Välkomna till Kardiovaskulära Vårmötet Örebro 4-6 maj 2011

1 Kardiovaskulärt Vårmöte Örebro 4-6 maj, 2011 Nr 1, Onsdag 4 maj Välkomna till Kardiovaskulära Vårmötet Örebro 4-6 maj 2011 Marcus Carlsson Ordförande i Organisationskommittén Hur anordnar man ett Vårmöte? Arbetet med att anordna Vårmötet börjar ett par år innan mötet går av stapeln. Stad, tidpunkt och kongresslokalen måste bokas minst två år i förväg. Vi har stor hjälp av Malmö Kongressbyrå som gör all underrättelsetjänst, talar med kongressfirmorna och som gör besök för att se om lokalen passar vårt möte. Vi har stora krav, det behöver finnas fem föreläsningssalar där en ska rymma minst 1300 personer. Dessutom behöver det finnas en stor utställningsyta för postrar, företag och inte minst kaffe och luncher. Göteborg och Malmö är de städer som varit värdar för Vårmötet flest gånger. Malmö har vi inte möjlighet att komma tillbaka till på flera år. Kongresslokalen i Malmö har rivits och de framtida lokalerna är på planeringsstadiet. Nästa år kommer vårmötet att vara i Stockholm för andra gången. Det blir i den nya kongresslokalen Stockholm Waterfront, en imponerande byggnad med en ännu mer imponerande utsikt. Läget är minst sagt centralt, mitt i Stockholm precis bredvid Centralstationen. Stockholm 2012 Organisationskommittén består av valda representanter från specialitetsföreningarna i Svenska Hjärtförbundet samt representanter för Svensk Barnkardiologisk förening, Svensk Förening för Diabetologi, Svensk Förening för hypertoni, stroke och vaskulär medicin, samt Vårdpersonal inom Cardiologi. Organisationskommittén träffas redan på fredag eftermiddag tillsammans med styrelsen för Svenska Hjärtförbundet för att summera årets Vårmöte och för att starta planeringen för nästa Vårmöte. Sedan har organisationskommittén fyra möten under året fram till nästa Vårmöte då programmet och alla arrangemang diskuteras. En styrgrupp bestående av ordförande, 1:e vice och 2:e vice ordförande samt föregående Vårmötes ordförande har däremellan telefonmöten för att diskutera de löpande frågor som uppstår. Det finns också en lokal kommitté som anordnar kongressmiddagen, de aktiviteter som sker på morgonkvisten före det vetenskapliga programmet, underhållningen m.m. Det viktigaste arbetet sker vid mötet i september då symposieförslagen kommit in från hela Sverige och dessa ska arbetas ihop till ett program som är intressant, mångsidigt och balanserat. Det ska finnas symposier inom alla områden inom hjärt-kärlsjukvård, t.ex. hjärtsvikt, arytmi, kranskärlssjukdom, diagnostik, omvårdnad, prevention och kärlsjukdom. Marcus Carlsson Programmet måste vara balanserat så att alla aspekter av hjärtsjukvård belyses, blir det för många symposier med kardiologiprägel så kanske det blir för få med thoraxanestesi. Högst prioritet får de symposieförslag som är integrerade, d.v.s. där personer från flera olika profes- Artikeln fortsätter på sidan 2 Dagens rubriker Antitrombotisk behandling vid akut koronart syndrom och behov av hjärtkirurgi Hjärtinfarkt och njursvikt - en dödlig kombination Sjukdomsförebyggande metoder i kardiovaskulär sjukvård, till vilken nytta? Depression post myocardial infarction Behövs kardiologi och hjärtkirurgi i utvecklingsländer? Datortomografi hjärta, var står vi idag? Nya metoder för att undersöka blodkärl Urval föreläsningar Werköföreläsning Göran K Hansson Åderförkalkningssjukdomen, ateroskleros, är den underliggande orsaken till de flesta fall av hjärtinfarkt, ischemisk stroke och gangrän

