Lust att snacka LUST ATT SNACKA TIDNINGARNAS FÖRBUND. Bästa lärare

Relevanta dokument
TIPS OCH IDÉER FÖR DIG SOM VILL INTERVJUA

Sanomalehtiviikko. Uppgiftsförslag för Dagstidningsveckan Förskolor, låg- och högstadier, gymnasier och yrkesskolor

tidningsveckan 2011 Samlade kopieringsunderlag

Lektionsförslag för låg och mellanstadiet Tidningsveckan 2015 Missa inte veckans nyheter! Nyheter engagerar! Nyheter berör!

Utbildning i marknadsföring Biografcentralen

Får jag använda Wikipedia?

Massmedier. Inledning

Tjej och entreprenör Lektionsmaterial för årskurs 7-9

Mediedjungeln (sas) mediekunskap för barn

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Att skriva... Artikel. En tidningsartikel består av många olika delar. Alla artiklar behöver inte nödvändigtvis innehålla alla delar.

Tema Deckare. Arbetssätt - Enskilt och i grupp - Skriver - Lyssnar - Läser - Diskuterar - Ser film - Jobbar med appar

Lärarmaterial SPRING, AMINA! Vad handlar boken om? Centralt innehåll och förmågor enligt Lgr 11: Förmågor: Författare: Annelie Drewsen

döden i datorn SPN-uppdrag

Nothing but the truth

Kopieringsunderlag Your place or mine? Frågor till avsnittet

ELEVFRÅGOR. International Association for the Evaluation of Educational Achievement. Bo Palaszewski, projektledare Skolverket Stockholm

ÖVNINGSHÄFTE. Världen&Vi nr 1: Tema: Rasismen och jag

Dimitras resa Elevmaterial

Allan Zongo. Vad handlar boken om? Mål och förmågor som tränas: Eleverna tränar på följande förmågor: Författare: Henrik Einspor

Källkritisk metod stora lathunden

Betydelsefulla entreprenörer Lektionsmaterial för årskurs 7-9

Fakta om Marta VAD HANDLAR BOKEN OM? LGR 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS ELEVERNA TRÄNAR FÖLJANDE FÖRMÅGOR LGRS 11 CENTRAL INNEHÅLL SOM TRÄNAS SIDAN 1

Barn och medier. En lättläst broschyr

Läsnyckel Skot på barnhem av Oscar K. illustrationer av Dorte Karrebæk översättning av Marie Helleday Ekwurtzel

KURS I MEDIEFOSTRAN. Vasa, Anna-Maija Laine, Sällskapet för mediefostran rf

i N S P I R A T I O N e N

Kommunikationskort. Berätta om en drömresa som du har gjort eller skulle vilja göra. Berätta om en favoritleksak du hade som liten.

What s on tonight. Passar för: Gymnasiet, samhällskunskap, mediekunskap

Orgelbyggaren. Uppgifter och diskussionsfrågor

6. SVENSKA OCH BILD ÅK 5

Januari Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Lathund olika typer av texter

LPP ENGELSKA LAG NORD ÅK 7 MAKING A NEWSPAPER

Du och jag, Agnes Lärarmaterial

Inför föreställningen

Om lilla mig. många säger sig ha sett en ängel, men jag har en i mitt hjärta

Max18skolan årskurs 7-9. Delaktighet

När eleverna är klara med sina tidningsartiklar sammanställer ni de olika intervjuerna till en tidning som handlar om skolmat nu och då.

Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap,

Svenska 9a v 38 49, hösten 2012 (Jane) Olika texttyper

November Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Vid läsning av berättande texter handlar förutsägelserna om vad som kommer att hända senare i berättelsen.

Tilla ggsrapport fo r barn och unga

EU Barn Online II (31/03/2010) 9-10 ÅRINGAR

Förskolan är till för ditt barn. En broschyr om förskolans läroplan

Inledning. Några ord som kan vara bra att veta vad det är.

Läsnyckel Smyga till Hallon av Erika Eklund Wilson

FG Frågor Utvärdering

Läsnyckel Anna och Simon. Solresan av Bente Bratlund

Övning: Dilemmafrågor

Samtal med Hussein en lärare berättar:

Prov svensk grammatik

LEKTIONSTIPS. Lektionstips 2:4. Skribenten vill antingen uttrycka en åsikt för att få andra att reagera, eller

ekonomi- kunskap med dagstidningens hjälp

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?

Arbetsmaterial LÄSAREN Kära Ruth Författare: Bente Bratlund.

Nyheter sprids i raketfart Till läraren

LEVA LIVET 2. Arbetsblad. Vem är jag? (sidan 2) 1 Presentera dig själv. Vem är du? Måla en bild av dig.

