1/10/2011. Direkta och indirekta kostnader Repetition

Relevanta dokument
Produktkalkyler. Grundbegrepp. Förädlingsprocess. Ingår ej i kursen Sid Linjär programmering

Produktkalkyler. Kostnadsslag. Resultatanalys. Kap 17 Kalkylering Kap 18 Självkostnadskalkylering Kap 19 Bidragskalkylering.

Självkostnadskalkylering Resultatplanering- ett exempel Kalkylering s Construction Management

Självkostnadskalkylering Resultatplanering- ett exempel Kalkylering s Construction Management

Fråga 1 Lösningsförslag 1 Fråga 2

Allmänt om kalkylering

Oavsett syfte. Grunder. Nancy Holmberg kap Kalkylobjekt = det man gör kalkylen på. Produkt - Lägsta pris, lönsamhet.

Självkostnadskalkylering. HT-2012 Sofia Pemsel och Louise Bildsten

Företags- och Personalekonomi G88

Övningar. Produktkalkylering. Indek gk Håkan Kullvén. Kapitel 17-19

Seminarium 4 (kap 16-17)

Grunder. Kalkylobjekt = det man gör kalkylen på. Produkt - Lägsta pris, lönsamhet. Nancy Holmberg kap

» Industriell ekonomi

AJK kap 8. Kalkyleringens avvägning. Divisionskalkyl. Övning divisionskalkyl

Kalkyleringens avvägning

TEIE51 Industriell Ekonomi. Produktkalkyler Sofi Rehme

Skärvad Olsson Kap 18

Produktkalkylering. Dagens tema Periodkalkyler. Orderkalkyler - Trad. självkostnadskalkyl - ABC-kalkyl

KALKYL - PRODUKT, SJÄLVKOSTNAD & BIDRAG (KAP. 7-8 & 10) DISPOSITION PRODUKT - DEFINITION PRODUKT (KAP. 7) SJÄLVKOSTNAD (KAP. 8) BIDRAG (KAP.

» Industriell ekonomi

Övningsuppgifter, sid 1 [26] självkostnadskalkylering - facit, nivå E

Kalkyleringens avvägning

Orderkalkylering. Kostnadsbegrepp. ! Direkta kostnader. ! Indirekta kostnader. ! Lämpar sig för företag som har:

Reflektioner från föregående vecka

Produktkalkylering F16 Styrning och ekonomiska grundbegrepp F17 Kostnader och resultatplanering F18 Självkostnadskalkylering F19 Bidragskalkylering

Låsning av slutkostnad 100 % 80 % Ingångsvärde. Minimikrav. Skeden. Program

Kostnads- och intäktsanalys. Ekonomi. Kostnads- och intäktsanalys. Historik. Kap 15 Kostnads- & intäktsanalysens grundbegrepp Kap 16 Resultatplanering

Uppgift: Bidragskalkyl vid trång sektor

Kostnads- och intäktsanalys

» Industriell ekonomi

Normalkalkyl. Divisionskalkyl. Kalkyleringens avvägning. Övning divisionskalkyl Kostnad / styck. Normalkalkyl kostnad / styck =

De generella kalkylproblemen

VBE 013 Byggprocessen och företagsekonomi. Avdelningen för byggnadsekonomi

Hur många (volym/omsättning) produkter/tjänster måste företaget (tillverka och) sälja för att inte gå med förlust?

Inbetalning = kr den 30 juni Intäkt = / 3 månader = kr per månad mellan 1 mars och 1 juni

Emmanouel Parasiris EKONOMISK ANALYS. Introduktionsförel Emmanouel Parasiris 1

Kostnads- och intäktsanalys

HÖGSKOLAN I BORÅS. EKONOMISTYRNING (OPUS) 7,5 Högskolepoäng

d) Vilket resultat erhålls vid samma produktion som i c) om försäljningspriset är 349 kr/st. Resultat = (349 75) * = kr

Kalkyler som beslutsunderlag

Låsning av slutkostnad 100 % 80 % Ingångsvärde. Minimikrav. Skeden. Program

Kalkyl och Marknad: Övningar i produktkalkyler och grundläggande produktvalsproblem Peter Lohmander Version

Tentamen II Redovisning och Kalkylering Delkurs Kalkylering Fredagen den 17 januari 2014

UPPGIFT 1 (8p) Från ett företags redovisning hämtar vi följande underlag. Från balansräkningen Totalt kapital kronor