2 atmosfär när vi träffas i organisationskommittén. Dessutom har vi stor hjälp av Malmö Kongressbyrå som ordnar allt praktiskt och har erfarenheterna från alla tidigare Vårmöten att falla tillbaka på. Trombocythämning till hjärtkirurgiska patienter ur ett kardiologiskt perspektiv, Claes Held, Uppsala. Trombocythämning till hjärtkirurgiska patienter ur ett thoraxkirurgiskt perspektiv, Anders Jeppsson, Göteborg. Antitrombotisk behandling till hjärtkirurgiska patienter ur ett thoraxanestesiologiskt perspektiv Sven-Erik Ricksten, Göteborg. Vid akuta syndrom har patienterna en situation i kranskärlen som innebär en hög risk för lokal atherotrombos. Insjuknandet har i regel föregåtts av en plackruptur och flödet är påverkat av en kritisk stenos och redan etablerad tromb. Dessutom finns en generell aktivering av trombocyter och koagulationsfaktorer. Majoriteten av patienterna har redan fått en potent antitrombotisk behandling redan innan coronarangiografin, och har behov av en fortsatt behandling fram till revaskularisering. Problem uppstår vid akut eller subakut hjärtkirurgi, där patienterna kan drabbas av svåra blödningar som kräver reoperation och kan ge upphov även till livshotande komplikationer. Rädslan för blödningskomplikationer kan också onödigt fördröja en operation. Symposiet redogör för problematiken, och försöker se den ur de olika specialisternas synvinkel. Hur gör vi bäst - kan vi kryssa mellan Skylla och Charybdis utan att gå på grund?, frågar Åsa Haraldson Varför behövs det ett Kardiovaskulärt Vårmöte Svenska Hjärtförbundets primära syfte är att öka samarbetet och samverkan inom svensk hjärtsjukvård. Det bästa sättet att göra detta är att anordna Kardiovaskulärt Vårmöte där alla som arbetar inom svensk hjärt-kärlsjukvård kan träffas, över specialitetsgränser och professionsgränser. Vårmötet utgör ett fantastiskt utbildningstillfälle med en mängd symposier som rör olika aspekter av hjärtsjukvård samt presentation av vetenskapliga resultat i form av posters och fria föredrag. Den ökade kunskapen hos deltagarna gör att Vårmötet bidrar till en bättre kvalité i hjärtsjukvården och det är en av Svenska Hjärtförbundets viktigaste uppgifter. Jag tror att en viktig aspekt av Vårmötet som vi inte ska glömma bort är alla de möten mellan människor som sker här. Vi behöver mötesplatser där vi kan träffas och diskutera och jag är övertygad om att en mängd nya idéer och projekt kommer födas när människor träffas under Vårmötet här i Örebro. Antitrombotisk behandling vid akut koronart syndrom och behov av hjärtkirurgi Moderatorer: Åsa Haraldsson, Göteborg, Stella Cizinsky, Örebro. 13 00 14 00 sal Hjalmar Bergman Claes Held Anders Jeppsson Åsa Haraldson Stella Cizinsky Ny kongresstidning imorgon torsdag Hjärtinfarkt och njursvikt - en dödlig kombination Moderatorer: Stefan Jacobson, Stockholm, Stefan Agewall, Oslo. 13 00-14 00 Sal Forum Nedsatt njurfunktion vid akuta koronara syndrom - aktuella data från SWEDEHEART Pia Lundman, Stockholm. Det kardiorenala syndromet Jonas Spaak, Stockholm. Kalk, fosfat, vitamin D och hjärtkärlsjukdom Tobias Larsson, Stockholm Nedsatt njurfunktion är en av de starkaste riskmarkörerna för återinsjuknande och död efter akut kranskärlssjukdom. I SWEDE- HEART registret har ca 30 % måttlig njursvikt, dvs njursviktsstadium 3 (GFR 30-59 ml/min) vid tidpunkten för en akut hjärtinfarkt. Denna grupp är samtidigt underbehandlad och har 1-års dödlighet på omkring 30 % jämfört med omkring 10% hos de med normal eller lätt sänkt njurfunktion (GFR>=60 ml/min). Symposiet fokuserar kring data som talar för att vi skall välja en mer invasiv behandlingsstrategi vid akut kranskärlssjukdom med måttlig njursvikt. Vi diskuterar också de mekanismer som ligger bakom den kraftigt ökade hjärtkärlrisken vid njursvikt, som rubbad kalkfosfatmetabolism, vitamin-d brist och störd hemostas. Stefan Jacobson, Jonas Spaak, Tobias Larsson och Pia Lundman är samtliga aktiva inom det nybildade Karolinska Kardiorenala Temacentra med tillhörande www.stockholmheartbank.se Vi jobbar med möten i hela Sverige www.malmokongressbyra.se Jonas Spaak Stefan Jacobson Stefan Agewall Ansvarig utgivare: Svensk Medicin AB, Niclas Lindqvist, 070-311 24 41 Pressansvarig: Zvi Wirschubsky, 0708-485692 Citera gärna tidningen, men källan Svensk Medicin AB och Nymedicin Sverige måste anges. Tryckeri: Markbladet Tryckeri i Kinna

