Mobila generationer. Göran Bolin

Transkript

1 Mobila generationer Mobila generationer Göran Bolin S edan 2003 har generationsanvändning av mobilen analyserats i de årliga SOMundersökningarna, främst med fokus på de generationer som är födda på 1930-, och 1980-talet (Bolin 2004). Generationsanalyser har den fördelen framför andra typer av åldersanalyser att de accentuerar de eventuella skillnader som finns i användningsmönster. Samtidigt kan de ge en mer långsiktig bild av förändringar i medieanvändningsbeteenden. På så sätt adderar generationsanalysen en dimension till åldersanalysen. För att generationsanalysen inte ska bli för allmän, har generationerna konstruerats så att de består av personer födda mellan , och Anledningen till att inte välja hela decennier, t.ex till 1979, är att det för den yngsta generationen, och särskilt i mätningens början, inte är fruktbart att jämföra personer i t.ex. 16-årsåldern med dem som är 25 år. De erfarenheter en 16-åring har skiljer sig betydligt från en 25-åring, liksom livssituationen. Där en 16-åring fortfarande går i skolan, kan en 25-åring vara ute i arbetslivet, ha bildat familj, eller ha skaffat sig en lång universitetsutbildning. Vad som utgör en generation är naturligtvis en empirisk fråga, särskilt om man arbetar med ett generationsbegrepp i Karl Mannheims (1928/1952) efterföljd där den individuella erfarenheten är central för bildandet av generationer. Nu medger inte SOM-undersökningarnas data några långtgående slutsatser vad gäller individuella erfarenheter, eftersom frågor om omvälvande individuella erfarenheter i stort sett saknas. I stället är det i dessa analyser snarare fråga om det som Mannheim kallar generationslokalitet, dvs. var i den historiska processen man är placerad, som är av betydelse. Och där är födelseår av stor betydelse. Detta är en generationstillhörighet som skapas av forskaren, på tentativa grunder, men kan senare ligga till grund för analyser av generation som aktualitet, dvs. som självuppfattad och skapad ur den egna erfarenheten av att ha något gemensamt t.ex. mediepreferenser gemensamt med andra, någorlunda jämnåriga, kamrater. Denna typ av generationsanalys har fått större uppmärksamhet under senare år (se t.ex. specialnumret av Northern Lights [Bolin & Skogerbø 2013]), och kommer sannolikt att utvecklas ytterligare i framtiden. Och där kan SOM-data ligga till grund för djupare analyser. I det följande ska redovisas tillgång och användningsmönster baserade på data från 2012 års SOM-undersökning. Eftersom det i och med denna undersökning har skapats en tidsserie om tio år, ska generationsanvändningen stå något tydligare i fokus än tidigare, även om en del andra analyser också ska redovisas. Bolin, Göran (2013) Mobila generationer i Lennart Weibull, Henrik Oscarsson & Annika Bergström (red) Vägskäl. Göteborgs universitet: SOM-institutet. 517

