Datorlaboration 1 Deskriptiv statistik med hjälp av MS Excel

Relevanta dokument
Datorlaboration 1 Deskriptiv statistik med hjälp av MS Excel vers. 2010

*****************************************************************************

Histogram, pivottabeller och tabell med beskrivande statistik i Excel

Datorlaboration 2 Konfidensintervall & hypotesprövning

Syfte Syftet med den här laborationen är att du ska lära dig använda några grundfunktioner i Microsoft Excel.

FACIT (korrekta svar i röd fetstil)

Excel-guide. Introduktion

Manual till funktionen Rapport/Export (beta) i Compos - Föräldrastöd February 2, 2016

Datorövning 1 Statistik med Excel (Office 2010, svenska)

Datorövning 1 Statistik med Excel (Office 2007, svenska)

Datorövning 1 Statistik med Excel (Office 2007, svenska)

DATORÖVNING 2: TABELLER OCH STANDARD-

KALKYL OCH DIAGRAM. Kalkylbladet. 170 Datorkunskap Kalkyl och diagram

a) Skapa en ny arbetsbok. b) Skriv in text och värden och ändra kolumnbredd enligt nedan.

4 Kolumn Kalkylbladet är uppdelat i rader (horisontellt) och kolumner (vertikalt). Där dessa möts finns alltid en cell.

Intro till SPSS Kimmo Sorjonen (0811)

Introduktion till Word och Excel. 14 september 2008

Elevhantering. Välj Tabell - Elev. Konstatera att elevtabellen är tom! I brist på elevinformation måste schemafilen få reda på följande:

1. DEFINIERADE TABELLER. 1.1 Definiera en Excel-tabell

Liten handledning i Excel och StarOffice Calc i anslutning till Datorövning 1

Microsoft Office Excel, Grundkurs 1. Introduktion

Datorövning 2 Statistik med Excel (Office 2007, svenska)

Microsoft Excel Grundkurs

Kolumn A och rad 1 kallas A1 Kolumn B och rad 1 kallas B1. Klicka i cell A1 Skriv 100 i cell A1 och tryck Enter

Inledning till OpenOffice Calculator Datorlära 2 FK2005

Grundkurs 2 IKT. Dan Haldin Ålands lyceum

Universitetskanslersämbetets Högskoleutforskare. En introduktion till analysvyn exemplet måluppfyllelse

Datainmatning TÄNKTA BETECKNINGAR. Variabelnamn/kolumnbeteckning, Dummyvärden, som matas in beroende på aktuellt svarsalternativ

Datorövning 1 Calc i OpenOffice 1

En introduktion till och första övning for Excel

Grundläggande statistik kurs 1

Datorlaboration 7. Simuleringsbaserade tekniker

Marknadsinformationsmetodik Inlämningsuppgift

Från vilka klasser hämtas eleverna till undervisningsgrupperna? Vilka undervisningsgrupper kan schemaläggas samtidigt?

Uppgift 1. OPTIMERA RESURSUTNYTTJANDET.

Ett enkelt Kalkylexempel - Fruktaffären

STOCKHOLMS UNIVERSITET. Handbok 2. Funktionaliteter moveon 4

Hämtning av sekundärdata och introduktion till Excel

Information efter genomgång av Microsoft Excel 2010

Pivottabeller. Del 2. Dan-Rune Hanssen

Importera och använda en textdatabas i Excel

Fältnamn /Rubrik Fältnamn /Rubrik Fältnamn /Rubrik Fältnamn /Rubrik Data Data Data Data Data Data Data Data

Ett litet kompendium om Excel 2003 som statistiskt verktyg

Richard Öhrvall, 1

FK2005 Datorövning 3

Handledning för konstruktion av tabeller och diagram med Excel

DATORÖVNING 1: INTRODUKTION TILL DATORSYSTEMET. BESKRIVANDE STATISTIK. SANNOLIKHETSLÄRA.

Datoro vning 1-2 Statistisk analys av kodade svar

1 Ändra kolumnbredd och radhöjd

Kalkylprogram. I övrigt kan man också söka på Google eller YouTube för att få mer information.

Excel Övning 1 ELEV: Datorkunskap Sida 1 Niklas Schilke

IT-körkort för språklärare. Modul 2: Blogg

Valresultat Riksdagen 2018

Grunderna i Excel. Identifiera gränssnittsobjekt som du kan använda för att utföra vanliga uppgifter.

Öppna, redigera och spara filer som ska laddas upp i Socialstyrelsens portal Filip med hjälp av Excel

Tio vanliga Excel-problem

Manual för att skicka mejl via medlemsregistret på webben

samma sätt. Spara varje uppgift som separat Excelfil. För att starta Excel med Resampling-pluginet, välj Resampling Stats for Excel i Start-menyn.

