Töres Theorell Tores.Theorell@stressforskning.su.se www.stressforskning.su.se
E5er. A.R. Kagan & L. Levi samt T. Theorell
Neurobiologin har gjort stora framsteg (fmri bland annat) och plötsligt kan man se stress i hjärnan
Barn är väldigt tydliga och HPA- axelns känslighet programmeras under den allra första Oden (kanske redan under fosteroden!). En grupp barn som växer upp i mindre stressade omständigheter än andra är barn i antroposofiska familjer. Dessa har under de två första levnadsåren mycket lägre salivkorosolkoncentraoon än barn i familjer som i övrigt är jämförbara men inte är antroposofiska. Trygghet för barnet i stressituaooner sänker salivkorosol och extremt Ollbakadraget eller nervöst beteende hos barn predicerar störd corosolreglering i vuxenåren
Man ser på samspelet mellan gener och omgivning på et annat sät idag - gener kan både akoveras och av- akoveras
Mind- body interrelaoonship in DNA methylaoon. Szyf M. Chem Immunol Allergy. 2012;98:85-99.
T 15 10 5 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Anthro Anthro Partl. Anthro Non-anthro SalivkorOsol som mäts hos barn vid 6 (1,2,3), 12 (4,5,6) och 24 (7,8,9) månaders ålder på morgonen (1,4,7), e5ermiddagen (2,5,8) och vid läggdags (3,6,9). Geometriska medelvärden, nmol/l Barn i antroposofiska (turkosa), delvis antroposofiska (mörkblå) och icke antroposofiska (ljusblå) familjer From Swartz J, Stenius F, Alm J, Theorell T and Lindblad F: Life style and salivary corosol at the age of 6, 12 and 24 months Acta Paediatrica 101: 979-984, 2012
Ökning av antalet arbetande i vissa branscher Antalet arbetande i administraoon och media ökade från 342593 år 1985 Oll 553480 år 2004 Antalet arbetande i utbildning och forskning ökade från 278276 år 1985 Oll 463194 år 2004
Minskning i antal arbetande i vissa branscher Antalet arbetande i jordbruk, fiske och skogsbruk har minskat från 149 982 år 1985 Oll 77 338 år 2004 Antalet arbetande inom industri och gruvdri5 har minskat från 930 756 år 1985 Oll 731 704 år 2004 Antalet arbetande inom vården har minskat från 739 653 år 1985 Oll 682 971 år 2004
Sverige är i et annat utvecklingsskede än t ex Spanien. (Smulders et al Worklife in the Netherlands 2006) Norra och Västra Europa karakteriseras av Litet jordbruk och mycket service Korta arbetsveckor Hög grad av komplexitet, autonomi and datajobb Små fysiska risker Men Sverige och Finland är i topp när det gäller arbetsintensitet
12,5 Procent arbetande män med "arbetsrelaterade psykiska besvär" 10,0 7,5 stress, psyk, män stress, psyk, kv 5,0 2,5 0 2 4 6 8 95,96,97,98,99,00,01 Källa: Arbetsorsakade besvär, SCB och AMV.
Utvecklingen av stressrelaterade arbetsbesvär enligt SCB/AV 1996-2005, kvinnor 17 16 15 Stressbesvär 14 13 12 0 2,5 5 7,5 10 12,5 1996-2005 Theorell 2008
Sjuktalet för män och kvinnor från 1955 t o m 2001 30 25 20 15 kvinnor män 10 5 Åren motsvarar 1955 t o m 2001 Källa: RFV-statistik tillgänglig på http://statistik.rfv.se/
Sjuktalet i Sverige för män och kvinnor från 1998 Oll och med 2009 30 25 20 15 10 5 0 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Kvinnor Män
Figur 2.1.1 Antal sjukpenningdagar per försäkrad kvinna (i åldern 16 67) och år, Källa: Försäkringskassans officiella staosok 1955 Oll 2011. Minimum 10, max 28
När analyser gjorts av hela föregående år visar Försäkringskassan at sjukpenningtalet blev 7,7 dagar och därmed ökade med 0,9 dagar jämfört med förra året. Under samma Od ökade de nybeviljade sjuk- och akovitetsersätningarna per tusen försäkrade med 0,43 individer. Likaså ökade antalet sjukpenningdagar i sjukfall upp Oll 2,5 år med 12,7 procent under 2012 jämfört med året innan.