2 Göran Bolin Tillgång Den totala tillgången till mobiltelefon i befolkningen ligger sedan några år tillbaka kring 95 procent, ett värde som också uppvisas i 2012 års SOM-undersökning. Vad det gäller typ av abonnemang kan man se en fortsättning på tidigare års trend till minskning av kontantkort och en motsvarande ökning av abonnemang (tabell 1). Det är framför allt de yngre vuxna (20-24 år) och de äldsta (76-85) som minskar sitt innehav av kontantkort. Det rör sig dock inte om några dramatiska förändringar om man ser till alla användare, och förändringen är också likadan för de båda könen. Tabell 1 Fördelning av olika typer av abonnemang bland mobilinnehavare, fördelat på kön och ålder 2012 med 2011 års siffror i parentes (procent) Ålder Kvinna Man Alla Kontantkort 29(34) 27(33) 34(37) 12(31) 17(26) 18(19) 23(27) 23(27) 38(43) 45(54) 28(33) Abonnemang 60(56) 55(51) 66(64) 87(73) 72(66) 68(67) 57(57) 59(57) 52(47) 33(26) 58(54) Tjänste 20(17) 32(31) 3(2) 17(5) 26(19) 44(29) 43(40) 38(43) 12(13) 1(2) 26(23) Antal svar Kommentar: Frågan lyder: Har du en egen mobiltelefon?, med svarsalternativen Ja: med kontantkort, Ja: med abonnemang, Ja: I tjänsten/arbetet, och Nej. Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2012 och Tillgången till tjänstemobil ökar i de yngre åldersgrupperna under 50 år, och minskar därefter något. Den största ökningen av tjänstemobiler finner vi i åldrarna år, vilket antyder att det blir vanligare att man vid anställning får en av arbetet betald mobil. Den skillnad som sedan länge funnits mellan könen vad gäller tillgång till tjänstemobil tycks bestå, även om kvinnorna ökar sitt innehav av tjänstemobil något. I 2012 års SOM-undersökning har var femte kvinnlig mobilinnehavare en tjänstemobil, medan var tredje man har samma tjänsteförmån. Tidigare har skillnaden varit mer flagrant, men den är fortfarande tydlig. Av figur 1 kan man utläsa att tjänstemobilinnehavet bland män är relativt konstant, medan kvinnorna ökar sitt innehav successivt över tid. Huruvida detta är en indikator även på andra könsmässiga förändringar inom arbetslivet går naturligtvis inte att utläsa ur denna statistik, men innehav av tjänstemobil är en statusmarkör som fler kvinnor nu tycks tillägna sig. Och även om kvinnors innehav av tjänstemobil fördubblats det senaste decenniet, är skillnaden markant mellan könen. 518

3 Mobila generationer Figur 1 Tillgång till tjänstemobil bland kvinnor och män (procent) Män Kvinnor Kommentar: Frågan lyder: Har du en egen mobiltelefon?, med svarsalternativet Ja: I tjänsten/ arbetet. Källa: Den nationella SOM-undersökningen Vad gäller tillgång till pekskärms mobiler eller smartphones följer 2012 års SOMundersökning den trend som redan kunde synas i förra årets mätning. Tillgången på smarta telefoner ökar kraftigt, och av samtliga mobilanvändare är det i 2012 års SOM-undersökning 58 procent av mobilinnehavarna som har en smart mobil, jämfört med 20 procent vid mätningen två år tidigare, dvs. runt årsskiftet 2010/2011. Framförallt är det i åldrarna under 40 år som tillgången är hög, för att inte säga mycket hög. Här pendlar andelen som har en smart mobil mellan 84 och 91 procent, beroende på vilket åldersskikt man riktar in sig på. Därefter sjunker andelen mobilinnehavare som har en pekskärmsmobil, och bland mobilinnehavare över 76 år är andelen endast nio procent. I figur 2 kan vi se hur innehavet av en smart mobil successivt ökar med sjunkande ålder. Bland de allra äldsta i 2012 års SOM-undersökning finns inga smartphoneinnehavare. Sedan ökar andelen med sjunkande ålder för att nå en skärningspunkt mellan dem som är födda 1952 och Bland personer födda efter 1953 är det således fler som har en smart mobil än vad det är som har en vanlig mobil, medan det omvända gäller för dem som är födda 1952 eller tidigare. Annorlunda uttryckt kan man säga att innehav av smartphone dominerar upp till 60 års ålder, för att därefter avta. 519