Reflektioner från föregående vecka

Genomgång av Produktionsekonomianteckningar

2 Normalkalkyl. b) Normalkalkyl. 3 Förändring Fasta kostnader

Kalkylmodeller baserade på direkta och indirekta kostnader

Uppgift: Självkostnad och ABC

Bidragskalkylering. HT-2012 Sofia Pemsel och Louise Bildsten

Skrivning II, Redovisning och Kalkylering, 15 hp

Företags- och Personalekonomi G88

Kalkyl och Marknad: Övningar i produktkalkyler och grundläggande produktvalsproblem MED VISSA FACIT Peter Lohmander Version

PRODUKTKALKYLERING I ETT TJÄNSTEFÖRETAG

Byggdelskalkyl. Låsning av slutkostnad 100 % 80 % Ingångsvärde. Minimikrav. Skeden. Program Projektering Produktion

Fråga 1 Lösningsförslag 1 Fråga 2

Tentamen II Redovisning och Kalkylering Delkurs Kalkylering Lördagen den 15 februari 2014

IEK 415 Industriell ekonomi

HÖGSKOLAN I BORÅS. REDOVISNING OCH EKONOMI INOM OFFENTLIG VERKSAMHET 15 Högskolepoäng

Ett företag har följande samband mellan produktionskostnad och producerad kvantitet:

Tentamen IndustriellEkonomiGK Sid 1 (7)

Uppgift 1 i Kalkyldifferens

Jan Gun Hans Karin Charlotte

Tentamen II Redovisning och Kalkylering Delkurs Kalkylering Fredagen den 16 januari 2015

Tentamen IndustriellEkonomiGK Sid 1 (7) Kurs med kurskod ME1004 Betygsskala A-F Kurs med kurskod 4D1024 Betygsskala 3-5

Introduktion. Av Tobias Lindström KPP039 MDH 2010

Uppgift 1.1 i resultatplanering

Uppgift 1.1 i resultatplanering

Stegfördelning och självkostnadskalkyl för ett producerande företag

Skrivning 2 Redovisning och Kalkylering Delkurs Kalkylering Fredagen den 5 juni 2015

HÖGSKOLAN I BORÅS INSTITUTION: HIT TENTAMEN REDOVISNING OCH EKONOMI INOM OFFENTLIG VERKSAMHET ADMINISTRATÖRSPROGRAMMET :30 13:30

EKONOMISTYRNING (ADM/OPUS) 7,5 Högskolepoäng

IEK415 Industriell ekonomi för E, TD, TM m fl

OBS! Ringa nedan in det tentamensalternativ du tenterar

Sammanfattning. HT-2012 Louise Bildsten & Sofia Pemsel

Företagsekonomi B Ekonomi- och verksamhetsstyrning (Kurskod: 2FE252) Tentamen lördag februari 2012 FACIT/LÖSNINGSFÖRSLAG

ABC-kalkylering (Activity Based Costing) HT-2012 Louise Bildsten & Sofia Pemsel

Tentamen för kurs IndustriellEkonomi GK, Sid 1 (6)

Omtentamen i Ekonomistyrning Fö1020, 3hp, Vt 2013

tentaplugg.nu av studenter för studenter

Tentamen II Redovisning och Kalkylering Delkurs Kalkylering Lördagen den 14 februari 2015

Produktkalkylering - en studie för ett litet producerande företag

LE1 PRODUKTKALKYLERING

Ekonomisk styrning, 15 hp. Omskrivning, Delkurs Kalkylering. Lördag 27 april 2013, kl. 9 13

HÖGSKOLAN I BORÅS INSTITUTION: IDA TENTAMEN REDOVISNING OCH EKONOMI INOM OFFENTLIG VERKSAMHET ADMINISTRATÖRSPROGRAMMET :00 13:00

Jonne Väkeväinen ABC- KALKYLERING INOM BYGGNADSBRANSCHEN

Tentamen 1FE003 Ekonomistyrning och Kalkylering

tentaplugg.nu av studenter för studenter

Ett företag har följande samband mellan produktionskostnad och producerad kvantitet:

Ett företag har följande samband mellan produktionskostnad och producerad kvantitet:

Tentamen i [Fö1020, Företagsekonomi A, 30hp]

KOD = Frågor till kursen Ekonomiska beslutsstöd inom delmomentet Kalkyl och marknad från Peter Lohmander (Totalt 60 p) Version

Redovisning och Kalkylering

För att få betyget Godkänt på denna deltentamen fordras 50% av maxpoäng. För att få delbetyg Väl Godkänd fordras 75% av maxpoäng.

