Mobilgenerationer i skilda världar Mobilgenerationer i skilda världar Göran Bolin Att mobilen i allt högre utsträckning är en multimedial tingest är knappast någon nyhet, vare sig för medieforskare eller för allmänhet. Nya funktioner adderas till de senaste mobilmodellerna i en takt som mobiloperatörerna knappt hänger med i, och för den som vill hålla sig à jour med det allra senaste i applikationer gäller det att byta mobil ofta. Givetvis hänger denna utveckling tätt samman med den övriga medieutvecklingen, där ord som konvergens inom teknik, marknader och innehåll hör till det tidiga 2000-talets vardagsvokabulär (Storsul & Stuedal 2007). Mobilen har därmed under senare tid alltmer kommit att bli en sinnebild för den tekniska konvergensen. Men genom att anta formen av ett multimedieverktyg med en lång rad olika funktioner, öppnar den också för konvergensens dialektiska motsats divergens, det vill säga den tendens som uppstår när texter uppträder på olika tekniska plattformar, och därigenom får olika funktioner, bland annat beroende på i vilken kontext de kan nyttjas. Att läsa nyheterna på mobilen på bussen till jobbet ger en annorlunda läsupplevelse jämfört med att läsa pappersutgåvan till morgonkaffet. Genom denna typ av flexibilitet i form av textuell divergens kommer olika innehåll att nyttjas på skilda sätt av olika grupper av användare. Mobilinnehavarnas användningsmönster är dock, i likhet med andra medieanvändares nyttjandemönster, trögrörliga när de väl etablerats. Fortfarande är de två allt annat överskuggande företeelserna att ringa och SMSa. Mobilens övriga funktioner ökar visserligen något med ökade tekniska möjligheter, men i stort sett är det endast ungdomar som utnyttjar övriga möjligheter i någon nämnvärd omfattning. I det följande ska dessa användarmönster, liksom grad och typ av tillgång till mobiltekniken analyseras. Inledningsvis behandlas tillgång till mobil och därefter redogörs översiktligt för användning av de vanligaste funktionerna. Därnäst analyseras hur användningen i vissa avseenden skiljer sig mellan olika grupper av mobilanvändare. På detta följer en redovisning av några användningsmönster, och artikeln avslutas med en jämförelse mellan olika generationsbundna sätt att använda mobilen. Tillgång till mobiler och funktioner Mobilinnehavet i Sverige är idag i stort sett heltäckande. Av hela befolkningen 15-85 år, är det i 2007 års SOM-undersökning hela 95 procent som har en egen mobil. Andelen som har fast telefon är 94 procent, vilket betyder att andelen som har mobiltelefon för första gången överstiger andelen som har fast telefoni. 1 Förändringen gentemot året innan är liten men signifikant, och går man djupare in i sta- 435
Göran Bolin tistiken ser man att det är de unga mellan 20-29 år som är de som i störst utsträckning saknar fast telefon (medan mobilinnehavet i denna grupp är 100%). Bland 20-24-åringarna är det hela 37 procent som saknar fast telefon, och bland 25-29- åringarna är motsvarande siffra 19 procent. I övriga åldersgrupper, inklusive de allra yngsta 15-19-åringarna som fortfarande bor hemma hos sina föräldrar, är innehav av fast telefon högt. Allt tyder därför på att det blir färre och färre som bemödar sig om att skaffa fast telefon när man flyttar hemifrån. Med sjunkande priser på mobiltelefoni kan man förvänta sig att fast telefoni kommer att successivt fasas ut som kommunikationsteknik, för att adderas till den samling av döda medier som står att återfinna på websidan The