Företagarna i Finland MasterCard. t. (09) 7728 6225 www.yrittajat.fi/mastercard. Båtresor

Veritas

MEDLEMSSERVICE 2007 Mobil- och datakommunikation Företagarna i Finland MasterCard t. (09) 7728 6225 www.yrittajat.fi/mastercard Båtresor t. 0200 18818 www.sonera.fi/yrittajille Fonecta Finder i företagarens tjänst Bränsle och brännolja * t. 0800 144 555 www.fonecta.fi Bränsle förmånerna med bolagens kreditkort. Kontantrabatt från Teboil med medlemskortet. * Kundnummer: 1818411 t. 0600 174 552 (1,64 e/samtal + lna) www.tallink.fi www.silja.fi FVYRI (rutter) FKYRI (kryssningar) p. 0600-41577 (1,64 e/samtal + lna) www.vikingline.fi Inkvartering t. 0800 13770 www.esso.fi t. 010 458 8480 www.neste.fi Parkering Service- och korttjänster t. 0203 24 240 Brännolja t. 0800 1 9292 www.shell.fi Försäkringar * Korttjänster t. 020 4700 911 Brännolja t. 0800 183 300 www.teboil.fi Bokningskod: 0135 9030 t. 08001 2010 www.bestwestern.fi Vanda t. (09) 329 4800 Kuopio t. (017) 539 6100 Rovaniemi t. (016) 321 321 www.choicehotels.fi t. (019) 57601 www.haikko.fi t. (09) 6151 4191 www.lentoparkki.fi Företagarservice t. 010 802 290 www.fennia.fi Betalningsterminaler El Bokningskod: D000005439 t. (09) 6824 1915 www.scandic-hotels.fi www.hilton.com t. (09) 173 441 www.hotelarthur.fi t. (09) 477 4330 www.point-fi.com t. 0203 400 500 www.vattenfall.fi Regionorganisationerna erbjuder egna regionala förmåner.

Globaliseringens vind sveper över kommunerna I oktober nästa år är det kommunalval. Småningom blir det aktuellt för många företagare att överväga en kandidatur. Att vara kandidat i valen öppnar vägen till många intressanta uppgifter och konkret påverkande och beslutsfattande. I valet år 2004 ställde 2500 företagarkandidater upp, av dessa blev 1050 företagare invalda. Företagaren har en betydande mission inom kommunalpolitiken. De kan bedöma, hur man gör kommunen företagsvänlig och se den näringspolitiska helheten. Något som knappast är möjligt om fullmäktigesalarna fylls med kommunala tjänstemän. Företagarorganisationen stöder kandidaterna genom att göra ett valprogram, hjälper kandidaterna med material och genom att ordna tillställningar. Kommunen är ett naturligt tema för hela organisationen under det kommande året. Företagarorganisationens styrka är det lokala nätverket, 412 lokalföreningar och nästan 5000 förtroendevalda. Detta är en utmärkt källa då man söker lösningsmodeller och behöver erfarenheter. Kommunsammanslagningar kommer att ändra kartan börjande år 2009. Antalet kommuner minskar men under en övergångsperiod kommer man att jobba med mångdubbla fullmäktigegrupper. Detta gör den kommande perioden unik. När man skapar de nya kommunerna är det viktigt att företagarens röst blir hörd. Kommunens tjänstemän bör inse att företagarna är en resurs som bör involveras i planeringsarbetet. En utmaning under de kommande åren är den offentliga upphandlingen. För detta ändamål finns en svenskspråkig publikation på www.yrittajat.fi med instruktioner till företagarna. Ett annat verktyg är det kommunalpolitiska programmet. De flesta kommuner har ett sådant men kommunsammanslagningarna innebär att många program måste skrivas om eller uppdateras. Den näringspolitiska barometern kommer att göras nästa år. Det är ett utmärkt hjälpmedel att jämföra olika kommuners företagsvänlighet. De företagare som aktiverar sig inom kommunalpolitiken bör inte lämnas ensamma. Sätter någon ner arbete och tid för det gemensamma bästa är det företagarföreningens uppgift att hålla kontakt, oberoende av parti. Naturligtvis är politikens natur sådan att alla beslut inte vara trevliga för alla, men någon måste göra besluten. Det är lättare att verka med ett aktivt stöd från referensgruppen. Världen krymper och globaliseringen vind sveper över våra kommuner. Finland är litet och synnerligen beroende av utrikeshandel. Vi lever i en situation som innebär att antalet människor som lämnar arbetsmarknaden är fler än de som Thomas Palmgren, Ombudsman, Företagarna i Finland Verksamhetsledare, Södra Finlands Företagarförening kommer till. Vi får tänka på livstidsarbetstid, arbetskraftsinvandring, arbetsintensitet och arbetseffektivitet. Utmaningarna kräver mera företagare, företagssamarbete, produktionssamarbete, bättre företagskunnande och ledarskap. Vi behöver också en effektivare innovationspolitik. Vägen från en idé eller problem till en produkt eller tjänst på marknaden bör göras enklare. Denna sak jobbar vi med inom Företagarna i Finland. Under en period när kommuner slås samman krävs vidsynthet av kommunernas beslutsfattare. Vi måste se långt över kommungränserna och tänka på hela regioners framtidsmöjligheter och konkurrenskraft. För företagens affärsverksamhet är kommungränser av underordnad betydelse, man verkar nationellt eller internationellt. Däremot kan större och attraktivare kommuner göra det t.ex lättare att rekrytera personal till det egna företaget. 5

FysioSporttis - ett tillväxtföretag inom hälsovård...sid 8 Jag uppskattar mycket att vårt företag fick företagarpriset. Det är en belöning till mig och till hela personalen för ett långsiktigt arbete för människors hälsa och välmående säger företagets grundare specialfysioterapeut Sonja Tuomolin. FysioSporttis fick det nationella Företagarpriset på Företagardagarna i Jyväskylä i slutet av september. Projekt fick företagare till doktorn...sid 10 25 procent av landets företagare nappade. Det är resultatet av projektet YTY. Idén var att få fler företagare att satsa på den förebyggande hälsovården. Gammalt företag med nya grepp...sid 12 Nya tider, nya seder. Det välbekanta talesättet verkar passande hos familjeföretaget Lindeman på Replot i Korsholm. Här har nät tillverkats i mer än hundra år. Helena Boucht Lindeman har fungerat som vd i tolv år, och har även innan dess varit verksam inom företaget. Inom ämnet hälsa har mycket hänt under de år hon varit med. Motion ger bättre livskvalitet...sid 14 Simningen i Vansbro sommaren 2006 blev del 1 av 4 i min motionsrunda. Följande långlopp som skulle motioneras igenom blev ett cykellopp. Jag lade nedre gränsen på 100 km och började söka på internet. Cykellopp finns det en hel del av i Finland. Både längre och kortare, både för motionärer och för tävlingscyklister. Unga företagare i landsomfattande program...sid 16 Inom Korsholms högstadium blomstrar näringslivet. För tillfället är åtta företag aktiva inom skolan. Alla ägs av ungdomar som går grundskolans sista år. Kräftskiva i Kasnäs på skonaren Linden...sid 20 Ett marknadsområde värt att kolla in...sid 22

Företagsbilen...sid 24-26 Provkörning av nya Isuzu D-Max, en förmånlig och komfortabel arbetsbil Förnyade 9-3 blir första Saaben med fyrhjulsdrift Granskning av bensinpriserna i Svenskfinland Ny kompakt paketbil för citybruk Bilnotiser Mässkalendern vintern 2007-08...sid 27 Södra Finland...sid 28-30 Företagare från Tenala-Bromarf i Milano Behöver du internationella praktikanter? Västnyland sprudlar av företagande kvinnokraft! Företagsnyckeln - språkrör för Finlands svenska företagare sedan 1997 Chefredaktör: Kurt Häggblad Tfn (06) 356 0811 kurre@osfofo.fi Redaktionssekreterare: Ann-Christin Wik Tfn (06) 356 0813 acwik@osfofo.fi Redaktörer: Jonny Mattsson Tfn (018) 23 277 ombudsman@foretagare.ax Thomas Palmgren Tfn (09) 229 229 58 thomas.palmgren@yrittajat.fi Åland...sid 31-35 Nya medlemmar Stora kast i lagtingsvalet IT-företag prisat för starka bokslut Ålänningarna nu 27.000 Jubelfest i gränslös anda Utgivare: Företagarnas Centraldelegation rf Hantverks- o fabriksföreningen i Lovisa Södra Finlands Företagarförening Ålands Företagareförening och Österbottens Företagarförening Adress: c/o Österbottens Företagarförening Sandögatan 6, 65100 Vasa Pb 289, 65101 Vasa Telefon: (06) 356 0810 Fax: (06) 356 0815 E-mail: foretagsnyckeln@osfofo.fi Prenumerationspris: 30 euro/år Tryckeri: Fram Ab, Vasa ISSN 1455-4607 Österbotten...sid 36-41 Starta? Växa? - Här finns hjälp Vikby Kennel Hotel Kort från Österbotten Nya medlemmar Kvinnlig företagarträff Utgivningstidtabell år 2007 Nr Utkommer Material 1 v. 8 26.1.07 2 v. 16 30.3.07 3 v. 24 18.5.07 4 v. 39 31.8.07 5 v. 48 2.11.07

FysioSporttis - ett tillväxtföretag inom hälsovård Jag uppskattar mycket att vårt företag fick företagarpriset. Det är en belöning till mig och till hela personalen för ett långsiktigt arbete för människors hälsa och välmående säger företagets grundare specialfysioterapeut Sonja Tuomolin. FysioSporttis fick det nationella Företagarpriset på Företagardagarna i Jyväskylä i slutet av september. För fyra år sedan ändrades Fysio- Sporttis strategi. Ledningen började satsa på tillväxt. Utgångspunkten var att efterfrågan på fysioterapi och förebyggande hälsomotion växer när de stora åldersgrupperna närmar sig pensionsåldern. Det är klart att efterfrågan på förebyggande hälsovårdstjänster ökar kraftigt under kommande år. I den situationen är det viktigt för oss att säkerställa tillgången till bra personal. Det är vår viktigaste resurs säger Sonja Tuomolin. Under de tre senaste åren har Fysio- Sporttis fördubblat både omsättning och personal. Företaget är marknadsledare inom branschen. Detta har skett genom företagsköp samt genom att grunda helt nya servicepunkter. Företagets omsättning är 3,5 milj. euro. På sex servicepunkter i huvudstadsregionen jobbar 70 personer. I planerna ingår en ny servicepunkt i det centrala Helsingfors. Vi vill ha en servicekedja som erbjuder kvalitativa tjänster inom hela storstadsregionen. FysioSporttis ett familjeföretag Företaget ägs av familjen Tuomolin, investeringsbolaget Terveysrahasto och en del av personalen. Min man, dipl.ekon. Stig Tuomolin har i 15 år fungerat som styrelseordförande och skött marknadsföringen och företagsutvecklingen. FysioSporttis grundare Sonja Tuomolin. Text: Thomas Palmgren 8

Arbetsfördelningen gör att jag kunnat fokusera mig på personalfrågor, utbildning och att leda den dagliga verksamheten, säger Sonja Tuomolin. Hela familjen deltar i företaget. Familjens dotter Petra Kaukoranta som är både ekonom och fysioterapeut är VD och sonen Peik, som jobbar i placeringsbranschen, är styrelsemedlem. Företaget har genomgått en generationsväxling då familjens dotter Petra Kaukoranta och hennes man Samu Kaukoranta tagit över den operativa ledningen. År 2005 blev även en del av personalen aktionärer i företaget och i slutet av år 2006 fick bolaget en stark samarbetspartner när Terveysrahasto, genom aktieemission och aktieköp, kom med i bolagets verksamhet. Detta har förstärkt företagets kapitalstruktur. Personalen är företagets viktigaste resurs FysioSporttis satsar starkt på personalens utbildning och mångsidiga yrkeskunskap. Samarbetet är också nära med olika utbildningsenheter. Företaget är attraktivt som praktikantplats bland studeranden. Med Terveysrahastos stöd kommer vi också att kunna göra forskningsarbete inom branschen. Vi vill även i fortsättningen att FysioSporttis som marknadsledare erbjuder mångsidig och kvalitativ fysioterapi, konstaterar Sonja. FysioSporttis Ab grundat 1971 hemort Esbo verksamhetsområde: fysioterapi och hälsomotion omsättning: 3,5 milj.euro personal: 70 ägare: Sonja Tuomolin med familj, Terveysrahasto, en del av personalen Företagsnyckeln 10 år 1997-2007 9