Sjukdomsförebyggande metoder i kardiovaskulär sjukvård, till vilken nytta? Moderatorer: Emma Borgstrand, Lund, Patrik Tydén, Malmö. 14 10-15 10 Kongresshall erstickêbnpêsystem Datortomografi vid misstänkt kranskärlssjukdom Evidensen för sjukdomsförebyggande sekundärprevention är i betydligtstörre utsträckning utnyttjad i Anders Persson, metoder, hur bra är den? Mats Börjesson, Göteborg. Är sjukdomsförebyggande metoder hälsoekonomiskt Centrum för medicinsk bildvetenskap och visualisering, sjukvården. Däremot utnyttjas inte Universitetssjukhuset i Linköping potentialen för primärprevention försvarbara? Lars Hagberg, Örebro. fullt ut. Torsdag 5 maj 11.20 11.40 Hur skall socialstyrelsens nya riktlinjer implementeras i landet? Lars 90 procent av orsakerna till hjärt- 17.15 17.45 15.30 16.00 Rydén, Stockholm. infarkt är väl kända och kan förklaras av levnadsvanor (rökning, Kateterburen ablationsbehandling vid förmaksflimmer Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård 2008 innehåller rekommen- alkoholvanor), psykosocial påver- matvanor, fysisk inaktivitet och Carina Blomström Lundqvist, Akademiska sjukhuset, Uppsala dationer om vilka åtgärder som kan och biologiska riskfaktorer Heart Check System diateêaidêinêtheêdiagnosisêandêmanagementêofêpatients hjärtsjukvården bör använda. (övervikt, hypertoni, blodfettsrubbning och diabetes). Minst två Hälso- och sjukvården behöver lägga betydligt större kraft på primärpreventiva åtgärder om man bedöms kunna förebyggas genom tredjedelar av alla hjärtinfarkter rtêfailureêwithêresultsêinêminutes. påtagligt vill minska insjuknande hälsosammare levnadsvanor. och död i hjärtinfarkt. Kom och träffa våra sakkunniga och diskutera våra aktuella SBU Alert-rapporter i monter 36 www.sbu.se /alert Torsdag 5 maj 13.00 13.20 Ta även del av våra nya SBU Alert-rapporter Hemblodtrycksmätning, 2010 och Nya antikoagulantia vid förmaksflimmer, 2011 och mycket annat. 3 Prevention av kranskärlssjukdom innebär åtgärder som syftar till att förhindra eller uppskjuta insjuknande hos friska individer (primärprevention), tidig upptäckt av riskfaktorer för kranskärlssjukdom eller åtgärder för att förebygga återinsjuknande eller komplikationer till kranskärlssjukdom (sekundärprevention). Behandling och Lars Rydén SBU är en statlig myndighet som utvärderar hälso- och sjukvårdens metoder. SBU analyserar metodernas nytta, risker och kostnader och jämför vetenskapliga fakta med svensk vårdpraxis. Målet är att ge ett bättre beslutsunderlag för alla som avgör hur vården ska utformas. SBU Alert är utvärderingar av nya medicinska metoder i ett tidigt stadium av deras utveckling och spridning. Utvärderingarna görs i samarbete med experter inom respektive område och rapportmanus granskas av Alertrådet. Nämndens arbetsutskott godkänner rapporterna för publicering. Alere Heart Check System Världens första BNP-test för kapillärprover En snabb hjälp vid diagnostisering och handläggning av patienter med hjärtsvikt 1 Riskstratifiering av patienter med hjärtsvikt eller akuta koronara syndrom Svar inom 15 minuter Integrerade kvalitetskontroller www.oriondiagnostica.se Alere is a trademark of the Alere group of companies Alere TM HeartCheck System in not available in the USA Referenser: 1. ESC Guidelines for Diagnosis & Treatment of Acute & Chronic Heart Failure; European Journal of Heart Failure; 2008.