Formulär i Sitecore. Innehåll. Inlogg sitecore:

Kom igång. Readyonet Lathund för enkelt admin. Logga in Skriv in adressen till din webbsida följt av /login. Exempel:

Snabbkommandon och andra nyttigheter i Calc

FK2002- FK2004 (HT2011)

Datorövning 1 Enkel linjär regressionsanalys

Extramaterial till Matematik Y

Diagram för olika situationer

Katedralskolan Lena Claesson MICROSOFT EXCEL

IdrottOnline Klubb manual medlemsregistret

e-fakturaunderlag i websesam Uppföljningstips i Excel

Datorövning 1 Introduktion till Minitab och Excel

Introduktion till Word och Excel

Beskrivande statistik

Excel kortkommando. Infoga rad, kolumn eller cell Ta bort rad, kolumn eller cell

Dokumentation av rapportmall

Grundkurs 1 IKT Filhantering

Diagramritning med Excel och figurritning med Word

INSPIRA. Microsoft. Excel 2007 Grunder

Idiotens guide till. Håkan Lyckeborgs SPSS-föreläsning 4/ Av: Markus Ederwall, 21488

Kommentar [k1]: Behöver vi kommentera det som finns till höger ovanför schematyp?

Laboration: Att inhägna ett rektangulärt område

DATORÖVNING 5: SANNOLIKHETSFÖRDELNINGAR FÖR

INNEHÅLL DEL 2 FORMATERA KALKYL DEL 1 SKAPA KALKYL

Manual. Anpassad för CMS Made Simple version 1.9.x (uppdaterad ) Birger Eriksson webblots.se

Steg 7 Excel 2007 Windows 7

Kort sammanfattning av de funktioner som används för att Skapa en smart Dashboard!

Arbeta med normalfördelningar

Efter att ha gjort ett urval av patienter i förlossningsliggaren kan du göra en rapport som visar de uppgifter du är intresserad av.

Manual för lokalredaktörer villaagarna.se

LATHUND EXCEL XP. RXK Läromedel, Tel: , Fax: e-post:

Att ta fram listor/rapporter från Inner Wheels medlemslista i Excel

6 PIVOTTABELLER SKAPA PIVOTTABELL. Skapa pivottabell

I dokumentet beskrivs hur man i medlemsregistret (MiRiaM) utför en så kallad avancerad sökning.

Kapitel 10 Matriser. Beräkning med hjälp av matriser. Redigering av matriser

Introduktion till PAST

Kopplingar via datalänk från Winbas till Excel samt Pivottabell 1 (13)

Introduktion till Excel

Manual Betongindustris kundportal

INNEHÅLL EXCEL 2000 FORTSÄTTNING...

Laboration 1. i 5B1512, Grundkurs i matematisk statistik för ekonomer

Kapitel 15: Data/Matrix Editor

På följande sidor återfinns en kort dokumentation som beskriver några användbara programfunktioner.

Transkript:

ANVISNINGAR Datorlaboration 1 Deskriptiv statistik med hjälp av MS Excel Detta häfte innehåller kortfattade anvisningar om hur ni använder Excel under denna laboration. Be om hjälp när/om ni tycker att dessa anvisningar är alltför knapphändiga. Innehållsförteckning: 1. Medelvärde, median och varians (sid. 1-3) 2. Histogram (sid. 4-12) 3. Punktdiagram (sid. 13-14) 4. Beräkna relativa frekvenser (sid. 15-16) 5. Sortera data (sid. 17-18) För samtliga nedanstående exempel används följande "fingerdata" för sex personer. Observera att denna excelfil inte är identisk med den ni själva analyserar!

1:1 Medelvärde för kroppslängd. Skriv in =average() i någon valfri cell och skriv därefter mellan parenteserna in det cellområde vars medelvärde skall beräknas (i exemplet nedan området D3:D8). Tryck därefter ENTER. Allmänt tips: istället för att skriva in cellreferenser för hand kan man använda musen och markera de aktuella cellerna genom att "dra" samtidigt som vänster musknapp hålls nedtryckt. Mycket användbart även i andra sammanhang 2.

3. 1:2 Median för kroppslängd: 1:3 För att beräkna varians för kroppslängd skrivs Var.s: (för ett stickprov - om hela populationens varians skall beräknas används istället funktionen =variansp():

2:1 Histogram för kroppslängd. Använd alternativet Dataanalys... som du finner under fliken Data i den övre menyn: 2:2 Välj därefter Histogram: 4.

2:3 Klicka på OK, så öppnas följande fönster: 5.

