Det svenska medielandskapet må ha präglats av höststämning under den senare

Transkript

1 Mobilanvändningens tilltagande komplexitet Mobilanvändningens tilltagande komplexitet Göran Bolin Det svenska medielandskapet må ha präglats av höststämning under den senare delen av året 2008, men på mobilfronten är det snarast fråga om våryra. Nya modeller lanseras ständigt, med ständigt nya funktioner för den teknikintresserade. Sålunda förändras också svenskarnas mobilanvändningsmönster, om än inte i samma snabba takt som mobiltillverkarna lanserar nya modeller, med nya kommunikativa finesser. Under de senaste åren har såväl Apple, Sony Ericson som Nokia lanserat modeller som alltmer börjar likna laptop-datorer i prestanda och uppkopplingsmöjligheter, både via 3G-nätet och via trådlöst bredband. Med ökade storlek på mobilernas displayer, och parallellt med att det nu även lanseras nya små laptop-modeller minskar skillnaderna mellan mobil och dator. Även prismässigt är det idag små skillnader mellan mini-laptops och dyrare mobiler. Samtidigt lanseras också specialmobiler anpassade t.ex. för den aktive e-postaren (Thoresson 2009a). Här är det tydligt att mobilen anpassas och individualiseras för de specifika behov som vissa användargrupper har. I det följande ska sådana specifika mönster kartläggas, baserat på 2008 års SOM-undersökning. Vilka typer av användning kan vi skönja bland mobilinnehavarna? Vilken roll spelar ålder, generation och kön för mobilanvändningen? Och hur förhåller sig användningsmönster etablerade i gammelmedierna press, radio och tv till de nya funktioner som mobilen erbjuder? Mönster i generationsanvändning Innehav av mobil är i stort sett heltäckande i Sverige, och det är bara bland vissa av de äldsta man kan finna grupper som saknar mobiltillgång. Däremot skiljer det sig avsevärt i hur man använder mobilen, och här finns även tydliga generationsskillnader. Några av dessa generationsskillnader framgår av Figur 1 nedan, där tre generationers användning av de vanligaste mobilfunktionerna redovisas. 1 Här är det tydligt att det finns betydande glapp mellan generationerna vad gäller förhållningssätt till mobilens olika kommunikationsmöjligheter: det talbaserade ringandet, det textbaserade SMSandet och det multimediala MMSandet. I figuren har användning definierats som användning över huvud taget, och det kan till exempel noteras att i början av mätperioden var det ungefär 30 procent av de som hade mobil i 1930-talsgenerationen som inte använde mobilen över huvud taget, inte ens för att samtala genom. Idag använder alla innehavare mobilen för att prata, 399

2 Göran Bolin men när det gäller att SMSa och MMSa finns det tydliga generationsskillnader. Vad gäller textning har mellangenerationen snart lika hög användningsfrekvens som den yngsta 1970-talsgenerationen, medan de äldsta, 1930-talisterna, befinner sig på en betydligt lägre nivå av användningsgrad. Och ser vi till multimediehantering genom MMS så är det den yngsta generationen som är tydligt i framkant vad gäller användning men mellangenerationen ökar också stadigt, om än från en lägre nivå. På ett övergripande plan är således generationstillhörigheten en av de mest definierande vad gäller sättet att använda mobilen. Den andra dominerande faktorn har genom åren visat sig vara könstillhörighet, där det är män i arbetsaktiv ålder som är de stora ringarna, medan kvinnorna är de som textar mest. Figur 1 Ringande, SMSande och MMSande (procent) Kommentar: Respektive generation är konstruerad av dem som är födda år 1-7 inom varje kohort, dvs , och Användning här definierad som användning över huvud taget. Mot bakgrund av denna övergripande bild ska jag i det följande mer i detalj redovisa och kort diskutera vissa särdrag i mobiltillgång och användning, med ett särskilt fokus på köns- och ålders/generationsfaktorernas inverkan. Jag kommer att börja med att redovisa tillgång till teknik och funktioner, för att därefter redovisa hur dessa används. Tillgång och användning Tillgången på mobiler är som redan nämnts mycket god i den svenska befolkningen: 94 procent av svenskarna säger sig ha egen mobil, vilket faktiskt är en procentenhet lägre än SOM-undersökningen Enbart innehav säger dock inte så mycket, utan det är också viktigt att se vilken typ av telefon man har som spelar 400

