Redovisningskonsultens roll

Anette Eriksson Annika Sebeniusson Redovisningskonsultens roll Redovisningsbyråers och revisionsbyråers syn på förändringar i branschen. Företagsekonomi C-uppsats Termin: Handledare: VT-2011 Katharina Rahnert

FÖRORD Ett stort tack till de revisions- och redovisningsbyråer som tagit sig tid för våra intervjuer och gjort detta på ett engagerat sätt. Vi vill även tacka vår handledare Katharina Rahnert för ett positivt och trevligt bemötande och den vägledning vi fått. Karlstad, maj 2011 Anette Eriksson Annika Sebeniusson

SAMMANFATTNING Titel Ämne Nivå Författare Handledare Nyckelord Syfte Metod Empiri Slutsats Redovisningskonsultens roll - Redovisningsbyråers och revisionsbyråers syn på förändringar i branschen. Företagsekonomi. C-uppsats, 15hp. Anette Eriksson & Annika Sebeniusson. Katharina Rahnert. Redovisningskonsult, Revisor, Ansvar, Bokslutsrapport, Revisionsberättelse, Förändring. Att ge en bild av hur redovisningskonsultens roll kommer att förändras framöver och kartlägga vilka förberedelser som eventuellt görs på revisions och redovisningsbyråer inför förändringarna. Underlaget för analys och slutsats har skaffats fram på två olika sätt, kvalitativa intervjuer och litteratur. Intervjuerna gjordes med åtta personer. Litteraturen bestod av böcker, tidskrifter, lagar, förarbeten, vetenskapliga artiklar och elektroniska källor. Intervjusvaren presenteras genom en sammanfattning av respondenternas svar på varje fråga. De fullständiga svaren finns även med som bilaga. Revisionsbyråerna har lagt ner mer resurser på att förbereda sig inför förändringarna i branschen än redovisningsbyråerna. I nuläget finns inget alternativ till revision och revisionsberättelsen. Vad gäller framväxt av alternativa tjänster är bokslutsrapporten inte ett erkänt alternativ än. Redovisningskonsulten är beredd att ta ansvar och ge försäkran men behöver inte det än eftersom ingen ny standard i branschen slagit igenom än.

Innehåll Definitioner och förkortningar... 5 1. Inledning... 6 1.1. Bakgrund... 6 1.2. Motivering till ämnesval... 6 1.3. Problemformulering... 6 1.4. Syfte... 7 1.5. Målgrupp och samhällsrelevans... 7 1.6. Avgränsning... 7 2. Disposition... 8 3. Metod... 9 3.1. Vetenskapligt angreppssätt... 9 3.2. Val av tillvägagångssätt... 9 3.3. Urval... 10 3.4. Sammanställning och analys... 10 3.5. Kritik mot metod och urval... 10 3.6. Källkritik... 11 4. Referensram... 12 4.1. Redovisning och revision... 12 4.2. Redovisningskonsultens ändrade roll, debatten... 14 4.3. Revision- och redovisningstjänster under ständig förändring... 14 4.4. Oberoendet en viktig aspekt... 15 4.5. Alternativa tjänster till revision... 16 4.6. Ansvar, försäkran och komfort... 16 4.7. Marknadsföring... 17 5. Empiri... 19 5.1. Redovisning och revision... 19 5.2. Redovisningskonsultens ändrade roll... 19 5.3. Revision- och redovisningstjänster under ständig förändring... 20 5.4. Oberoendet... 20 5.5. Alternativa tjänster till revision... 21 5.6. Ansvar, försäkran och komfort... 21 5.7. Marknadsföring... 22 6. Analys... 24 6.1. Revision och redovisning... 24 6.2. Redovisningskonsultens ändrade roll... 25 6.3. Revisions- och redovisningstjänster under ständig förändring... 25 6.4. Oberoendet... 25 6.5. Alternativa tjänster till revision... 26 6.6. Ansvar, försäkran och komfort... 26 6.7. Marknadsföring... 27 7. Slutsats... 28 7.1. Slutdiskussion... 28 7.2. Reflektioner... 29 7.3. Förslag till fortsatta studier... 29 8. Litteraturlista... 30 9. Bilaga... 33 9.1. Sammanställning intervjusvar... 33 4

Definitioner och förkortningar Far Föreningen Auktoriserade Revisorer Revisorers och rådgivares branschorganisation, dess funktion är att utveckla revisions- och rådgivningsbranschen genom rekommendationer, utbildning och remissverksamhet (Far 2011). SRF Sveriges Redovisningskonsulters Förbund Den ledande branschorganisationen för redovisnings- och ekonomikonsulter. Jobbar för en sund branschutveckling och fortlöpande kvalitets- och kompetenshöjning av medlemmarna. Bedriver omfattande informations- och utbildningsverksamhet samt bevakar förändringar inom ekonomiområdet och har en remissinstans i syfte att påverka lagstiftning (SRF 2011). Reko Svensk standard för redovisningstjänster Ramverk för auktoriserade redovisningskonsulter som tagits fram av Far och SRF gemensamt. Innehåller grundläggande principer och riktlinjer som syftar till att hålla uppe kvalitén på redovisningstjänster (SRF 2011). SOU SNT4400 Statens offentliga utredningar Uppdrag att utföra granskning enligt särskild överenskommelse rörande finansiell information Standard för närliggande tjänster baserad på den internationella standarden ISRS 4400 (Far 2011). EU-direktivet (SOU 2008:32) Angående gränsvärden för revisionsplikten Högst 4 400 000 euro i balansomslutning Högst 8 800 000 euro i nettoomsättning Högst 50 anställda 5