Tentamen IndustriellEkonomiGK Sid 1 (6) Kurs med kurskod ME1002 Betygsskala A-F Kurs med kurskod 4D1200 Betygsskala 3-5

LÖSNINGSFÖRSLAG EFTERUPPGIFTER...

Uppgift 1 (max 8 poäng)

Agenda F3. Internredovisning Produktkalkyl i kontoform. Differenser. Standardpriser. Rep. Efterkalkyl (Ex IR2 a) Förkalkyl Ex.

Övningsuppgifter ABC-kalkylering LÖSNINGAR

Datum: Date: Provkod: TEN1 Exam code: Kursadministratör: Azra Mujkic, tfn 1104,

Transkript:

Produktkalkylering Välkommen till Industriell Ekonomi gk Kapitel 17: Kalkylering, Kapitel 18: ering, Kapitel 19: Bidragskalkylering 1 Håkan Kullvén Hakan.kullven@indek.kth.se Mkr % av TI Intäkter 9 749 Mkr 100 % Kostnader för köpta produkter -5 000 Mkr 51 % Förädlingsvärde 4 749 Mkr 49 % Lönekostnader -2 810 Mkr Avskrivningar -362 Mkr Räntekostnader -531 Mkr Skatt -544 Mkr Resultat efter skatt 502 Mkr 2 Förädlingsprocess Företag Förädlingsvärde Intäkter - Kostnader för köpta produkter Kapitalkostnader Anläggningskapital Kapitalkostnader = Avskrivningar + Räntor Avskrivningar: värdeminskning under perioden Anläggningstillgångar åldras och måste ersättas Räntor på (lånat) kapital för anläggningar Företaget har lånat pengar för anskaffningen 3 1

Kalkyler Kalkylobjekt Förkalkyl upprättas innan beslut tas Efterkalkyl upprättas efter avslut Kalkylobjekt kan vara t.ex. hela företaget, en marknad, en produkt, eller ett projekt Engelska termen: Costing 4 Direkta och indirekta kostnader Repetition Kostnadsslag => Kostnadsställen => Kostnadsbärare Direkta kostnader hänförs direkt till produkterna Indirekta kostnader fördelas stegvis till produkterna 5 Produktkalkylering Nomenklatur för indirekta kostnader Indirekta kostnader = fördelade kostnader, omkostnader, overheadkostnader Materialomkostnader uppstår för materialadministration Tillverkningsomkostnader uppstår i tillverkningsprocessen Försäljningsomkostnader uppstår i marknadsföring & försäljning Administrationsomkostnader uppstår i administration och ledning 6 2

Förädlingsprocessen Operativa flödet 7 Återanskaffningskostnader Nukostnader Ett företag har förbrukat material under februari 2001 för 200 tkr. Nuanskaffningskostnaden för samma material-förbrukning uppgår till 225 tkr. Fastställ den kalkylmässiga kostnaden för materialförbrukningen! Den kalkylmässiga kostnaden är (enligt klassisk kalkylfilosofi) 225 tkr, dvs = nuanskaffningskostnaden. 8 Kalkylmässiga kostnader Avskrivningar Beräkna kalkylmässig avskrivning för år 5 för en maskin som anskaffats för 80 tkr och vars nuanskaffningspris är 110 tkr. Maskinen är fyra år gammal och den ekonomiska livslängden är 10 år. Den kalkylmässiga avskrivningen beräknas genom att dividera nuanskaffningspris med ekonomisk livslängd. 110 tkr / 10 år = 11 tkr/år Den planenliga avskrivningen (avskrivning enligt plan) beräknas genom att dividera anskaffningskostnad med ekonomisk livslängd (bokföringsmässig kostnad). 80 tkr / 10 år = 8 tkr/år 9 3