4 Boehringer Ingelheim Strokeprevention vid förmaksflimmer hur skall verkligheten hinna ikapp Socialstyrelsens riktlinjer? St Jude Medical & Biosensors International Moderatorer: Göran Olivecrona, Lund, Johan Nilsson, Umeå. 1555 1655 Sal Club700 Intrakoronar tryckmättning - ofta bättre än stents, Ole Fröbert, Örebro. Improving outcome with new stent technology! The LEADERS trial: 3 years clinical results..the Biolimus A9 eluting platform: From allcomers to complex patient populations. The Nordic Baltic British Left Main study (NOBLE). Design and update. David Hildick-Smith, Brighton, UK Intrakoronar tryckmätning - ofta bättre än stents rar den funktionella betydelsen av en koronarstenos. På grund av visat samband mellan FFR och prognos är FFR numera uppgraderat till klass 1A rekommendation vid PCI. Härtill kommer Courage studien som visade att optimal medicinsk behandling vid stabil angina pectoris kanske är bättre än PCI. Vad händer skall vi helt sluta stenta?, frågar Ole Fröbert. Moderatorer: Mårten Rosenqvist, Stockholm, Mona Lycksell, Sundsvall. 1555 1655 Kongresshall Stroke prevention vid förmaksflimmer, varför underbehandlar vi? Cecilia Rorsman, Varberg. Konsten att hitta och behandla patienter Christina Sjöstrand, Stockholm. Nya behandlingsalternativ, till vem, hur & när Jonas Oldgren, Uppsala. Aktuella data visar på att det idag finns en diskrepans mellan hur förmaksflimmerpatienter med riskfaktorer för stroke bör behandlas och hur verkligheten ser ut. Hos en mängd patienter finns inget samband mellan angiografisk stenosgrad och funktionell betydelse av stenosen. Samtidigt är plaque sealing något som fortfarande utförs trots att man har evidens för att den kan vara negativ. Cecilia Rorsman går i sin föreläsning igenom prevalens, incidens och analyserar orsaker till underbendling. Evidens och farhågor som styr läkaren val. Christina Sjöstrand beskriver förmaksflimmerpatienten ett neurologiskt perspektiv och Jonas Oldgren ger sin analys om antikoagulantiabehandling av förmaksflimmerpatienten i framtiden Ole Fröbert FFR fractional flow reserve som beräknas utifrån uppmätt tryck i aorta och intracoronart under maximal hyperemi, värde- Cecilia Rorsman Jonas Oldgren A s p i r a t i o n c a t h e t e r Long-term safety Efficacy Nobori stent unique concept increases patient benefit over time Very low rates of Target Lesion Failure of 3.7% observed at 1 year When time is too precious to waste NOBORI 2 Study 1 Year Clinical Outcomes Simple The deliverable solution for thrombus removal 4,4 Complex 3,7 2,2 1,8 1,8 1,6 1,1 1,1 0,4 Cardiac death 0,2 MI 0,5 CABG 0,4 0,6 Re-PCI TLF IS203GB0210MDI 1,4 1,8 The EliminateTM is an innovative aspiration catheter designed with a pre loaded stylet offering an optimal balance between crossing performance, kink resistance and thrombo-aspiration capability. IS256GB1110MDII Total population ÿ 0.40 mm = 0.0157" Floppy distal segment Tapered core wire ÿ 0.42 mm = 0.0165" Stainless steel shaft 143 cm stiffening stylet www.noboristent.com Angiographic and Interventional Systems We keep life flowing