Dead Media Project (www.deadmedia.org). Vad det gäller mobilen är det endast bland de allra äldsta, och där framför allt bland kvinnor över 76 år, som innehavet är betydligt lägre än genomsnittet. Kvinnor har också i högre utsträckning än män mobiler med kontantkort, medan männen likt tidigare år i betydligt större utsträckning än kvinnor har tjänstemobil (tabell 1). Kontantkorten är också betydligt vanligare bland de yngsta ungdomarna och de äldsta två åldersgrupperna, vilket pekar på att detta är grupper som är känsliga för de kostnader som är förknippade med användning av mobilen. Tabell 1 Fördelning av olika typer av abonnemang fördelat på kön och ålder 2007 (procent) 15-19 20-24 25-29 30-39 40-49 50-59 60-75 76-85 Kvinna Man år år år år år år år år N Kontant 47 30 65 49 32 24 34 38 53 47 736 Abonnemang 42 42 35 47 56 59 44 42 34 21 725 Tjänste 14 30 2 6 21 35 40 32 12 0 383 Vad gäller innehav av tjänstemobil har skillnaden mellan män och kvinnor minskat något sedan tidigare mätningar. Tidigare hade ungefär tre gånger så många män som kvinnor tjänstemobil, ett mönster som varit bestående under de senaste fem åren (se Bolin 2007). Idag är det 14 procent av kvinnorna mot 30 procent av männen som har ett företag som betalar mobilinnehavet och, kan man anta, står för kostnaderna. I åldrarna 30 till 59 år är det ungefär hälften av männen som har denna tjänsteförmån. Det minskade glappet beror dock inte på att kvinnorna kommer ikapp. Snarare är det så att andelen män med tjänstemobil minskat något sedan förra mättillfället. Om detta är att tillskriva slumpen eller om mönstret är bestående får dock anstå till nästa år för att utröna. Sett över tid är dock mönstret mycket stabilt, vilket illustreras av figur 1. 436
Mobilgenerationer i skilda världar Figur 1 Tjänstemobilinnehav bland män och kvinnor 2003-2007(procent) 35 30 25 20 15 Kvinnor Män 10 5 0 2003 2004 2005 2006 2007 Nu är det dock inte bara tjänstemobilinnehavet som gör att män och kvinnor kan sägas leva under skilda förutsättningar. Det är också i betydligt högre grad männen som har tillgång till 3G-mobiler: 16 procent av kvinnorna mot 29 procent bland männen. Det är också vanligare att återfinna denna teknik hos personer från företagar- och akademiker/högre tjänstemannahem än bland personer från arbetar-, jordbruks- och tjänstemannahem. 3G-mobiler är spridda i alla åldrar förutom bland dem över 60 år, där tillgången sjunker avsevärt. Det är dock endast bland de allra yngsta mellan 15-19 år som det inte finns några könsskillnader. Bland alla andra åldersgrupper har männen i betydligt högre grad den mer avancerade tekniken. Även här finns det anledning att bevaka utvecklingen, och se om de mer jämlika förhållanden som råder bland de yngsta håller i sig, eller om det är med ökande ålder som diskrepanserna accentueras. Användning av olika mobilfunktioner Människors medievanor ändras sällan abrupt. Av mobilens funktioner är det även i 2007 års SOM-undersökning ringande och SMSande som är de i särklass mest utnyttjade. De flesta mobiler idag är utrustade med kameror, och man kan se en ökad användning av den funktionen, särskilt bland de unga 15-19-åringarna. Samma åldersgrupp lyssnar också i relativt hög grad på musik i MP3-format på sina mobiler, och surfar mer regelbundet på internet jämfört med andra grupper. De två första av dessa aktiviteterna är inte förknippade med några direkta användningskostnader. Man kan notera att det flitiga fotograferande som de yngsta ägnar sig åt inte ger något vidare avtryck vad det gäller att skicka de bilder man tar, troligen beroende på att detta medför kostnader. 437