Kalkylmässiga kostnader Ränta Ett företag betalar ränta bara på lånat kapital. Vid kalkylering skall all kapitalanvändning räntebelastas. Bokförda räntor ersätts med kalkylmässiga räntor, enligt klassisk metod. Beräkna kalkylmässig ränta för ett företag som har en total kapitalanvändning på 100 tkr, varav 75 tkr är lånat kapital och 25 tkr är eget kapital. Ränta till långivare är 11 tkr. Kalkylmässig ränta är 10 % pa. Total kapitalanvändning 100 tkr Kalkylmässig ränta 10 tkr <= 100 tkr * 10 % 10 Bidragskalkyl ering Fullständig kostnadsfördelning, självkostnaden beräknas Vid prissättning på lång sikt För långsiktiga lönsamhetsbedömningar Bidragskalkylering Ofullständig kostnadsfördelning, täckningsbidraget beräknas För kortsiktiga prisbeslut För kortsiktiga lönsamhetsbedömningar 11 Sjävkostnadskalkylering Kalkyler Periodkalkylering (Processkalkylering) Genomsnittskalkyl Normalkalkyl Ekvivalentkalkyl Restkalkyl Minimikalkyl: Endast rörliga kostnader Orderkalkylering (Påläggskalkylering) Påläggskalkyl 12 4

Genomsnittskalkyl Självkostnad per styck (kr/st) = Totala kostnader (kr) / Total produktionsvolym (st) 13 De fasta kostnaderna för en produkt uppgår till 800 kr och de rörliga kostnaderna per styck uppgår till 1 kr. Beräkna fast kostnad per styck, rörlig kostnad per styck och självkostnad per styck med en genomsnittskalkyl! Tillv.volym FK RK FK/st RK/st SjK/st 200 st 800 kr 200 kr 4,00 kr/st 1 kr/st 5,00 kr/st 400 st 800 kr 400 kr 2,00 kr/st 1 kr/st 3,00 kr/st 800 st 800 kr 800 kr 1,00 kr/st 1 kr/st 2,00 kr/st 1600 st 800 kr 1600 kr 0,50 kr/st 1 kr/st 1,50 kr/st Normalkalkyl Självkostnad per styck (kr/st) = Fasta kostnader / Normal volym + Rörliga kostnader / Verklig volym Underabsorberade och överabsorberade fasta kostnader hänger samman med graden av kapacitetsutnyttjande > behandlas strax. 14 Normalkalkyl Exempel Antag att normal tillverkningsvolym i tidigare exempel är 800 st. Verklig tillverkningsvolym är 1600 st. Beräkna självkostnad per styck enligt normalkalkylmetoden! Fasta kostnader = 800 kr, Normal tillverkningsvolym = 800 st Fasta kostnader per styck 1 kr/st <= 800 kr / 800 st Rörliga kostnader per styck 1 kr/st Självkostnad per styck 2 kr/st 15 5

Absorberade kostnader Normalkalkyl Underabsorberade kostnader (Undertäckning) Under normal volym ges ej full täckning för FK Överabsorberade kostnader (Övertäckning) Över normal volym ges mer än full täckning för FK Kapacitetsutnyttjande = beläggningsgrad, sysselsättningsgrad Kapacitetsutnyttjande = Utnyttjad kapacitet / Normal kapacitet, % 16 Ekvivalentkalkyl I januari 2001 uppgår den totala kostnaden för produkterna Alfa och Beta till 1800 kr. Ekvivalenttalet för Alfa är 1,0 och för Beta 1,5. Fördela kostnaderna för resursförbrukningen på produkterna med hjälp av ekvivalentkalkyl. Prod Antal Ekv.tal Ekv.mängd TK SjK/st Alfa 100 st 1,0 100 st = 57 % 1 026 kr 10,26 kr/st Beta 50 st 1,5 75 st = 43 % 774 kr 15,48 kr/st 175 st = 100 % 1 800 kr 17 Ekvivalentkalkyl AGEVEs godsvagnstillverkning Ekv.tal = 1,1 300 st tillverkade 417 tkr * 1,1 = 459 tkr/st Ekv.tal = 1,6 100 st tillverkade 417 tkr * 1,6 = 667 tkr/st 18 Ekv.tal = 2,4 200 st tillverkade 417 tkr * 2,4 = 1 001 tkr/st Verksamhetsårets totala kostnader är 404 490 tkr 1,1 x 300 + 1,6 x 100 + 2,4 x 200 = 970 ekvivalenter. 404 490 tkr / 970 ekvivalenter = 417 tkr per ekvivalent. 6