4 Göran Bolin Figur 2 Innehav av smartphones / pekskärmsmobiler 2012 beroende på födelseår (procent, glidande medelvärde) 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Smart mobil Vanlig mobil Födelseår Kommentar: Frågan lyder: Har du en så kallad smartphone / pekskärmsmobil? För att göra figuren tydligare har beräkningen gjorts med s.k. sliding mean, dvs. ett glidande medelvärde där medelvärdet baseras på medelvärdet för innevarande år samt föregående och efterkommande år. Källa: Den nationella SOM-undersökningen Även om innehavet av smarta mobiler ökar i alla grupper, så kan man ur ett generationsperspektiv konstatera att ökningen i 1930-talsgenerationen är blygsam (figur 3). Endast vissa män i denna grupp har skaffat sig en smart mobil under de tre år som frågor om denna mer avancerade typ av mobil ingått i SOM-undersökningen. Man kan också konstatera att även om innehavet ökar för båda könen, är den fortfarande ojämlik vad gäller och 1950-talisterna. Här kan man tala om en hisseffekt, vilken är tydligast bland 1950-talisterna. Här är det tydligt att män i dessa generationer skaffar sig smarta mobiler tidigare än kvinnor. Bland dem födda på 1980-talet är det dock betydligt mer jämlikt. Män har förvisso även här ett mönster som pekar på att de snabbare skaffar sig denna teknik, men skillnaden mot kvinnor är ganska liten endast två procentenheter (87 respektive 89 procent). Och eftersom mobilinnehav i denna grupp är heltäckande, betyder det även att det är nästan nio av tio 1980-talister som har smartphone. Det är således mycket tydligt att det är bland de yngre som ökningen är som mest dramatisk. Ser man till genomsnittet för hela befolkningen ligger de äldre, representerade av 1930-talisterna betydligt under snittet, medan 1950-talisterna ligger något under snittet. Det är således de som är födda från 1960-talet och framåt som står för den huvudsakliga ökningen. 520

5 Mobila generationer Figur 3 Innehav av smartphones / pekskärmsmobiler uppdelat på kön och generation (procent av hela befolkningen) Kvinna Man talister 1950-talister 1980-talister Kommentar: Frågan lyder: Har du en så kallad smartphone / pekskärmsmobil? Procenten är beräknade på hela befolkningen, eftersom en nedbrytning på mobilinnehavare skapar för små grupper för den äldsta generationen. Eftersom mobilpenetrationen är lägre i den äldsta generationen är det därför fråga om en något låg procentsats om man översätter till mobilinnehavare. Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2012, 2011 och Det är också tydligt att intresset för smarta telefoner bland äldre kvinnor är mycket blygsamt. I denna åldersgrupp är det en mindre del av männen som intresserat sig för denna nya teknik. Likaså är de som har tjänstemobil överrepresenterade vad gäller tillgång till smart mobil. Hela 80 procent av tjänstemobilinnehavarna har denna mer avancerade mobil, att jämföra med 58 procent av samtliga mobilinnehavare. Fast telefoni under fortsatt utfasning Den fasta telefonin fortsätter sakta men säkert att fasas ut. De senaste åren har ca. två procentenheter per år avstått från fast telefoni. Idag är det 19 procent av befolkningen som saknar fast telefon i hemmet. Dock har mönstret förändrats något, såtillvida att åringarnas avsaknad av fast telefon inte längre ökar. I stället tycks det vara de medelålders grupperna som i förhållande till andra åldersgrupper släpper taget något mer om den fasta telefonin. Det är dock små variationer, och mer långtgående slutsatser ska man nog vänta med för att se hur trenden utvecklar sig. 521

6 Göran Bolin Figur 4 Avsaknad av fast telefoni i olika åldersgrupper (procent) 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% år År År 2002 år år år år år år år År 2012 År 2010 År 2008 År 2006 År 2002 År 2003 År 2004 År 2005 År 2006 År 2007 År 2008 År 2009 År 2010 År 2011 År 2012 Kommentar: Frågan lyder: Vilka typer av medieteknik har du för närvarande tillgång till i ditt hushåll? Med svarsalternativet Telefon (fast anslutning). Källa: De nationella SOM-undersökningarna Den vågform som sköljer fram i figur 4 kan förväntas att fortsätta under de kommande åren. Sedan ett par år är det flera åldersgrupper där avsaknad av fast telefoni dominerar, och mycket lite talar för att den trenden kommer att brytas. Mobilens funktioner och applikationer Att samtala och skicka/ta emot SMS-meddelanden är fortfarande de vanligaste användningsområdena för mobilen. Vi kan dock konstatera att för den äldsta generationen är det främst samtal som gäller om man ser till användning på daglig basis. Som framgår av tabell 2 kan vi se att den äldsta, i motsats till de två övriga generationerna, har minskat sin användning av mobilen för att samtala, texta och skicka bilder via MMS. Fram till 2011 års mätning ökade samtliga generationers användning något för vart år, men den trenden tycks nu vara bruten, och man kan således se en ökad skillnad i användningsmönster. 522