Göran Bolin Tabell 2 Daglig användning av olika mobilfunktioner, efter ålder 2007 (procent) Skicka Ta Ladda Samtal SMS E-post bilder bilder Nyheter Internet ner MP3 Radio TV n 15-19 år 69 76 4 6 26 4 6 4 37 10 6 141-142 20-24 år 81 80 6 3 13 1 3 2 17 12 1 92-93 25-29 år 82 72 5 5 7 3 5 1 8 6 1 109-110 30-39 år 79 60 7 4 7 5 7 1 7 9 1 226-229 40-49 år 78 44 6 2 4 2 1 1 4 6 2 280-284 50-59 år 61 28 3 1 2 1 1 0 1 2 1 284-290 60-75 år 39 12 2 1 1 1 2 0 0 3 2 386-401 76-85 år 13 1 0 0 0 0 0 0 0 7 9 73-80 Samtliga 62 40 4 2 6 2 3 1 7 6 2 1594-1631 Kommentar: Vad gäller TV-tittande är det oförklarligt många i den äldsta åldersgruppen som tittar dagligen. I personer räknat rör det sig om åtta stycken (sju kvinnor och en man). Troligen har dessa missuppfattat frågan för att gälla radio- och TV-bruk över huvud taget. Undantaget den yngsta gruppen är att samtala i mobilen det vanligaste beteendet bland dem som är regelbundna användare, dvs. använder funktionen dagligen. De allra yngsta skickar dock oftare textmeddelanden än vad de samtalar (också det relaterbart till kostnaden för samtal respektive textning). Om man bortser från 15-24-åringarna så använder övriga grupper i mycket begränsad utsträckning mobilens alla finesser till vardags. Går man djupare in i analysen och fokuserar just de ungdomsgrupper som använder tekniken mest (eller kanske mer rättvisande uttryckt, minst sällan), kan man upptäcka intressanta och tydliga könsskillnader. Å ena sidan förefaller de allra yngsta vara den grupp som är mest jämlik i sin användning (relativt de äldre grupperna). Å andra sidan upptäcker man skillnader när man kontrollerar intensiteten i användningen, dvs. när man jämför användning på veckobasis eller daglig basis (tabell 2). Tabell 3 Veckobaserad respektive daglig användning av olika mobilfunktioner, efter ålder och kön 2007 (procent) Skicka Ta Ladda E-post bilder bilder Nyheter Internet ner MP3 Radio Vecka Dag Vecka Dag Vecka Dag Vecka Dag Vecka Dag Vecka Dag Vecka Dag Vecka Dag n 15-19 år Kvinna 9 4 25 6 68 29 5 1 6 4 8 1 53 35 19 9 77 Man 19 3 25 5 60 23 15 6 22 8 12 6 58 39 28 11 64-65 20-24 år Kvinna 4 4 11 2 40 9 0 0 6 0 0 0 21 15 15 11 52-53 Man 13 10 15 5 38 18 10 3 18 8 5 5 28 20 18 13 39-40 25-29 år Kvinna 0 0 20 5 35 3 6 2 6 3 2 0 21 3 10 2 63-64 Man 17 11 24 7 39 13 15 4 17 7 4 2 30 15 24 11 46 Kommentar: Det bör noteras att man vid nedbrytning på dessa undergrupper kommer ner i ganska små n-tal, varför statistiken bör betraktas med försiktighet. Man bör snarast se det som övergripande tendenser än som statistiska faktum för var åldersgrupp. 438
Mobilgenerationer i skilda världar Att hantera e-post och surfa på internet är otvetydigt manliga aktiviteter oavsett ålder och intensitet. Få kvinnor i de tre yngsta åldersgrupperna ägnar sig åt dessa aktiviteter. Att skicka och ta emot bilder är däremot jämlikt fördelat mellan manliga och kvinnliga användare om vi ser till användning på både veckobasis och för daglig användning. Användning av de andra av mobilens funktioner minskar drastiskt när man ser till veckovis användning relativt daglig användning. Det är egentligen endast lyssnande på MP3 och att ta bilder som förekommer på daglig basis i någon större omfattning, även bland de yngsta. Ser man till de två vanligaste sysselsättningarna, att samtala i mobilen och att skicka och ta emot