Restkalkyl Ett företag tillverkar produkten Adam och får också en biprodukt Bertil. Under ett år tillverkades 12 000 ton av Adam och 800 ton av Bertil erhölls som biprodukt. Totala tillverkningskostnaden var 500 tkr. Bertil såldes för 200 kr per ton med försäljningskostnader på 40 tkr. Beräkna tillverkningskostnaden för huvudprodukten Adam med hjälp av en restkalkyl! Total tillverkningskostnad Särintäkt för Bertil Särkostnad för Bertil Täckningsbidrag från Bertil Tillverkningskostnad för Adam 500 tkr 160 tkr <= 800 t * 200 kr/t -40 tkr 120 tkr -120 tkr (netto) 380 tkr 19 Påläggskalkyl 20 Påläggskalkyl AGEVEs loktillverkning 21 dm MO dl TO dtvk TvK AO FO dfk SjK dieselmotor, transmission, hjul, axlar, stål inköpspersonal, förråd, lagerpersonal arbetskraft för kapning, bockning, svetsning, montering kapitalkostnader, förbrukningsmaterial anpassning till kundspecifika krav Tillverkningskostnad administration, företagsledning försäljningsavdelning, orderpersonal provision till lokal agent Självkostnad 7

Omkostnadspålägg Påläggskalkyl (fördelningsnycklar) MaterialOmkostnadspålägg Totala MO / Totala dm TillverkningsOmkostnadspålägg Totala TO / Totala dl AffO-pålägg (AffärsOmkostnad) AO + FO / Tillverkningskostnad 22 Påläggskalkyl Omkostnadspålägg beräknas vid budgeteringen dm 8 000 tkr direkt material dl 7 800 tkr direkt lön MO 400 tkr materialomkostnader TO 3 900 tkr tillverkningsomkostnader TvK 20 100 tkr tillverkningskostnad. AffO 4 020 tkr affärsomkostnader TK 24 120 tkr företagets totala kostnader MO-pålägg: 400 tkr / 8 000 tkr = 5 % TO-pålägg: 3 900 tkr / 7 800 tkr = 50 % AffO-pålägg: 4 020 tkr / 20 100 tkr =20 % 23 Påläggskalkyl Orderkalkyl - känt före order Paradis självkostnadskalkyl dm = 750 kr MO (pålägg 5 %) dl = 800 kr TO (pålägg 50 %) Övriga direkta TvK = 300 kr TvK AffO (pålägg 20 %) SjK per motor 24 8

Påläggskalkyl Orderkalkyl - känt från order & före order Paradis tillfrågas om att legotillverka en motor. dm beräknas till 750 kr och dl till 800 kr samt övriga direkta tillverkningskostnader till 300 kr per motor. Beräkna självkostnaden per motor med påläggskalkyl! dm = 750 kr MO (pålägg 5 %) = 38 kr (750 kr x 5%) dl = 800 kr TO (pålägg 50 %) = 400 kr (800 kr x 50%) Övriga dir TvK = 300 kr TvK = 2 288 kr AffO (pålägg 20 %) = 458 kr SjK per motor = 2 746 kr 25 Påläggskalkyl Orderkalkyl en ny order kommer in Paradis tillfrågas om att legotillverka en motor. dm beräknas till 800 kr och dl till 600 kr samt övriga direkta tillverkningskostnader till 200 kr per motor. Beräkna självkostnaden per motor med påläggskalkyl! dm = 800 kr MO (pålägg 5 %) = 40 kr (800 kr x 5%) dl = 600 kr TO (pålägg 50 %) = 300 kr (600 kr x 50%) Övriga dir TvK = 200 kr TvK = 1 940 kr AffO (pålägg 20 %)= 388 kr SjK per motor = 2 328 kr 26 Aktivitetsbaserad kalkyl (ABC) Begrepp Aktivitet: Arbetsuppgift, verbet, det som görs Exempel: Konstruera, Svetsa, Fakturera Drivare: Orsakar förändring i aktivitetens totala kostnad Exempel: Antal patent, antal svetstimmar, Antal fakturor Tillvägagångssätt Aktivitetens kostnad delad med antalet drivare utfördelas Exempel: Kostnaden för fakturering är 1 000 000 kr, vi har 10 000 fakturor. Produkterna påförs 100 kronor per faktura. 27 9

