdomar: När de yngre eleverna äter är det markant högre ljudnivå i matsalen. Det är trångt mellan borden. Pedagogerna har svårighet att avsätta en personal som sitter med en liten grupp i lilla matsalen eftersom det bara är två per årskurs som äter pedagogiskt. Något arbetslag anser att brist på gemensamt förhållningssätt kan skapa irritation. Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året: Se över hela situationen i matsalen, Arbeta fram ett gemensamt förslag till förhållningssätt inför nästa läsår, som alla vuxna ska följa, för att minska ljudnivån i matsalen. Söka arbetsmiljöpengar för att sänka taket i matsalen. 15

7. Uppföljning av arbetet utifrån likabehandlingsplanen Ingen form av kränkande behandling skall förekomma inom Lillsjöskolans verksamheter. Insatser för att nå målen: Skolans personal har haft ansvar att följa Likabehandlingsplanen och ingripit när något hänt. Vi har under hela läsåret aktivt arbetat med förebyggande värdegrundsarbete i form av schemalagda klassråd, elevråd, tjej/killsnack, SET (social och emotionell träning) och ständigt återkommande diskussioner om kamratrelationer och förhållningssätt. Personalen har arbetat med värdegrundsarbete på konferenstid och på personalmöten. Vi har påbörjat revidering av Lillsjöskolans trivsel- och ordningsregler. Vi har jobbat för att elever inte ska utsättas för att väljas bort; t ex vid bordsplacering, indelning av lag, grupparbeten. Under raster har vi haft cirkulerande rastvärdar. Alla elever har uppmanats att meddela någon vuxen när de ser eller hör något som strider mot Likabehandlingsplanen. 8. Redovisa situationen för barn och elever i behov av särskilt stöd Vi har en gemensamt utarbetad handlingsplan för elevhälsoarbetet i Odensala skolområde. Elevhälsans förebyggande arbete är som stödfunktion i nära samarbete med arbetslagen. Flera ur Elevhälsans personal är gemensamma i området och kan följa det förebyggande arbetet från förskola till årskurs 9. Även specialpedagogerna i området samverkar. Samverkan sker även med BUP (Barn- och ungdomspsykiatrisk verksamhet), BUH (barn och ungdomshabiliteringen), Resurscentum och Pedagogiska hörselvården. Personalen, elever och föräldrar görs delaktiga i planen. Vid vissa av våra EHT-träffar medverkar även kontaktperson från socialtjänsten. Upprättande av åtgärdsprogram sker när elev är i behov av särskilda stödinsatser. Åtgärdsprogrammet föregås i vissa fall av en elevvårdskonferens där även rektor finns med. Inför upprättande av åtgärdsprogram görs i de flesta fall en kartläggning av handledare och specialpedagog. Åtgärdsprogrammet utarbetas av handledare, elev, föräldrar och oftast är specialpedagogen med. Uppföljning sker alltid efter en viss tid. 16

9. Rektors ansvar På vilket sätt tar rektor, som pedagogisk ledare, ansvar för genomförandet av föreslagna åtgärder. Utöka personalkonferensen till varannan vecka, där skolutvecklingsfrågor och måldiskussioner prioriteras. Planera innehållet i konferenserna så att alla utvecklingsområden lyfts. Planera för fortbildning inom aktuella utvecklingsområden. Finnas som stöd för personalen i såväl utvecklingsfrågor som i elevfrågor. Upprätta en arbetsplan för läsåret 2010-2011. Som underlag kommer förskoleklassens kvalitetsredovisning att användas. Östersund den 27/8 2010 Rektors underskrift 17