textmeddelanden, finns det även i 2007 års data en tydlig skillnad mellan könen bland dem som samtalar mycket i sin mobil (dvs. samtalar fyra gånger per dag eller mer) (Figur 2). Figur 2 Frekvent användning av mobil för att samtala och SMSa, efter ålder och kön 2007 (procent) 70 60 50 40 30 2007 Ringa >4ggr/dag 2007 SMS >4ggr/dag 20 10 0 15-19 år 20-24 år 25-29 år 30-39 år 40-49 år 50-59 år 60-75 år 76-85 år 15-19 år 20-24 år 25-29 år 30-39 år 40-49 år 50-59 år 60-75 år 76-85 år Kvinna Man Kommentar: Antalet svar varierar mellan 40 och 218 för varje grupp. 76-85-åriga män och kvinnor, samt 20-24 och 25-29-åriga män har under 50 i varje grupp. För första gången sedan denna jämförelse började göras på 2004 års SOM-data kommunicerar män och kvinnor i olika åldrar ungefär lika mycket via textmeddelanden. Kvinnorna har tidigare varit betydligt flitigare textare, medan männen varit de som i störst omfattning pratat mycket i mobilen. Fortfarande är männen mer benägna att prata än kvinnorna, men skillnaderna har minskat. Måhända kan det kopplas till den relativa minskningen i skillnaderna till innehav av tjänstemobil. Ser man till utvecklingen av det frekventa SMSandet över tid kan man konstatera att framför allt de yngre männen på ett påtagligt sätt har blivit mer flitiga textare. Ökningen redovisas i figur 3. 439
Göran Bolin Figur 3 Frekvent användning av mobil för att SMSa, efter ålder och kön 2004-2007 (procent) 60 50 40 30 20 2004 SMS >4ggr/dag 2005 SMS >4ggr/dag 2006 SMS >4ggr/dag 2007 SMS >4ggr/dag 10 0 15-19 år 20-24 år 25-29 år 30-39 år 40-49 år 50-59 år 60-75 år 76-85 år 15-19 år 20-24 år 25-29 år 30-39 år 40-49 år 50-59 år 60-75 år 76-85 år Kvinna Man Man kan i denna figur snabbt konstatera att mönstren för kvinnors och mäns SMSande börjar att likna varandra, och att det är männens beteende som förändrats mest. Vad det gäller samtalande är det dock fortsatt stora skillnader, som synes av figur 2. Förhållningssätt till mobil kommunikation Som framgått av det ovanstående finns det flera sätt att använda mobilen och att kombinera de olika kommunikativa funktioner den erbjuder. Genom en explorativ faktoranalys har dessa mönster tidigare försökt ringas in, så också i år. Faktoranalysen utfaller i två faktorer enligt tabell 4 nedan. Tabell 4 Dimensioner i användningen av mobilen 2007 (faktorladdningar) Innovation Mainstream Surfa/wappa på internet 0,774 0,228 Använda nyhetstjänster 0,733 0,226 Ladda ner bilder/spel/ringsignaler/musik 0,716 0,155 Titta på tv 0,693-0,117 Lyssna på radio 0,554 0,256 Skicka/ta emot e-post 0,489 0,234 Skicka/ta emot sms 0,083 0,848 Ringa/ta emot samtal 0,012 0,769 Ta bilder/fotografera 0,392 0,739 Skicka bilder 0,394 0,678 Lyssna på mp3 0,497 0,447 Förklarad varians (%) 29 25 Kommentar: Faktorlösning enligt Kaisers kriterium. Varimaxrotering. 440
Mobilgenerationer i skilda världar I det första mönstret laddar i stort sett alla funktioner på mobilen med varandra utom de mest använda av alla: att ringa och SMSa. Här handlar det alltså om ett användningsmönster centrerat kring att utnyttja mobilens nyaste finesser, och mindre om att använda den som ett kommunikationsredskap för interpersonell kommunikation. Man skulle kunna kalla detta för ett innovationsmönster. I det andra mönstret laddar de olika mest förekommande aktiviteterna med varandra i ett slags mainstreammönster: samtalande, SMSande, ta bilder, skicka bilder, etc. Man kan notera att skicka och ta bilder nu börjar etablera sig som användningsfunktioner. Båda