1. Inledning Kapitlet presenterar bakgrunden till vår problemställning, motiveringen till valet av ämne och dess syfte. Det redogörs också för vilken målgruppen är och vilka avgränsningar som gjorts. 1.1. Bakgrund Från och med första november 2010 ges möjlighet för mindre företag att välja bort den tidigare lagstadgade revisionen. Lagändringen berör cirka 250 000 företag vilket motsvarar ungefär 70 % av Sveriges aktiebolag (Regeringen, 2010). Till grund för detta ligger en utredning som föreslår att EU-direktivet ska matchas. Detta för att ge svenska företag möjlighet att stå sig i konkurrensen på europamarknaden. Den nya lagstiftningen kom dock att innefatta betydligt lägre gränsvärden (SOU 2008:32). Detta kanske är förklaringen till att många inom branschen ser den här ändringen som ett första steg och tror att ytterligare höjningar kommer att ske i framtiden. Det debatteras flitigt angående revisions- och redovisningsbyråers förändrade marknad där centrala frågeställningar är t.ex. redovisningskonsultens förändrade roll i form av ansvar, kompetens, nya arbetsuppgifter och karriärmöjligheter. Funderingar finns om huruvida redovisningskonsulten i vissa situationer kommer att kunna mantla revisorns roll. 1.2. Motivering till ämnesval Vi ansåg att ämnet låg i tiden och fann det intressant eftersom debatten har varit omfattande under de sista åren. Det finns frågetecken inför framtiden och åsikterna är skilda om hur förändringarna kommer att påverka verksamheten i revisions- och redovisningsbyråer. Därför ansåg vi det spännande att ta tempen på byråerna och framförallt urskilja om tankesättet skiljer sig mellan dem. Från vår sida finns också intresset att sätta oss djupare in i hur branschen fungerar och verkligen belysa skillnaden i att vara revisor respektive redovisningskonsult. Ribbestam (2009) skrev i en artikel i Balans att lagändringen gör det viktigt att tydliggöra rollerna för revisor respektive redovisningskonsult. 1.3. Problemformulering Kommer ersättningstjänster för revisionsberättelsen att växa fram, i så fall vilka? Är redovisningskonsulten redo att ta mer ansvar? Vilka skillnader finns i hur redovisningsbyråer respektive revisionsbyråer förbereder sig inför förändringarna i branschen vad gäller redovisningskonsultens roll? 6

1.4. Syfte Att ge en bild av hur redovisningskonsultens roll kommer att förändras framöver och kartlägga vilka förberedelser som eventuellt görs på revisions -och redovisningsbyråer inför förändringarna. 1.5. Målgrupp och samhällsrelevans Vi ansåg att frågeställningen har samhällsrelevans eftersom den har politisk betydelse. Det berör också företagen oavsett revisionsplikt eller ej eftersom alla företag är skyldiga att ha ordning på sin bokföring vilken är en av redovisningskonsultens huvudsysslor (SFS 1999:1078). Uppsatsen ska vara till nytta för redovisnings- och revisionsbranschen genom att visa de olika byråernas strategiska framtidsplaner. Tanken var också att den som är intresserad av och kanske på väg in i branschen ska kunna få en bra uppfattning om hur den fungerar i stort, vilka olika arbetsuppgifter och roller och ansvarsområden som finns och vart det förmodligen kommer att ske förändringar. 1.6. Avgränsning Fokus lades på redovisningskonsulten och hur företagen i branschen förhöll sig till förändringar. Geografiskt höll vi oss till den svenska marknaden vid analys, vad gäller fakta och teorier förekommer material från andra länder. Själva undersökningen utfördes enbart i Karlstad. 7

2. Disposition Kapitel 2 Metod Intervjuerna utfördes av oss båda och 20 frågor ställdes till varje respondent. En antecknade och en styrde upp intervjun, bandinspelning användes som stöd där det var möjligt. Tanken var att få fram så nyanserade svar som möjligt för att kanske även förutom våra frågor få andra perspektiv och tolkningar som vi inte tänkt på. För övrigt användes diverse olika skriftliga källor som underlag för referensramen. Kapitel 3 Referensram Här beskrivs redovisning och revision och vad respektive yrken och roller innebär. Det redogörs för debatten om redovisningskonsultens ändrade roll utifrån media och på vilka sätt branschen förändras. I jämförelse mellan redovisningskonsulten och revisorn kommer vi också in på oberoendefrågan. Förklaring ges av de nu i branschen befintliga alternativa tjänster som är tänkta att ersätta revision. Det presenteras också olika perspektiv på ansvarsfrågan och går även in på marknadsföring inom branschen. Kapitel 4 Empiri Genom att presentera respondenternas svar under de rubriker vi använt i referensramen ges en helhetsbild av data där likheter och skillnader kan utläsas. Kapitel 5 Analys Här tolkas respondenternas svar utifrån våra teorier för att försöka klargöra hur dessa stämmer eller inte stämmer med varandra. Kapitel 6 Slutsats De tre problemfrågorna besvaras. Kort kan utläsas att det enligt respondenterna för närvarande inte finns någon alternativ tjänst till revision och på grund av detta kan redovisningskonsulten inte ta mer ansvar. Det framkom också att det var skillnad i hur revisions- och redovisningsbyråer förberett sig inför förändringarna i branschen. En reflektion vi gjort är att intressenterna måste hitta nya förhållningssätt för att företagen ska kunna välja bort revisionen. 8

