Mobiltelefonen är tillsammans med tv det medium som är i särklass vanligast

Transkript

1 Ökande mobilkommunikation Ökande mobilkommunikation Göran Bolin Mobiltelefonen är tillsammans med tv det medium som är i särklass vanligast att ha tillgång till i Sverige. Hela 95 procent av svenskarna har tillgång till en egen mobiltelefon (och 97 procent säger sig ha tillgång till mobil i hushållet, vilket är lika många som har tillgång till just tv). Det är betydligt vanligare att ha tillgång till mobiltelefon än att ha tillgång till persondator, ett medium som 84 procent av svenskarna uppger sig ha tillgång till (se bokens inledningskapitel). Ja, tillgång till mobil är till och med vanligare än tillgång till Internet. Här är det 86 procent som säger sig ha tillgång. Det kan tyckas anmärkningsvärt att det är färre som säger sig ha tillgång till dator, men en rimlig förklaring kan just vara att surfning på Internet numera inte enbart är möjligt via persondator, utan även för dem som har en modern mobiltelefon. Täckningsgraden för mobiltelefoner har varit i det närmaste konstant de senaste en, och man kan anta att den kommer att så förbli inom överskådlig framtid. Vad som skiljer mobilanvändare åt är således inte tillgång, utan på vilket sätt mobilen används, vilket i sin tur kan kopplas till vilket slags mobil man har. Det har under de senaste två en lanserats en mängd nya mobiltyper, framför allt s.k. smart-phones som iphone och liknande, vilka medger ökade möjligheter till olika applikationer och vilka har gränssnitt som gör att de mer börjar likna datorer än telefoner. Tillgång och användning Tillgång till mobiltelefoni i Sverige är idag alltså god, i de flesta åldersgrupper heltäckande. Endast bland de allra äldsta, framför allt kvinnorna, är innehavet inte är lika omfattande. Men även här är det en stor majoritet som är mobilägare. Att i stort sätt alla svenskar har en mobil betyder dock inte att alla har en likadan, eller att alla har samma typ av abonnemang. Tyvärr g det inta av ets SOM-data att utläsa vilken typ av mobil de svarande har, däremot framg typen av abonnemang. Här finns det betydande skillnader både vad gäller kön och ålder vad gäller förekomst av tjänstemobil eller privata abonnemang respektive kontantkort, vilket framg av tabell 1. Könsmässigt är det således flest kvinnor som har kontantkort. Denna betalningsform är även vanligare bland ungdomar och bland personer över 60. Att ha ett privat abonnemang är däremot det vanligaste under de arbetsföra åldrarna. Mönstret har varit bestående med små variationer de senaste en. Det som har förändrats härvidlag är den könsmässiga utjämningen vad gäller innehav av fast abonnemang. Bolin, G (2010) Ökande mobilkommunikation i Sören Holmberg & Lennart Weibull (red) Nordiskt ljus. Göteborg: SOM-institutet, Göteborgs universitet. 443

2 Göran Bolin Tabell 1 Fördelning av olika typer av abonnemang bland mobilinnehavare, fördelat på kön och ålder 2009 (procent) Kvinna Man Alla Kontantkort Abonnemang Tjänste Antal svar Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2009 Det har även i tidigare SOM-undersökningar konstaterats att innehav av tjänstemobil är könsmässigt snedfördelat i befolkningen till männens fördel. Denna snedfördelning gäller även i ets undersökning, och den svagt utjämnande trend som kunnat skönjas vid de två senaste mättillfällena har nu brutits och gapet mellan mäns och kvinnors tillgång till tjänstemobil återigen ökar. Figur 1 Innehav av tjänstemobil uppdelat på kön (procent) Kvinnor Män Källa: Den nationella SOM-undersökningarna Ser man till yrkesgrupper är det tjänstemän i arbetsledande och företagsledande position samt företagare (oavsett antal anställda) som är de som i störst utsträckning har mobiltelefon i tjänsten. I dessa yrkesgrupper pendlar tjänstemobilinnehavet mellan 45 och 55 procent, medan det är betydligt lägre i övriga yrkesgrupper. Som allra lägst är det bland arbetare, där det endast är nio procent som har tillgång till tjänstemobil. Föga förvånande är också män dominerande i de yrkesgrupper där tjänstemobilinnehavet är som störst. 444