mönstren påminner påtagligt om förra årets analys, och bekräftar snarast den bild som gavs där (se vidare Bolin 2007). Skilda generationer Temat för årets SOM-publikation är skilda världar. Under andra hälften av 1990- talet sändes en populär svensk TV-serie med det namnet, där det som skilde världarna var klasstillhörigheten de som tillhörde den övre medelklassen respektive arbetarklassen. Tematiken är vanlig inom filmer och TV-serier, inte minst för att den medger Romeo och Julia-tematiker med kärlek över klassgränserna, eller, vilket var fallet i TV-serien Skilda världar (TV4 1996-2002), komplikationer mellan syskon som vuxit upp i var sin klass, något som tas upp i boken inledningskapitel. Och visst ger sådana skillnader i klass och social tillhörighet (inklusive utbildning) utslag i mönster för medieanvändning. Exempelvis har personer i arbetar- och jordbrukarhem i betydligt mindre utsträckning tjänstemobil (vilket gör att de också ringer mer sällan). Vad det gäller mobiltelefoni och skillnader är dock generationstillhörigheten den starkast särskiljande komponenten (tillsammans med kön). Även om tillgången bland även de allra äldsta personerna i svarsmaterialet är mycket hög, så skiljer sig användningsmönstren åt betydligt. Och separerar man ut specifika generationer, till exempel 30-talister, 50-talister och 80-talister, så framträder dessa skillnader mycket tydligt. 2 Sedan år 2003 finns i SOM-undersökningarna uppgifter om ringande, SMSande och MMSande. Användningen av dessa funktioner redovisas i figur 4. I figur 4 redovisas således användning över huvud taget bland mobilinnehavare. Här tas inte hänsyn till hur ofta respondenterna använder till exempel MMS-funktionen, utan endast att de gör det oavsett hur ofta eller hur sällan. I termer av generationsskillnader kan man dock observera att medan alla tre generationernas mobilinnehavare pratar i telefonen åtminstone ibland, så ökar avståndet mellan generationerna för varje ny teknisk möjlighet som mobilen erbjuder. Alla tre generationerna har erfarenhet av att tala i vanlig stationär telefon, och att tala i en mobil dito bereder uppenbarligen inga svårigheter. I början av mätperioden (2003) förefaller de äldsta att vara sparsamma med ringandet, och det är hela 29 procent av mobilinnehavarna i denna generation som över huvud taget aldrig ringer eller tar emot samtal på sin mobil. Detta motstånd mot att prata i den mobila telefonen 441
Göran Bolin övervinns uppenbarligen med tiden, och även 30-talisterna utnyttjar i stor utsträckning mobilen för detta ändamål idag. Figur 4 Ringande, SMSande och MMSande 2003-2007 (procent) 120 100 80 60 40 80-talist 50-talist 30-talist 20 0 2003 2004 2005 2006 2007 2003 2004 2005 2006 2007 2003 2004 2005 2006 2007 Ringa SMSa MMSa Kommentar: Respektive generation är konstruerad av dem som är födda år 1-7 inom varje kohort, dvs. 1931-7, 1951-7 och 1981-7. Att utnyttja mobilens möjligheter att sända SMS är något som även en hel del av 50-talisterna förefaller finna umbärligt i början av perioden. Idag är även de vana SMSare. Detta gäller dock inte i lika hög grad 30-talisterna. Även om användningen av SMS ökat betydligt i denna grupp så är det trots allt fortfarande en minoritet som utnyttjar funktionen över huvud taget. Att kunna skicka MMS var något som introducerades i Sverige 2002. Detta avspeglar sig tydligt i data. År 2003 är det väldigt få oberoende av ålder och generationstillhörighet som MMSar. Antalet mobiler som hade