3. Metod Kapitlet handlar om vad kvalitativ forskningsmetod innebär. Vi presenterar också vilken metod vi valt och varför. Vi redogör för det konkreta tillvägagångssättet vid urval, intervjuer, sammanställning och analys. Slutligen presenteras kritik mot metod och källor. 3.1. Vetenskapligt angreppssätt Kvalitativ metod lämpar sig för forskning där svar på hur människor uppfattar och ser på olika situationer söks. Den kan ge en nyanserad beskrivning av ett ämne och den interna giltigheten blir som bäst när vi ställer frågorna så öppet som möjligt. En av metoderna för datainsamling med kvalitativ ansats är den öppna intervjun, den passar bäst när relativt få enheter undersöks. En intervju kan ha olika grader av öppenhet eller strukturering. Strukturering innebär att t.ex. ha fasta svarsalternativ eller fast ordningsföljd. Ju mer strukturerad en undersökning är desto mer sluten blir svaren. Inför en intervju bör forskarna ta ställning till om det ska bandinspelas eller inte. Nackdelarna med bandinspelning kan vara: intervjuobjektet kan känna sig obekväm, ha svårt att prata avslappnat och tekniska problem kan uppstå. Det kan även leda till att forskaren slappnar av lite och inte gör ett noggrant jobb. Fördelarna med bandinspelning kan vara: forskaren har allt som sagts ordagrant, kan slappna av, lyssnar ordentligt på svaren, kan få intervjun att flyta bättre och kan få med citat (Jacobsen 2010). Kvalitativ metod kännetecknas av närhet till forskningsobjektet. Genom närheten kan forskaren komma intervjuobjektet in på livet och har möjlighet att förstå den situation som denne befinner sig i. Målet att låta den intervjuade personen påverka samtalets utveckling. Intervjun bör spelas in med kassettbandspelare (Holme et al. 1991). 3.2. Val av tillvägagångssätt Vår problemställning var av kvalitativ natur därför gjordes en liten studie på åtta personer där fokus låg på redovisningskonsultens framtida roll (Jacobsen 2002). Vårt syfte med studien var att den skulle beskriva hur redovisningskonsultens arbetsuppgifter, kompetens och roll kan komma att ändras. Vi ansåg det lämpligt att göra intervjuer med öppna frågor med viss strukturering av ordningsföljd och genomtänkta ordval. Struktureringen kändes nödvändig för att svaren inte skulle bli för spretiga vilket skulle ha försvårat analysen avsevärt. Målet var dock att vara så öppen som möjligt för att kunna fånga eventuella intressanta aspekter som vi inte tänkt på. För dokumentation av intervjuerna valdes att anteckna och ha bandinspelning som stöd. Eftersom vi var två personer hade den ena mer fokus på att prata och lyssna under tiden som den andra skrev. På så sätt ansågs att allt skulle 9

vara mer färdigarbetat när materialet sammanställdes och analyserades. Frågorna tillsammans med en kort sammanfattning av uppsatsens innehåll skickades ut en vecka innan intervjuerna. Detta beslut togs med motiveringen att det förhoppningsvis skulle spara tid genom att respondenten var mer förberedda och kunde ge mer utförliga svar. 3.3. Urval Bekvämlighetsurval innebär att de som är enklast att få tag i väljs ut (Jacobsen 2002). Eftersom tiden var begränsad gjorde vi ett urval efter den här metoden och valde åtta personer i Karlstad. Målet var att för jämviktens skull få lika många inom varje kategori eftersom skillnaderna mellan revisionsbyråer och redovisningsbyråer skulle belysas. Resultatet blev tre stycken revisionsbyråer och fem stycken redovisningsbyråer. På revisionsbyråerna intervjuades revisorer som tydligt ombads att utgå från redovisningskonsultens perspektiv. 3.4. Sammanställning och analys Efter varje intervju renskrevs anteckningarna för att säkerställa att de olika respondenternas svar inte blandades ihop av oss. De renskrivna svaren skickades per mail till varje respondent för godkännande. För att få överblick över materialet skrev vi ner samtliga åtta svar på varje fråga. Vi tog fram likheter och skillnader mellan revisionsbyråer och redovisningsbyråer och försökte utläsa om det fanns mönster. Skillnader och mönster analyserades sedan utifrån vår referensram. För respondenternas anonymitet togs tre frågor bort som handlade om respondentens befattning och storlek på byrån. Vi valde att publicera samtliga svar i en bilaga och har därför även tagit bort ett fåtal fakta som ansågs karaktäristiska för just den byrån för att säkra anonymiteten så mycket som möjligt. Motiveringen till detta var att det kan vara till nytta för läsaren att kunna se de utförligare svaren. 3.5. Kritik mot metod och urval Eftersom studien innefattade få enheter gick det inte att generalisera. Den geografiska begränsningen till Karlstad kan ha haft en negativ påverkan på tillförlitligheten eftersom marknadskrafterna kan se olika ut i olika städer beroende på kundunderlaget. Vår tanke var att det skulle råda jämvikt mellan revisions- och redovisningsbyråer men vi lyckades tyvärr inte med det vilket eventuellt påverkar resultatet. Genom att frågorna till viss del strukturerades genom ordningsföljd och ordval kan svaren ha påverkats genom att inte vara lika öppna. Vi hade tekniska problem med bandinspelningarna på de tre första intervjuerna och två av respondenterna ville inte bli inspelade vilket gör att det inte blev samma förutsättningar för alla. Det problemet hjälptes dock upp lite av att alla respondenter 10