3 Ökande mobilkommunikation Men hur inverkar då tillgång till tjänstemobil, kontantkort eller fast abonnemang på respondenternas mobilbeteenden? I tabell 2 nedan redovisas hur frekvent tjänstemobilsinnehavare samtalar och SMSar jämfört med de två övriga grupperna användare. Tabell 2 Samtal och SMS för tjänstemobilsinnehavare jämfört med kontantkortsinnehavare och privata abonnemang 2009 (procent) Sällan/ 4 ggr/ Summa Antal aldrig Veckovis Dagligen dag procent svar Samtal Tjänstemobil Privat kontantkort abonnemang SMS Tjänstemobil Privat kontantkort abonnemang Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2009 Variationen bland dem som har privata telefoner är som framg av tabell 2 stor, där de med kontantkort är betydligt sparsammare i sin användning. Ser man till skickande av SMS är det snarast så att de med abonnemang och de med tjänstemobil har liknande mönster, medan kontantkortsinnehavarna skickar färre meddelanden. Vad gäller samtal ringer dock de med tjänstemobil fler gånger per dag jämfört med dem med abonnemang, vilka i sin tur ringer oftare än kontantkortsinnehavarna. Avgörande för om man ringer mycket eller lite är sålunda huruvida man betalar räkningarna själv eller ej. Den som har en tjänstemobil använder den, och det frekvent. Framför allt gäller det samtalsfrekvensen, där tjänstemobilinnehavarna i avsevärt högre grad utnyttjar mobilen till att prata ofta jämfört med dem som inte har tillgång till tjänstemobil, och som därmed måste betala sina samtal själva. Skillnaden mellan dessa två grupper är inte lika stor vad gäller att skicka SMS. Detta antyder också att en tjänstemobil är en mobil telefon, där övriga applikationer och funktioner är av underordnad betydelse. Av statistiken framg inte om de samtal som genomförs via tjänstemobilen är arbetsrelaterade eller inte, men man f förmoda att åtminstone merparten av dessa samtal har med arbetets karaktär att göra. 445

4 Göran Bolin Vad händer med den fasta telefonin? Något som vid internationella jämförelser har visat sig betydelsefullt för hur människor använder sin mobil är huruvida man har tillgång till fast telefoni eller ej. I en jämförelse mellan ungdomar i Sverige och Estland har det till exempel visat sig att dessa bär på helt motsatta mönster vad gäller samtalande och SMSande (Bolin 2010). Svenska ungdomar SMSar betydligt mer än vad de samtalar i sina mobiler, medan det omvända förhållandet gäller för de estniska ungdomarna. Skillnaderna kan inte förklaras av skilda prisbilder (i så fall borde esterna tala mindre), utan beror med största sannolikhet på att fast telefoni aldrig riktigt fått fäste i landet. När mobiltelefonen introducerades 1993 hade endast 43 procent av den estniska befolkningen tillgång till fast telefoni. Tillgång till mobiltelefoni ökade dramatiskt efter 1997, medan den fasta telefonin ökade endast långsamt för att nå en topp kring 60 procent Därefter har andelen med fast telefoni sjunkit. Estniska ungdomar har alltså inte samma vana av att ha tillgång till fast telefoni som svenska ungdomar, och är i högre utsträckning hänvisade till mobilen för att samtala. Detta har inte gällt svenska ungdomar hittills, men det finns indikationer på att detta håller på att förändras. I tabell 3 nedan redovisas tillgången till fast telefoni i olika åldersgrupper. Tabell 3 Innehav av fast telefoni efter ålder 2009 (procent) Summa Har fast telefon Saknar fast telefon Vet ej procent Antal svar Alla Kommentar: Ovanstående tabell visar resultatet för alla, oavsett om man har mobil eller ej. Bryter man ut mobilinnehavarna blir fördelningen i det närmaste exakt likadan, och förskjuts endast med delar av procentenheter (däremot sjunker antalet svar avsevärt i den äldsta åldersgruppen, men där är täckningen för fast telefoni total i alla fall). Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2009 Som man kan se är det framför allt ungdomar i tjugosåldern som saknar tillgång till fast telefon, liksom i någon mån även trettioingarna. Här kan man förvänta 446