3 Mobilanvändningens tilltagande komplexitet roll. De flesta nya modeller idag är 3G-mobiler, och i 2008 års SOM-undersökning har vi sökt analysera vilka som är 3G-innehavare. Detta har dock inte visat sig vara helt enkelt, eftersom det tycks vara många som inte vet om de har 3G eller ej. Förutom det faktum att många svarspersoner hoppar över frågan helt och hållet, är det drygt nio procent som explicit säger sig inte veta. Av dem som svarat är det 30 procent som uppger sig ha 3G-mobil, men den siffran ska nog användas med försiktighet. Sannolikt är det fler som har 3G-mobil, men som inte vet om det eftersom man inte efterfrågar de tjänster som 3G-tekniken stödjer (t.ex. MMS). Uppgifter om tillgången till 3G-teknik är inte heller åtkomlig i de statistik som PTS samlar in (t.ex. PTS 2009). Bättre underlag finns det dock för att beräkna fördelningen på olika abonnemangstyper. I tabell 1 nedan redogörs för de vanligaste typerna. Tabell 1 Fördelning av olika typer av abonnemang fördelat på kön och ålder 2008 (procent) Kvinna Man år år år år år år år år Alla Kontant Abonnemang Tjänste G Antal svar Kommentar: Det bör noteras att procentfördelningen på 3G-innehav baseras på dem som svarat på frågan och att de många interna bortfallen ligger utanför beräkningen. De skillnader som tidigare funnits mellan könen vad gäller olika typer av abonnemang har idag förändrats något. Tidigare hade betydligt fler kvinnor än män kontantkort, men den skillnaden har idag helt utjämnats. Fortfarande är dock skillnaden i tillgången till tjänstemobil stor, även om den minskat de senaste två åren. Idag är det dubbelt så stor andel av männen som har tjänstemobil jämfört med kvinnorna. Könsmässigt är det också stor skillnad mellan män och kvinnor vad gäller tillgång till den senaste 3G-tekniken. En viss osäkerhet råder för hur svaren på denna fråga ska tolkas, dock, eftersom ungefär nio procent av mobilinnehavarna har angett att de inte vet om de har 3G eller ej. Skillnaden mellan könen är dock lika stor som förra året, om än båda könen ökat sin tillgång med fem procentenheter. Vad gäller ålder är det föga förvånande i de arbetsaktiva åldrarna som innehavet av tjänstemobiler är som högst, framför allt mellan åldrarna 30 till 59. Och precis som tidigare är det bland männen man finner flest personer med tjänstemobil. 401

4 Göran Bolin Glappet mellan kvinnor och män förändras dock något, vilket illustreras i figur 2 nedan. Figur 2 Innehav av tjänstemobil uppdelat på kön (procent) Män Kvinnor I åldrarna 30 till 59 år är det ungefär hälften av männen som har denna tjänsteförmån. Det minskade glappet beror dock inte på att kvinnorna kommer ikapp. Snarare är det så att andelen män med tjänstemobil minskar. Förra mättillfället var första gången detta kunde skönjas, och den utjämnande trenden fortsätter, om än i relativt maklig takt. Användning av olika mobilfunktioner Alla nya funktioner till trots är det även i 2008 års SOM-undersökning ringande och SMSande som är de i särklass mest utnyttjade. Åtminstone om man ser till användning på daglig basis. Tabell 2 Daglig användning av olika mobilfunktioner, efter ålder 2008 (procent) Skicka Samtal SMS E-post bilder Nyheter Internet Chat Antal år år år år år år år år Samtliga