läst igenom och gjort justeringar och tillägg. Förhoppningsvis har tillförlitligheten på så sätt delvis stärkts. Vad gäller de frågor som rör marknadsstrategier befarar vi att tillförlitligheten bör ifrågasättas eftersom det ofta rör sig om affärshemligheter som företagen inte vill dela med sig av till sina konkurrenter även om de är anonyma. Det måste också tas i beaktande att respondentens personliga referensramar, kunskaper och åsikter bryter fram och vi jämför typen av byrå, inte personliga åsikter. På fråga 15 där vi undrar om försäkran och ansvar var det svårt att förmedla exakt vad vi menade och respondenterna uppfattade den förmodligen på olika sätt. Kanske skulle den ha delats upp i två frågor och ställts med en kort förklaring om vad vi frågar efter. Det här gäller generellt att mer tid kunde ha lagts på att göra en introduktion till varje frågeställning där vi förklarade vissa termer och tankesätt. Å andra sidan kan påverkan på intervjuobjektet bli större. Att vi skickade ut frågorna i sin helhet i förväg kan ha påverkat svarens spontanitet. 3.6. Källkritik En källa är en skrift som åberopas för et viss uppgift och som utgör grunden för denna uppgifts auktoritet (Holme et al. 1991, s. 125), det innebär alltså att det skriftligt nedtecknade materialet blir källmaterial först när vi använder det. Källmaterialet kan vara av mycket olika kvalitet och karaktär. Men om vi är medvetna om vilka begränsningar som finns och om vi ställer de rätta frågorna till materialet, kan vi få en hel del information (Holme et al. 1991, s 126). Källkritik innebär att påståenden granskas kritiskt och att det som inte är trovärdigt elimineras (Thurén 2007) Som gyllene regel säger vi ofta: information från flera oberoende källor ger en giltig beskrivning av fenomenet (Jacobsen 2010. s. 261 ). För att värdera tyngden i våra källor bör vi kontrollera; källans förmåga och vilja att ge riktig information, är det en ursprungskälla och att sammanhanget i vilket vi ställer frågan gör att källan inte vill lämna riktig information (Jacobsen 2010). Vi upptäckte att det var svårt att leva upp till mottot med flera oberoende källor i det här ämnet och har inte alla teorier styrkta med flera källor. Referensramen är baserad på vetenskapliga publikationer, böcker, databaser, tidningsartiklar och webbsidor. Vi försökte beakta att tidningsartiklar och webbsidor inte har lika hög giltighet som de övriga typerna av källor i våra bedömningar. Vi har tagit i beaktning vem som publicerat tidskrifter och webbsidor. 11

4. Referensram Kapitlet behandlar olika teorier som legat till grund för undersökningen. Det ges en bild av revisorn respektive redovisningskonsulten. Vi fångar upp debatten kring förändringar i branschen och kommer in på frågeställningar runt ansvar och oberoende. Det handlar också om vilka alternativa tjänster som branschen hittills presenterat. För att fånga upp hur byråer förbereder sig redogörs även för relationsmarknadsföring. 4.1. Redovisning och revision Inom redovisning kan redovisningskonsultens uppdrag innefatta bokföring, bokslut, årsredovisning, årsbokslut, koncernredovisning, outsourcing och andra uppdrag som exempelvis kan vara åstadkommande av budget. Andra tjänster utanför redovisningen som också kan förekomma är löneservice, deklarationer, skatterådgivning, insourcing och processhantering (Far Komplett 2011). Skillnaden mellan redovisningskonsult/redovisning och revisor/revision är att redovisningskonsulten gör själva bokföringen fram till årsredovisningen och revisorn granska det redovisningskonsulten har utfört. Det finns en tjänst som heter kombiuppdrag och det innebär att redovisningskonsult och revisor arbetar på samma byrå och biträder uppdragsgivare med redovisningstjänster och revision. I sådant här uppdrag ska redovisningskonsulten och revisorn beakta de regler som finns för jäv i Aktiebolagslagen och Revisorslagen och det är alltid revisorn som har ansvaret för sin opartiskhet och oberoende mot uppdragsgivaren (Far komplett 2011). För att bli auktoriserad redovisningskonsult inom SRF måste en redovisningskonsultexamen i SRF:s regi avläggas eller akademisk examen med 180 poäng med företagsekonomisk inriktning läsas in. Därefter krävs minst tre års praktisk erfarenhet inom ekonomi och ekonomisk rådfrågning. Utbildningen avslutas med ett auktorisationsseminarium. Auktorisationen bibehålls sedan genom aktualitetsutbildningar, och en godkänd ansvarsförsäkring. Auktorisation infördes 2006 för att höja statusen på yrket och för att förstärka den ytterliggare har man under 2011 höjt antalet timmar på aktualitetsutbildningar från 50 till 60 timmar (SRF 2011). De akademiska kraven tillkom i maj 2010 och var också ett led i att höja statusen på redovisningskonsulten (SRF Årsredovisning 2009-2010). För att bli auktoriserad genom Far måste först ett medlemskap sökas. Det finns två vägar att gå. Det första är akademisk examen med minst 180 poäng med företagsekonomisk inriktning och därefter praktisk utbildning under fem år inom redovisningsområdet, varav minst tre år som extern rådgivare. Det andra alternativet är tvåårig eftergymnasial utbildning med inriktning mot företagsekonomi 12