5 Ökande mobilkommunikation sig förändringar inför framtiden. Ser vi till den trend som varit sedan 2002, finner vi att allt färre ungdomar tycks skaffa fast telefoni när de flyttar hemifrån. Figur 2 redovisar förändringen över tid. Figur 2 Avsaknad av fast telefoni i olika åldersgrupper (procent) 60% 50% 40% 30% 20% 10% År 2009 År 2008 År 2007 År 2006 År 2005 År 2004 År 2003 År % Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2009 För vart som g ökar alltså den grupp ungdomar som inte har tillgång till fast telefoni i hushållet, och de tar dessutom med sig detta beteende när de växer upp. I detta bildar de sannolikt ett generationsspecifikt förhållningssätt till mobilen som kommer sätta sin prägel på framtidens telefonkultur. För det ska också bäras i minnet att mobilinnehav i denna grupp är hundraprocentigt. Vi kan alltså förvänta oss ökade andelar ringande och samtalande via mobilen i framtiden, om vi utg från att andelen samtal totalt kommer att vara konstant. Att så är fallet kan man sluta sig till med hjälp av statistik från Post- och telestyrelsen (2009: 19), vilken just visar att den totala andelen utgående trafikminuter är konstant över tid, och att den idag best till lika stor del av utgående samtal från fast telefoni som från mobil telefoni. Ser man till data från den nationella SOM-undersökningen 2003, där mätningen skiljde mellan att ringa och ta emot samtal, respektive skicka och ta emot SMS, kan man konstatera att respondenterna över lag angav sig ta emot fler samtal än de ringt, medan detta inte var fallet vad gäller SMS. 447

6 Göran Bolin Tabell 4 Uppringda och mottagna samtal samt skickade och mottagna SMS 2003 (procent) Samtal SMS Ringa Ta emot Skicka Ta emot Antal Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2003 Som framg av tabell 4 är det marginell skillnad mellan respondenternas uppgifter om skickade och mottagna SMS, medan det finns en tydlig skillnad mellan uppringda och mottagna samtal. Detta tyder på att man hellre ringer från en fast telefon i sina samtalskontakter. Att skicka SMS från en fast telefon är inte möjligt, och sålunda är antalet utgående och inkommande textmeddelanden mer överensstämmande med varandra. Samtal, SMS och annat Än så länge sätter dock inte det faktum att ungdomar börjar få ont om tillgång till fast telefoni några sp i statistiken över samtal och SMS. Dessa två användningsområden ligger över huvud taget rätt stabila jämfört med tidigare. Ska man se till vad som förändras f man titta till de nya applikationer som den moderna mobiltelefonin erbjuder. Tabell 5 nedan ger en översikt över de vanligaste användningsområdena på daglig basis. Som synes är det inga större förändringar gentemot mätningen i Riks-SOM 2008 för ett sedan. Det som ökat mest är e-postande och surfande på internet, där användningen är mer än fördubblad (se även Oscar Westlunds artikel om internetanvändning i denna volym). Man kan med stor sannolikhet tillskriva förändringen här den ökade förekomsten av smart-phones. IPhone och liknande smart-phones har, som bl.a. Gerard Goggin (2009) påpekat, inneburit ett överbryggande mellan mobiltelefonen och datorn/lap-topen. I övrigt är det samtal och SMS som är de vanligaste funktioner som används. I hela åldersspannet är det samtal som dominerar. Bland de yngre är dock 448