Projekt fick företagare till doktorn 25 procent av landets företagare nappade. Det är resultatet av projektet YTY. Idén var att få fler företagare att satsa på den förebyggande hälsovården. 25 procent är inte illa, eftersom det innebär en halvering av företagarna som före projektet inte hade något avtal eller annat arrangemang om förebyggande hälsovård, konstaterar marknadsföringschef Jussi Peltonen på Varma. Projektet, som bekostades av Varma, riktade sig uttryckligen till företagare. Personalens hälsovård är en helt annan femma, lagstadgad som den är. Orsaken till satsningen var att vi vill signalera det ansvar vi känner för företagarna. De är värda bästa möjliga välmående, och den förebyggande hälsovården är ett bra sätt att ha kontroll över den egna hälsan. Text och foto: Anne Manner FPA och skattebjörnen hjälper Förebyggande hälsovård behöver inte bli en ekonomisk belastning. Det handlar om högst 300 euro per hälsogranskning. Det finns alltså även billigare alternativ. Företagaren behöver heller inte stå för hela kostnaden. Både FPA och skattebjörnen ser med blida ögon på företagare som vill hålla koll på sin hälsa. FPA ersätter 60 procent av kostnaderna för förebyggande företagshälsovård. Dessutom finns möjligheten till skatteavdrag. Sist och slutligen betalar företagaren själv omkring 25 till 30 procent av den totala kostnaden. För företagssjukvård är ersättningen från FPA 50 procent. Hur ofta en företagare behöver få sin hälsa granskad beror i huvudsak på arbetets risker och på företagarens ålder. Vartannat eller vart tredje år är vanliga intervaller. Tåget har inte gått Ifjol damp det således ner ett brev i brevlådan. Inom ramen för YTY-projektet erbjöds företagare en hälsoundersökning till ett mycket överkomligt pris. Dessutom kunde den som så ville, mäta sin kondition. Det hela var inte tänkt som en engångsföreteelse. Allt syftade som sagt till en kontinuerlig, förebyggande hälsovård. Den som missade eller glömde projektet ifjol behöver inte misströsta. Chansen att skriva avtal finns kvar, naturligtvis. Vi har både svenska och finska blanketter. Jussi Peltonen säger att företagaren själv väljer vilket hälsovårdsföretag han eller hon anlitar. Tidsbrist hinder för hälsogranskning Företagsnyckeln slog numret till några företagare. Ingen av de slumpmässigt valda intervjuade har avtal om förebyggande hälsovård. Däremot är alla måna om att, rent privat, sköta sin hälsa. Tidsbrist är den mest betydande orsaken till att kontinuerliga hälsogranskningar inte blir av. Leif Åberg, Leif Åbergs snickeri, Pörtom: Nej, jag har inte ingått något avtal om förebyggande hälsovård. Jag minns att möjligheten till hälsoundersökning erbjöds oss företagare ifjol om våren. Men om vårarna har jag som mest fullt upp, när vårsäsongen inom jordbruket också kräver av min tid. Han lade möjligheten till hälsoundersökning bakom örat. Men när den värsta brådskan var över, hade han glömt erbjudandet. Jag minns nu att erbjudandet inte var begränsat just till våren, utan att jag hade kunnat utnyttja möjligheten lite senare, men hela saken föll faktiskt i glömska. Också nu är han fullt upptagen. Tidsbrist är nog den största orsaken till att vi företagare glömmer att sådär mera ordnat ta hand om vår hälsa. Privatpersonen Leif Åberg ser dock till att hålla sig i trim. När jag känner att ryggen behöver hjälp, går jag till en massör. Från tidig vår till sen höst cyklar jag och min familj så gott som varje dag, och om 10

hösten deltar jag i älgjakten. Vintertid skidar jag ett par gånger per vecka med sönerna. Leif Åberg Mai Nuutila, Vörå Apotek: Nej, jag har inget avtal. Jag utnyttjade heller inte möjligheten till den hälsoundersökning som erbjöds inom YTY-projektet. Och orsaken är den som de allra flesta företagare är väl bekanta med. Tidsbrist! Dessutom finns en känsla av att den förebyggande hälsovården i den formen inte är av nöden. Åtminstone inte som läget är nu. Däremot har jag deltagit i rehabilitering, bekostad av FPA. Tre gånger, en vecka åt gången, var jag i Uleåborg. Den här sortens rehabiliteringar riktar sig till en viss yrkeskategori åt gången, och målet är att bibehålla arbetsförmågan. Kursen gav en bredare syn på begreppet motion. Efter rehabiliteringen började jag träna på gym. Dessutom får jag mycket motion i och med att jag har både hästar och en hund. Det är också viktigt att tänka på vad man äter. Annette Häggblom, Annettes syservice, Petalax: Nej, jag avstod från hälsogranskningen inom YTY-projektet, och jag har heller inget avtal om förebyggande hälsovård. Trots täta kundkontakter även i förkylningstider, biter bobborna ytterst sällan på företagaren. Jag kan faktiskt inte komma ihåg när jag senast skulle ha haft en vanlig förkylning. Influensa fick jag däremot efter en operation. Marianne Fäldén-Nylund, Q-Energy, Terjärv: Jag blev medlem i företagarföreningen vid årsskiftet, så jag har missat YTY-projektet. Jag är ganska säker på att jag skulle ha nappat. Jag har ändå tänkt rätt mycket på just den här saken. Fäldén-Nylund bedömer den kontinuerliga uppföljningen av hälsan som viktig. Det skulle vara bra att med jämna mellanrum kontrollera exempelvis kolesterolvärdet och blodets sockerhalt. Hon har nyligen blivit färdig chigong-instruktör, och håller numera även kurser. Hon betecknar chigong som ett verktyg för att upprätthålla en god hälsa. Huvudingrediensen i Fäldén-Nylunds recept på förebyggande hälsovård är livskvalitet. Livskvalitet har ett klart samband med människans hälsa. Självklart är kosten också viktig. Mai Nuutila Annette Häggblom Huvudorsaken är tidsbrist. I år har Annette Häggblom dessutom haft verkliga hälsobekymmer att ta itu med. Det har blivit sammanlagt tio sjukhusbesök. Däremot idkar jag förebyggande hälsovård på egen hand. Jag är väldigt noga med att äta vettigt och att få tillräckligt med sömn. Mat och sömn är nog de faktorer som har störst inverkan på människan välmående. Kosttillskotten, så som vitlökskapslar och omega3-tabletter har verkan. Marianne Fäldén-Nylund 11

Gammalt företag med nya grepp Nya tider, nya seder. Det välbekanta talesättet verkar passande hos familjeföretaget Lindeman på Replot i Korsholm. Här har nät tillverkats i mer än hundra år. Men hon talar mer mångordigt om önskan att bibehålla personalens hälsa än om sig själv. Helena Boucht Lindeman har fungerat som vd i tolv år, och har även innan dess varit verksam inom företaget. Inom ämnet hälsa har mycket hänt under de år hon varit med. Direktörens egen inställning gör att personalens hälsa inte känns som något fjärran liggande ämne. Jag är övertygad om att motion är bästa botemedlet mot bland annat stress. Själv avreagerar jag mig genom att motionera. Större rörlighet numera Smärta i nacke, axlar och rygg är något av ett standardbesvär idag. Bekymren yppar sig även vid tillverkning av nät, men de får inte härja fritt bland personalen. När vi har haft riktigt bråttom har jag ordnat med en massör som kommit hit. Företaget har subventionerat massagen för de anställda. Vi har också köpt en liten maskin, ämnad för massage av just axel- och nackpartiet. Den får personalen låna hem. Massage är ett sätt att åtgärda eller förebygga spänningar och smärta. Men inom företaget har många satsningar gjorts för att minimera riskerna för besvär. I produktionen sitter personalen inte stilla vid en och samma maskin. De utför olika arbetsmoment och rör sig alltså under arbetsdagen. Ergonomi och fläktar Även stillasittandet ska vara så skonsamt som möjligt. Vi har anlitat en fysioterapeut för att kunna erbjuda ergonomiskt riktiga stolar och för att prova in rätt sittställning. Företaget har också egna, patenterade maskiner. De sparar både hälsa och tid. En extra satsning i arbetarskyddets tecken finns i den avdelning där bly förekommer. Motion motar många besvär, menar Helena Boucht Lindeman. Hurtiga trender ser hon som positiva, eftersom de kan fånga upp nya motionärer. För hennes egen del få trenderna komma gå bäst de gitter. Hon har hittat motionsformer hon trivs med. Text och foto: Anne Manner 12

Fortfarande används i viss utsträckning bly i telnar på näten, och de som arbetar på den avdelningen måste kontrolleras extra och oftare än de andra i personalen. Här finns naturligtvis effektiva fläktar. Det finns både sänk- och flyttelnar, och de utgör alltså nedersta respektive översta repet på varje nät. Mera hälso- och miljövänliga material vinner terräng. I samlad tropp över bron Pausgymnastik är någonting Helena Boucht Lindeman talar varmt för. Men rörelse under arbetsdagen är inte nog. Helena Boucht Lindeman uppmuntrar gärna personalen till ytterligare satsningar. Tidigare deltog en del av personalen i broloppet, men intresset dalade. Företaget stod för deltagaravgiften. Naturligtvis sprang jag också själv. Hon erkänner skrattande det som många joggare känner igen. Jag höll på att springa ihjäl mig i den branta backen. Det blir nämligen lätt så, att när man springer i samlad tropp går man ut för hårt i början, tappar andningsrytmen och är av med den under resten av loppet. Hälsoavtal för alla Avtal om hälsovård för personalen är en lika självskriven som lagstadgad sak. Avtalet omfattar alla som är verk- Idag är arbetet betydligt lättare. Tidigare satt vi mera vid maskinerna, medan vi numera cirkulerar och gör olika arbetsmoment. På så sätt rör vi oss mera, berättar Monika Westerback. Hon har den längsta erfarenheten av dem alla. Hon började som 15-åring och närmar sig nu pensioneringen. Huvudförtroendeman Agneta Fågelklo har 23 års erfarenhet av samma arbetsplats. Även hon nämner den större rörligheten som en klar förbättring i arbetet. Men sviter av tidigare, mera slitsamma dagar, gör sig påminda. På hennes önskelista står lite tätare besök av massör. samma inom företaget, även familjemedlemmarna, alltså företagarna. Tanken är att alla ska kallas till hälsogranskning med jämna mellanrum. Här är kontakten med hälsovården A och O. Allra bäst fungerar det hela om en och samma person kontinuerligt servar oss. Helena Boucht Lindeman erkänner att hon inte själv ger sig tid att kontinuerligt få sin hälsa kontrollerad. Det är mycket annat hon prioriterar högre. Största riskerna i hennes eget arbete uppkommer i samband med resorna. Det vet hon alltför väl, efter en bilolycka. Det är klart att det finns risker inbakade i resande. Som den mest påtagliga olägenheten under resorna ser jag ändå det eviga sittandet. Färderna går bland annat till Kina och Ryssland, men även till de nordiska länderna. 13

Motion ger bättre livskvalitet Simningen i Vansbro sommaren 2006 blev del 1 av 4 i min motionsrunda. Följande långlopp som skulle motioneras igenom blev ett cykellopp. Jag lade nedre gränsen på 100 km och började söka på internet. Cykellopp finns det en hel del av i Finland. Både längre och kortare, både för motionärer och för tävlingscyklister. Vi, Kurt Sundström och jag, bestämde oss för att delta i Myllylä-loppet som går av stapeln i augusti varje år. (Denna gång 26.8.2006) Där finns olika sträckor man kan cykla. 240 km, 119 km, 75 km och 35 km. För oss räckte det bra med 119 km. Vi cyklade en del under sommaren för att få lite träning. Det gäller att vänja baken med att sitta och gnida när man är kontorsråtta. Jag hade cyklat ca 300 km före loppet under sommaren. Olika sträckor mellan 10-60 km varje gång. Cykling är en bra motionsform som inte anstränger någon del av kroppen för mycket. Och vad gäller utrustning så krävs det inga tävlingscyklar för att genomföra ett lopp på över 100 km. Jag hade en vanlig cykel med tillräckligt med växlar. Tävlingsdags Vi anlände till Myllylä köpcentrum ett par timmar före start. Det gav oss tid att bekanta oss med köpcentret, äta mat ordentligt före och se hur andra förberett sig. Solen hade varit vänlig med oss och sken för fullt i starten. Vi gav oss iväg i klungor på ca 15-20 cyklister. I detta lopp finns ingen tidtagning så det hade ingen betydelse när man for iväg. Loppet började så bra att vi missade första saftstationen. Men efter den så stannade vi vid varje saftstation. Det bjöds på saft, vatten, frukt, kex, smörgåsar, choklad och mot slutet av loppet även russin, kaffe, saltgurka och bullar. Loppet gick i huvudsak längs med mindre asfalterade vägar men ett par gånger måste man passera större vägar. Arrangörerna hade ordnat det bra med säkerheten. Det fanns trafikvakter vid varje större korsning. Naturen Loppet gick ner mot Nådendal och Foto: Jari Salonen 14