och redovisning som är godkänd enligt Far och därefter sex års praktik inom redovisningsområdet, varav minst tre år som extern rådgivare. När den praktiska utbildningen är färdig genomgås Fars godkända redovisningskonsultexamen för att bli auktoriserad (Far Akademi 2011). Fram till och med 2010 krävdes inte akademisk utbildning utan endast en kortare redovisningsekonomisk utbildning och 3 års praktik eller minst 10 års allsidig erfarenhet inom området. När medlemskap var klart deltog man i en auktorisationsdag och fick titeln auktoriserad redovisningskonsult Far 1. Redovisningskonsultens ansvar är att utföra sitt arbete på ett noggrant sätt avseende lämpliga lagar och föreskrifter. Det är dock alltid uppdragsgivaren som har ansvaret för redovisningen och att regler och lagar följs. Det finns situationer där redovisningskonsulten är ansvarig, det är när konsulten bistår eller underlättar för uppdragsgivaren att genomföra en brottslig handling t.ex. bokföringsbrott eller skattebrott. Den auktoriserade redovisningskonsulten omfattas utöver detta av egna legitima ansvarsregler för att motverka penningtvätt och kan dömas för ansvar enligt Brottsbalken och Rådgivningslagen om ett handlande i strid med lagstiftningen skett. Bryter den auktoriserade redovisningskonsulten mot Rekos föreskrifter kan denne förlora sin auktorisering (Far Komplett 2011). Revision innebär att den auktoriserade eller godkända revisorn har granskat, bedömt och uttalat sig om årsredovisning, bokföring och förvaltning i en revisionsberättelse. Revisionsberättelsen är ett beslutsunderlag för utomstående intressenter förslagsvis investerare. Den ska ange om god revisionssed frångåtts på grund av att den granskning revisorn planerat att göra inte kunnat fullgöras. Revisionsberättelsen och årsredovisningen skickas till bolagsverket vilket innebär att det blir en offentlig handling (Far 2006). De aktiebolag som i dag omfattas av revisionsplikten är de som överstiger ett av följande värden: 1,5 miljoner i balansomslutning, 3 miljoner i nettoomsättning eller 3 anställda (SFS 2005:551). En revisor ska innan varje uppdrag testa sin opartiskhet och självständighet enligt Revisorslagen 2001:883 20. Det görs genom analysmodellen där det utgås från fem olika huvudtyper av hot mot revisorns oberoende (Carrington 2010). De fem hoten enligt Carrington (2010) är: Egenintresse, förslagsvis om revisorn äger aktier i bolaget. Självgranskning, revisorn deltagit i och utfört redovisningen. Partsställning, revisorn tagit ställning för bolaget i en t.ex. skatteprocess. Vänskap, om revisor och ekonomichef är vänner. 1 Far Akademi, telefon och mail den 25 maj 2011. 13

Skrämsel, t.ex. att styrande på företaget hotat revisorn med att lämnandet av en oren revisionsberättelse kan ge personliga konsekvenser. 4.2. Redovisningskonsultens ändrade roll, debatten Halling (2010), vice ordförande i Far, SRF menar i en artikel i Balans att redovisningskonsultens roll till viss del närmar sig revisorns. Redovisningskonsulten kommer att jobba mer med rådgivning. Som det ser ut i dag jobbar många redovisningskonsulter på en revisionsbyrå med årsbokslut och årsredovisningar och inte särskilt mycket med rådgivning, detta kommer förmodligen att förändras. Halling nämner att redovisningskonsulten kommer i stort att göra det som revisorn gör i dag förutom själva revisionen och yrkesrollerna kommer att bli mer jämbördiga i ansvar. Det nya ansvaret kommer förmodligen att kräva mer kompetens och Halling tror att högskolor och universitet kommer att vara tvungna att revidera sin syn på redovisningskonsultens yrkesroll i framtiden. Vidare anser hon att en utmaning för branschen ligger i att kunna hjälpa klienten med beslutet; Ska det vara revision eller bokslutsrapport? I en artikel i tidningen Balans skriver Paulsson & Agélii: Även om redovisningskonsultens ansvar inte kommer att öka kommer förmodligen ansvarsfrågor kopplade till redovisningskonsultens arbete att hamna i större fokus än tidigare. När det inte längre finns en revisor i bolaget är plötsligt redovisningskonsulten den enda externa personen som har kännedom om bolagets bokföring och redovisning, det vill säga i förlängningen ytterligare en person som kan hållas ansvarig för att upptäcka fel och brister. (Paulsson & Agélii 2010, s.33) De menar också att för att inte hamna i en tråkig ansvarssituation bör redovisningskonsulterna höja sin medvetenhet om riskerna, känna till vilket ansvar bolagsorganen respektive redovisningskonsulten har, ha goda kunskaper om Reko, tillämpa god redovisningssed och lagstiftning (Paulsson & Agélii 2010). 4.3. Revision- och redovisningstjänster under ständig förändring Revision har historiskt sett aldrig varit statiskt utan en ständigt pågående process av förändring. Revisionen stöps om därmed omdefinieras konsultverksamheten. Revisionsbyråer marknadsför fler och fler konsulttjänster och gör revision till en mindre del och konsulttjänsterna får större ekonomisk relevans och att revision har medvetet ändrats för att bättre kunna möta klientens önskemål och gränserna mellan revision och konsulttjänster suddas ut. Klienter efterfrågar revision med mervärde, de vill veta hur de ligger till jämfört med övriga i branschen och vilka potentiella risker som finns. Detta mervärde kommer den framtida revisionen att ge 14

genom rådgivningstjänster som i större grad anpassats till klientens behov. Tekniskt sett skiljer sig inte revisionen från konsultuppdragen utan det som skiljer dem åt är oberoendet som revisionen kräver d.v.s. att vid revision finns inget ekonomiskt intresse i klienten, det motsatta gäller för konsulttjänster som ger klienten underlag för affärsbeslut vilket leder till ekonomiskt intresse i klienten. I en studie inom EU som gjordes 1997, nämnd av Klarskov Jeppsen (1998), konstaterades det att enda sättet att garantera oberoende är att separera revision och rådgivning. En slutsats kan således dras att revision inte bara är teknisk utan även politisk och om intressenter och samhället anser att vi behöver oberoende revision måste vi hitta ett sätt att lösa det problemet med oberondefrågan (Klarskov Jeppsen 1998). 4.4. Oberoendet en viktig aspekt Bazerman et al.(1997) menar att problemet med oberoende är större än de moraliska problem revisorn kan ställas inför på grund av de ekonomiska fördelar denne får genom att göra som klienten vill. De drar det ett steg längre till det psykologiska planet och menar att även en ärlig revisor med hög moral har svårt att vara objektiv. Vidare menar de att människan har psykologiska begränsningar och blir i relationen omedvetet påverkad att handla till klientens fördel. Författarna tycker att revisionsprofessionen och externa användare borde söka grundläggande förändringar i nuvarande arbetssätt. De anser att användarna betalar ett högt pris för bristerna i systemet och revisionsfirmor lägger i dag stora resurser på att försvara sig i just oberoendefrågan. Slutligen konstateras att det är ett växande problem som kommer att bli värre om det inte åtgärdas. Berörda parter borde ta tag i problemen innan staten gör det genom att göra revision statlig (Bazerman et al. 1997). Konsulttjänster har varit på tillväxt sedan 80-talet och utgör således en växande andel av revisionsfirmornas vinster. Det är också troligt att omstrukturering av företag i form av t.ex. sammanslagningar och globaliseringar av aktiviteter, kommer att öka efterfrågan på konsulttjänster från externt håll. Att konsulttjänster erbjuds till revisionskunder kan ha påverkan på oberoendet som är en grundbult i revision och central för bl.a. investerare, företag och för revisorsprofessionen som sådan. Eftersom absolut oberoende är svårt att uppnå är olika indikationer på oberoende det enda intressenter har att förlita sig till. En sådan indikation kan vara ekonomiska förbindelser. Om det utgås från att ju större ekonomiska förbindelser som finns desto större risk att oberoendet försämras kan vetskapen om hur stor dessa förbindelser är vara intressant för att kunna göra en bedömning av hur stort oberoendet är i det aktuella företaget. I Storbritannien, Australien och Norge har det lagstiftats om att konsulttjänster måste särredovisas just för att ge den möjligheten för tredje man att själv bedöma. Kanske kommer detta att leda till att företag som inte vill tumma på sitt oberoende kommer att köpa färre konsulttjänster från sin 15

revisor. I vissa länder t.ex. Italien och Japan är det förbjudet att tillhandahålla revision parallellt med konsulttjänster (Firth 1997). 4.5. Alternativa tjänster till revision En alternativ tjänst till revisionen är bokslutsrapporten som Far och SRF utarbetat. Det är ett kvalitetsbevis för företagets redovisning. Den anger att redovisningen är kontrollerad, avstämd och rimlighetsbedömd i enlighet med de krav Reko ställer och det är endast den auktoriserade redovisningskonsulten som får skriva under den (Bokslutsrapporten 2011). En annan tjänst är att genomföra en granskning enligt särskild överenskommelse, SNT4400, som rör finansiell information. Typiskt fall på detta kan vara granskning av enskilda poster t.ex. leverantörsskulder, kundfodringar eller en balansräkning. Vad som ska granskas bestäms av företaget, eventuellt tredje man och revisorn (Far komplett 2011). Det finns också en variant som heter översiktlig granskning som innebär att kunskaper hämtas in om företagets verksamhet, organisation och rutiner vid bokföring och analyser utförs. Frågor ställs till ansvarig för redovisningen och det samlas in skriftliga bevis från företagsledningen. Utifrån detta blir det ett uttalande om den finansiella rapporten (Far komplett 2011). 4.6. Ansvar, försäkran och komfort I en artikel i Balans skriver Carrington (2010) att eftersom revisorn har den positionen att denne ibland utses till syndabock är det viktigt att i debatten skilja på ansvarsfullhet och ansvarighet, där ansvarsfullhet är att ta ansvar i form av sunt förnuft, inte i första hand följa regler. Ansvarighet är att följa reglerna och har konsekvensen att personen kan vid brister hållas ansvarig. Carrington menar att vi behöver debattera den här frågan vad gäller revisorer, ska vi ha mer ansvarighet med mera regler och ännu tuffare regler för revisorer eller ska vi gå mer mot ansvarsfullhet? I de olika teorier och perspektiv som finns angående revision bearbetas här två orsaker till revision som är grundläggande för revisionen. Revisionsforskningen kan delas in i två traditioner, nationalekonomi och sociologi. Inom nationalekonomi ingår teorin om försäkran vilket innebär att informationsasymmetri ska minimeras. Inom sociologin är perspektivet komfort viktigt och ur revisorns perspektiv är det centralt att uppnå komfort vilket kan likställas med att veta när han är klar eftersom inte allt kan granskas. Ur användarnas perspektiv inger vetskapen om att revision görs en känsla av komfort, trovärdigheten och kvalitén på själva redovisningen i sig är självklar (Carrington 2010). I en studie från 2007 av Carrington & Catasús ger de revisionen ett nytt perspektiv genom komfortteori som förhoppningsvis gör att revisorn tänker till lite extra och för vidare diskussion i situationer där det inte känns 16

bekvämt. Det här blir ytterligare ett sätt att eliminera risken. Det här tankesättet avviker från den traditionella synen som innebär att revision gör ett systematiskt insamlande av verifikationer för att producera komfort (Carrington & Catasús 2007) 4.7. Marknadsföring Relationsmarknadsföring används för att framhålla kvalité och kundservice och är ett bra sätt att marknadsföra sig både för att få nya klienter och för att behålla de som redan finns. Relationsmarknadsföring innebär att aktivt jobba marknadsorienterat med kundservice och kvalité. För att kunna göra det måste organisationen jobba med intern marknadsföring som går ut på att möta både klientens, ledningens och medarbetarnas förväntningar. Fördelarna med den här typen av marknadsföring är att den hjälper organisationen att ha ett mer långsiktigt tänk och det främjar en stabil tillväxt. Det är också enklare och billigare att behålla en klient som redan finns än att skaffa en ny. Genom att se leverantörer och andra aktörer som partners byggs bra nätverk upp vilket kan reducera kostnader och ge bättre inflytande i branschen. Kvalité i en tjänst kan definieras som när klientens förväntningar uppfylls. Vid en ren servicetjänst är det svårt att hålla en jämn nivå eftersom leverans sker samtidigt som konsumtion och en viss variation blir oundviklig. För att få så bra kvalité som möjligt minimeras dessa variationer (Christopher et al. 1991). Relationsmarknadsföring innebär att man fokuserar på att ta väl hand om klienterna snarare än att lägga resurser på att skaffa nya klienter. Kärnan i den här typen av marknadsföring är att underhålla relationer mellan företaget och aktörerna runt det, t.ex. leverantörer, mellanhänder, allmänheten och framförallt klienten. Syftet är att skapa lojalitet vilket leder till en stabil och långsiktig relation som gynnar alla parter. Värde är en viktig komponent i relationsmarknadsföring eftersom mervärde är en viktig konkurrensfaktor (Ravald et al. 1996). Anledningen till att relationsmarknadsföring blivit intressant är bland annat att medvetenheten om de möjliga fördelarna för företagen och klienterna ökat. Klientens fördel är framför allt den minskade risken att servicen inte uppnår förväntad kvalité. Företagets fördel är att kunskapen om klienten och dennes behov ökar. Servicen kan kundanpassas bättre och ett mervärde kan erbjudas. Klienten får också ett mer personligt bemötande. Relationsmarknadsföring bygger på tillit och för att kunna uppnå det måste kommunikationen vara öppen, ärlig och frekvent (Berry 1995). Fars rådgivningssektion presenterade 2011 en undersökning av hur marknadsandelarna ser ut mellan revisionsbyråer och renodlade konsultbyråer. Den visade att revisionsbyråernas rådgivning har vuxit med 70 % från 2006 och tar nu 17

marknadsandelar, de har nu 13,1% av marknaden. Klar fördel för revisionsbyråerna är att de uppfattas som pålitliga och har ett komplett utbud av tjänster och specialister, förbättringsområde för dem är dock prisvärdheten (Danielsson 2011). 18

5. Empiri I detta kapitel presenteras vår undersökning med en sammanställning av respondenternas svar under respektive fråga. Respondenterna är indelade så att respondent 1-3 representerar revisionsbyråer och respondent 4-8 representerar redovisningsbyrå. 5.1. Redovisning och revision Respondenterna hade olika åsikter om auktorisationens betydelse för redovisningskonsulten. Respondent 1 2, 2 3 och 5 4 tyckte att det redan har betydelse. Respondent 3 5, 4 6, 6 7 och 7 8 tycker inte att auktorisationen har stor betydelse nu. Som anledning till detta nämner respondent 6 att det som har störst betydelse är om jobbet utförs bra eller inte. Samtliga var överens om att det kommer att ha större betydelse i framtiden som konsekvens de höjda kraven på auktorisationen. Respondent 2 svarade att det inte är lika viktigt för dem som för en mindre byrå eftersom de ändå har mycket kompetens bakom sig. De redovisningstjänster som säljs mest på samtliga byråer är löpande redovisning, bokslut, deklaration, årsredovisning och enklare skatterådgivning. Det säljs även mer avancerad skatte- och affärsrådgivning, analystjänster (för de större företagen), uthyrning av personal för olika tjänster t.ex. löneadministration. Vad gäller den slopade revisionspliktens effekt på företagen svarade respondent 6 att denne inte rekommenderar sina klienter att avstå i nuläget då denne anser att skatteverket kan bli hårdare mot dem som valt bort revisionen. Respondent 7 tror att de flesta kommer att avstå. Respondent 8 9 vet inte än men däremot avstår alla nystartade företag. Alla är överens om att beslutet styrs av vilken typ av företag det gäller. 5.2. Redovisningskonsultens ändrade roll Samtliga byråer är överens om att rollen kommer att förändras (ett undantag är respondent 6 som är ett nystartat företag och inte vet hur det var tidigare). Respondent 1,2 och 5 menar att kraven har ökats för att bli auktoriserad redovisningskonsult och respondent 3 och 7 tror att redovisningskonsulten kommer att få ta mer ansvar. Respondent 4 tror att det kommer bli mer accepterat hos bankerna att inte alltid ha revision och de kommer att titta mer på vem som gjort 2 Respondent 1, intervju den 26 april 2011. 3 Respondent 2, intervju den 27 april 2011. 4 Respondent 5, intervju den 27 april 2011. 5 Respondent 3, intervju den 28 april 2011. 6 Respondent 4, intervju den 26april 2011. 7 Respondent 6, intervju den 3 maj 2011. 8 Respondent 7, intervju den 3 maj 2011. 9 Respondent 8, intervju den 4 maj 2011. 19

redovisningen, det blir en förtroendebedömning i stället. Respondent 8 säger att sen lång tid tillbaka har rollen förändrats lite varje år och att revisionsplikten är en del i förändringen. På frågeställningen om redovisningskonsultens roll kommer att likna revisorns i större utsträckning i framtiden svarade respondent 1,2,3 och 5 att de inte tror det. Respondent 4,6 och 7 menar att det kommer att bli så på sikt och respondent 8 säger att branschen redan kommit fram till det genom Reko och påpekar att det finns delar i Reko som liknar revisorns uppgifter men det är ingen fullständig revisionstjänst. Respondent 1 och 2 tror och hoppas att gränsvärdena för slopad revisionsplikt kommer att höjas någon gång i framtiden vilket gör att redovisningskonsultens krav ökar. Anledningen till detta är att de hellre vill vara efterfrågade än att det är påtvingat. Andra faktorer, förutom slopandet av revisionsplikten som kommer att bidra till förändrade roller i framtiden är enligt respondent 3,5,6 IT. Respondent 7 påtalar att det genom åren blivit mer noggranna jävsregler och att rollerna revisor och redovisningskonsult hela tiden förtydligas. 5.3. Revision- och redovisningstjänster under ständig förändring Respondent 1 säger att efterfrågan på redovisningstjänster har ökat. Respondent 5 säger att efterfrågan från befintliga klienter inte ökat däremot antalet klienter Respondent 3 har noterat att efterfrågan på outsourcing och vissa datoriserade tjänster har ökat. Resterande 2,4,6 och 7 ser ingen ökad efterfrågan. Respondent 8 säger att teknik- och programutveckling gör att effektiviteten ökar. Totala volymen administrationstimmar minskar samtidigt som redovisningsbranschen har möjligheter att leverera andra typer av tjänster till klienterna. 5.4. Oberoendet Respondent 1 och 2 säger att oberoendefrågan inte är helt enkel men att revisorn är omgärdad av ett stort regelverk och använder t.ex. analysmodellen. Respondent 1 menar att det ibland kan vara svårt att dra gränsen mellan redovisning och revision. Respondent 3 och 6 säger att det är svårt, respondent 3 menar att eftersom revisorn och klienten har en relation blir det en svår balansgång men då är det viktig att revisorn håller på etiken. Respondent 6 anser att revisorn befinner sig ibland i en gråzon när denne snuddar vid konsultbiten. Respondent 5 tror inte att revisorn kan vara oberoende på grund av relationen. Respondent 8 anser att oberoende inte är möjligt på grund av att klienten betalar revisorns faktura och att revisionen ofta utförs av samma företag som gjort även andra tjänster för klienten. 20