5 Mobilanvändningens tilltagande komplexitet På det hela taget är det ganska små förändringar jämfört med 2007 års SOM-undersökning. De som är över 50 år har börjat ringa lite mer frekvent, och vad gäller SMSandet är det en allmän ökning av ett par procentenheter, likaså vad gäller användning av internet, skicka bilder och e-post. Nytt för i år är att chatta finns med som kategori, men som synes är detta inte någon daglig syssla ens för de allra yngsta. Men hur förhåller det sig då med alla nya funktioner på mobilen särskilt sådana som erbjuder tillgång till innehåll ifrån gammelmedierna radio och tv? Många av de nya mobilmodellerna medger att man kan titta på tv-klipp. Och både SVT och TV4 utvecklar nya tjänster anpassade för mobilen, t.ex. Nyhetskanalen.se, SVT Play, m.fl. Här är det sannolikt att utvecklingen kommer att skjuta fart inom de närmaste åren om man får tolka satsningarna från dem som levererar innehåll. Åtminstone är förhoppningarna stora inom branschen (se t.ex. intervjuer med innehållsproducenter i Thoresson 2009b). Vissa typer av innehåll förefaller också mer lämpade för mobilformatet: höjdpunkter från sportsändningar, nyhetstelegram, klipp från YouTube och andra leverantörer av rörliga bilder (bland vilka även många dagstidningar ingår). Idag handlar det dock mycket om vilka system som ska gälla, och att utveckla gemensamma standarder för förmedling av de rörliga bilderna. Äger man en iphone kan man ta del av sändningarna på Nyhetskanalen.se och YouTube, men inte av SVTs olika plattformar, eftersom dessa kräver programvaran Flash som iphone inte stödjer. Motsvarande komplikationer finns vad gäller andra modeller i förhållande till andra leverantörer. Att det inte är program i sin helhet man tar del av på mobilen, utan snarare klipp av olika slag, gör också att man bör tolka årets statistik vad gäller mobiltittande på TV med försiktighet, eftersom det i frågan explicit efterfrågas tittande på program. Å andra sidan är det av just det skälet troligt att det faktiska tittandet är något högre än vad statistiken i tabell 3 visar nedan. Tabell 3 Tittande på TV-program och lyssnande på radio i mobilen 2008 (procent) TV Radio Dagligen 1 2 Någon eller några ggr/vecka 1 8 Mer sällan än en gång/vecka 3 14 Aldrig Antal TV-tittande på mobilen förefaller precis som nyhetskonsumtion, internet-surfande, e-postande och chattande att vara en sällanaktivitet än så länge, och de flesta av dem 403

6 Göran Bolin som ägnar sig åt detta gör det färre än en gång per vecka. Detta bekräftar återigen att det är de traditionella sysslorna ringande och textande som är basen för mobilanvändningen, och alla övriga applikationer är tilläggstjänster. Dessa två funktioner är ensamma förklaringen till mobilens popularitet, och sannolikt skulle mobilen vara chanslös som medium om men tog bort dessa två basfunktioner. Radiolyssnande är däremot något som utnyttjas i mobilen. Förvisso avstår majoriteten av mobilinnehavarna från att lyssna, alternativt kan inte på grund av att mobilmodellen eller abonnemanget inte tillåter det. Men det är ändå sammanlagt 24 procent som åtminstone lyssnar ibland. Och en av tio mobilinnehavare lyssnar varje vecka på radio i sin mobil. Däremot är det endast två procent som lyssnar på daglig basis, vilket gör att även radiolyssnande får betraktas som en sällanaktivitet och något som sannolikt utgör ett komplement till radiolyssnande via andra plattformar (vanlig radio eller web-radio). Detta bekräftas av det faktum att det är fler som kombinerar dator- och Mp3-lyssnande med mobillyssnande än bland dem som lyssnar på de mer konventionella plattformarna vanlig radioapparat och bilradio, vilket framgår av tabell 4 nedan. Tabell 4 Lyssnande på radio i mobilen och i andra plattformar bland mobilinnehavare 2008 (procent) Mobil-lyssnande Antal Radioapparat Bilradio Persondator Mp3-spelare Kommentar: Lyssnande avser här lyssnande över huvud taget, utan hänsyn tagen till hur frekvent lyssnandet är. Som synes avviker inte radioapparatlyssnarna eller bilradiolyssnarna från genomsnittslyssnandet: det är lika många procent bland dessa som det är bland alla svarande (dvs. 25 procent). Däremot är det betydligt fler av dem som lyssnar på dator och Mp3-spelare som också lyssnar på radio i mobilen. Här kan man således tala om att det finns en typ av radiolyssnare som sannolikt väljer plattform efter kontext. Man är intresserad av ett innehåll, eller åtminstone en specifik förmedlingsform, och väljer sedan teknisk plattform för att komma åt detta innehåll efter vad man för tillfället har tillgång till, eller det som för tillfället passar bäst. I de flesta användningsstudier som fokuserar ny medieteknik är det de unga, explorativa och nyfikna ungdomarna som får stå i fokus. Och visst är det så att ungdomar är betydligt mer aktiva i sin mobilanvändning, och har en betydligt bredare användningsrepertoar än vad äldre åldersgrupper är. Men i en antologi med titeln svensk höst kan det kanske vara på plats att också ägna lite mer koncentrerad 404

7 Mobilanvändningens tilltagande komplexitet uppmärksamhet åt mobilanvändning under livets höst. Nedan redovisas speciellt pensionärernas mobilanvändning, uppdelat på två grupper: de nyblivna pensionärerna samt de lite äldre åringarna. Tabell 5 Pensionärers veckobaserade användning av mobilen 2008 (procent) Innehav Samtal SMS MMS E-post Nyheter Internet Chat Antal år Kvinna Man år Kvinna Man Kommentar: Svarsunderlaget bland äldre män är tyvärr betydligt mindre omfattande än för kvinnor i samma ålder, vilket också gör att statistiken bör tolkas försiktigt. Av tabell 5 framgår att innehavet bland de äldre är något lägre bland de nyblivna pensionärerna, sett i relation till dem som är yngre. Framför allt är det kvinnorna som har betydligt lägre tillgång till en mobiltelefon. Bland de äldre pensionärerna mellan år sjunker dock innehavet betydligt jämfört med genomsnittsbefolkningen både för män och för kvinnor. De som har mobil tycks dock också använda den i relativt hög grad om vi ser till veckobaserad användning (dvs. användning en gång eller mer per vecka). Detta var inte fallet när SOM-undersökningarna började mäta mobilanvändning år Som framgår av figur 1 i artikelns början var det då ungefär 30 procent av mobilinnehavarna i 30-talsgenerationen som inte ens använde mobilen för att varken ringa eller ta emot samtal. Idag är det dock även för denna grupp, precis som för befolkningen i allmänhet, samtal och SMS som är de vanligaste användningsområdena. Männen ringer något mer i båda pensionärsgrupperna, men det är inga dramatiska skillnader. Vad gäller SMS kan det dock konstateras att de yngre kvinnliga pensionärerna är lite mer aktiva än männen. Vad det gäller övriga funktioner används de mycket lite, och det är knappast meningsfullt att dra några mer långtgående slutsatser baserat på statistiken. Ökad användning allt svårare att mäta Årets rapport av mobilinnehav och användning bjuder knappast på några revolutionerande överraskningar. Rent generellt ökar användningen något, både vad gäller vilka åldersgrupper och generationer som använder mobilen, och vad gäller de olika funktioner som utnyttjas. Sannolikt kommer denna långsamma utveckling att fortsätta, vilket kommer att betyda att ringande och textande kommer att fortsätta att vara de dominerande användningsområdena inom den närmaste framtiden. 405

8 Göran Bolin Ett problem som den allmänna tekniska konvergensen medför är dock att det är svårt att särskilja olika användningsområden från varandra, vilket gör att sätten att ställa frågor i undersökningar av den typ som SOM-undersökningen utgör ibland måste omprövas. Exemplet med tv-tittande på mobilen som diskuterats ovan tydliggör den problematiken. Möjligen får man börja prata om sådant innehåll i termer av rörlig bild eller audiovisuellt innehåll, för att fånga användningen av streamat och nedladdat innehåll. Detta har dock kanske mer att göra med att aktiviteterna att titta på tv och lyssna på radio håller på att förändras i grunden, dvs. en omdefiniering av de gamla mediernas funktioner. Ännu är vi inte riktigt framme vid det vägskälet, men när vi kommer dit lär det göra avtryck i SOM-statistiken. Not 1 Se även den mer utförliga analysen av generationsanvändning av mobilen i Bolin & Westlund (2009). Referenser Bolin, Göran & Oscar Westlund (2009): Mobile Generations. The Role of the Mobile in the Shaping of Swedish Media Generations, International Journal of Communication, vol. 3: PTS (2008): Svenskarnas användning av Telefoni och Internet. Individundersökning 2008 (PTS-ER-2008:2), Stockholm: Post- och telestyrelsen. Åtkomlig via www. pts.se. Thoresson, Anders (2009a): Håll koll på mejlen med inkorgen i fickan, i Dagens Nyheter, 13 maj 2009, Ekonomi s. 10. Thoresson, Anders (2009b): Bollen är rund men på tok för pixlig, i Dagens Nyheter, 10 maj 2009, Ekonomi s