över de vackra broarna i staden. Det fanns en hel del backar där som nog drog allt ur våra ben. Efter ca 90 km så mötte vi mörka moln och åska. På 15 minuter så ösregnade det och blixtrade ordentligt. Men efter den åskskuren tog vi en längre paus på den nästsista rastplatsen och sen dök solen upp igen. Till målet tillbaka i Myllylä anlände vi ca 5,5 h efter start. Det tog ca 5 h att cykla och ca ½ h paus hade vi under resans gång. Själva loppet och cyklingen var inte speciellt tungt. Man kan bra vila i nedförsbackarna men eftersom det tar över 5 timmar så hinner man nog fundera ganska mycket. Den långa färden kan ta mera på psykiskt än fysiskt. Men vi njöt av färden och såg på hus, postlådor och pratade med våra medresenärer. Tungt eller ej Att cykla är inte så tungt. En sträcka på över 100 km kräver sitt pga tiden men det går lätt att vila både i nerförsbacke samt på raksträckor. Men före ett långlopp rekommenderas nog att träna minst några hundra kilometer. Cykelutrustning kräver inte så mycket. Vi genomförde loppet med helt vanliga växelcyklar. Extra dricka hade vi med men annars inga speciella förberedelser. Och hjälm är obligatoriskt förstås! Företagsamhet i Myllylä Myllylä köpcentrum finns i Reso en lite bit utanför Åbo. Det är ett köpcentrum som består av nästan 100 butiker på en total areal på ca 63.000 m² och är ett av Finlands största affärscentra. Olika branscher är företrädda såsom dagligvaror, sport och fritid, klädsel och skönhetsvård, hushållsmaskiner och elektronik, hem och boende, café- och restaurangservice, bank-, försäkrings- och andra tjänster samt specialaffärer, dvs det mesta du Text: Björn Lindqvist bjorn@kontorama.fi kan behöva. Parkeringsutrymme finns för ca 3000 bilar och det är lätt att komma dit med buss från Åbo. I köpcentreet ordnas olika evenmang året runt, såsom Myllylän Pyöräily, stuntshower, Miss Åbo, Endurouppvisningar, modevisningar m.m. Det är ett ställe där man kan fördriva hela dagen. Nästa lopp Träningen och tävligen gjorde att konditionen höjdes en aning men mera behövs. Fortsättning följer...berlin nästa. För mera info besök: www.paavonurmisports.com www.kauppakeskusmylly.fi Foton: Jari Salonen 15

Unga företagare i landsomfattande program Inom Korsholms högstadium blomstrar näringslivet. För tillfället är åtta företag aktiva inom skolan. Alla ägs av ungdomar som går grundskolans sista år. Patric Levander kokar knäck för att sälja till läckergommar. Marknaden är inte alldeles fri, eftersom godis inte får säljas i skolan hur som helst, utom under marknader och dylikt. Monica Asplund tar sig friheten att sniffa på de goda dofterna som stiger ur kastrullen. Hatt - i - fnatt heter ett företag, ägt av tre niondeklassister vid Korsholms högstadium. Företaget säljer kepsar med brodyr. Mestadels är det byanamn, hemmahörande i Korsholm, som broderas. Men till ett något högre pris kan alldeles särskilda önskemål uppfyllas. Vi har prissättningen i stort sett klar. 9,50 har vi tänkt oss för en keps med byanamn. Den som vill ha någonting annat broderat på sin keps får betala tolv euro jämnt. Det säger företagarna Jimmy Hedman, Jens Kunell och Kristian Ekqvist. Som potentiella kunder räknar företagarna alla invånare i Korsholm. Blodigt allvar Ingenting är på låtsas, om nu någon fått det för sig. Åtta företag drivs på blodigt allvar inom programmet Ung företagsamhet. Programmet omfattar dock inte alla elever. Det är ett tillvalsämne, och för närvarande är 24 elever inom Korsholms högstadium aktiva delägare i olika företag. Eleverna har grundat sina företag enligt helt vanliga principer. Inom företagen sköter de allt, så som produktion, marknadsföring och redovisning, berättar Monica Asplund. Det är hon som fungerar som lärare i ämnet Ung företagsamhet. Men hon Text och foto: Anne Manner 16

är långtifrån den enda aktören i det hela. Eftersom företagen är verksamma inom olika branscher, sker produktionen i samband med olika ämnen. Företaget Holkar UF tillverkar till exempel fågelholkar, och då är det naturligt att företagandet omfattas även av träslöjden. Asplund berättar att holkarna har sina finesser. Affärsidén är bra. Holkarna säljs som monteringsbara. Alla delar inklusive spikar och skruvar medföljer. Dessutom finns en beskrivning över hur monteringen ska gå till, med i paketet. Pusslande med tid och rum Ett visst pusslande måste till för att få allt att fungera. Eleverna kommer från många olika klasser, och under lektionerna i Ung företagsamhet har de inte automatiskt tillträde till kök eller slöjdsal. Eleverna får allt emellanåt lov att offra av sin fritid för företaget. Det betyder ett behov av ordnad skjuts hem efteråt. Men det borde inte vara något större problem. Många av lärarna kan erbjuda lift, eller också kan föräldrarna komma och hämta. Men eleverna har naturligtvis inte obegränsade möjligheter att arbeta med sina företag efter skoldagens slut. Det finns andra aktiviteter, så som ishockeyträningar, som eleverna måste kunna satsa tid på, säger Monica Asplund. Nej då. I mitt fall kan man fråga sig vad en frisör har att lära ett gäng kepsförsäljare, skrattar Maria Karp, en av de åtta mentorerna. Karp är mentor för företaget Hatt - i - Fnatt. Det finns sist och slutligen mera som förenar en frisör och en kepsförsäljare, än vad som skiljer dem åt, förklarar hon vidare. Risker och offerter Det är nämligen själva företagandet det hela handlar om. Det är risker som bör beaktas, och det är den ekonomiska sidans alla plus- och minustecken som ska räknas. Det är konsten att begära och jämföra offerter, och det är alla administrativa rackerier. Maria Karp ser sig själv uttryckligen som ett bollplank. De unga företagarna kan vända sig till mig när det är någonting de vill fråga eller resonera om. Men det är företagarna själva som fattar alla beslut, jag bara delar med mig av mina erfarenheter. Hon vet mycket väl att det är bra med beredskap inför ett liv som företagare. Själv har hon varit företagare i åtta år. Råg i ryggen att starta eget har hon fått hemifrån, eftersom fadern är företagare. Karp suckar lite när hon tänker tillbaka på sin egen skoltid. Tänk om det skulle ha funnits möjligheter till något liknande under min tid som elev. Mål: klirr i kassan En snabb koll på internet ger vid handen att det inom Svenskfinland just nu finns drygt 20 skolor där företag startas inom programmet Ung Företagsamhet. Inom Korsholms högstadium finns möjligheten till detta tillval nu för andra året i rad. Under åttonde årskursen går tillvalsämnet ut på teoretisk kunskap om företagsamhet och företagande. Bokföring och allt annat som en företagare har nytta av att kunna kommer upp under det året. Som niondeklassister får eleverna starta och driva sina företag, säger Monica Asplund. Och erfarenheterna manar till fortsättning, verkar det som. Eleverna lär sig testa sina idéer och ro dem iland. forts. nästa sida Mentorn som bollpank Företagen är inte skärmade från omvärlden. För att de unga företagarna ska ha kontakt ut till samhället har varje företag en mentor, berättar Monica Asplund. Alla mentorerna är själv aktiva företagare. De behöver inte alls vara verksamma inom samma bransch som de unga företagarna de agerar bollplank för. Ebba Dahl och Charlotta Ingman gör matrikel innehållande information om niorna och om skolan. Här sorterar de beställningar. Företaget agerar inom en riskfylld bransch, och prissättningen måste vara sådan att företaget inte går omkull trots bakslag så som backade beställningar. 17

Det är eleverna som kläcker sina egna affärsidéer. Utgående från dem bygger de upp verksamheten. Målet är ett lönsamt företag. Eleverna får naturligtvis behålla vinsten. Under hösten arbetar eleverna för högtryck med produktionen. I slutet av november är det dags att presentera produkterna vid en utställning i Korsholms kulturhus. Samtidigt har företagarna chansen att sälja färdiga produkter och att ta upp beställningar av hugade kunder. Försäljningschef Jens Kunell, ekonomichef Jimmy Hedman och vd Kristian Ekqvist, alla delägare i företaget Hatt - i - Fnatt, har möte med sin mentor Maria Karp. Eleverna har två timmar per vecka på sig att under skoltid agera företagare. Företag verksamma inom programmet Ung företagsamhet, Korsholms högstadium: Knäx UF säljer egenhändigt tillverkad knäck. Delägare: Patric Levander, Jani Kannasto, Mathias Ingo. Holkar UF säljer fågelholksbyggsatser. Delägare: Andreas Levander, Kim Östman, Sebastian Strandberg, Emil Lundberg. Matrikeln UF gör matrikel innehållande information om alla årets nior och rolig information om skolan. Delägare: Ebba Dahl, Charlotta Ingman. Hatt - i - Fnatt säljer kepsar med brodyr. Delägare: Jimmy Hedman, Jens Kunell, Kristian Ekqvist. ToJaTo Uf gör en reklamtidning om företag i Österbotten. Delägare: Jakob Enlund, Tony Valkeakari, Tommy Åman. Året tillverkar väggkalendrar med bilder från Korsholm. Delägare: Fanny Eriksson, Cecilia Österåker, Mathias Pellas. Bäver UF gör pinsar med personligt tryck. Delägare: Joakim Back, Kalle Skytte, Jim Nordman, Oskar Emaus. Hamsterstuff UF tillverkar korköppnare i trä. Delägare: Simon Nässlin, Rasmus Nyström. 18 Ny teknologi ger snabb översättning En helt ny och mycket avancerad språkteknologi gör det möjligt att översätta texter mycket snabbare än hittills. Danska forskare har utvecklat ett system som bygger på statistik och sparar 40-80 procent av tiden jämfört med vanlig maskinöversättning. Programmet underlättar i synnerhet krävande teknisk översättning, exempelvis patentansökningar eller manualer för produkter som samtidigt ska lanseras på många marknader. Detta blir allt viktigare med dagens ökade tempo inom produktutveckling. Översättningshastigheten med det nya systemet är extremt hög. En person klarar normalt att översätta 2.000 ord per dag. Nu tar det två minuter. (Källa: Uppfinnaren och konstruktören) Italien sänker arbetsgivaravgifterna Den italienska regeringen genomför nästa år en utlovad reform med regionala skattelättnader för företag och sänkta arbetsgivaravgifter. Södra delen av landet får högre skattelättnader. De sociala avgifterna på en genomsnittlig industriarbetarlön är 32 procent. Det italienska företagarförbundet Condindustria är nöjda med reformen, som ses som kvitto på att regeringen nu tar krafttag för att stötta den inhemska ekonomin. (JM) Tjeckien förenklar beskattningen Den nya borgerliga regeringen i Tjeckien har beslutat införa en stegvis sänkning av bolagsskatten till 19 procent. Samtidigt övergår landet till plattskatt för privatpersoner, samtidigt som skattesystemet förenklas genom att ett antal avdrag slopas. Målet är att öka de totala skatteintäkterna. (JM)

Ny medlemsservice: Företagarnas radannonser Varför gå över ån efter vatten? Din blivande samarbetspartner eller den specialisthjälp du behöver finns kanske i grannbyn eller bara ett par kvarter bort. Tala om att Du finns med en förmånlig branschannons! Företagsnyckeln erbjuder nu en ny kontaktyta för medlemmar och läsare. De branschvisa radannonserna fungerar som en expertguide och hjälper Dig att hitta seriösa leverantörer eller affärspartners. Det finns mycket värdefull kompetens ute i regionerna. Alla annonsörer är medlemmar i Företagarna. Genom att vara med här når du ut till över 3.000 andra företagare. En annons kostar 25 euro. Vid helårsbokning (5 nr) betalar du endast 100 euro. För att annonsera här kontakta din regionförening eller ring (06) 356 0813. Bokförings- och disponentbyråer Raseborgs Disponent- och Bokföringscentral Ab Hangö-Ekenäs-Karis-Kimitoön VD Tina Grabber, tina.grabber@opkk.fi Tfn (019) 265 2382 www.rfc.fi Bokföring Oy PlanetLink Ab Lundvägen 158, 10570 Bromarv Tfn (019) 244 2309, 050 327 8803 asa.finne@planetlink.fi www.planetlink.fi Bokföring Ab Alfsol - Aktiva Redovisning Mariehamn Tfn (018) 22 500 info@redovisning.ax Nyland Websidor och IT-konsulttjänster Teknikfixarn Web: www.teknikfixarn.nu email: info@teknikfixarn.nu Tfn 045 124 4000 Åland Bokföring Ålands Företagsbyrå Ab auktoriserad redovisningsbyrå Mariehamn Tfn (018) 29 044 www.foretagsbyran.fi info@foretagsbyran.fi Österbotten Bokföring Bokföringsbyrå Mattans Ab Handelsespl. 12 D 39, Vasa Tfn (06) 365 1924 www.bokforingmattans.fi bokf.mattans@netikka.fi Bokföring o löneräkning Contera Ab Salutorget 4, Kristinestad Tfn (06) 211 0400 info@contera.fi Psykologtjänster Educamentor Kb, Bo Mellberg Strandgatan 3, Vasa Tfn (06) 312 6084 educamentor@netikka.fi Översättningar Översättningstjänst Bergman Oravais Tfn 050 561 6878 www.spraktjanst.fi leila@spraktjanst.fi Bokföring Bäck & Vilén Företagstjänst Hovrättsespl. 23, Vasa Tfn (06) 320 9550 www.back-vilen.fi info@back-vilen.fi Personaltjänster Donegroup Ab Pedersöre, Jakobstad, Karleby Tfn 010 387 2883 www.donegroup.fi seppo.heino@donegroup.fi Revision Revisionsbyrå Kjellman Ab Stationsv. 1, vån 5, Jakobstad Tfn 050 350 5769, (06) 781 9870 marten.kjellman@multi.fi Annonsera i Företagsnyckeln! Med en annons i Företagsnyckeln når du över 3200 svenskspråkiga företagare i Södra Finland, Åboland, Åland och Österbotten. Priset för en annons med måtten 50 x 60 mm är 50 euro! Deadline för nästa nummer är 25.1.2008 Intresserad? Ta kontakt med redaktionssekreterare Ann-Christin Wik, tfn 356 0810, acwik@osfofo.fi 19