Omfattande kardiovaskulär riskanalys på 3 minuter! GENOMBROTT FÖR TIDIG DIAGNOSTIK AV ATHEROSKLEROS Ett stort problem idag är att ca 50% av de som drabbas av hjärtinfarkt och stroke har normala analysvärden. De har oftast normala värden på blodtryck, blodfetter, vilo-ekg m.m. Med hjälp av Tensiomed Arteriograf kan du nu för första gången snabbt, enkelt och bekvämt - utan specialistkompetens - ha en god chans att hitta dessa patienter innan de drabbas. Perfekt för läkare att använda i det dagliga arbetet med sina patienter EN EVIDENSBASERAD ANVÄNDAROBEROENDE SCREENING Kunskapen att artärstelhet är en oberoende riskfaktor för kardiovaskulär sjukdom sprids nu snabbt. Pulsvågshastighet rankas högt som prediktor för hjärtoch kärlsjukdom enligt 2007 års guidelines från Europeiska Blodtryckssällskapet (ESH) samt Europeiska Kardiologsällskapet (ESC). Arteriografen ger dig följande parametrar! Pulsvågshastighet i aorta (artärstelhet) Pulsvågsförstärkning (Augmentation) (perifera resistansen, endotelfunktionen) Perifert och centralt blodtryck Hjärtfrekvens, pulstryck, koronarreserv Klassisk riskbedömning enligt SCORE HUR FUNGERAR DIN BEHANDLING? Förutom screening lämpar sig Arteriografen för utvärdering av behandlingsmetoder/läkemedel. Minskar artärstelheten efter en viss tid med det nya läkemedlet? Duger den gamla medicinen lika bra? Se hur din dosförändring förbättrar (eller försämrar) patientens blodkärl. Kontakta oss idag för en demonstration! Telefon: Fax: E-post: Webb: 08-519 72 000 08-519 72 001 info@sangrale.se www.sangrale.se Vi finns i monter E (Medicinsk Access) Datortomografi hjärta, var står vi idag? Moderatorer: Jan Harnek, Lund, Elisabeth Ståhle, Uppsala. 1410-1510 Sal Handsmakaren Ischemidiagnostik eller bara kranskärl, Anders Persson, Linköping. Funktionsdiagnostik med datortomografi, Olov Duvernoy, Uppsala. Stråldoser, Jonaz Ripsweden, Stockholm. Under detta symposium kommer SBU Alert rapporten om riktlinjer för CT kranskärl att för första gången presenteras i Sverige. Författarna till rapporten Anders Persson och Marcus Carlsson medverkar. SBU kommer att ha ett eget bås på utställningen där den trycka skriften delas ut. Anders Persson kommer att finnas på plats för att svara på frågor. Riktlinjerna kommer sedan att publiceras av Socialstyrelsen 2012. Ischemidiagnostik eller bara kranskärl Under sin föreläsning tar Anders Persson bl a upp hur Alert rapporten kommer att påverka den kliniska vardagen inom kardiologi samt att ge en översikt av trender och utveckling inom funktionell hjärt datortomografi; hur kommer framtiden att se ut? Behövs kardiologi och hjärtkirurgi i utvecklingsländer? Moderatorer: Dan Lindblom, Stockholm, Kerstin Björk, Göteborg. 1410-1510 Sal Club700 Hjärtkirurgiska erfarenheter från Kambodja Stefan Thelin, Uppsala Att arbeta som thorax-iva-sköterska i Sudan Eva Helmerud, Stockholm. Kardiologiska och hjärtkirurgiska erfarenheter från Khartoum. Toomas Särev, Norwich, UK Behövs Kardiologi och Hjärtkirurgi i U-länder?. Reumatiska klaffel är den vanligaste klaffsjukdomen globalt sett och orsakar stort lidande och hög mortalitet hos barn, ungdomar och yngre vuxna. 