LPP, Reflektion och krönika åk 9

Tidningen NSD och papperstidningens framtid

The power of pictures

INTERVJUGUIDE ARBETE. Bilaga 1

Eget arbete 15 Poäng. Rubrik Underrubrik

Valet är ditt ORDLISTA CHRISTINA WAHLDÉN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN

läraren Till ETT STUDIEPAKET FÖR TIDNINGSKONTAKT, EN MEDIAUPPLEVELSE OCH KRITISKT LÄSANDE. Innehållsförteckning:

studerar vid musikinstitut tycker om att promenera i skogen surfar på nätet över två timmar per dag

FYSISK AKTIVITETVECKA I SKOLAN

Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Reflektion. Värsta fyllan Lärarmaterial. Författare: Christina Wahldén

VAD Förstå vad content marketing är och varför behovet är så stort just nu.

Vilka framtidsplaner har du med ditt arbete? Hur hade du det under din uppväxt?

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Beslutet. Bakgrund. Läsförståelse. Arbetsmaterial till. Skriven av: Hans Peterson

Hur ofta är du frånvarande från skolan?

Exet. Arbetsmaterial till OM BOKEN

Övning: Föräldrapanelen

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

Läsnyckel Lukas är en drak- krigare av Dorthe Skytte illustrationer av Kim Dalsgaard

Vi är alla källor. En digital lektion från Sida 1 av 6

Stoppa pressarna. - Om tidningen och nyhetsartikeln. I detta arbetsområde ska du utveckla din förmåga att: Dagstidningen

Skriva och skapa med datorn

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål ur Lgr 11. Samla eleverna och diskutera följande kring boken: Författare: Hans Peterson

Dethär tycker vi är viktigt! De ungas röst Ann Backman

Guiden har sammanställts inom utvecklingsprojektet Företagsam i Förening MARKNADSFÖRING

Lgr 11 Centralt innehåll och förmågor som tränas:

TIMSS & PIRLS Elevenkät. Årskurs 4. Skol ID: Klass ID: Elev ID: Kontrollnr: OBS! Vik och riv försiktigt! PIRLS/TIMSS Skolverket STOCKHOLM

POLITIK och DEBATT svenska + SO

BOKHATAREN Lärarmaterial

Nummer 1-13,15 Lördag 14 maj

Your place or mine? Passar för: Gymnasiet, samhällskunskap, mediekunskap

Delaktighet - på barns villkor?

Den försvunna diamanten

Övningar kommunikationsplattformen

Lärarhandledning. Tidningsskaparna. åk 3 5

Allan Zongo. Lärarmaterial. Allan Zongo. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Författare: Henrik Einspor

Alice i Underlandet Skolmaterial

Min kunskap om vårt samhälle. Lärarhandledning. Bokens syfte och upplägg: Så här använder du boken:

Erik står i mål Lärarmaterial

Hur skriver jag ett pressmeddelande? Vad bör jag tänka på för att få media att intresseras sig för vad jag har att säga?

Transkript:

LUST ATT SNACKA Bästa lärare Uppgifterna till finns nu i förnyad form för läraren! Materialet som ursprungligen planerades för FN:s familjeår, lämpar sig främst för undervisningen i årskurserna 7 9, men kan även tillämpas i andra årskurser. Materialet har planerats för att stödja undervisningen enligt den nya läroplanens temaområde för kommunikation och mediekunskap. Det stöder även andra temaområden och kan fungera som grund för att utveckla läsfärdighet och för föräldramöten som behandlar läsintresse. Målet är att göra uppgifter som eleverna kan lösa tillsammans med sina föräldrar genom att läsa dagstidningar. Samtala om vanan att läsa dagstidningar och vilka tankar läsningen väcker. På detta vis uppmuntras de unga att utveckla, uttrycka och motivera sina åsikter om det som de har läst, och samtidigt förbättra sin läsfärdighet. Med hjälp av uppgifterna kan de också lära sig att förhålla sig kritiskt till medierna. också användas på olika sätt: alla elever kan utföra samma uppgift, uppgifterna kan göras i par eller i grupper. De kan utföras på egen hand eller i klass. Det förnyade materialet till är bearbetat av journalist Katri Hämäläinen, kontaktchef Pirjo-Riitta Puro från Tidningarnas Förbund och av undervisningsrådet Pirjo Sinko från Utbildningsstyrelsen. Producent: Tidningarnas Förbund Tidningen i skolan Layout: Satu Salmivalli Bilder: Kai Kujasalo Översättning: Astrid Nikula Utgivningsår: 2004 ISBN 952-9858-95-7 (PDF) Materialet till innehåller 21 olika uppgifter för eleverna. Ur dem kan läraren välja en lämplig mängd och ett ämne som passar var och en. Uppgifterna kan

1 VAD BERÄTTAR DE OM OSS? Följ dagstidningen under en vecka och leta upp artiklar där ungdomar i din ålder har blivit intervjuade eller där det finns bilder av unga. Hur många hittade du? Klistra in den viktigaste artikeln på denna sida. Motivera varför du valde just den. Beskriv också i hurdana sammanhang dina jämnåriga har blivit uppmärksammade i tidningen. I vilka sammanhang har de inte blivit uppmärksammade? Fundera till sist på hur denna vecka, då du har följt dagstidningen, har skilt sig från andra veckor. Hur har dina läsvanor förändrats?