Kräftskiva i Kasnäs på skonaren Linden På båtmässan i Helsingfors i februari, träffades av en händelse flere företagarföreningsaktiva personer från Svenskfinlands olika områden. Som vi alla vet är det alltid roligt att träffa och få nya bekanta. Sagt och gjort, vi planerade att vi ordnar en kräftskiva i Kasnäs på skonaren Linden. Saken behandlades på SFF:s styrelsemöte och datumet bestämdes till den 13-14.10. Undertecknad skötte de praktiska arrangemangen med trevliga Johan Stenbäck, kapten och företagare på Linden. På hösten skickades inbjudningarna och anmälningarna strömmade in. När jag körde till Kasnäs den 13 hade vi 42 personer anmälda och ett underbart vackert höstväder.(+ att jag hade min bils lastutrymme dränkt av kräftspad). Vi började seglatsen med att kasta loss och hissa segel, först efter det kom välkomstskålen. Kan man tro att det är 13.10? Torbjörn Sirén och John Nordvik, de andra undrar vem som skall klättra upp i masten. Skonaren Linden väntar på oss. Så kommer äntligen kräftorna. 2 0

Deltagarna kom från Borgå i öster till Iniö i väster och från Maxmo i Österbotten och bordsplaceringens tanke var att skapa nya kontakter och vänner. Vi lät oss kräftorna väl smaka och snapssångerna ljuda på havets böljor. Vädret var som sagt fantastiskt och flere av oss var ute på däck och beundrade utsikten, andra prövade på att styra båten. Varmrätt och efterrättskaka smakade under kvällens timmar. Kvällen förlöpte i goda vänners sällskap och plötsligt var det tid att säga god natt. Lena Lithén fotograferade och här bredvid ser ni en del av bilderna. Tack till alla som var med, det är så kiva att ordna evenemang när ni ställer upp. Text: Kerstin Ståhlberg Lena Lithén och Carl- Bertil Tauler. Kenneth Jansson, Kurre Häggblad och Roger Lindqvist. Engångsflaskor in i kretsloppet Vid årsskiftet börjar engångspetflaskorna fasas ut till förmån för pantbelagda returplastflaskor. Hanteringen av dryckesförpackningar effektiveras genom att producentorganisationen Palpa samlar in data om returvolymerna elektroniskt från automaterna. Samtidigt inleder Palpa samarbete med Lassila& Tikanoja om transporterna. Huvuddelen av verksamheten hänför sig till ett nytt logistikcenter som byggs upp i Kervo. Efterhand övergår branschen i sin helhet från petflaskor som återanvänds till returflaskor som återanvänds som råvara. Returflaskan pressas ihop till halva volymen och blir därmed mer utrymmeseffektiv i returtransporterna. Även korken är återvinningsbar och bör därför returneras. Pant fås endast för hela flaskor som har pantmärkning och läsbar EAN-kod. (JM) ÄGARBYTE I FÖRETAGET TRYGGT OCH FRAMGÅNGSRIKT Små- och medelstora företag med planer på ägarbyte/generationsskifte inom de närmaste åren erbjuds en svenskspråkig företagarutbildning med personlig handledning inför ägarbytet. Utbildningen anordnas i Jakobstad. Under sakkunnig handledning förbättras den blivande företagarens beredskap att driva företaget. Det sker med det egna företaget som studieobjekt. Företagets affärsidé analyseras och den blivande företagaren får sakkunnig hjälp att planera företagets utveckling och verksamhet inför övertagandet. För utbildningen ansvarar Institutet för ledarskap JTO i Vasa och studieprogrammet finansieras av Vuxeninstitutet Optima. Utbildningen startar i januari 2008 och leder till yrkesexamen för företagare. Utbildningen är kostnadsfri för deltagarna. OBS! Informationstillfället om utbildningen anordnas i Jakobstad! Onsdag 28.11.2007 kl 18.00-20.00 Jakobstads Stadshotell, Kanalesplanaden 13, 68600 JAKOBSTAD Vi bjuder på Kaffe - Välkommen! Ring och anmäl dig till infotillfället senast 21.11.2007 till Vuxeninstitutet Optima, tfn 06-7855265 kurssekreterare Leena Svenlin. Information: Lars Palmroos, JTO Institutet för ledarskap, tfn 050-4088036 Conny Englund, Vuxeninstitutet Optima, tfn 044-7215 294 Riitta Korpela, Concordia, tfn 044-0849556 21

Ett marknadsområde värt att kolla in Det finns rum för finländska kvalitetsprodukter på den här sidan Atlanten. Latinamerika har en snabbt växande ekonomi och åtminstone här i Guatemala finns det nischer där utbudet är rent ut sagt bedrövligt. Kvalitet är ett viktigt ord när man tänker på att etablera sig utomlands, eller söker nya exportmarknader. Ta nu vår egen situation på Stillahavskusten i Guatemala som exempel. Vi visste att Monterrico är den intressantaste semesterbadorten med tanke på både utländska turister från Antigua och den nationella marknaden i huvudstaden. Vi visste att det finns många hotell här. Merparten mycket enkla och billiga, men vi visste också att utbudet av hotell i medelpriskategorin är relativt gott. De pejlingar vi gjorde kan inte kallas för marknadsundersökningar, men gav ändå viktiga indikationer och mod att satsa på kvalitet, personlig service Porten till Hotel Atelie del Mar. och en prisnivå som ligger bland de högsta här. För att inte vara ett hotell bland alla andra här, sökte vi efter något som skulle göra oss unika, kunna erbjuda något nytt. Det vi satsade på var framför allt att kunna erbjuda en simbassäng, där man verkligen kan simma eftersom Stilla havet med sina mäktiga vågor och starka strömmar är direkt farligt under en stor del av året. De flesta hotell här har minibassänger. Ännu mer unikt är de facto konstgalleriet, men som säljargument biter det inte alls lika starkt. Starten fick oss att tro att prissättningen var rätt. Men efter sol kommer regn och i vårt fall sjönk beläggningen katastrofalt efter den högintensiva påskveckan. Vi fick också känna på konkurrenternas spelregler. Höra om hur det sades allt från att hotellet inte finns i Monterrico till att det är mycket fult. Kraftfulla marknadsföringsåtgärder var självfallet nödvändiga. Inom mindre än två månader hade vi vänt trenden. De två senaste månaderna har vi tillsammans med ett par andra hotell - men gamla och inarbetade, framför allt finns de i de viktiga guideböckerna - haft den högsta beläggningsprocenten bland Monterricos 20 hotell. Kvalitet, ypperlig service och något som gör dig/ditt företag annorlunda fungerar även i den här kulturen. Detta som ett litet, konkret exempel på att det lönar sig att satsa på kvalitet och bra service. Vi talar ofta om finländsk kvalitet, om att finländska produkter är bättre och pålitligare än de som finns i andra länder. Det gäller allt från matvaror till högteknologi. Men jag tror att de flesta är beredda att medge att talet om finländsk kvalitet är överdrivet. Missförstå mig rätt - mycket av det som produceras i Finland håller verkligt hög kvalitet, men inte allt! Ännu viktigare är att det produceras högklassiga produkter i många andra länder. Själv tvekar jag inte att till exempel framhålla att köttet i Guatemala smakar som kött ska medan köttet i Finland, och många andra utvecklade länder, är så industrialiserat att det knappt smakar kött längre! 2 2

Jag är övertygad om att det finns rum för finländska kvalitetsprodukter på den här sidan Atlanten. Inte bara i Guatemala utan även i andra latinamerikanska länder. Wärtsilä och ABB (ok, kanske inte så finländskt...) och en del andra har redan upptäckt det. Tänker vi prismässigt har många säkert bildat sig den uppfattningen att allt är så billigt i de här länderna att det inte ens lönar sig att undersöka marknadsläget. Så är inte fallet. Det finns förvisso mycket som är billigt. Som jordbruksprodukterna. Arbetskraften är billig - dock framhåller arbetsgivarna här hur dyr arbetskraften är jämfört med till exempel Vietnam och Kina. Det stämmer till viss del, men skillnaderna överdrivs för att kunna hålla ner lönenivån. Det finns också mycket som är dyrt; fruktansvärt dyrt när man ser på inkomstnivån. När jag ovan skrev att jordbruksprodukter är billiga är det en sanning med modifikation. Så fort en produkt förpackas kostar den ibland till och mer än i Finland, det gäller till exempel mjölkprodukter. Vi har också produktkategorier där det finns kvalitet som kostar skjortan och motsatsen, billigt men kvaliteten är därefter. Möbler och kläder (!) är ypperliga exempel. WC-stolar är ett annat minst lika talande exempel. Är prislappen vettig krånglar de sistnämnda ständigt... Vill du ha WC-byttor som fungerar, svider det i skinnet när du pröjsar! Vi har faktiskt hunnit rekommendera utlänningar, som diskuterat byggplaner med oss, att ta med sig WC-stolarna hemifrån! Sen finns det åtminstone här i Guatemala nischer där utbudet är rent ut sagt bedrövligt. Dit hör lampor i alla kategorier, från golv- till taklampor, nattbords- och skrivbordslampor. Detsamma gäller utemöbler som trädgårds- och strand(läs simbassängs)möbler! Trots höga priser finns det efterfrågan. Det beror dels på att det finns många som även i en finländsk jämförelse är oerhört rika. Tar vi bara den högsta socialgruppen talar vi om minst 300 000 som inte behöver titta på prislappen. De bara öppnar plånboken och betalar pris som för mig är direkt ohemula! Dels finns det en medelklass som är relativt välbeställd och har ett behov att visa att den har pengar. Vilket syns i konsumtionen. Tack vare kreditkortens växande popularitet är lönen för en stor procent konsumerad redan innan den utbetalas! Dessutom finns det statusprylar som även lågavlönade ska ha trots att de egentligen inte har råd... Ovan har jag nämnt några få nischer där jag tror det finns rum för företag som söker nya marknadsområden. Överhuvudtaget tror jag att allt som berör heminredning och skönhet är intressant i hela Latinamerika, men det finns garanterat ett otal andra nischer där utbudet eller konkurrensen är outvecklad. Kom ihåg att Latinamerika är en stor, inte minst en snabbt växande marknad. En marknad där kvalitet får kosta, men det är också en marknad där existerande konkurrenter har hårda nypor. Mer om det i nästa hälsning härifrån, Hasta luego Stig Björkas www.hotelateliedelmar.com EU avskaffar textilkvoter Vid årsskiftet slopas begränsningarna för den kinesiska exporten av textilier till EU-länderna. Kvoterna som funnits i tre år infördes efter att unionens textilproducenter i främst Sydeuropa oroats av den växande importen. Nu anses dock tiden mogen för frihandel. Kvoterna ersätts av ett övervakningssystem utan volymbegränsningar. De stora klädkedjorna räknar med lägre inköpspriser, men förändringen i konsumentpriser väntas bli marginell. Däremot förlängs antidumpingtullarna på kinesiska lågenergilampor med ett år. Framförallt tyska tillverkare har drivit kravet på fortsatta skyddsåtgärder. (SvD Näringsliv) Makedonien nytt skatteparadis Med inspiration från Slovakiens framgångsrika skattepolitik har nu det unga landet Makedonien på södra Balkan infört en rad skatteförmåner för att locka till sig utländska investeringar. Från 2008 sänks bolagsskattesatsen och inkomstskatten för privatpersoner till 10 procent. Vinster som återinvesteras beskattas inte alls och dessutom har fyra ekonomiska frizoner inrättats. Nya företag i dessa zoner betalar ingen skatt alls de första tio åren, medan inkomstskatten är endast 5 procent. Produktion för export är moms- och tullfri och dessutom erbjuds gratis anslutningar till naturgas, el, vatten och avlopp. Landet lovar dessutom snabb behandling av ansökningar till zonerna, endast tio dagar. Att registrera ett bolag går på fyra timmar. (Automotive New Europe) Kronan dyr för Sverige Merparten av Sveriges företagare vill ha euron som valuta. De senaste fyra åren har landet förlorat exportorder värda totalt 122 miljarder kronor (ca 13 mrd euro) till följd av att landet står utanför valutaunionen, enligt Företagarnas beräkningar. En övergång till euro skulle förbättra företagens konkurrenskraft och höja effektiviteten i hela ekonomin. (JM) 2 3