Andel yrkesarbetande kvinnor som rapporterar för höga krav i arbetet efter sektor 70 60 krav kv stat krav kv kom 50 krav kv lands krav kv ind 40 krav kv handel 30 0 1 2 3 4 5 6 1991=1, 1993=2, 1995=5, 1997=4, 1999=5 Källa: Arbetsmiljöundersökningarna 1991-1999 sammanställning från Arbetsmiljöverket och Statistiska Centralbyrån: Negativ stress och ohälsa. Information om utbildning och arbetsmarknad 2001:2, 2001 Theorell 2008
Förekomst av för höga krav (%) bland yrkesarbetande män i Sverige uppdelade på sektorer 70 65 % som uppger hög akrav 60 55 50 45 40 krav stat krav kom krav lands krav ind krav handel 35 1991 1993 1995 1997 1999 Källa: Arbetsmiljöundersökningarna 1991-1999 sammanställning från Arbetsmiljöverket och Statistiska Centralbyrån: Negativ stress och ohälsa. Information om utbildning och arbetsmarknad 2001:2, 2001 Theorell 2008
Förekomst av bristande kontroll bland yrkesarbetande kvinnor i Sverige (%) 80 70 60 stat, k kommun, k landsting, k 50 40 industri, k handel, k 30 0 1 2 3 4 5 6 91,93,95,97,99 Källa Arbetsmiljöundersökningarna 1991-1999 sammanställning från Arbetsmiljöverket och Statistiska Centralbyrån: Negativ stress och ohälsa. Information om utbildning och arbetsmarknad 2001:2, 2001
Förekomst av bristande kontroll bland yrkesarbetande män i Sverige (%) 65 60 55 50 45 40 stat, m kommun, m landsting, m industri, m handel, m 35 30 0 1 2 3 4 5 6 91,93,95,97,99 Källa Arbetsmiljöundersökningarna 1991-1999 sammanställning från Arbetsmiljöverket och Statistiska Centralbyrån: Negativ stress och ohälsa. Information om utbildning och arbetsmarknad 2001:2, 2001
En helt färsk publikaoon i Lancet (et europeiskt samarbetsprojekt IPD) visar at kombinaoonen höga krav och små kontrollmöjligheter i arbetet ökar risken för hjäronfarkt under uppföljning hos arbetande män och kvinnor som inte hade hjärtkärlsjukdom vid start. Oberoende av andra riskfaktorer Överrisken 1.3
Medelvärde för psykiska krav i arbetet (fem frågor med fyra svarsalternaov från aldrig Oll allod eller nästan allod 1-4, summa 5-20) Män 1990 11.8 Kvinnor 1990 12.2 Män 2008 13.3 Kvinnor 2008 13.4 Män 2010 12.8 Kvinnor 2010 13.1 Medelvärde för påverkansmöjligheter i arbetet (två frågor med fyra svarsalternaov 1-4, summa 2-8) Män 1990 6.7 Kvinnor 1990 6.3 Män 2008 6.5 Kvinnor 2008 6.2 Män 2010 6.3 Kvinnor 2010 6.1 Data från Norrtälje Muskuloskeletalt IntervenOonscentrum 1990 (Hagberg/Hogstedt, red, ArbetslivsinsOtutet) och från SLOSH, StressforskningsinsOtutet 2008 och 2010
Från läkarenkäterna 1992 (n=362) respekove 2010 (n=1937) Bejerot et al LäkarOdningen 20:2652-2654, 2011 Tycker du at du har Ollräckligt inflytande på beslut som gäller den avdelning där du själv arbetar? % 1994 2010 Ja o5ast 28 18 Ja ganska o5a 25 21 Ja ibland 22 29 Nej sällan 20 26 Nej aldrig 5 6 Har du så många arbetsuppgi5er at det inverkar negaovt på möjligheten at arbeta effekovt? % Ja o5ast 6 10 Ja ganska o5a 20 27 Ja ibland 44 41 Nej sällan 28 20 Nej aldrig 3 3
RelaOv risk (RR) för utmatning hos svenska läkare (enligt standardiserat formulärindex) med onödiga (skulle de alls behöva göras?) respekove oskäliga (göras av andra?) arbetsuppgi5er (n=1534). Låg nivå Mellannivå Hög nivå (referens) Index Onödiga arbetsuppg. UtmaTning 1 1.54(1.14-2.08) 2.64(1.96-3.55) Index Oskäliga arbetsuppg. UtmaTning 1 2.23(1.52-3.28) 5.24(3.61-7.62) Bejerot et al LT nr 48 2012
Signifikant predik.on av utma3ningspoäng (emo.onell utbrändhetspoäng enligt Maslach) från 2008.ll 2010 i den svenska slosh- studien av svenska arbetande män och kvinnor Förklaringsvariabler i mulovariat analys: Kön, ålder, inkomst, icke lyssnande chef, psykologiska krav, möjlighet at påverka emooonell utmatning och kulturella akoviteter på jobbet vid start, N=6214 Följande variabler hade oberoende säkerställt predikoonsvärde: EmoOonell utmatning vid start Ålder Psykologiska krav Kön Möjlighet at påverka Kulturella akoviteter på jobbet Ej säkerställda oberoende effekter: Inkomst Icke lyssnande chef Theorell. Osika, Leineweber, Magnusson Hanson, Bojner Horwitz and Westerlund: Is cultural acovity at work related to mental health in employees? Int Arch Occ Env Health 2012 (DOI 10.1007/s00420-012- 0762-8)