2 VILKEN ÄR DEN INTRESSANTASTE ARTIKELN? Det finns många sorters artiklar i en dagstidning. Välj den intressantaste artikeln och klistra in artikelns rubrik här. Fundera också över i vilken ordning du läser tidningen och hurdana artiklar du hoppar över. Intervjua sedan dina familjemedlemmar. Vad läser de först? Vilken artikel tycker de är intressantast? Klistra in rubrikerna till de artiklar som dina familjemedlemmar tyckte var intressantast. Jämför i klassen hur många rubriker det blev totalt.

3 LÄSER DU SERIERNA? Kartlägg dina familjemedlemmars åsikter om serierna. Vilken är deras favoritserie? Varför? Vem av dem börjar med att läsa serierna, vem läser dem till sist och vem läser dem inte alls? Vilken är din favoritserie? Klistra in ett bra exemplar av din favoritserie. Varför tycker du om den?

4 VARFÖR FINNS DET ANNONSER OCH REKLAM? Dagstidningar publicerar annonser och redaktionellt material, det vill säga material som producerats av redaktionen. Annonsören måste betala för annonsen. Välj en annons och beskriv hur den skiljer sig från en artikel. Fundera också över vad de olika parterna har för nytta av annonser. Varför publicerar dagstidningen annonser, varför vill annonsören ha publicitet och på vilket sätt kan läsaren ha nytta av annonser?

5 VAD SÄGS DET OM BABYN? Sök annonser i tidningen som handlar om människor i olika åldrar och levnadsskeden och gör en lista över alla sådana annonser du hittar. Hurdana annonser brukar du läsa i dagstidningarna? Hurdana läser dina familjemedlemmar? Klipp ut en annons som skulle få dig att reagera.

6 VILKEN GREN FATTAS? Välj ett sportreferat ur dagstidningen och klistra in det här. Understrecka tre meningar som du tycker är viktigast i artikeln. Räkna upp de idrottsgrenar som nämns i dagens tidning. Vilken gren har fått mest utrymme i tidningen? Varför? Vilka aktuella grenar har inte fått rum i tidningen? Vad kan det bero på? Intervjua dina familjemedlemmar. Vad intresserar dem på sportsidorna?

7 VA D S Ä G E R R U B R I K E R N A? Leta upp dagens sorgligaste och dagens gladaste rubrik. Klipp ut rubriker ur tidningen och dela in dem i dystra och muntra. Gör en grafisk presentation av dem. Diskutera ämnet i klassen. Skulle det vara bra om det inte fanns trista artiklar eller nyheter i dagstidningarna?

8 ÄR DIN KOMPIS I TIDNINGEN? Leta upp en artikel i dagstidningen som handlar om din hemort, stadsdel eller ditt bostadsområde och klistra in den eller dess rubrik här. Räkna upp fem positiva och fem negativa saker som din hemort skulle kunna uppmärksammas för i tidningen. Känner du personligen någon av dem som har blivit intervjuade eller kommit på bild i dagens tidning? Varför är han eller hon i tidningen? Jämför dina iakttagelser med dina klasskamraters.

9 LÄSER DU TIDNINGAR PÅ WEBBEN? Många dagstidningar publicerar också en tidning på webben. På webbplatsen www.sanomalehdet.fi finns flera dagstidningar i elektroniskt format. Läs fem sådana tidningar som du hittar där som du inte har läst förut. Skriv upp namnet på de tidningar som du läste. Fråga i klassen eller hemma vem som vanligtvis brukar läsa dagstidningar på webben och varför de gör det. Vilka är fördelarna och nackdelarna med att läsa en vanlig dagstidning och att läsa en dagstidning i elektroniskt format?

10 HURDAN ÄR DEN PERFEKTA BILDEN? Leta reda på den mest övertygande eller mest känsloväckande bilden i dagens tidning. Klipp ut den och motivera ditt val. Hurdana bilder har dina klasskamrater valt? Be dem som har valt samma bild som du att skriva sina namn här. Be någon av dina familjemedlemmar att utföra samma uppgift och sedan motivera sitt val.