2 4 Nytt all-time-high I början av november nådde råoljepriset sin högsta nivå någonsin i nominella priser. Efter en stadig uppgång under oktober stod Brent-oljan den 8.11 i 95 dollar per fat. Det är en ökning med 30 procent på två månader. Bakom prischocken ligger ökande risker för avbrott i distributionen till följd av tilltagande oroligheter i fler av världens oljeproducerande regioner. För ett år sedan kostade råoljan knappt 60 dollar per fat. Även priserna på raffinerade produkter har åkt hiss. Spotpriset på bensin har gått upp med en tiondel, medan diesel och brännolja stigit i samma takt som råoljan. Ett ton dieselolja kostade vecka 45 över 900 dollar, jämfört med 680 i september och 560 för ett år sedan. Eftersom dollarkursen urholkats nästan i samma takt, så har våra konsumentpriser rört sig betydligt långsammare. Den ökade efterfrågan på dieselolja har dock gett utslag på pumparna. Företagsnyckelns prisjämförelse i kustregionen visar denna gång att dieseloljan gått upp med 15 procent under hösten, medan bensinen blivit cirka 4 procent dyrare. Förändringarna är i stort sett likvärdiga i hela regionen och prisspridningen är rekordliten. Bränslepriser i Svenskfinland 12.11.2007 (Neste) Pumppris per liter 95E Diesel euro euro Karleby 1,359 1,169 Jakobstad 1,349 1,149 Vasa 1,349 1,149 Kristinestad 1,399 1,189 Åbo 1,369 1,159 Mariehamn 1,359 1,149 Pargas (automat) 1,355 1,139 Ekenäs 1,359 1,179 Esbo 1,369 1,169 Borgå 1,369 1,169 Lovisa 1,339 1,159 Medelpris 1,361 1,162 Nya Kangoo i två versioner Renault har nyligen presenterat en ny version av den storsäljande paketbilsmodellen Kangoo. Under sina tio år på marknaden har bilen tillverkats i 2,2 miljoner exemplar i fyra världsdelar, varav hälften sålts i Europa. Den nya modellen har vuxit till 421 cm och blivit 16 cm bredare, vilket ger en klart rymligare förarhytt. Som ett kompakt alternativ lanseras även en kortad version, Express. Med en längd på bara 383 cm är det en utpräglad citypaketbil. Kort axelavstånd ger liten vändcirkel och små yttermått ger god framkomlighet. Skåpet rymmer 2,3 kubikmeter och lastförmågan är 500 kg. Maximala lastlängden är 134 cm, med fällt passagerarsäte 212 cm. Förarplatsen är yrkesmässig med A4-fack, låsbart handskfack och hylla ovanför vindrutan. Motoralternativen är dieslar på 70 eller 85 hk samt en bensinare på 90 hk. ABS-bromsar är standard. Nya Kangoo lanseras till våren. Nissan med rymligare hytt Efter ett år på marknaden kompletteras Nissan Navara pickup med en ny version. Vid sidan av tvåsitsiga King Cab och femsitsiga Double Cab införs en tvåsitsig Double Cab med utrymme för verktygslådor eller småmaskiner bakom sätena. En sådan version har varit efterfrågad av småföretagare och lantbrukare som behöver låsa in dyr utrustning. De finländska skattereglerna för paketbilar ger numera möjlighet att registrera flakbilar med låg skatt om flaket är minst 2,25 kvadratmeter. I Nissans fall räckte det med en marginell justering av luckans gångjärn för att uppfylla måttkravet. Dieselskatten bibehålls därmed på samma nivå som för King Cab, 95 euro per år. Den nya versionen har även försetts med automatlåda som passar bra ihop med den råstarka turbodieseln på 171 hk. Priserna börjar på 40.300 euro för SE-utförandet, medan den lyxigare LE är 3.600 dyrare.

Den perfekta budbilen Nyligen presenterades en helt ny serie kompakta och ekonomiska transportbilar. Citroën Nemo, Fiat Fiorino och Peugeot Bipper är det senaste samarbetsprojektet mellan Fiat och PSA. Bilen byggs av turkiska Tofas som ägs till hälften av Fiat. Den nya modellen mäter endast 386 cm på längden, men lastar upp till 2,5 kubikmeter och 610 kilo. Trots det stadsvänliga formatet är det fråga om en funktionell bil för yrkesbruk, med stora sidohängda bakdörrar och rejäla skjutdörrar på sidorna. Maximala lastlängden är 152 cm, bredden mellan hjulhusen 105 cm och den största höjden 118 cm. Lasthöjden är endast 53 cm. Bakdörrarna är olika breda för att lastutrymmet ska kunna nås även om det är trångt bakom bilen. Dörrarna kan även öppnas till 180 graders vinkel. Stora fönsterytor gör den ljusa personbilslika kupén till en bekväm och praktisk arbetsplats. Motoralternativen är en 1,4-liters bensinmotor på 75 hk och snåla dieslar. Fiaten har en 1,3-liters Multijetdiesel på 75 hk medan de franska syskonen drivs av 1.4 HDi-motorn på 70 hk. Vardera drar endast 4,5 liter per 100 km vid blandad körning och släpper ut bara 119 gram koldioxid per km, vilket innebär att de klarar den svenska miljöbilsgränsen. De första bilarna börjar säljas på de större europeiska marknaderna i slutet av 2007 och trion väntas till Norden under våren. Citroën Nemo är en fullvärdig transportbil i ett kompakt format. Latinsk trio fick paketbilspris På lastbilsmässan i Amsterdam i slutet av oktober tillkännagavs vinnaren i tävlingen om årets paketbil 2008. Vinnaren är de facto tre bilar, nämligen Citroën Jumpy, Fiat Scudo och Peugeot Expert. De utgör den andra generationen av det fransk-italienska samprojektet och vann titeln överlägset med 108 poäng av 140 möjliga. Tävlingsjuryn består av journalister från fackpress i 20 olika länder. Från Finland deltar tidningen Auto, tekniikka ja kuljetus. Den nya transportbilen har vuxit i storlek och mäter 4,80 eller 5,13 meter på längden. Det ger skåpvolym på 5 till 7 kubikmeter beroende på höjd. Lastförmågan är 1.000 eller 1.200 kg. Motorerna är snåla dieslar på 90, 120 eller 136 hk och serviceintervallet 30.000 km. Modellprogrammet har även utökats med en minibussversion med upp till nio sittplatser. Kraft och bett i nya Saab 9-3 En ny front med kraftigt V-formad grill med uppsvängda strålkastare och en motorhuv som går ned på skärmarna är det främsta kännetecknet på den uppgraderade versionen av Saab 9-3. Bakljusen är numera frostvita med svarta ramar även på sedanen och cabrioleten. Dessutom har inredningen fått en ny touch och under huven har en prestandadiesel med tvåstegsturbo som utvecklar 180 hk/400 Nm tillkommit. De övriga är på 120 och 150 hästar. Motorurvalet börjar som tidigare med en bensinmotor på 122 hk och går via de bekanta turbomaskinerna på 150, 175 och 210 hk upp till Aero-versionens 2,8-liters turbo-v6:a på 255 hk. Den nya sportdieseln 1.9 TTid fås också i Aero-utförande och kostar med det nya skattesystemet 44.600 euro. Basversionen Linear är 8.000 billigare, medan tillägget för Sport Combi-versionen är 2.000 euro. Den stora nyheten inför 2008 är dock fyrhjulsdrivna 9-3 XWD, med el-hydrauliskt Haldex-system som ger snabbare variation i kraftöverföringen och bidrar till mycket säkra köregenskaper i alla väglag. XWD (Cross Wheel Drive)-systemet lanseras i en vässad Aero-version med hela 280 hk. Senare väntas XWD-systemet införas på fler versioner av 9-3 De tre paketbilssyskonen prisas för sin driftsekonomi, komfort och säkerhet. Faceliften har gett Saab 9-3 flera klassiska märkesdrag. Företagsbilens texter: Jonny Mattsson 2 5

Robust arbetsbil övertygar Instrumenten är tydliga och föraren har god komfort. Nu är den japanska transportbils- och dieselspecialisten Isuzu är tillbaka på den finländska marknaden med pickupmodellen D-Max, som ger de etablerade märkena en tuff match. I sitt enklaste utförande har den ett utmanande pris. L-versionen kostar 25.900 euro och erbjuder allt som en robust arbetsbil behöver: råstark dieselmotor, fyrhjulsdrift och hög lastkapacitet. Jämfört med den 3.000 dyrare LS-versionen saknas luftkonditionering, elspeglar, färddator och lättmetallfälgar, men stötfångaren fram, backspeglarna och skärmbreddarna är praktiskt mattsvarta istället för lackerade. Elfönsterhissar och centrallås är standard på båda versioner. D-Max finns i två utföranden, med vanlig hytt för två personer och stuvutrymme bakom säten, samt med fyrdörrars dubbelhytt för fem personer. Den senare har ett flak på bara 138 cm och beläggs därför med personbilsskatt som gör den 8-10.000 dyrare i inköp och dessutom blir dieselskatten högre. Kraftfull storlastare Bilen erbjuds med två moderna common rail-dieslar på 2,5 och 3,0 liter, som utvecklar 136 respektive 163 hästar. Merpriset för den större motorn är saftiga 5.600 euro, men inkluderar farthållare. Den fås även i kombination med automatlåda (+2.000 euro), vilket D-Max är ensam om i pickup-klassen. Fyrhjulsdriften manövreras elektriskt med tre knappar på mittkonsolen. Bilen får lasta över ett ton och dra släp på upp till tre ton, vilket är bland de högsta värdena i klassen. Däremot har bakaxeln endast 30-procentig diffbroms, vilket sätter begränsningar i terrängegenskaperna. Maximala lutningsvinkeln är 49 grader och D-Max klarar 60 cm djupt vatten. I övriga Europa utgörs merparten av pickupförsäljningen av dubbelhyttsversionerna. De används även Den nya pickupen från Isuzu har maskulint moderna linjer och effektiva motorer. som familjebilar och har därför blivit allt lyxigare och fått samma finesser som vanliga personbilar. Krom, tygklädda dörrsidor och ljusa plyschmattor är ingenting för grovarbete. Bekväm och lättkörd På vägen går Isuzun tystare än väntat med bra fjädringskomforten, även utan last. Köregenskaperna är stabila med snabb och exakt styrning. Bilen är även lättkörd i stan. Man har god sikt, kopplingen har bra ingrepp och motorn jobbar smidigt med rejält bottendrag. ABS-bromsar med elektronisk kraftfördelning är standard, medan ESP ännu inte finns att få. Den femsitsiga versionen har även trepunktsbälten bak och två Isofix-fästen för barnstol. Radio och dragkrok är tillval för 300 respektive 600 euro, liksom en flakinsats i plast för 450 euro. Krockkudde för föraren är standard och på LS även för passageraren. Importören Simetron hoppas att på ett par år kapa åt sig en femtedel av flakbilsmarknaden. Isuzu-pickupen har många anhängare från förr och som helhet har den nya modellen goda förutsättningar att nå målet. Isuzu D-Max Space Cab LS 2.5 TDI 4x4 Mått: 515 x 180 x 171 cm Axelavstånd: 305 cm Markfrigång: 22 cm Vändcirkel: 13,0 m Vikt/last: 1.910/1.040 kg Släpvagnsvikt: 750/3.000 kg Flakmått: 179 x 146 x 48 cm Däck: 245/70-16 Motor/effekt: R4 2,5 turbodiesel 16 V/136 hk Prestanda: 12,8 s/170 km/h Förbrukning: 8,0 l/100 km Tankvolym: 76 liter Pris: 28.900 e (Double Cab från 35.900) Dieselskatt: 98,55 euro per år Förmånsvärde: fri bilförmån 605 e/mån, bruksförmån 440 e/mån 2 6

Mässkalendern vintern 2007-08 Här är ett urval av vintersäsongens inledande mässprogram för industri, service och handel i Europa. En mer komplett och uppdaterad kalender med länkar till alla större mässor hittar Du på Ålands Företagareförenings hemsida: www.foretagare.ax/masskalendern.htm 29.11-1.12 Bil & Verkstad (bilteknik, verktyg, service, lackering) Mässcentrum, Helsingfors 30.11-2.12 Helsinki Motor Show + Snowscooter & ATV Mässcentrum, Helsingfors 1-9.12 Essen Motor Show (bilar, tuning, tillbehör, hobby) Essenmässan 1-12.12 NAUTIQUE (motor-& segelbåtar, vattensport, utrustning) Expo, Paris 5-7.12 ICCX Int. Concrete Exhibit (betongteknik, byggindustri) Hotel Pulkovskaya, S:t Petersburg 6-9.12 Sollentuna Hantverksmässa (slöjd, konsthantverk) Sollentuna Expo Center 9-10.1 Easyfairs ICT (IT-lösningar, nya affärsmöjligheter) Svenska Mässan, Göteborg 9-10.1 Dan-Gar-Tek (trädgårdsteknik, växter, tillbehör) Congres Center, Odense 9-11.1 PSI (reklam, promotion, incentiveprodukter, events) Düsseldorfmässan 11-13.1 Caravan Show (husbilar, husvagnar, camping) Mässcentrum, Åbo 11-20.1 London Boat Show (segel- & motorbåtar, utrustning) ExCel, London 12-15.1 Domotex (mattor, parkett, golvbeläggning, ytbehandling) Hannovermässan 14-20.1 IMM Cologne (möbler, heminredning, livsstil) Kölnmässan 15-27.1 European Motor Show (personbilar, motorcyklar) Expo, Bryssel 16-18.1 Promotion Expo (profilprodukter, reklam, yrkeskläder) Ahoy, Rotterdam 16-19.1 Automässan (bilverkstad, reservdelar, tillbehör) Svenska Mässan, Göteborg 17-19.1 Miljöbil 08 (bilar, alternativa bränslen, teknik) Sollentuna Expo Center 17-20.1 FORMEX (gåvor, husgeråd, heminredning, hantverk) Stockholmsmässan, Älvsjö 18-20.1 Caravan Show (husbilar, husvagnar, campingutrustning) Mässcentrum, Helsingfors 19-23.1 International Toy Show (leksaker, spel, hobby) Mässcentrum, Milano 19-27.1 BOOT Düsseldorf (fritidsbåtar, motorer, tillbehör) Düsseldorfmässan 20-23.1 Furniture Show + Lighting & Interior Design NEC, Birmingham 22-24.1 ICE + ATEI (kasino, nöjesparker, aktiviteter) Earls Court, London 23-24.1 The Events Show (konserter, evenemang) Olympia, London 23-27.1 Paperworld (kontorsmaterial, multimedia, reklam) Frankfurtmässan 24-27.1 På Två Hjul (motorcyklar, mopeder, cyklar, ATV) Svenska Mässan, Göteborg 24-27.1 Gave & Interiör (gåvor, heminredning, textil) Norges Varemesse, Oslo 24-27.1 IPM (blommor, trädgård, odlingsteknik, växtskydd) Essenmässan 25-27.1 Beauty World (parfym, kosmetik, frisörfackhandel) Frankfurtmässan 27-28.1 HIFF Modemässan (kläder, skor, väskor) Mässcentrum, Helsingfors 27-30.1 ISM (sötsaker, choklad, glass, konditori, råvaror) Kölnmässan 28-30.1 Elektronikmässan (komponenter, trådlös teknik, mobiltele) Stockholmsmässan, Älvsjö 31.1-2.2 Autotec 2008 (bilverkstadsutrustning, reservdelar) Pirkkahallen, Tammerfors 1-4.2 Formland (design, husgeråd, gåvor, hantverk) Messecenter, Herning 2-10.2 Båtmässan (motor- & segelbåtar, utrustning, mode) Svenska Mässan, Göteborg 6-7.2 Easyfairs ICT + Internet Expo (IT, affärslösningar) Sollentuna Expo Center 6-8.2 El, Tele, Belysning och AV (fastighets-, IT-teknik) Paviljongen, Jyväskylä 6-10.2 Möbelmässan + Ljus (heminredning, belysning) Stockholmsmässan, Älvsjö 7-10.2 Int. Fashion Fair + Shoe & Bag (mode, skor, accessoarer) Bella Center, Köpenhamn 7-12.2 Int. Toy Fair (leksaker, dataspel, hobbyutrustning) Nürnbergmässan 8-17.2 Vene - Båt 07 (båtar, motorer, utrustning, mode) Mässcentrum, Helsingfors 10-12.2 Fish International (fisk, skaldjur, förädling, förpackning, distribution) Bremenmässan 10-13.2 FLOREX (blommor, odlingsteknik, floristik, utrustning) Expo, Bryssel 12-15.2 Milano Unica + Intertex (textilier, teknik) Milanomässan 13-14.2 IPOT + Displays (optik, lab-teknik, bildbehandling) NEC, Birmingham 19.2 Nolia Utbildning & Framtid (rekrytering, kompetens) Nolia, Sundsvall 19-21.2 E-World (energi, vatten, avlopp, teknik, handel) Essenmässan 19-23.2 Bautec (fastighetsteknik, el, VVS, IT, reglerteknik) Berlinmässan 21-23.2 Intertextil Balticum (textil, läder, kläder, maskiner) Kipsala Exhibition, Riga 23-26.2 MIA + BIRRA (livsmedel, drycker, pubinredning) Mässkvarteret, Rimini 23-27.2 Euroshop + CIS (butiksteknik, logistik, info, säkerhet) Düsseldorfmässan 26-29.2 Z Underleverantörsmässan (komponenter, teknik) Leipzigmässan 29.2-9.3 Allt för Sjön (båtar, motorer, utrustning) Stockholmsmässan, Älvsjö 2 7

Företagare från Tenala-Bromarf i Milano Företagarföreningens viktigaste uppgifter är att befrämja företagsamhet, sund konkurrens och samarbete samt naturligtvis att ordna utfärder för att tillgodose medlemmarnas behov av rekreation. I vår lilla förening har det alltid funnits en vi anda det visste jag, men vem kunde tro när förberedelserna inleddes i februari - att i september åker vi 43 pers. på resan? Sådant lyckas bara om man känner delaktighet och stämningen är sådan att man vet att det blir lätt att umgås. Att resemålet blev Italien och Milano berodde förstås på att Italien GP gick av stapeln i Monza. Banan ligger i en park i Monza ca 15 km nordost om Milano. Det första GP ordnades här redan 1950 och banan är den av dagens F1 banor som har den högsta medelhastigheten, över 230km/h. Jag vågar väl påstå att förväntningarna på att få uppleva ett F1 på plats Bilder från resan 2 8

var höga, att vår egen Ferrari pilot just och just nådde prispallen gjorde inte upplevelsen något sämre. Så mäktigt är det nog då dessa teknikens vidunder rullar förbi. Men Lombardiet och dess huvudstad Milano har mycket mera att bjuda på, bl.a breder en av världens största kyrkor ut sig längs torget Piazza del Duomo, den gotiska katedralen Duomo är byggd på 1300-talet. I närheten ligger också operahuset La Scala. Milano anses också vara Italiens ekonomiska nav med industrier och IT samt den italienska börsen och det mesta av landets media. Milano är också en av världens mest kända städer vad berör mode och design. På vägen hemåt och när vi lämnade Milanos häftiga tempo bakom oss besökte vi en vingård - Azienda Agricola Boschi. Vingården har en årlig produktion på ca 2 miljoner flaskor. Efter rundvandring och vinprövning serverades vi resans godaste lunch med tillhörande gårdens egna viner. Följande haltpunkt blev Gardasjön som jag tror de flesta gärna hade ägnat lite mera tid för. Gardasjön är ett klassiskt resmål och Italiens största sjö. Vid sjön råder ett varmt och fuktigt klimat. Gardasjön omges av trevliga små städer med trevliga små caféer och naturligtvis fina villor i de gröna bergsluttningarna. Såsom alltid tar även den trevligaste resan slut, men med denna upplevelse i bagaget och med det faktum att Tenala-Bromarf Företagare rf nästa år fyller 25 år, vågar jag nästan lova att en ny resa snart kommer att börja planeras. Men före det kommer vår förening att fatta beslut om att köpa eller inte köpa ett eget företagarhus - allt en aktiv och livskraftig förening behöver är medlemmar som håller ihop och lagom med utmaningar! Kim Holmberg Tenala-Bromarf Företagare rf. Behöver du internationella praktikanter? På Yrkerhögskolan Arcada i Helsingfors studerar idag ca 200 utlänningar från alla världens hörn. Arcada verkar på Arabiastranden. Arcada är en av de mest internationella yrkeshögskolorna i Finland. Är ditt företag på väg ut på nya marknader kan du ha nytta av en utländsk praktikant. Studerandena har möjlighet att utföra sin praktik under olika delar av året. Praktiktiden kan variera från 1-6 månader. Utländska studeranden kan beviljas praktikstöd och då står företaget endast för de sociala kostnaderna. Att använda praktikanter är ett bra sätt att bekanta sig med en potentiell medarbetare. Utbildningsprogrammen är Internationell Business samt Industrial Management and Plastic technology. De sistnämnda sammanbinder teknologi och ledarskap. Du kan också beställa ett examensarbete, t.ex. kan en studerande utföra utredningar eller marknadsundersökningar. Dessa personer kan vara en stor resurs för företag på väg ut på den internationella marknaden säger Nora Ridgewell som verkar som koordinator på Arbetsforum. Arbetsforum på Arcada är kanalen genom vilken du kan få kontakt med Arcadas studenter. Att annonsera om ledigt arbete på arbetsforums virtuella anslagstavla är en väg att nå studerandena. Kanalen är avgiftsfri och finns på adressen www.arcada.fi/arbetsforum. Man kan också vara direkt i kontakt med Arbetsforum. Vi vill göra det enkelt för en arbetsgivare att vara i kontakt med studerandena. Mera info: Nora Ridgewell, tfn 020 769 9667, arbetsforum@arcada.fi 2 9

Västnyland sprudlar av företagande kvinnokraft! Projekt FÖRETAGANDE KVIN- NOKRAFT i Västnyland har pågått i två års tid. Under år 2007 har projektet koncentrerat sig på gruppmentorskap. Fyra grupper bestående av en kvinnlig mentor, det vill säga en erfaren kvinnlig företagare och fyra till fem aktorer, det vill säga nya eller blivande kvinnliga företagare har träffats regelbundet. Såväl mentorer som aktorer har utbildats för mentorskapet. Utbytet av arbetet inom grupperna har inte enbart varit den kunskap och de erfarenheter mentorn har kunnat förmedla till de olika aktorerna utan även aktorerna sinsemellan har stött varandra genom diskussioner. Under träffarna har man diskuterat allt från marknadsföring, prissättning, affärsplaner och anskaffning av varor till tidsplanering såväl på arbetet som hemma. Det kanske största och mest genomgripande temat har ändå varit vikten av att skapa nätverk. Därför har grupperna även träffats alla tillsam- mans så att alla aktorer har lärt känna även de andra mentorerna och kunnat ta del av deras erfarenheter. Träffarna har även resulterat i gemensamma och konkreta marknadsföringssatsningar. I augusti hölls en inspirerande höstträff på sommarrestaurang Knipan i Ekenäs med modevisning och företagspresentationer. Knipan fylldes av inbjudna, programmet var professionellt och stämningen var gemytlig. Sista lördagen i oktober hölls en Minimässa med kvinnokraft i Yrkeshögskolan Sydvästs utrymmen i Ekenäs. Minimässan lockade tjugo utställare, alla kvinnliga företagare som antingen är aktiva inom projektet eller blivit inbjudna av dessa. Det var en strid ström av västnylänningar som hittade till mässan och kunde ta del av ett rikt utbud av varor och tjänster. På mässan fanns hobbytillbehör, smycken, städtjänster, trädgårdstjänster, hantverksprodukter, hälsofrämjande produkter och tjänster, inredningstextiler, kläder och mycket mera. Under dessa gemensamma marknadsföringstillfällen har de kvinnliga företagarna fått en god inblick i de praktiska arrangemangen som ligger bakom och även fått sig en ordentlig tankeställare hur man bäst marknadsför sitt eget företag. För mentorerna, som ställer upp utan ekonomisk kompensation, betyder mentorskapet nya kontakter och utvidgat nätverk men ofta även personlig tillväxt och glädjen att genom att dela med sig av sin samlade erfarenhet hjälpa en ung kvinnlig företagare att nå framgång. Projekt FÖRETAGANDE KVIN- NOKRAFT delfinansieras av Pomoväst r.f. med Leader+ medel. Mer information fås av: projektkoordinator Ulrica Isaksson tfn (019) 222 7399, e-post: ulrica. isaksson@sydvast.fi Tittis korgar med gåvoartiklar. Kita s hantverkarbod tillverkar härliga kreationer. Pyrés, www.pyres.fi Kreativ Flora med en härlig dekoration. 3 0

ÅFF-kontakter Ombudsman: Jonny Mattsson Kansli: Skarpansvägen 17, 22100 Mariehamn Tfn: (018) 23 277 GSM: 0457 526 7141 E-post: ombudsman@foretagare.ax Hemsida: www.foretagare.ax Ordförande: Dick Jansson Tfn: (018) 16 100 GSM: 040 502 8706 E-post: d.jansson@saj.ax Stora kast i lagtingsvalet Lagtings- och kommunalval hölls på Åland den 21 oktober. Till följd av självstyrelsen har landskapet valperioder som avviker från övriga Finland. Nära 250 kandidater ställde upp i valet till självstyrelseparlamentets 30 platser, därav ett 50-tal företagare. Valsegrare blev de senaste årens oppositionsparti liberalerna, som delvis tack vare sin röstmagnet - förre riksdagsmannen Gunnar Jansson - samlade 32 procent av rösterna och tog 10 mandat (+3). Näst största parti blev centern med 8 platser (+1), medan förra valets vinnare socialdemokraterna, tyngt av flera skandaler det senaste året, halverades till tre mandat. Borgerliga Obunden samling ökade sitt understöd fick fyra platser (+1) medan moderata högerpartiet Frisinnad samverkan tappade ett mandat till tre. Självständighetspartiet Ålands framtid behöll sina två platser. Nya ÅFF-medlemmar A.O.W. Bagarmästarn, Finström (bageri) Chipsters Food Ab, Mariehamn (livsmedelsindustri) Scandinavian Consulting, Mariehamn Storå Rör Åland Ab, Mariehamn (VVS-service) Ålands Curling Ab, Mariehamn (idrottshall) Företagshälsoprojekt i sydväst Ett gemensamt pilotprojekt som är ägnat att öka småföretagarnas intresse för företagshälsovård planeras på Kimitoön och på Åland. Projektet leds av läkaren Ove Näsman i Dalsbruk i samarbete med företagarföreningarna, FPA, Arbetshälsoinstitutet och social- och hälsovårdsministeriet. Idag är endast en liten del av företagarna och de minsta företagens anställda delaktiga av omfattande företagshälsovård. Byråkratin kring detta upplevs som krånglig och tidsödande. Det treåriga projektet beräknas starta våren 2008. Första kvinnan på lantrådsposten Tre av de invalda är helt nya, medan en handfull gör comeback. Av ledamöterna är 20 män och tio kvinnor, samma fördelning som i förra valet. Valdeltagandet i lagtingsvalet ökade för fjärde gången i rad och uppgick till nära 68 procent. Den nya landskapsregeringen som nyligen tillträdde är en koalition av de båda största partierna. Den består av sju ledamöter med liberalernas partiordförande Viveka Eriksson som lantråd (regeringschef). Oenhetligt kommunval I kommunalvalet blev det maktskifte i fyra av 16 kommuner. I Mariehamn gick liberaler och frisinnade fram på bekostnad av sossarna. Dessutom tog Ålands framtid sitt första fullmäktigemandat i staden. Sju av de mindre kommunerna gick till val med listor utan partibeteckningar. IT-företag prisat för starka bokslut Åländska IT-företaget EGET Ab, som utvecklar internetbaserade penningspel, har utsetts till det starkaste företaget i landskapet av Suomen Asiakastieto. I tävlingen deltog små och medelstora med omsättning mellan 2 och 50 miljoner euro, som uppvisat hög tillväxt och god lönsamhet de senaste åren. Bland de 800 företagen från hela landet premierades även Linex Boat från Kelviå i mellersta Österbotten, Korsnäsbaserade kosmetikgrossisten Dermoshop i Österbotten, plastföretaget Finnfoam från Salo i Egentliga Finland och elektronikgrossisten TV Tools i Helsingfors bland de nyländska företagen. Ålänningarna nu 27.000 Ålands folkmängd fortsätter att växa. Under det andra kvartalet i år ökade befolkningen med 150 personer, enligt Ålands statistik- och utredningsbyrå. Ökningen består främst av inflyttning men även ett litet födelseöverskott noteras. Flest inflyttare kommer från Sverige och övriga Norden. Även inflyttningen från länder utanför Norden ökar, medan färre inflyttare kommit från övriga Finland jämfört med år 2006. Vid halvårsskiftet var 27.112 personer bosatta på Åland. 31