Faktorer i arbetet som skyddar mot uppkomst av mobbning under tvåårsuppföljning i slosh för personer som vid start ej känt sig mobbade Ingen omorganisaoon Känsla at någon bryr sig om en (kvinnor) Känsla at man inte är utbytbar (män) Organisatorisk rätvisa (män) Ej diktatorisk chef (män) Upplevelse av kontrollmöjligheter Inga motstridiga krav (män) Alltså: När vi kan skapa e; klimat med ökad empa= minskar mobbningsrisken OxensOerna, Elofsson, Gjerde, Magnusson Hanson and Theorell Industrial Health 2012
En nyligen publicerad undersökning från vår grupp visar at dold coping ökar risken för hjäronfarkt
Nära 3000 medelålders initialt friska manliga stockholmare följdes i 10 år efter att ha svarat på frågor bl a om dold coping i jobbet Dold-coping-poäng N Överrisk (95% CI) Låg (4-7) 712 1 (ref.) Medium (8-10) 1288 4.20 (1.25-14.13) Hög (11-16) 708 5.94 (1.75-20.20) Kontrollerat för ålder, demografiska faktorer, beteenderiskfaktorer, krav och kontroll och även för biologiska riskfaktorer Alltså: Ju mer dold coping desto större risk för infarkt under uppföljning, även efter hänsynstagande till andra riskfaktorer Leineweber, Theorell, Westerlund Risk of developing a myocardial infarction in Swedish working men during 10 years of follow-up in relation to covert coping (Stockholm WOLF study) Journ Epidemiol Comm Health, 2011 May;65(5):420-5.
Betydelsen av en icke lyssnande chef i predik.onen av depressiva symptom (standardskala SCL- D- S) hos de anställda MulOvariat analys med depressiva symptom 2008 som uvall och ålder, kön, inkomst och depressiva symptom och icke lyssnande chef 2006 som förklaringsvariabler (n=3269) RelaOv standardiserad beta- koefficient +/- SEM för icke lyssnande chef 1.573+/- 0.704, p=0.026 Alltså: En icke lyssnande chef ökar risken hos den anställde at få värre depressionssymptom två år senare Men när man tar hänsyn Oll krav och kontrol för de anställda försvinner det oberoende värdet av icke- lyssnande chef som prediktor alltså ingår en lyssnande chef I en bra arbetsmiljö e5ersom arbetsmiljövariablerna tar över Theorell et al PLoS One 2012
2,4 2,35 2,3 2,25 2,2 2,15 2,1 2,05 2 1,95 1,9 Mean scores non-listening manager Mandatory school only n=899 (2006), 539 (2008), 403 (403) Short high school education n=1061 (2006), 786 (2008) 629 (2010) At least 3 year high school n=964 (2006), 673 (2008), 589 (2010) Short university n=682 (2006), 499 (2008), 425 (2010) At least 3 years of university n=1227 (2006), 941 (2008), 812 (2010) 2006 2008 2010 Mand school only Short high school 3 year high school Short university 3 year university Theorell, Nyberg, Magnusson Hanson, Oxenstierna and Westerlund: Non-listening and self centered leadership - relationships to socioeconomic conditions and employee health, PLoS One September 2012 Volume 7 Issue 9 e44119
Självcentrerad chef i predikoonen av depressiva symptom hos anställda från 2006 Oll 2008 Lineära (beta) regressioner i mulovariat analys - Step 1: justering för ålder, kön och inkomst men ej för krav och kontroll: 0.179 (p=0.004) - Step 2: justering även för krav och kontroll: 0.132 (p=0.041) Slutsats: En självcentrerad chef innebär risk för ökning av depressiva symptom oberoende av krav och kontroll. Theorell et al PLoS One 2012
En nyligen publicerad undersökning från vår grupp (Hasson, Theorell, Bergquist, Canlon: Acute stress induces hyperacusis in women with high levels of emooonal exhausoon) visar at personer med hög grad av emooonell utmatning inte förmår stänga av obehagligt ljud på samma sät som friska. Resultaten var mycket tydligare för kvinnor än för män PLoS One 2013 8(1); e52945