2:4 Markera med musen (eller skriv in) de aktuella cellreferenserna i fältet Indataområde (obs. att dollartecknen "$" inte behöver skrivas in). Om fältet Fackområde lämnas tomt bestämmer Excel automatiskt antalet av antalet intervall i histogrammet (jfr. punkt 2:13 nedan). För att få bättre kontroll över var i ert Excel-dokument histogrammet hamnar kan ni skriva in något, t. ex. "Histogram för längd ", i fältet Nytt kalkylblad (nästa gång ni gör ett histogram ändrar ni detta namn till något annat namn). Klicka därefter på OK: 6. 2:5 Resultatet blir en tabell (på ett nytt ark) där värdena i kolumnen Fack utgör övre intervallgränser ("Fler", cell A:4 nedan, motsvarar alltså klassen "större än 171.5" i detta exempel), medan siffrorna under Frekvens representerar antalet observationer i respektive intervall (totalt sex st. vilket stämmer i detta fall):

2:6 I ett sista steg gäller det att använda tabellen ovan som utgångspunkt för att konstruera det så kallade histogrammet. Markera cellerna i kolumnen frekvens. Välj fliken Insert och klicka på Column 7. 2:7 Då får du upp ett diagram som ser ut så här: 2:8 För att slutligen få rätt värden på x-axeln, högerklicka i figuren och välj Select Data. Välj Edit i rutan Horizontal (Category) Axis Label, då får du upp en ruta:

Markera cellerna i kolumnen Fack och tryck på ok. Tryck därefter på ok igen. 8.

2:9 För att minska avståndet mellan staplarna, högerklicka på någon av dessa och välj Format data Series...: 9.

10. 2:10 Sätt Gap Width till 0% och välj close: :

2:11 Det färdiga histogrammet ser nu ut som följer: 11.

2:12 Om ni själva vill bestämma antalet intervall i histogrammet ska fältet Fackområde fyllas i (jmf. punkt 2:4 ovan). Börja med att skriva in de övre klassgränser som ni vill ha i några valfria celler ovanför varandra (i exemplet nedan är tre lika breda intervall angivna: 150, 160 och 170; cellerna H3:H5, vilket kommer att resultera i fyra intervall i histogrammet eftersom "Fler än 170" också kommer att inkluderas). Markera därefter dessa celler. Fortsätt som förut (se punkterna 2:5-2:11). 12.

3:1 Punktdiagram för variablerna kroppslängd och pekfinger. Välj Scatter under fliken Insert: 13. 3:2 Högerklicka i den tomma rutan och välj Select data. Klicka på Add:

3:3 Skriv därefter in de cellreferenser som representerar värdena på x- respektive y-axeln i fälten X-värden och Y-värden. För att på ett enkelt sätt göra detta kan man klicka på den lilla rutan längst till höger i fältet. Följande ruta öppnar sig och ni kan skriva in, eller med musen markera, de celler som ska ingå som x- resp. y-värden (i bilden är kolumnen E, lillfingerlängder, markerad som x-värden): 14. 3:4 Tryck på ok och sen ok igen och resultatet blir det önskade punktdiagrammet. Genom att klicka på diagramrutan och gå in på fliken Layout kan ni namnge axlarna.

4:1 Beräkna relativa frekvenser, i detta fall exemplifierat med variabeln kön. Det finns flera sätt att göra detta på. Här följer ett förslag: Börja med att infoga in ny (tom) kolumn, förslagsvis alldeles till höger om kolumnen "Kön". Högerklicka på kolumnhuvudet (i detta exemplet märkt "C") och markera hela kolumnen. Välj därefter Insert: 15. 4:2 I cellen C3 skriver ni nu in följande formel: =if(b3="k";1;0), där B3 i detta exempel alltså är cellen alldeles till vänster om cellen med formeln (notera semikolon). Denna villkorsfunktion betyder i klartext följande: "Om det står "k" i cell B3, skriv en etta i denna cell (C3), om det inte står "k", skriv istället en nolla":

4:3 Tryck ENTER och kopiera därefter innehållet i cell C3 (använd tangenterna Ctrl+c) och klistra in detta i cellerna C4:C8 (tangenterna Ctrl+v). Det bör nu stå en etta vid varje "k" och en nolla vid varje "m" (OBS att ni ev. har andra beteckningar än "k" och "m" för kvinnor och män i er fil): 16. 4:4 Den relativa frekvensen kvinnor kan nu beräknas som medelvärdet för cellerna C3:C8, vilket i vårt exempel blir 0.666 eller ca. 67% (=4/6):

5:1 Ibland behöver man sortera sina data. Här följer ett exempel, åter för variabeln Kön. Börja med att markera hela tabellen, inklusive rubrikerna på översta raden: 17. 5:2 Välj därefter Sort under rubriken Data:

5:3 Välj att sortera efter variabeln "Kön". Se till att alternativet My data has headers är ikryssat, och tryck OK: 18. 5:4 Resultatet i vårt exempel blir som följer. Observera att samtliga kolumner har "följt med" i sorteringen (jmf. översta figuren på sid.1). Detta beror på att vi började med att markera hela tabellen innan vi sorterade våra data (se 5:1). Om vi endast hade markerat kolumnen "Kön" hade resultatet blivit att endast denna kolumn blivit sorterad, vilket inte är önskvärt i detta fall, eftersom vi ju vill att varje rad ska innehålla data för en och samma person: