Smärta hos äldre. Christina Mörk specialist i allmänmedicin och geriatrik



Relevanta dokument
SMÄRTA hos äldre. Christopher Lundborg VÖL OP 7 ANOPIVA SU/Sahlgrenska GÖTEBORGS UNIVERSITET SAHLGRENSKA AKADEMIN

Långvarig. Läkemedelsforum Örebro 2013 Sylvia Augustini Distriktsläkare Överläkare Smärtcentrum Uppsala

BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE I DALARNA

Smärta och smärtbehandling. Eva Otterström Rydberg, överläkare Anestesikliniken HSV

KLOKA LISTAN Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Måste jag ha ont bara för att jag är gammal? Smärtbehandling och Äldre Hösten 2009

Kloka Listan Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Kloka Listan Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

KLOKA LISTAN Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Långvarig smärta hos äldre. SMÄRTDAGEN Uppsala 2019 Sylvia Augustini Smärtläkare, allmänläkare Överläkare Smärtcentrum Uppsala

Faktaägare: Bjarne Sörensen, överläkare, anestesikliniken Växjö

Läkemedelsmottagningen i Uppland. Behövs den? Landstingets ledningskontor

Smärtläkemedel gamla och nya

Effektiv behandling av smärta

KLOKA LISTAN. Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar

Smärta ett nödvändigt ont vid livets slut? Staffan Lundström, Öl, Med dr, Palliativa sektionen Stockholms Sjukhem

Hur ett team kan använda palliativa registret för att hitta förbättringsområden

Smärtlindring. Staffan Lundström, Docent, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem

Den vidunderliga smärtan

16 SMÄRTA TERAPIRÅD. ALLMÄNT Gör en smärtanalys innan behandlingsstart

KLOKA LISTAN. Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar

Dagens program. Sida 1

Diabetes mellitus. (Typ1) Typ2 (LADA) (Blandformer)

KOMMUNALA AKUTLÄKEMEDELS- FÖRRÅD

Smärta. Palliativa rådet

KLOKA LISTAN Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar

Smärta palliativa aspekter

Piller och sprutor eller Farmakoterapi och anestesiologiska behandlingsmetoder


Vad är smärta? Obehaglig förnimmelse och känslomässig upplevelse som följer en verklig hotande vävnadsskada eller beskrivs som en sådan.

Långvarig smärta hos barn och ungdomar Farmakologisk behandling. Olaf Gräbel Smärtcentrum An/Op/IVA Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Östra

Smärta hos äldre och vid demens - ett palliativt problem

KLOKA LISTAN. Expertrådet för geriatriska sjukdomar

KLOKA LISTAN. Expertrådet för geriatriska sjukdomar

Smärta och KASAM. Peter Strang Professor i palliativ medicin, överläkare Vetenskaplig ledare, PKC Processledare (palliativa cancerprocessen) RCC

Äldre och läkemedel 18 november 2016

SMÄRTA. Symtomkontroll, , Annika Pohl, Waldemar Bau

Indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre. Rim Alfarra, leg. apotekare Läkemedelskommittén Landstinget Sörmland

FARMAKOLOGISK BEHANDLING AV LÅNGVARIG SMÄRTA

Anna Ekelund arbetar som överläkare SSIH i Värnamo, specialist i anestesi-och intensivvård och diplomerad smärtläkare

Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Smärta hos äldre - läkemedel. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

Patienter på remiss för smärtor ska kunna bedömas av samtliga ST-läkare, specialister och överläkare.

Behandling av nociceptiv muskuloskeletal smärta. Bild 2

Neuropatismärta Etiologi, diagnos och behandling. Håkan Samuelsson, Smärtmottagningen, SÄS Borås

Neuropatisk smärta. Smärta initierad eller orsakad av primär lesion eller dysfunktion i nervsystemet

Smarta råd om läkemedel för äldre

Läkemedelsbehandling vid smärta. Stellan Sjökvist Överläkare Smärtbehandlingsenheten NU- sjukvården

Hemvårdsenheten och Mobila Hembesöksteamet

ALLT OM SMÄRTA. Solutions with you in mind

Smärta och inflammation i rörelseapparaten

Rationell läkemedelsbehandling till äldre

Äldre och läkemedel. Anna Berglin, apotekare, Läkemedelsenheten

WHO:s smärttrappa gäller än:

RÄTT SMÄRTBEHANDLING TILL RÄTT PATIENT ÖL, MLA

Smärta och obehag. leg. sjuksköterska. Ingeli Simmross Palliativt kunskapscentrum i Stockholms län. pkc.sll.se

Hur ska vi behandla patienter med smärta?

Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

behandling smärtanalys fysiologi & psykologi

ORSAKER TILL ÖKAD LÄKEMEDELSANVÄNDNING

Läkemedelsförskrivning till äldre

Smärtbehandling. Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation.

De 3 S:en vid demenssjukdom. Symtomskattning Symtomlindring Symtomprevention

Smärtbehandling. Nationellt kvalitetsregister för öron-, näs- & halssjukvård, Referensgruppen för tonsilloperation.

SMÄRTANALYS att välja rätt behandling REK dagen

Cancerrelaterad smärta

Farmakologiska metoder för behandling av långvarig smärta. Svenska Läkaresällskapet

Agenda AKUT SMÄRTA. Två olika typer av smärta Hur kommer smärtan till hjärnan? Långvarig smärta är inte akut smärta

Tema äldre och läkemedel

Läkemedel och fall - stå pall trots piller -

Apotekets råd om. Huvudvärk

Kloka Listan Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar

Indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre 2011

När det gör ont innehåll

Äldre och läkemedel LATHUND

Utbildningsmaterial för omsorgspersonal om läkemedel och äldre. Medverkande: Marita Eriksson Maj Landström Sandberg Åsa Kalliomäki

16 SMÄRTA. ALLMÄNT Gör en smärtanalys innan behandlingsstart

Etik och praktik att göra rätt för den demenssjuke. Fallbeskrivning 1

Fallrisk. Vilka läkemedel ska vi vara uppmärksamma på? Ulrika Tornberg, leg Apotekare Ortopedavdelning 70D

Strategier vid långvarig smärtproblematik

Peter Strang, professor, överläkare

Läkemedel till äldre

RÄTT SMÄRTBEHANDLING TILL RÄTT PATIENT

Hur kan sjuksköterskan förbättra kvalitet och säkerhet i patientens läkemedelsbehandling?

Läkemedelsanvändningen och Läkemedelsgenomgångar på Solbackens äldreboende Modul 1

Om läkemedel. vid depression STEG 2 4

Smärta palliativa aspekter

God läkemedelsanvändning för äldre hur/när når vi dit? Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

MIGRÄN. Medicinska riktlinjer. remissversion. Terapigrupp Neurologi Mats Cederlund Mats Elm Per-Erik Lygner

Oro, ångest och nedstämdhet i palliativ vård

LÄKEMEDELS- GENOMGÅNGAR på praktiken i praktiken

Diclofenac T ratiopharm

Läkemedelsgenomgångar på Alströmerhemmet plan 3-5

SFAI fortbildningsföreläsningar 2016

Opioidbehandling vid cancerrelaterad smärta

Smärtfarmaka och akupunktur

Läkemedelsgenomgångar på sjukhuset

Äldre och läkemedel. Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder. Polyfarmaci Äldre och kliniska prövningar

Naloxon Nässpray mot opioidöverdos. Utbildning för utbildare i Region Skånes Naloxonprojekt

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF

Transkript:

Smärta hos äldre Christina Mörk specialist i allmänmedicin och geriatrik Informationsläkare Läkemedelsenheten Hemvårdsenheten / Mobila Hembesöksteamet

Smärta hos äldre Uppkomst och utredning

Förekomst av långvarig smärta Upp mot 50 % av personer +65år (VAS > 5) På SÄBO: 80% lider av smärta, varav 50 % ej får adekvat smärtbehandling Orsaker Artros, osteoporos - muskuloskelettalt Cancer Diabetes, neurologiska sjd Landstingets ledningskontor

Varseblivning och reglering Uppåtstigande banor leder impulsen till smärtcentrum Smärthämning via nedåtstigande banor Endogena opioider

Hur reagerar äldre på smärta? Högre smärttröskel Längre uthållighet Sämre hämmande mekanismer Längre period lokal ömhet och sekundär central hyperalgesi => lättare utveckla kronisk värk Viktigt behandla akut smärta adekvat! (ex höftfraktur) Landstingets ledningskontor

Följder av smärta Sömnstörning Depression Ångest Kognitiv försämring Minskad social aktivitet Nedsatt aptit Fallrisk nedsatt funktionsförmåga och livskvalitet

Akut smärta ----------------------------------- Långvarig smärta (>3mån) Smärta Nociceptiv Neuropatisk Somatisk Visceral Perifer Central

Nociceptiv smärta - somatisk Väldefinierad, tätt med smärtreceptorer i vävnader Ökad känslighet vid skada = sensitisering Karaktär: molande, tryckande, bultande Reagerar på stimuli: Mekaniska (tryck, svullnad ) Kemiska (infektion, toxiska ämnen) Termiska (värme / kyla) Landstingets ledningskontor

Från inre organ Svårdefinierad, diffus Nociceptiv smärta - visceral Reagerar på ischemi, utspänning, inflammation Ex: kolik, gall-/njursten Refererad smärta känns någon annanstans hjärta => vä arm lever => hö axel mjälte => vä axel pancreas => mellan skulderblad urinvägar/genitalia => rygg, ljumskar, lår Ev ökad smärtkänslighet i huden där Landstingets ledningskontor

Neuropatisk smärta Kronisk diabetesneuropati Hos 16 % av diabetiker Bara 12,5 % av dessa har berättat om besvären för sin doktor 39,3 % av de som fått diagnos har ej fått beh

Orsakas av skada i nervsystemet Neuropatisk smärta Karaktär: brännande, blixtrande, ilande, huggande, svidande Utbredning: i ett nervområde, med utstrålning Bortfall av känsel = hypoestesi Ökad känslighet för smärtsamt stimuli = hyperalgesi Smärta av bara beröring/tryck/kyla = allodyni Central: MS, post stroke Perifer: diabetes, Herpes Zoster Landstingets ledningskontor

Var? (smärtteckning) Smärtanalys När? (tidpunkt på dygnet? akut / kronisk / återkommande? duration?) Hur? (karaktär) Varför? (Vilken smärttyp?) Hur mycket? (skattning av intensitet) Utlösande faktorer Lindrande faktorer Landstingets ledningskontor

Smärtteckning Smärtpunkter vid fibromyalgi (från Läkemedelsboken 2014) Låt patienten rita själv! UNDERSÖK PATIENTEN! och markera därefter Notera felställningar, skador, sår etc

Smärtskattning VAS VisuellAnalogSkala Numerisk skala NRS

Pat-fall: Arga Agda

Kvinna 84 år Demens, MMT 12. Pat-fall: Arga Agda Hemläkarjour 20/12: Dsk önskar bedömning. Pat skriker, kastar saker, slåss och nyps. Får beh mot UVI. Direktplats => korttidsplats => SÄBO Rond 8/1: Pat vägrar gå upp, vägrar läkemedel och mat/dryck. Värjer sig vid us, vill vara ifred. (vik dr) Jnl-kopia: deformerad höftled enl gammalt rtg-svar Landstingets ledningskontor

Diskussionsfrågor Hur kan vi förstå att Agda har ont? Hur kan vi beskriva det? Vad kan vi göra åt det? Landstingets ledningskontor

Abbey Pain Scale för bedömning av smärta hos personer med demenssjukdom som har svårt att beskriva sin smärta i tal Observera personen och bedöm graden av påverkan med skalan 0 till 3 i punkt 1 till 6 Summering: Ingen smärta=0 2 Mild=3-7 Måttlig=8 13 Svår=14+ Typ av smärta: Långvarig / Akut / Bland- Översatt till svenska 2011-07-25 från Jennifer Abbey et al (2004) The Abbey pain scale: 1 minute numerical indicator for people with end-stage dementia International Journal of Palliative Nursing, Vol 10, No 1pp 6-13. Svenska Palliativregistret: www.palliativ.se

bettina.husebo@isf.uib.no

Smärta vid demens Norsk studie på SÄBO: Husebo et al, publ BMJ 2011 Visade att smärtbehandling gav en signifikant minskning av agitation och andra neuropsykiatriska symtom - men inte mer sedering Konklusion: Viktigt upptäcka och skatta smärta hos personer med demens! Landstingets ledningskontor

Hur gick det för Agda? Insatt smärt-beh; morfinplåster initialt, sen accepterar hon att ta tabletter Mobiliseras, går uppe med rollator Avlider efter några månader, lugn med sonen hos sig

Hämtas på www.lul.se

Smärta hos äldre Läkemedelsbehandling

Förändringar i njurarna - betydelse för läkemedelsbehandlingen Bara ½ av njurfunktionen kvar vid 80 år jmft med vid 40 år => sämre nedbrytning av ex NSAID, morfin Måste tas hänsyn till vid val av preparat och dosering! Landstingets ledningskontor

NSAID Icke-steroida antiinflammatoriska/antireumatiska läkemedel ger lindring vid inflammation, smärta och feber verkar genom att hämma kroppens tillverkning av prostaglandiner, en grupp ämnen som bildas i ökad mängd vid skador och inflammation Cox1-hämmare (Ipren, Pronaxen, Diklofenak) Cox2-hämmare (Arcoxia, Celebra) - receptbelagda - mer specifika - magsårsrisk ändå? - större hjärt-kärlrisk? (Vioxx indraget) Landstingets ledningskontor

Hjärtpåverkan av NSAID Ökad vätskeretention => ökat blodtryck => ödem och förvärrad hjärtsvikt Ge ej heller till pat med kärlkramp, efter stroke Risk även för yngre, friska att få hjärtinfarkt och förtida död Landstingets ledningskontor

Receptfria NSAID (ospecifika) Ibuprofen; Alindrin, Burana, Ibumax, Ibumetin, Ipren Naproxen; Alpoxen, Eox, Naproxen, Pronaxen ------------------------------------------------------------------------ Diklofenak; Eeze, Voltaren Nabumeton; Relifex Alla NSAID är receptbelagda i Danmark m fl länder Landstingets ledningskontor

Varning för Ipren-mannen! (och andra NSAID)

Diklofenak ingår i ett stort antal läkemedel, t ex Voltaren, Diclok, Dicuno och Eeze. Receptfritt i lägre doser (upp till 75 mg/d) för korttidsbehandling av tillfälliga lätta till måttliga smärttillstånd, t.ex. huvudvärk, tandvärk, muskel- och ledvärk, ryggbesvär, menssmärtor samt mot feber vid förkylningssjukdomar. Landstingets ledningskontor

Akut läkemedelsgenomgång

Yra Tyra, 94 Bor med sonen i lgh 3 trp upp Akt: Öronsus, ökad yrsel sista veckan Tel VC-ssk; rek Akuten träffar ssk från MHT Diagnoser: Astma, angina, osteoporos, blind på ett öga, hörselnedsättning Krea 102 vid akutbesök 1½ år tidigare (pga yrsel) Hembesök av MHT Inga aktuella smärtor, lite besvär från benen nattetid Undersökning: Neurologi ua, bra bt sittande och stående. Landstingets ledningskontor

Tyras läkemedel kommentarer? Calcichew D3 500 mg/400 IE 1x2 Trombyl 75 mg 1x1 Simvastatin 20 mg 1 tn Brufen retard 800 mg 2 tn Alenat 70 mg 1/v Citodon 500/30 mg 1-2 /dag vb Sobril 5 mg 1-2 /dag vb Lactulos 10-15 ml x1 (tar ej) Becotide inhalationer vb (tar ej) Landstingets ledningskontor

Forts Yra Tyra... Husläkare 3 år sen, öronspolning Lm utskrivna i somras per telefon Lmg enl jnl? Akut lmg: tagit extra mkt Citodon mot öronsus, extra Sobril mot sömnbesvär pga obehag från benen. Rgb Brufen sedan rygg- o ledbesvär för 5 år sen, inga smärtor nu. => Rek uts! Lmg av apotekare i teamet: NSAID kan ge tinnitus. Ingen indikation för Simvastatin, Alenat mer än 6 år rek uts. Krea-clearance <25 ml/min (Krea fr 2009, vikt fr 2007) Remiss för uppföljning av husläkare => begäran om fler Lmg på andra pat!. Landstingets ledningskontor

Svaga opioider ej till äldre! Citodon Omvandlas till morfin i levern (ej hos 10%, men 1% gör det snabbare och får mer biverkningar) Ger förstoppning, förvirring Risk för beroende Tramadol Biverkningar: yrsel, förvirring, nedsatt aptit Interaktioner med andra läkemedel Landstingets ledningskontor

Landstingets ledningskontor

Landstingets ledningskontor

Landstingets ledningskontor

Landstingets ledningskontor

Icke-farmakologisk smärtlindring (Taktil) massage TENS Akupunktur Värme / kyla Fysisk aktivitet, träning ex i bassäng Passiv rörelse, vändningar i sängen Hjälpmedel; säng+madrass, rollator/käpp, ortoser, anpassade skor etc KBT Kognitiv beteendeterapi Landstingets ledningskontor

Paracetamol Alvedon, Panodil, Pamol etc Finns som tabletter, supp, mixtur Max 3 gram till äldre (?) Har både perifer och central verkan Basbehandling! Landstingets ledningskontor

Opioider - starka morfin - kortverkande (Morfin) - långverkande (Dolcontin, Depolan) oxycodon - kortverkande (Oxycodon, Oxynorm) - långverkande (Oxycodon, Oxycontin) buprenorfin (Norspan) plåster, byts var 7:e dag fentanyl (Durogesic) plåster, byts var 3:e dag Mot svår smärta, ej som första opioid oxycodon + naloxon (Targiniq) tabletter, ej rek Landstingets ledningskontor

Vid opioidbehandling STARTA ALLTID MED LÅG DOS, ÖKA SAKTA UTVÄRDERA EFFEKT OCH BIVERKNINGAR! Laxantia alltid! Cilaxoral-droppar Makrogol (Movicol, Omnicol) Targiniq = oxycontin med lokal hämmare i tarmen. Ej rek Medel mot illamående vid behov Postafen Primperan (Haldol) Landstingets ledningskontor

För ssk att tänka på! Biverkningar: förvirring, falltendens Förväxlingsrisk kort- och långverkande Oxycodon (tabletter/kapslar /// depottabletter) Vid plåster-beh: Till patienter som ej kan ta tabletter Märk med datum! Laxantia behövs! Landstingets ledningskontor

Landstingets ledningskontor Kortverkande preparat

Landstingets ledningskontor

Pat-fall: Lisa med listan Imdur 120 mg Emconcor 5mg Artrox 625mg Symbicort Forte Acetylcystein Stesolid 5 mg Trombyl 75mg Lomir Esomeprazol 40mg Detrusitol 4mg Furix 40mg x1 Enalapril 5mg Norspan 10ug/t Atrovent Minifom 200mg Sensaval 25mg Digoxin 0,13mg Pantoloc 20mg Alvedon 1g Atarax Pulver Vi-Siblin1x1, Mixt Laktulos 20 ml x1, Pulver Forlax 1 påse/d, Drp Laxoberal 15/d Lösn Betnovat Fludent

Hembesök hos Lisa av MHT Distriktssköterskan, men egenvård lm Sista tiden haft 2 st Norspanplåster, inatt klistrat på 3 st extra på värkande rygg och ben Ej tagit ordinerat Alvedon Kassar med läkemedel, Dexofen i köksskåp Rek 2 Norspan + rgb Alvedon Remiss till husläkare för uppföljning. Landstingets ledningskontor

Lisa hos husläkaren Byte till långverkande morfin per telefon Lm-genomgång vid senare besök utsättníng igen Enl journal tid diagn kotkompressioner => rem DEXA; rek om bisfosfonat och Ca-D-vit Bra åtgärd osteoporosfrakturer är vanlig orsak till smärta! Allopurinol och Ipren pga högt urat och knävärk mindre bra. Landstingets ledningskontor