7 Mobila generationer Tabell 2 Daglig användning av vanliga mobilfunktioner, efter generation 2012 (procent bland mobilinnehavare) Samtal SMS MMS n 1930-talist 27 (33) 4 (9) 0 (2) talist 74 (73) 46 (40) 10 (3) talist 84 (85) 88 (81) 25 (5) Samtliga åldrar 73 (73) 57 (54) 11 (7) Kommentar: Frågan lyder: Hur ofta brukar du använda mobiltelefon till följande? (2011 års siffror inom parentes). Generationerna bygger på personer födda , och Källa: Den nationella SOM-undersökningen Vad gäller samtal kan vi konstatera att det inte är fråga om någon signifikant förändring. För SMS för och 80-talsgenerationen är ökningen relativt blygsam, och för de äldre är det fråga om en minskning i användning. Vad gäller frågan om användning av MMS-tjänster kan vi se att dessa tycks ha ökat ganska mycket för de två yngre generationerna. Frågan är dock hur man ska tolka det resultatet. MMS-tjänster håller i stort sett på att fasas ut som funktion i och med de nya smarta mobilerna, till förmån för att skicka bilder via e-post och andra överföringstekniker. Apple har t.ex. inte någon applikation som gör det möjligt att skicka MMS från iphone, och måhända tolkar respondenterna frågan som gällande överföring av bilder över huvud taget. Det är annars svårt att förklara den femdubbling i användning jämfört med året tidigare som uppvisas. Även om den äldsta generationen minskat sin användning av samtliga funktioner, är det tydligt att mobilen fortfarande huvudsakligen används som en mobil telefon, där den viktigaste funktionen är samtalsfunktionen. Visserligen pratar de båda yngre generationerna mer i sina mobiler, men ser man till det interna mönstret inom den äldsta generationen så är det alltmer tydligt att detta är mobilens huvudsakliga användningsområde för dem födda på 1930-talet. Om det råder relativ stabilitet vad gäller de vanligaste funktionerna så sker det desto mer vad gäller de applikationer som utvecklats med de nya smarta telefonerna. Av tabell 3 framgår att användningen av vissa funktioner förändrats relativt kraftigt jämfört med föregående år. Som förväntat är det på ett övergripande plan den yngsta generationen som är mest aktiv vad gäller att utnyttja funktioner och applikationer utöver att samtala och skicka och ta emot SMS. Tittar man på enskilda funktioner kan man dock skönja ett mer komplext mönster. Att surfa på internet är ett exempel på användning där det är mellangenerationen som ökat sin användning mest. Denna generation har ökat sin användning sex gånger sedan 2011 års mätning, vilket får betraktas som 523

8 Göran Bolin en mycket markant ökning. De övriga två generationerna har snarare minskat sin användning på detta område. Tabell 3 Daglig användning av nyare mobilfunktioner, efter generation 2012 (procent bland mobilinnehavare) Sociala TV/ Geoe-post medier Info Surfa Radio video Nyheter tagga n 1930-talist 3 (2) 3 (0) 4 (2) 0(2) 9 3 (2) 11(6) 0(1) talist 23 (17) 8 (5) 14 (6) 71 (12) 7 2(2) 13(8) 2(1) talist 52 (33) 69 (51) 58 (33) 48 (55) 14 16(13) 54(34) 3(4) Samtliga åldrar 29 (21) 25 (19) 25 (15) 38 (28) 10 7(5) 25(16) 3(2) Kommentar: Frågan lyder: Hur ofta brukar du använda mobiltelefon till följande? Att geotagga innebär att via mobilens GPS-system ange var man befinner sig (2011 års resultat inom parentes). Källa: Den nationella SOM-undersökningen För den yngsta generationen födda på 1980-talet, dvs. vid mättillfället mellan år, är ökningen i daglig användning som mesta markant vad gäller funktionerna att skicka och ta emot e-post, användning av sociala nätverksmedier, att söka information och att använda nyhetstjänster. Funktionen att geotagga, eller checka in, dvs. att använda främst de smarta mobilernas geografiska positioneringssystem för att tala om för sina sociala nätverksvänner var man befinner sig för tillfället, tycks rent generellt inte vara en särskilt vanlig syssla i någon generation. Åtminstone inte på daglig basis. Av 2012 års SOM-data framgår att detta är en funktion som inte används av någon i den äldsta generationen, inte ens sällan, medan 12 procent av 1950-talisterna och hela 38 procent av 1980-talisterna uppger att de checkar in någon gång i veckan. Att skilja ut den generationsanvändning som kan kopplas till pekskärmsmobiler för dessa funktioner låter sig inte göra på grund av att grupperna blir för små. I tabell 4 nedan har vi dock skiljt ut användningsmönstren för daglig användning för dem som använder smartphones från övriga mobilinnehavare rent allmänt. Även i 2012 års SOM-undersökning är det stora skillnader i användningsmönster mellan dem som har en smart mobil och de som har en vanlig. Det har skett en viss ökning av dessa smartphoneanpassade applikationer, och en motsvarande fast något mindre nedgång i användningen bland dem som har en vanlig mobil. Sannolikt beror detta på att de som uppfattar sig ha behov av dessa applikationer har skaffat sig en smart mobil. 524