WORKING CONDITIONS AND ADAPTATION TO CHANGE:STUDY OF HEALTH ISSUES ASSOCIATED WITH RESTRUCTURING ***RESTRUCTURING SURVEY*** To the European Commission Employment, Social Affairs and Inclusion EMPL.C.2 New Skills for New Jobs, Adapta.on to Change, CSR, EGF 15 August 2011 Service Contract No. VC/2007/0482 Commitment No. SI2.484146 Principal inves.gator Harvey M Brenner
Opinions about downsizing (including at least 10% of employees in a worksite) a5er downsizing (Restructuring Survey EC)
Effects on downsizing on emooonal exhausoon (Maslach) in case/control study (Restructuring Survey EC) Survivors France OR 2.10 (p=0.016) Survivors Hungary OR 2.05 (p=0.027) Survivors Sweden OR 1.70 (p=0.114) SOll Unempl France OR 1.05 (p=0.782) SOll Unempl Hungary OR 2.05 (p=0.011) SOll Unempl Sweden OR 0.90 (p=0.774) Thus, effects of downsizing are related both to employment/no employment a5er downsizing and to social security network in the country (worse in Hungary)
Effects on downsizing on depressive symptoms (short form SCL six items, Bech) in case/control study (Restructuring Survey EC) Survivors France OR 3.00 (p=0.001) Survivors Hungary OR 2.80 (p=0.026) Survivors Sweden OR 1.80 (p=0.193) SOll Unempl France OR 2.40 (p=0.019) SOll Unempl Hungary OR 4.90 (p=0.000) SOll Unempl Sweden OR 1.75 (p=0.206) Thus, effects of downsizing on depressive symptoms are also related both to employment/no employment a5er downsizing and to social security network in the country (worse in Hungary)
Psychother Psychosom 2011;80:78 87" DOI: 10.1159/000321557" Health Effects on Leaders and" Co-Workers of an Art-Based Leadership" Development Program" Julia Romanowska a, b Gerry Larsson c Maria Eriksson b Britt-Maj Wikström a, d" Hugo Westerlund b Töres Theorell a, b" a Department of Public Health Sciences, Karolinska Institutet, b Stress Research Institute, Stockholm University," c Department of Leadership and Management, Swedish National Defence College, Stockholm, Sweden, and" d Akershus University College, Faculty of Health, Nutrition and Management, Oslo, Norway"
Two alternatives of leader education Schibbolet Julia Romanowska Projekt KULT 2009 03 30Stressforskningsinstitutet Classical psychosocial educ
Resultat från Romanowska et al Psychother Psychosom 2011 Poäng för dold coping Schibbolet 2.04+/- 0.06 1.95+/- 0.06 1.90+/- 0.05 TradiOonal 1.98+/- 0.05 1.99+/- 0.05 2.07+/- 0.05 StaOsOsk tvåvägsinterakoon 0-18 m, p=0.007 df=1,110 (p=0.022 df=1,86 för enbart anställda)
Total poäng för psykiska symptom (sömnstörning, emooonell utmatning, depressiva symptom) i de två grupperna före, e5er 12 m och e5er 18 m p=0.014 alla, p=0.028 enbart anställda (från Romanowska et al Psychotherapy and PsychosomaOcs, 2011) 2,55 2,5 2,45 2,4 2,35 2,3 2,25 2,2 Before 12 months 18 months Schibbolet Comparison
PlasmakoncentraOon av DHEA- s (skyddande hormon, micromol/l) före, e5er 12 månader och e5er 18 månader p=0.003 alla, p=0.027 enbart anställda 5 4,8 4,6 4,4 4,2 Schibbolet Comparison 4 3,8 Before 12 months 18 months Från Romanowska et al Psychotherapy and PsychosomaOcs 2011
Under interventionsåret konstaterade man en bättre utveckling av personlighetsdraget agreeableness (Big Five) som ganska väl svarar mot empati och vidare av känsla av sammanhang hos cheferna själva i Schibboletgruppen i jämförelse med jämförelsegruppen efter 18 månader Romanowska, Larsson och Theorell: J Management Development, in press 2012
12 month follow-up Hög poäng: LITET laissez faire (alltså högt engagemang). Slutsats: Under året med chefsundervisningen blev cheferna i jämförelsegrupp övertygade om att de blev mer engagerade i sina anställda men de anställda tyckte tvärtom I Schibboletgruppen såg de anställda en förbättring hos sina chefer (mer engagemang) medan cheferna själva tyckte att de blev sämre (mera medvetna?) (Romanowska et al in review 2012)