Landstingets ledningskontor

Landstingets ledningskontor

Landstingets ledningskontor

Antidepressiva Tricykliska amitriptylin (Saroten), nortriptylin (Sensaval) Antikolinerga biverkningar (muntorrhet, urinstämma, förstoppning mm), hjärt-kärl-risk OK i låga doser som ges till natten SNRI Venlafaxin (Efexor) Duloxetin (Cymbalta) Biverkningar från mage/tarm, förvirring Landstingets ledningskontor

Övriga läkemedel Antiepileptika Gabapentin (Neurontin) låg dos, långsamt in Pregabalin (Lyrica) även mot ångest Karbamazepin (Tegretol, Hermolepsin) enbart mot trigeminusneuralgi Obs CNS-biverkningar! Vid lokaliserad smärta (ex efter Herpes Zoster) Versatis smärtplåster med lidocain (bedövning) Capsaicin som plåster eller kräm ej på rek-listan Landstingets ledningskontor

Glukocorticoider / cortison Preparat: Prednisolon, Betapred (tabl) Indikationer: Nociceptiv smärta Neuropatisk smärta Inflammation alternativ till NSAID, (kan även ges som injektion i led) Vid cancerbehandling: Mot ödem Mot illamående Förbättra allmäntillståndet, stimulera aptiten Landstingets ledningskontor

Sjuksköterskans viktiga roll Upptäcka att pat har smärta! Smärtanalys: Var? Varför? Smärtskattning; VAS / Abbey Pain Scale Undersökning! (hud, felställningar, tarm/blåsfunktion) Initiera icke-farmakologisk beh! Koll på läkemedlen! Tar pat sina läkemedel? Hur? Receptfritt? Naturmedel? Uppföljning av effekt och biverkningar Landstingets ledningskontor

Pat-fall: Valsande Valter

Pat-fall: Valsande Valter 85-årig änkling, dotter i Norrland Vägrat hemtjänst Hembesök av ssk för ULSAM-studien Till Minnes-mott: Lågt MMT, mkt ont i ryggen Utredning: Myelom avböjde beh Till SÄBO: Fick smärt-plåster (+paracetamol) Positiv utveckling: dansade med personalen, glad och vänlig Avled efter ett år, höll nya kärestan i handen. Landstingets ledningskontor

Diskussion Är det etiskt att sätta på ett plåster när pat har avsagt sig behandling? ------------------------------------------------------------ Ytterligare frågor utifrån föreläsningarna? Landstingets ledningskontor

Icke farmakologisk behandling Fysisk aktivitet bra för skelett, balans, välbefinnande, smärta Endorfiner Serotonin Landstingets ledningskontor

Landstingets ledningskontor

Fr Adrianas klassif-bild Smärtfysiologi (nociceptiv, neuropatisk, inflammatorisk) Intensitet (lindrig-måttlig-svår, 0-10 numeriska smärtskattningsskala) Tidsförlopp (akut, kronisk) Typ av vävnad inblandade (hud, muskler, inre organ, leder, senor, ben) Syndrom (cancer, fibromyalgi, migrän, andra) Särskilda faktorer (psykiska tillstånd, ålder, kön, kultur) Landstingets ledningskontor

Tabell 1.2 Abbeys skala för smärtskattning. Tecken Beskrivning Poäng Röstuttryck/ljud Gnyr, jämrar sig eller låter Inte alls=0, Lite=1, Måttligt=2, Mycket=3 Ansiktsuttryck Spänd, rynkar näsan, grimaserar eller ser rädd ut Inte alls=0, Lite=1, Måttligt=2, Mycket=3 Förändrat kroppsspråk Rastlös, vaggar, skyddar en kroppsdel eller ihopkrupen Inte alls=0, Lite=1, Måttligt=2, Mycket=3 Förändrat beteende Ökad förvirring, matvägran, ökad eller minskad kroppsaktivitet Inte alls=0, Lite=1, Måttligt=2, Mycket=3 Fysiologisk förändring Kroppsliga förändringar Förändrad kroppstemperatur, puls eller blodtryck, svettning, rodnad eller blekhet i hyn Rivet skinn, tryckskador, kontrakturer eller andra skador Inte alls=0, Lite=1, Måttligt=2, Mycket=3 Inte alls=0, Lite=1, Måttligt=2, Mycket=3 Landstingets ledningskontor