9 Mobila generationer Tabell 4 Daglig användning av olika mobilfunktioner, uppdelat på pekskärmsmobilinnehavare och övriga mobilinnehavare 2012 (procent) Sociala Infore-post medier mation Surfa TV/video Nyheter Geotagga n Mobil 5(7) 3(4) 4(4) 4(6) 3(2) 7(3) 1(0) Pekskärmsmobil 47(44) 41(43) 42(32) 64(60) 10(10) 39(35) 5(4) Källa: Den nationella SOM-undersökningen (2011 års resultat inom parentes.) Tabell 4 förevisar daglig användning, och som redan konstaterats i tidigare SOMundersökningar är flera av dessa applikationer av typen sällananvändning (Bolin 2012). Exempel på sådan sällananvändning är sociala nätverksmedier och att geotagga. Tabell 5 nedan förevisar användningsmönstren för sociala nätverksmedier i de tre generationerna. Tabell 5 Generationsanvändning av sociala nätverksmedier bland mobilinnehavare 2012 (procent) Aldrig Månadsvis Veckovis 1-3 ggr/dag 4-10 ggr/dag >10 ggr/dag n 1930-talist talist talist Källa: Den nationella SOM-undersökningen I den äldsta generationen är sociala nätverksmedier knappast använt alls. Inte heller bland 1950-talisterna kan man se någon utbredd användning. Här utmärker sig 1980-talisterna på så sätt att det är en tydlig minoritet som inte använder funktionen, och att ganska många är dagliga användare. Ännu tydligare blir detta generationsspecifika mönster om vi tittar på funktionen geo-tagga i tabell 6. Tabell 6 Generationsanvändning av funktionen geo-tagga bland mobilinnehavare 2012 (procent) Aldrig Månadsvis Veckovis Dagligen n 1930-talist talist talist Källa: Den nationella SOM-undersökningen

10 Göran Bolin Här finns det inte en enda användare i den äldsta generationen, och mycket få i den mellersta. Bland de yngsta i 1980-talsgenerationen kan vi däremot se en ganska regelbunden, om än inte daglig, användning. Långsiktiga generationstrender I de senaste årens SOM-rapporter har de tre generationer som stått i fokus i det ovanstående följts vad gäller tre användningsområden: att ringa/ta emot samtal, att skicka/ta emot textmeddelanden (SMS) och att skicka/ta emot bilder (MMS). Tanken har varit att se hur de tre generationerna utvecklar sina förhållningssätt till dessa tre dimensioner av användning. Även i år redovisar vi dessa mönster i figur 5 nedan. Figur 5 Ringande, SMSande och MMSande (procent bland mobilinnehavare) talist 50-talist 30-talist Samtala SMSa MMSa Kommentar: Användning här definierad som användning över huvud taget. Källa: De nationella SOM-undersökningarna Idag är det så att alla som har en mobil också använder den något som inte alltid varit fallet. Vid mätningarnas början var det t.ex. ungefär 30 procent av 1930-talisterna som hade en mobiltelefon, men som aldrig använde den vare sig att ringa eller ta emot samtal, och inte heller för några andra funktioner. Idag använder alla mobilen för att ringa med. Men det är också det enda gemensamma mönstret vad gäller de tre generationer som här analyseras. Vad gäller användande av SMS kan vi se att samtliga i den yngsta generationen använder denna funktion, åtminstone sporadiskt. Även den generation som är född i 1950-talets början och mitt använder SMS-funktionen, medan 1930-talisterna gör detta i betydligt mindre utsträckning. Nytt för i år är dock brottet i den trend som hittills varit förhärskande, dvs. att det skett en långsam om än stadig ökning i 526