Outsourcing Entreprenad Vid hög beläggning läggs arbeten ibland ut på andra verkstäder, kallas: Lego 28 Bidragskalkyl Ofullständig kostnadsfördelning Särintäkter - Särkostnader = Täckningsbidrag Täckningsbidrag - Samkostnader = Resultat Svarar på frågan: Ska ordern accepteras? Fasta kostnader ej påverkbara, får ej förstöra prisbilden Hjälp vid produktval i trång sektion (begränsningar) Fasta kostnader ej påverkbara 29 Bidragskalkylering Ledig kapacitet Beslutsregel: En order eller produkt är på kort sikt lönsam att tillverka och sälja om dess täckningsbidrag är positivt. (TB > 0) Det lägsta acceptabla priset på en produkt eller order är det pris som precis täcker produktens (orderns) särkostnad. Beslutsrelevant information. Endast beslutsrelevant information, dvs sådant som är olika i handlingsalternativen, skall ingå. 30 10

Bidragskalkyl Ledig kapacitet AB Pooler vill ha 400 st specialfilter tillverkade till ett pris av 275 kr/st. AB Construct vill ha 50 st enkla motorer tillverkade till ett pris av 3 500 kr/st. Skall någon order accepteras? Filter Motor Material 75 kr/st 1 200 kr/st Löner 50 kr/st 1 800 kr/st Övriga rörliga kostnader 50 kr/st 700 kr/st Andel av fasta kostnader 125 kr/st 1 500 kr/st Total kostnad 300 kr/st 5 200 kr/st Särintäkt 275 kr/st 3 500 kr/st Särkostnad för Material -75 kr/st -1 200 kr/st Särkostnad för Löner -50 kr/st -1 800 kr/st Särkostnad för Övriga RK -50 kr/st -700 kr/st Täckningsbidrag (TB) +100 kr/st -200 kr/st 31 Bidragskalkylering Trång sektor Beslutsregel Välj den produkt som ger störst TTB. Den order eller den produkt som ger störst täckningsbidrag per enhet av den trånga sektionen är mest lönsam. TTB = totalt täckningsbidrag 32 Bidragskalkyl Trång sektor Plåt som används för att tillverka poolstegen Klivi och vilstolen Poolside är begränsad till 4 000 kg á 40 kr/kg per månad. Vilken väljs? Klivi Poolside Försäljningspris 265 kr/st 205 kr/st dm Plåt 100 kr/st 40 kr/st dm Övrigt 5 kr/st 70 kr/st dl 65 kr/st 40 kr/st RK Övrigt 10 kr/st -180 kr/st 20 kr/st -170 kr/st TB 85 kr/st 35 kr/st Klivi (möjlig tillverkning per månad): 100 kr/st / 40 kr/kg = 2,5 kg/st, 4 000 kg / 2,5 kg = 1 600. TTB = 1 600 st * 85 kr/st = 136 000 kr/mån Poolside (möjlig tillverkning per månad): 40 kr/st / 40 kr/kg = 1,0 kg/st, 4 000 kg /1,0 kg = 4 000. TTB = 4 000 st * 35 kr/st = 140 000 kr/mån 33 11

Stegkalkyl Bidragskalkyl Mini-, lätt-, och standardmjölk är mjölkprodukter inom Mjölkproduktions-enheten. Mjölk-, ost-, smörprodukter och övriga mejeriprodukter är mejeriprodukter inom Mejeridivisionen. Mini Lätt Std Summa Intäkter 50 200 300 550 Särkostnader -25-90 -100-215 TB 1 (TB per produkt) 25 110 200 335 Fasta särkostnader för mjölkprodukter -50 TB 2 (TB för Mjölkproduktionsenheten) 285 TB 2 (TB för Ostproduktionsenheten) 300 TB 2 (TB för Smörproduktionsenheten) 150 TB 2 (TB för Produktionsenheten övriga mejeriprodukter) 100 Summa TB 2 835 Fasta särkostnader Mejeriproduktionsenheterna -100 TB 3 (TB för Mejeriproduktionsenheterna) 735 Fasta särkostnader för Mejeridivisionen -150 TB 4 (TB för Mejeridivisionen) 585 34 Stegkalkyl KTH Intäkter från kurser 21 000 tkr Kostnader för lokaler mm -2 000 tkr TB1 (efter rörliga kostnader) 19 000 tkr Kostnader för lärare -14 000 tkr TB2 (efter halvfasta kostnader) 5 000 tkr 35 Övningsgrupper A-I: F2 J-Ö: D33 12