Jubelfest i gränslös anda Lördagen den 10 november firade Åland Företagareförening sitt 50-årsjubileum med stor fest i Restaurang Mariepark. Jubileet blev en lyckad tillställning som lyste upp företagarnas tillvaro mitt i det dystra novembermörkret med snöglopp och snålblåst. Till 50-årsjubileets ära beviljades föreningen en specialstämpel av Posten Åland som under eftermiddagen ordnade ett filatelistiskt evenemang i festlokalen. I sitt hälsningstal konstaterade ordförande Dick Jansson att det är en livskraftig förening som når den gyllene åldern, men att företagarna är oroliga för framtiden, efter en lång högkonjunktur. Bland annat är bristen på unga entreprenörer illavarslande. Åland måste skapa bättre förutsättningar för att få fler att vilja bli företagare. Ett sätt vore att få lättnader i skattegränshanteringen. Jag är övertygad om att en ökad handel med Sverige skulle skapa nya möjligheter. Bland gratulanterna fanns stadsstyrelsens ordförande Barbro Sundback som istället för gåvor framförde ett initiativ om ett nytt samarbetsorgan mellan staden och företagarna. Hon vill grunda ett näringslivsråd för att skapa en tätare dialog kring utvecklingsfrågor. Samhörighet och klimat Kvällens festtal hölls av VD Anna- Stina Nordmark Nilsson från Företagarna i Sverige, med vattnet som tema. Det blåsiga Ålands Hav som hon upplevde på överresan är också vattnet som skiljer och förenar företagarna i Sverige och på Åland. Vi möter samma utmaningar, vi drivs av samma företagsamhet, vi är olika vågor i samma hav. Hon beklagade att Sverige valt att stå utanför euro-samarbetet, vilket blir dyrt för företagarna. Dessutom hoppas hon att Sverige ska ta lärdom av Åland och Finland när det gäller att bättra på företagsklimatet. I mina kontakter med Gotland får jag alltid höra att de är avundsjuka på Åland som har självstyrelse och möjligheter att påverka sina villkor. Anna-Stina Nordmark Nilsson framhöll att åländska företagare är välkomna att kontakta Sveriges 300 lokalföreningar för att göra mera affärer och hon hoppades också att samarbetet ska öka. 3 2

God mat och medaljer De närmare 110 supégästerna fick en jubileumssupé som bestod av skaldjursbakelse, chateaubriand med konjak-grönpepparsås samt hallonsorbet med vitchokladmousse och basilikamarinerade jordgubbar. Pianisten Marcus Boman underhöll gästerna mellan programpunkterna, som skickligt och med språklig finess presenterades av kvällens toastmaster Erik Hemming. Efter middagen utdelades Företagarna i Finlands förtjänsttecken till fyra av föreningens styrelsemedlemmar. Österbottens Företagarförenings VD Kurt Häggblad fick som riksorganisationens representant premiera Krister Lindberg med guldtecknet för 20 års arbete företagsamheten till Bengt Lindfors, Christer Kullman, Dick Jansson och Krister Lindberg fick ta emot Företagarnas förtjänsttecken. fromma, medan Dick Jansson, viceordförande Christer Kullman och Bengt Lindfors erhöll silvertecknet för minst tio års värv inom organisationen. Kvällen avslutades sedan med dans till orkestern Moonlight. Ett halvsekel av ständig utveckling Under jubileumsfesten presenterades även den nyskrivna historiken som sammanställts av frilansjournalisten Linda Wiktorsson. Företagareföreningen grundades den 18 maj 1957, som en reaktion på den stora utflyttningen av ungdomar från Åland i mitten av 1950-talet. Målet var att främja industrialiseringen och exporten för att skapa nya arbetsplatser i landskapet. Bland grundarna fanns flera välkända företagare, bland annat fabrikör Olof Geelnard, köpman Anton Kalmer och snickarmästare Gunnar Sundlöf. Till föreningens första ordförande valdes lantrådet Hugo Johansson. forts. nästa sida 3 3

Bland grundarna fanns även Klas Eklund från Föglö, som senare blev bankdirektör på Ålandsbanken. Han övertog ordförandeposten 1960 och kom att inneha den i 24 år. Under årens lopp har drygt 60 personer varit engagerade i styrelsen. Tillväxt och framåtanda Föreningens första decennium sammanföll med en stark ekonomisk utveckling som gynnade investeringar och företagsamhet. Förbättrade kommunikationer hade stor betydelse. Bristen på lokaler för företagare var dock stor. På föreningens initiativ byggdes därför de första industrihusen i Mariehamn i mitten av 1960-talet och det samägda Ålands Industrihus bildades. Företagareföreningen var även initiativtagare till den utredning som utmynnade i att Chipsbolaget grundades 1969. Inflyttning och bostadsbrist ledde till att företagarna beslöt gå samman för att bygga egna bostadshus. Under en 15-årsperiod färdigställdes omkring 400 lägenheter. Föreningen ordnade även talrika kurser och studieresor främst till Sverige. Målet om att skapa nya arbetsplatser uppnåddes och i slutet av 1960-talet fanns på Åland cirka 170 industriföretag med över 1.000 sysselsatta. Under 1970-talet ökade föreningens medlemsantal snabbt och en lång tradition med mässresor inleddes. Föreningen arbetade med många frågor för att förbättra företagarnas villkor, samtidigt som ekonomin präglades av hög inflation, oljekris och en orolig arbetsmarknad. På 1980-talet omstrukturerades verksamheten och ett decennium av nära samarbete med Ålands Handelskammare inleddes. Antalet medlemmar växte i takt med högkonjunkturen. Samtidigt breddades medlemskåren som dittills främst bestått av tillverkningsföretag. 1989 fick föreningen både en kvinnlig ombudsman, Agneta Erlandsson, och en ny ordförande, Sigvard Persson. Motvind och vägval 1990-talets lågkonjunktur blev en stötesten för många företag och i arbetslöshetens spår fick starta egetverksamheten en viktig roll. Samtidigt började Finlands och Ålands EESoch EG-medlemskap föreberedas med utredningar och arbetsgrupper. 1991 började föreningen också dela ut pris till Årets företag. EU-medlemskapet ledde till införandet av en fiskal skattegränsen 1997, vilket skapade en polarisering i näringslivet, där småföretagarna som föreningen representerade drabbades av betydande merkostnader. Föreningen beslöt därför att stiga av samarbetet och samlokaliseringen och flyttade 1998 till egna lokaler. Ordförande Dick Jansson betonade i sitt tal behovet av unga företagare och uttryckte en önskan om ökad handel västerut. Företagarnas VD Anna-Stina Nordmark Nilsson välkomnade ett ökat utbyte mellan Åland och Sverige och ett tätare samarbete mellan organisationerna. 3 4

Expansion och framtidstro Trots många uppoffringar och tidvis osäker tillvaro har verksamheten under 2000-talet utvecklats långsiktigt och nya samarbetsparter har tillkommit. Föreningens roll som rådgivare till beslutsfattare har vuxit och servicen till medlemmarna förbättrats. Högkonjunkturen och övergången till ett än mer utpräglat servicesamhälle har skapat många nya företag. Medlemskåren har samtidigt vuxit till rekordnivå. ÅFF har nu 195 medlemmar, varav 170 företag som tillsammans sysselsätter omkring 1.500 personer. En allt större del av medlemsföretagen drivs också av kvinnor. ÅFF:s tidigare ordförande Sigvard Persson, närmast kameran, trivdes på festen tillsammans med Sven A. Jansson, grundare av SAJ Instrument. Minna Rundberg och Anna-Stina Nordmark Nilsson diskuterade skattegränsförenklingar. ÅFF:s ledarduo skålade för sin 50-åriga förening som är i toppform. Glada miner hos Bo Sjöblom, VD för Colorant Chromatics, och hustrun Margareta. Till vänster Johan Porko, Avans Partners, samt Dan Andersson och Daniel Dahlén från Handelskammaren. 3 5

Starta? Växa? - Här finns hjälp Spindeln i nätet för regionens och näringslivets bästa. Det hoppas verkställande direktören Niclas Dahl att Näringscentralen Concordia ska vara. Han har basat för Concordia sedan början av april. Vår nisch är att serva små och medelstora företag. Dels finns vi till hands för de som vill starta företag, och dels hjälper vi företagare som vill utveckla produkter eller tjänster. Det säger Niclas Dahl, vd för Näringscentralen Concordia i Jakobstad. Han understryker att Concordia har två centrala uppgifter. Den ena är näringslivets utveckling, den andra regionens. Och inom regionen ryms förutom Jakobstad även Kronoby, Larsmo, Nykarleby och Pedersöre. Under Niclas Dahls dryga halvår som vd har mycket hänt. Regionens strategi - och alltså inte Concordias, som det felaktigt påståtts i olika sammanhang - har blivit färdigställd. Det är visserligen Concordia som stått till tjänst med arbetet, men strategin bygger på bred bas, och alla berörda kommuners representanter har fått säga sitt. Efterlyser köpcenter Den nya vd:n är medveten om att det finns mycket att bita i. Han nämner särskilt två utmaningar. En av de största utmaningarna är bristen på arbetskraft inom de producerande företagen. Bristen hämmar utvecklingen av enskilda företag, och därmed näringslivet. Den andra är bristen på utrymmen för mikroföretag i Jakobstad. Ett köpcenter med ett tiotal små utrymmen skulle gott fylla en plats i staden. Men frågan är om någon vågar ta risken att bygga ett sådant. Jakobstadsnejden tampas med ytterligare en utmaning: det geografiska läget. I söder finns Vasanejden, som vi ju måste erkänna som en stark region. Concordias vd Niclas Dahl ser gärna att företag växer och blir internationella. Så skapas arbetsplatser. 3 6

Norrut finns landskapsgränsen och Karlebyregionen. Niclas Dahl berättar att det geografiska läget påverkar förutsättningarna för företagen. I Karleby finns till exempel etableringsstöd, något som vi inte kan erbjuda. Själv föredrar han samarbete regionerna emellan framom en dragkamp. Men samtidigt konstaterar han att det ligger i tiden att orter och regioner anstränger sig för att öka inflyttningen av personer och företag. Livskvalitet som lockbete Även Jakobstadsregionen vill locka till sig invånare och företag. Just det marknadsföringsprojektet ligger Niclas Dahl alldeles särskilt varmt om hjärtat. Projektet Kom hit! känns allt lite extra för mig. Det är ett marknadsföringsprojekt, vars syfte är att locka hit folk, precis som namnet säger. Han är själv inflyttare, och tycker faktiskt att regionen har en hel del att erbjuda. Niclas Dahl är själv född och uppvuxen i Ekenäs, men har under 20 års tid rört på sig en hel del. Bland annat har han och familjen bott sju år i Sverige. Under en period har Niclas Dahl arbetat för ett amerikanskt företag, men varit stationerad hemma. Till Jakobstad flyttade han efter familjen. Frun fick nämligen tjänst här. För Jakobstad talar en stor portion livskvalitet. Bara en sådan sak, att våra barn inte behöver köa för att få börja rida eller spela ishockey! Det är livskvalitet. Mentorsverksamhet blir permanent Företagen verkar inte ha svårt att hitta Concordia. Niclas Dahl kan bland annat berätta om ett högaktuellt projekt som fallit i god jord hos regionens företagare. Mentorsverksamheten har visat sig vara en succé. Den blir nu permanent, efter att själva projektet är avslutat. Under fyra och ett halvt års tid har 140 företag, inom regionerna Jakobstad och Karleby, fått mentorshjälp. Just nu är omkring 50 företag involverade i verksamheten. Mentorerna är cirka 30 till antalet. Mentorerna är frivilliga eldsjälar med stor erfarenhet av näringslivet. Många är pensionerade, och väljer att dela med sig av sina insikter till företagare i behov av ett bollplank. För det är vad det hela handlar om. En mentor fattar inga beslut och ger inga direktiv. Han eller hon fungerar som ett bollplank, som en diskussionspartner. Det är uttryckligen alltid företagaren som fattar alla beslut. Också andra regioner har visat intresse för mentorsverksamheten. Det verkar som om Concordias personal får hjälpa sina kolleger att komma igång. Öppet året om Concordia håller på att växa ur sina utrymmen, och fortfarande behövs mera personal. Vi kommer att flytta till Strengbergs. Och eftersom nya projekt startar nästa år, behöver vi fler ledare. En handfull projekt är verklighet nästa år. Näringscentralen Concordia håller numera öppet året om, enligt ett alldeles färskt beslut av vd:n. Varje enskild anställd arbetar självständigt, och vet själv när det absolut inte går att ta semester. Till exempel är personen som hjälper nya företag att starta speciellt eftersökt i samband med Jakobsdagarna. Då får Jakobstad besök av stora mängder utflyttare, och tanken på återflyttning och eget företagande blir synnerligen levande hos många just då. Ytterligare en högsäsong infaller på våren samt i samband med julhelgen. Och i början av året är det alltid särskilt mycket arbete med alla projekt som ska startas. Text och foto: Anne Manner www.multitronic.fi är en av Finlands populäraste nätbutiker! Datorer för alla behov och fullständig betjäning på svenska. Dessutom IP-telefoni, webblösningar och servertjänster. Korsholmsesplanaden 38, Vasa tel. 06-3197700 info@multitronic.fi www.multitronic.fi Du kommunicerar och agerar ofta som du tänker - Hur tänker du? UTBILDNING - VIDAREUTVECKLING - PROFESSIONELLA TELEFON- SAMTAL - SÄLJANDE KOMMUNIKATION www.penica.se Vi växer TFN +46 300 184 44 Hemsidor snabbt och enkelt Anpassat för småföretag. Prova gratis till slutet av februari. www.yritysportti.fi/nsweb 3 7

Vikby Kennel Hotel - ett 4-stjärnigt hotell för din ögonsten På lagom avstånd till Vasa och flygstationen och ca två kilometer från krysset där riksåttan skär motorvägen ligger Vikby Kennel Hotel. Där kan du lämna in dina kära husdjur för öm omvårdnad medan du är ute på resa, besök eller annan verksamhet. Schäfern Riff pryder omslaget på broschyren för Vikby Kennel Hotel. Maj-Britt Mattsson är en schäfermänniska liksom delägaren Reija Lehikoinen. De har tid för en pratstund efter kl.11, då in- och avhämtning av hundar och katter är över. Hela Reija Lehikoinen och Maj-Britt Mattsson. dagen går enligt fastslagna tider. Alla djur mår bra av regelbundna rutiner, förklarar Maj-Britt. Det gör dem lugna och trygga. Många hundar och katter är stamkunder, känner igen sig och finner sig genast tillrätta på hotellet. De märker genast när någon främmande kommer, till exempel jag. En hund började genast skälla, men han lugnade sig när han fick gå ut i rasthagen. Jag ser mig omkring i de fräscha utrymmena. Jag kommer på besök en måndag med relativt få hotellgäster, veckosluten är fullbokade. Alla lov såsom höstlov, jullov, sportlov och påsklov bokas i god tid. På sommaren finns hotellet till för familjens kelgrisar när släktbesök med allergiker eller andra djur sätter hinder i vägen. Det är vanligt att folk stannar upp i Vikby när de skall på bröllop, begravningar eller andra familjesammankomster, där djur inte är önskvärda. Hur kommer det sig att man säger upp sig från sitt jobb och startar en kennel, undrar jag. Ja, säger Maj-Britt, det är större livskvalitet att sköta om djur, som man tycker om, än att sitta på kontor och känna sig stressad. Maj-Britt var 27 år i statens tjänst, men slutade 1997. Reija hittade Kennel Hotel när hon behövde en plats för sin schäfer Zico. Efter att ha tagit tjänstledigt i 1,5 år och prövat på livet på kenneln, sade hon upp sig från sitt chefsjobb, där hon jobbat i 20 år. I hennes barndom hade hennes föräldrar hundpensionat, så hon visste vad hon gav sig in på. Vi lever på hundarnas och katternas villkor, påpekar Maj-Britt och Reija. Arbetet täcker 17 timmar 7 dagar i veckan. Halv åtta på morgonen skall alla hundarna ut, sedan får de mat. De, som avhämtas mellan kl.9-11, åker hem mätta och nöjda. Nya hundar och katter tas emot samma tid, samt på kvällen mellan kl.18-20. Det är viktigt att klockslagen hålls, eftersom städningen av hagarna tar sin 3 8

tid. På eftermiddagarna kl.14-16 är hundarna ute på promenad eller i stora rasthagarna tillsammans med Reija medan Maj-Britt sköter kontorsarbete. Kl.17.00 är det mat. En sista utepromenad kl.21-22.30 och sedan blir det tyst på hotellet. På dagarna får radion vara på. Den har en lugnande inverkan på hundarna och katterna. Det finns 14 hagar för hundar och 7 för katter. Hagarna har golvvärme och är luftkonditionerade. Katterna har klätterställningar. Hundarna har utehage och en större rastgård, där de kan springa av sig. Kunderna kommer från Helsingfors i söder till Uleåborg i norr. Varje djur har sin egen hage. Det som behövs är gällande vaccinationsintyg. Vikby Kennel Hotel samarbetar med veterinärer på Västkustens Djurklinik. Inga sjuka djur tas emot. Kommer det två djur samtidigt från samma familj, kan man diskutera om de vill vara tillsammans. Hotellet är öppet året runt förutom under lågkonjunkturen en vecka på hösten och en vecka på våren. Då tar Maj-Britt och Reija ett rejält miljöombyte och besöker Sydeuropa, främst Italien. Men den egentliga bossen är schäfern Capo, skrattar Maj-Britt. Han träffas på kontoret. Se även hemsidan: www.vikbykennelhotel.fi Text & foto: Karin Sandqvist Planering och tillverkning av anläggningar och maskiner Helhetsprojekt Problemlösningar - Know how Industriautomation Underleverantörsarbeten www.pmproducts.fi tel. 06-3167 930 Hyllor till kontor, lager etc 15mm spånskiva med 0,8mm grå laminat limmat på båda sidor Mycket stadiga och hållbara 249,5 x 31cm 30 /st inkl moms 219,5 x 31cm 25 /st inkl moms Även måttsågade. Vi säljer också byggnadsvirke Ring 0400 868 140 Lindbäcks Trä Öb www.lindbackstra.fi 1987 köper Maj-Britt Mattsson bondgården med fähus i Vikby 1988 öppnar hon en shop för katt- och hundmat samt leksaker och tillbehör 1992 bygger hon första hundhotellet med 14 platser 2005 förstorade hon hotellet med 7 platser för katter i en annan flygel. Samtidigt blir Vikby Kennel Hotel öppet bolag tillsammans med Reija Lehikoinen. 2006 slutar de med shopen. Hotellet tar all deras tid. En internationell handelspartner Tfn (06) 781 6440 www.viexpo.fi 3 9

Kort från Österbotten text: Anne Manner Karosseriföretaget Ekeri i Kållby visar en imponerande utveckling. Det som år 1945 startade som snickeri är idag en industri. I höst invigdes en ny servicehall. Hallen innehåller också ett måleri. Till nyinvesteringarna kan dessutom räknas en flisanläggning och en ny svetshall. Vd Mikael Eklund är tredje generationens företagare. Idag är Ekeri stort inom sektorn för tillverkning av släpvagnar och lastbilspåbyggnader. 600 nya enheter av Ekeris tillverkning rullar årligen ut på vägarna. I takt med att nya släp kommer ut i användning växer också behovet av service. Serviceverkstadens andel av omsättningen är för närvarande 15 procent. (Källa: JT) Den som vill besöka ett spa men drar sig för att resa till Estland kan styra kosan till Närpes. Här erbjuder spa-terapeuten Carola Lindqvist spa-massage, olika inpackningar samt kroppspeeling. Manikyr och pedikyr finns också med bland behandlingsformerna. Behandlingarna är mjuka, och företagaren använder och erbjuder naturprodukter för ansikte och kropp. Lindqvist konstaterar att friskvård av det här slaget behövs i dagens stressade samhälle. Besökaren möts här av en miljö präglad av lugn och harmoni. (Källa: Syd-Österbotten) I en anda av framtidstro firar glasmästeriföretaget Lund i Jakobstad 50 år. Konkurrensen inom glasbranschen är hård, men de tre generationerna Lund tänker ändå framåt. Målet är att hela tiden bli bättre, resonerar företagets vd Christian Lund. Han sköter tillsammans med bröderna Jörgen och Torvald företaget som pappa hans köpte för 50 år sedan. Christians dotter arbetar i företaget. Offentliga byggnadsuppdrag utgör den största posten i omsättningen, och underleverantörsarbeten till båtindustrin är också betydande. Även privata kunder ses som viktiga, eftersom företaget vill ha många ben att stå på. Glasmästeriet sysselsätter idag tolv personer. Beredd att småningom ta över familjeföretaget är Ann-Christin Söderlund i Övermark, Närpes. Föräldrarna startade handelsträdgården 1974. Ann-Christin Söderlund har under två års tid skaffat sig en företagarexamen med inriktning på generationsväxling. Dessutom är hon både tradenom och odlingsträdgårdsmästare. Hon har arbetat inom familjeföretaget på heltid sedan 2001. (Källa: JT) Elektroniska träningsmaskiner håller nutidsmänniskan i trim. Företaget Hur i Karleby tillverkar träningsmaskiner både för fitnessträning på gym och för rehabilitering. Dessutom är företaget det enda i världen som tillverkar maskiner anpassade för rullstol. Upp till 4 000 maskiner per år lämnar Hur varje år. Endast tio procent stannar i landet. Största enskilda marknaden finns i Japan, berättar vd Mats Manderbacka. Effektivast möjliga träning är målsättningen. Eftersom nutidsmänniskan rör sig alt mindre och övervikt blir ett allt större problem, måste träningen vara så effektiv som möjligt. Hur tillverkar maskiner där smartkort håller reda på den tränandes kondition, och automatiskt höjer ribban vartefter konditionen förbättras. (Källa: Öb) (Källa: Syd-Österbotten) Kontorsanställda Eivor Plusisaari bytte kontorsjobb mot eget företagande. Det har hon aldrig ångrat. Hennes stora hobby var att sy, och när en tygaffär i Karleby blev till salu köpte hon den. Regelbunden inkomst byttes samtidigt ut till oregelbunden inkomst, semestern krympte till enstaka dagar. Men trivs som företagare gör hon. Med tiden har också kunskapen om branschens säsonger ökat. På mässor skaffar sig företagaren färsk information om kommande nyheter. Utmaningen är att sedan få nyheterna sålda. Eivor Plusisaari ser en tjusning i att resultatet beror på henne själv. (Källa:Öb) Vallonia har planer på nybygge. I så fall får Smedsby i Korsholm ett sexvåningshus innehållande affärslokaler och hotellrum. Planerna omfattar drygt 5 500 kvadratmeter nybygge. Nybygget är sedan länge planerat. Redan när hotellet byggdes för 23 år sedan planerades byggnation i fyra moduler, berättar Lars-Erik Gästgivars. Det hela började med 24 rum samt en restaurang. Som nästa led i utvecklingen förverkligades det planerade bygget av affärslokaler i första våningen samt hotellrum i andra och tredje. För fyra år sedan var det dags igen. Då stod bygget av kontorslokaler färdigt. Den planerade investeringen går lös på cirka 2,5 miljoner euro. 4 0

Nya ÖF-medlemmar Andelslaget Kolibridalen, Vasa CIB Consulting, Vasa Healthy Dog, Vasa Rebecca & Rejd Nylund Ab, Lillby Nya medlemmar i Närpes Företagare Närpes Skylt & Dekal, Närpes Wesander Marketing, Närpes Nya medlemmar i Korsnäs Företagare Molpe Vatten Ab, Molpe Roger Backholm, Korsbäck Sora skattedagen hålls 8.1.2008 på Radisson SAS Royal Hotel i Vasa. Anmälningar senast 4.1.08 till ÖF, tfn 356 0810, foretagarforeningen@osfofo.fi Kvinnlig företagarträff Torsdagen den 25.10.07 arrangerade ÖF:s kvinnoutskott en kvinnlig företagarträff med choklad och vin i egna konferensutrymmen i Vasa. 27 deltagare mötte upp från olika håll i Österbotten, de mest långväga gästerna kom ända från Närpes. Under kvällen fick vi höra Lisen Nyman berätta om självkänsla och självförtroende och Krister Kulju berätta om chokladens filosofi och läran att använda våra sinnen. Vi fick även provsmaka olika choklader. Kvällen avslutades med ett glas vin och glatt umgänge. Kurs i engelska för nybörjare Kursen börjar 9.1.2008 och räcker 15 veckor. Plats: Silveria, Vasa Kursen hålls torsdagar kl 17-18.30 Pris: 340 euro förutsatt att minst 10 deltagare anmäler sig till kursen. Priset innehåller lektioner, lärobok och material + kaffe och smörgås. Vi söker nya representanter Kontakta försäljn.chef Anders Wargh, tel. 050 372 1385, eller vd Kjell A. Rudnäs, tel. 040 844 5398 Lärare: Paul Wilkinsson Anmälningar till Kust-Österbottens Företagares kontor senast 14.12.07, tfn (06) 356 0810, info@ko-foretagare.fi 41