7 Ökande mobilkommunikation användning av SMS på daglig basis lika vanligt, och bland de allra yngsta är det den mest utnyttjade funktionen på mobilen dagligdags. Tabell 5 Daglig användning av olika mobilfunktioner, efter ålder 2009 (procent) Skicka Antal Samtal SMS bilder Nyheter Internet E-post TV-klipp svar Samtliga 66 (65) 48 (44) 6 (4) 5 (2) 14 (5) 11 (5) 5 (-) Kommentar: 2008 s siffror anges inom parantes för kategorin Samtliga. Även i har vi analyserat dessa mönster jämfört över generationer, och vi kan konstatera att trenden tycks hålla i sig, vilket framg av figur 3 nedan. Figur 3 Ringande, SMSande och MMSande (procent) Ringa SMSa MMSa 80-talist 50-talist 30-talist Kommentar: Respektive generation är konstruerad av dem som är födda 1-7 inom varje kohort, dvs , och Användning här definierad som användning över huvud taget. Källa: Den nationella SOM-undersökningen

8 Göran Bolin Det tycks således finnas vissa generationsgemensamma förhållningssätt till användning av mobilens olika funktioner, där den äldsta generationen främst använder mobilen som en portabel telefon, och i viss mån som verktyg för att sända och ta emot textmeddelanden, medan mellangenerationen har anammat textfunktionen fullt ut (jfr. Bolin & Westlund 2009). Användningen av MMS befinner sig dock på en betydligt lägre nivå än i den yngsta generationen, och detta är också en funktion som väldigt få i den äldsta generationen ägnar sig åt. De yngsta har visserligen minskat sitt MMSande något, men möjligen kan det förklaras av att de i stället skickar sina bilder via e-post i stället. Men kan också spekulera i huruvida detta indikerar ett vidare skifte i generationsanvändningen av medier. Ser man till användningen av sociala medier är de mest spridda bland de yngre, och man kan se en tydlig gräns vid ungefär 50 s ålder, efter vilken användningsgraden snabbt sjunker (jfr. Annika Bergströms kapitel i denna volym). Det är också bland de yngre som tidningsläsning på nätet ökar, på bekostnad av läsning av tryckta tidningar (se Annika Bergströms och Ingela Wadbrings kapitel i denna volym). Den yngsta generationen är helt uppenbart en generation som i ökande grad koncentrerar sin mediekonsumtion till nätet även vad gäller de traditionella medierna. Det behöver förvisso inte betyda att de innehåll de tillgodogör sig skiljer sig åt (även om det förstås kan göra det också). Men det st helt klart att dylika förhållningssätt gynnar multiplattformsmedier som laptopen och mobilen, eller för all del ets nyhet läsplattan. Generationer av telefoni Hypotesen om utvecklandet av specifika generationsmönster f i ets SOM-undersökning således ytterligare stöd, även om tidsserien kan tyckas vara förhållandevis kort för att kunna styrka några mer definitiva mönster. Kommande SOM-mätningar f således avgöra beständigheten i denna hypotes. Håller den sträck kommer vi också att kunna förvänta oss förändrade mobilvanor, och kanske st vi en dag inför det faktum som säger att den fasta telefonin är ett kuriosa för specifika konnässörer, eller för nostalgiker. Eller att man helt upphör att dela upp telefonin i fast och mobil, på samma sätt som ingen pratar i distinktionstermer som färg-tv kontra svart-vit TV, eller om biofilm respektive videofilm eller tryckta eller digitalt förmedlade nyheter. Den dagen är måhända inte långt borta, och med tanke på de nordiska ländernas långt framskjutna plats vad gäller utveckling av mobila medier, kanske den också randas under nordiskt ljus. Referenser Bolin, Göran (2010): Domesticating the Mobile in Estonia, in New Media & Society, vol. 12(1): Bolin, Göran & Oscar Westlund (2009): Mobile Generations. The Role of the 450

9 Ökande mobilkommunikation Mobile in the Shaping of Swedish Media Generations, International Journal of Communication, vol. 3: Goggin, Gerard (2009): Adapting the Mobile Phone: The iphone and its Consumption, i Continuum: Journal of Media & Cultural Studies, vol. 23(2): PTS (2009): Svensk telemarknad första halvet 2009 (PTS-ER-2009:29), Stockholm: Post- och telestyrelsen. Åtkomlig via 451

10