11 Mobila generationer användning av textfunktionen över tid. Denna trend har nu vänt, så att det är en faktisk minskning i användning av SMS. En möjlig ålders och livsfasmässig tolkning av detta är att behovet av att använda textfunktionen minskar med stigande ålder möjligen föranlett av tilltagande svårigheter att läsa texten på mobilens skärm. Även om skärmarna ökat i storlek under senare tid, och de nya smarta mobilerna medger justering av textstorlek med enkla handgrepp, kan det också förtjäna att påpekas att pekskärmsmobiler inte är särskilt vitt spridda i denna generation. De data som är tillgängliga via SOM-institutets statistik medger inga säkra slutsatser här, men ålders- och livsfasbetingelser vad gäller användning av digitala medier (och medier över huvud taget) kan vara värt att följa upp i kommande undersökningar. Som Bolin & Skogerbø (2013: 11) har konstaterat, framstår analyser av ålder, livsfas och generation som fruktbara analytiska kategorier att arbeta vidare efter, särskilt vad det gäller äldre personer. Mobila generationer Under de tio år som gått sedan mobilanvändning började mätas i SOM-undersökningarna har vi kunnat se en kontinuerlig utbredning vad gäller tillgång till mobiler i den svenska befolkningen. Vi kan också en gradvis ökning av den del av befolkningen som inte har tillgång till fast telefoni, även om denna förändring tycks gå långsammare än vad man skulle kunna tro. Sannolikt är det här fråga om en kulturell eftersläpning, där man håller kvar i gamla rutiner av gammal vana. Mobilinnehavet tycks sedan ett antal år ha nått en mättnadsgräns kring 95 procent av befolkningen, och vad vi nu kan se är ett teknikskifte till förmån för de smarta mobilerna. Detta teknikskifte har i grunden ändrat förutsättningarna för mobilanvändningen, och som vi har kunna se ovan är det stor skillnad i hur man utnyttjar olika funktioner beroende på om man är innehavare av en smart eller en traditionell mobil. Här har användardesign och överföringshastighet kopplat till snabba processorer i mobilerna bidragit till starkt förändrade konsumtionsmönster. Detta teknikskifte är lika omvälvande för användningen som införandet av bredband varit för den allmänna datoranvändningen (Colombo & Fortunati 2011). Kanske är det dessa i huvudsak kvantitativa förändringar, som kommer att skapa nya, kvalitativt annorlunda användningsmönster inom den närmaste framtiden mönster som tycks anammas snabbt i de yngsta mobila generationerna. Referenser Bolin, Göran (2004): Mobiltelefon och mediegeneration. Mobilen som gemenskapande och individualiserande medium, i Sören Holmberg & Lennart Weibull (red): Ju mer vi är tillsammans (SOM-rapport nr. 34), Göteborg: SOM-institutet, s

12 Göran Bolin Bolin, Göran (2012): Mobilanvändning och nya medier, i Lennart Weibull, Henrik Oscarsson & Annika Bergström (red): I framtidens skugga, Göteborg: JMG, s Bolin, Göran & Eli Skogerbø (2013): Age, Generation and the Media, i Northern Lights, vol. 11(1): Bolin, Göran & Oscar Westlund (2009): Mobile Generations. The Role of the Mobile in the Shaping of Swedish Media Generations, i International Journal of Communication, vol. 3: Colombo, Fausto & Leopoldina Fortunati (red) (2011): Broadband Society and Generational Changes, Frankfurt am Main: Peter Lang. Mannheim, Karl (1928/1952), The problem of generations, i Karl Mannheim (red): Essays in the Sociology of Knowledge, London: Routledge and Keegan Paul, s