11 PASSAR BITARNA IHOP? Jämför artiklar och de bilder som hör ihop med dem. Passar bilderna, bildtexterna och rubrikerna ihop? Klistra in både ett bra och ett dåligt exempel här och motivera ditt val. Bildtexten inverkar på bilden. Skriv två olika bildtexter till den bild du har valt, så att bildens betydelse blir en annan.

12 VAD SKULLE DU VILJA SÄGA? Studera insändarsidan tillsammans med dina familjemedlemmar. Vilken insändare skulle de helst vilja svara på? Vilka andra ämnen kunde man behandla på insändarsidan? Har någon i familjen någonsin sänt in en insändare? Vad handlade den om? Klistra in den insändare som mest berörde dig och din familj. Skriv din egen åsikt bredvid.

13 HUR UTVECKLAS EN NYHET? Dagstidningarna följer med vad som händer både utrikes, inrikes och lokalt. Välj en nyhet som du följer upp i tidningen under veckan. Läs alla artiklar och insändare som berör den nyhet du har valt. På vilket sätt utvecklas nyheten under veckan? Vad för slags ny information kommer till för varje dag som går? Skriv upp hur nyheten ändras. Förändras nyheten märkbart på en vecka? Hur? Tilläggsuppgift: Återgå till nyheten om två veckor. Är den fortfarande aktuell? Beskriv de viktigaste skillnaderna.

14 VAD LÅTER SKUMT? Leta upp en artikel i tidningen som du tycker låter felaktig eller allt för subjektiv. Vad skulle du vilja veta mera om? Vem borde reportern ytterligare ha intervjuat? Ur vilket annat perspektiv kunde man ha vinklat artikeln? Klipp ut och klistra in artikeln nedan. Markera de saker som du hade velat veta mera om. Var kan du få tilläggsinformation om dem?

15 PÅVERKAR KRITIKEN? I dagstidningar värderas många saker, t.ex. filmer, viner och bilar. Ta reda på hurdana recensioner dina familjemedlemmar läser och hur mycket de tror att kritikerna kan påverka deras åsikter. Ser någon i din familj på tv-program utifrån den kritik de har fått? Klistra in en recension om ett tv-program som du brukar se på. Har du samma åsikt om det som kritikern? Fundera också över hur en recension skiljer sig från en vanlig artikel. Syns journalistens åsikt i dem båda på samma sätt?

16 VAD SKA VI GÖRA I DAG? Ta tidningen till hjälp och planera vad du och din familj eller dina kompisar ska göra i dag. Använd artiklar, annonser och spalter för olika evenemang. Samla ihop dagens program på denna sida. Fråga vad deltagarna tycker om din plan.

17 VEM FÅR TIDNINGEN FÖRST? Studera tillsammans med familjen hurdana vanor ni har då ni läser tidningen. I vilken ordning och vid vilka tider läser ni vanligtvis tidningen? Vilka tidningar prenumererar ni på? Vem får läsa tidningen först? Vem läser tidningen i etapper? Vem i familjen läser tidningen flitigast och vem av er läser den mest sällan? Hur länge läser ni den under en dag? Ta tid. Hur mycket tid används för att läsa de olika delarna i tidningen? Gör en grafisk presentation av era läsvanor.

18 VAD TYCKER MORMOR OM? Lek reporter och intervjua dina mor- eller farföräldrar eller någon annan äldre människa som läser tidningen. Vad läser han eller hon och vad lämnas oläst? Vad innebär dagstidningen för honom eller henne? Ser han eller hon också på tv? Lyssnar han eller hon på radion? Använder han eller hon internet? Skriv en liten artikel om det här. Kom ihåg rubrik och mellanrubriker.

19 GISSA VILKEN NYHET! Välj ut en notis, en serie eller en annons och skriv om historien till ett drama. Klistra in rubriken här, gör en indelning och beskriv intrigen. Framför dramat eller pantomimen i klassen. Klasskamraternas uppgift är att gissa vilken nyhet ditt skådespel gäller.

20 VAD GÖR DIN TIDNING PÅ DAGEN? Morgontidningen faller in i postlådan hos många familjer redan innan de mest morgonpigga har vaknat. Föreställ dig att du är en tidning och skriv en historia om en dag som tidning. Hur känns det att vara omstridd eller övergiven? Vad händer då tidningen blir ensam hemma? Eller får den åka med mamma till jobbet? Vad händer om gårdagens tidning inte vill bli läst förrän i dag?

21 VA R F I N N S PA P P E R S I N S A M L I N G E N? Vad kan gårdagens tidning användas till? Hitta på så många saker som möjligt. Räkna i klassen vem som kom på flest användningssätt. Diskutera vilket som är det mest miljövänliga sättet att göra sig av med tidningen. Ta reda på hur man gör sig av med lästa dagstidningar hemma hos dig. Ta också reda på var närmaste pappersinsamling finns och för de lästa tidningarna dit för återvinning.