möjlighet till detta var få, och utbyggnaden av mobilnäten för dessa tjänster var i sin början (se vidare Bolin 2004). Från denna nollpunkt kan vi dock se att 80-talisterna ganska snabbt anammar det nya kommunikationssättet, medan båda de övriga generationerna förefaller tämligen ointresserade, framför allt 30-talisterna där det än idag är väldigt få som utnyttjar tjänsten. Här kan vi formligen se hur de tre generationerna växer ifrån varandra. Det är till och med så att 80-talisterna ökar sitt användande av MMS betydligt mer än motsvarande ökning av SMS för 30-talisterna, vilket tyder på en större beredvillighet i den yngsta generationen att anamma nya kommunikationssätt över huvud taget. Att titta på TV i mobilen kan sägas vara 2007 års motsvarighet till MMSande år 2003. Här är alla tre generationerna lika i det att väldigt få utnyttjat denna funktion endast tre procent i var generation. Om teorin om mediegenerationer stämmer, 442
Mobilgenerationer i skilda världar skulle det betyda att vi har en liknande utveckling framför oss, där 30-talisterna kommer att fortsatt befinna sig på en mycket låg användningsnivå, medan 50-talisterna ökar sin användning i måttlig och 80-talisterna i hög utsträckning. Här får tiden vara domare över teorins hållbarhet, och man får tillsvidare betrakta detta som en hypotes. Skilda världar för generationskamrater Å ena sidan tycks vi leva i skilda världar i och med de olika användningsmönster som olika generationer uppvisar (men också könsmässigt finns på i vissa avseenden betydande skillnader). Å andra sidan ligger det i generationsproblematikens natur att de som befinner sig i samma generation delar erfarenheter som gör att de svarar på historisk förändring (t.ex. inom kommunikationsteknikområdet) på likartade sätt, och därför har mycket gemensamt. Generationerna delar alltså samma värld av normer, uppfattningar, värderingar, kring företeelser internt, inom generationen, men avgränsar sig i sitt förhållningssätt från andra generationer, med andra erfarenheter. Helt statiska är dock inte heller dessa generationsvärldar, utan viss anpassning till det nya sker också, om än i makligare takt för de äldsta. Noter 1 Enligt år 2006 års SOM-data var det 95 procent som hade fast telefoni, och 93 procent som hade egen mobil. Innehav av fast telefon har således minskat något, medan mobilinnehav på motsvarande sätt har ökat. 2 Analysen bygger på ett mer omfattande projekt om generationsanvändning av mobilen som bedrivs tillsammans med Oscar Westlund. För redovisning av bl.a. olika typer av användning, se vidare den betydligt mer utförliga diskussionen i Bolin & Westlund (under utgivning). Referenser Bolin, Göran (2004): Mobiltelefon och mediegeneration. Mobilen som gemenskapande och individualiserande medium, i Sören Holmberg & Lennart Weibull (red): Ju mer vi är tillsammans (SOM-rapport nr. 34), Göteborg: SOMinstitutet, s. 329-342. Bolin, Göran (2007): Mobiltelefonen som interpersonellt medium och multimedialt sökverktyg, in Sören Holmberg & Lennart Weibull (eds): Det nya Sverige, Göteborg: SOM-institutet, s. 405-414. Bolin, Göran & Oscar Westlund (under utgivning): Mobile Generations. The Role of the Mobile in Social Cohesion and Stratification in Sweden, in Rich Ling & 443
Göran Bolin Scott Campbell (eds): Mobile Communications: Bringing us Together or Tearing us Apart. Storsul, Tanja & Dagny Stuedal (eds) (2007): Ambivalence Towards Convergence. Digitalization and Media Change, Göteborg: Nordicom. 444