5 medfödda hjärtfel Medfödda hjärtfel som kan åtgärdas kirurgiskt förblir odiagnosticerade. Med förändringar i det sociala livet och av matvanorna ökar prevalensen av ischämisk hjärtsjukdom vilket successivt har lett till en utveckling av det som brukar kallas the double burden of disease. Få patienter i utvecklingsländer har dock tillgång till kirurgisk behandling eller invasiv kardiologi. Flera biståndsorganisationer, väs- terländska sjukhus och även affärsdrivande verksamheter genomför hjärtkirurgiska projekt i dessa länder. Det största av dessa är Salam Centre for Cardiac Surgery utanför Khartoum i Sudan där mer än 1100 hjärtoperationer utfördes under 2010. Dessa projekt inbjuder till en hel del frågor, t.ex. Kunskapsöverföringen: Hur sker utbildningen av den lokala personalen? Prioriteringar: Är det rimligt att ägna sig åt hjärtkirurgi när barn dör av diarré i närliggande flyktingläger? Motiv: Är detta biståndsarbete eller kirurgisk turism? Uppföljning: Hur bra uppföljning kan vi erbjuda till patienter som opereras och är uppföljning viktigt? Arbetsgivarintresse: Bör man kunna få tjänstledigt från sin ordinarie arbetsgivare för att delta i sådana här projekt? Vid symposiet kommer det att presenteras erfarenheter från olika hjärtkirurgiska projekt i Sudan, Etiopien, Kamerun och Kambodja. Kerstin Björk deltog under åren 2003-2009 i ett svenskt sjukvårdsteam bestående av hjärtkirurger, hjärtanestesiologer, anestesi- operations- och intensivvårds-sjuksköterskor samt perfusionister. Verksamheten har finansierats med hjälp av donationer och administrerats i samarbete med den franska hjälporganisationen La Chaîne de l Espoire. Läs gärna Dan Lindbloms artikel om hjärtkirurgi i Sudan, Läkartidningen Nr 38, Volym 106, sid. 23702374, 2009. www.lakartidningen. s e / s t o re / a r t i c l e p d f / 1 / 1 2 7 1 6 / LKT0938s2370_2373.pdf Dan Lindblom Funktionsdiagnostik med datortomografi Funktionsdiagnostik på hjärta med datortomografi är i dag en relativt sällan använd metod, men utgör ett alternativ till diagnostik av hjärtfunktion med MRT. Olov Duvernoy kommer i sitt föredrag att belysa möjligheterna med DT diagnostik och att diskutera likheter/skillnader mellan de två modaliterna. Anderrs Persson Olov Duvernoy

6 AstraZeneca Werköföreläsning Trombocythämning vid Göran K Hansson behandling av akuta koronara 17 Kongresshall syndrom. 05 Å d e r f ö rk a l k n i n g s s j u k d om e n, ateroskleros, är den underliggande orsaken till de flesta fall av Moderatorer: Christina Jarnert, Stockholm, Lars hjärtinfarkt, ischemisk stroke och Wallentin, Uppsala. 1555 1655 Sal Hjalmar Bergman gangrän. Sjukdomen har ett antal Utmaningar på akuten och angio-lab medicinering och riskhantering av kända riskfaktorer såsom hyperkoper Tornvall, Stockholm. Riskhante- patienter som ska genomgå akut lesterolemi, hypertoni, rökning och diabetes, men de patogenetiska ring hos patienter som ska genomgå kranskärlskirurgi mekanismerna har varit ofullstänakut kranskärlskirurgi Claes Held, Uppsala. Utmaningar vid långtids- Tomas Jernberg tar upp vilka ut- digt kända. Forskning bl.a. vid vårt behandling efter akuta koronara syn- maningar en kardiolog ställs inför laboratorium har visat att inflammed avseende på underhållsbe- mation spelar en nyckelroll vid drom, Tomas Jernberg, Stockholm. handling med trombocythämmare. sjukdomens utveckling. HyperkoSymposiet tar upp aktuella ämnen Hur kan olika evidens om doser lesterolemi leder till en ansamling av LDL-partiklar i artärväggen; kring trombocythämmande be- och behandlingstider tolkas. komponenter i dessa aktiverar s.k. handling som har betydelse i den medfödda immunreaktioner, bl.a. kliniska vardagen vid behandling frisättning av inflammatoriska cyav akut kranskärlssjukdom. tokiner, prostaglandiner och leukotriener, och de initierar även I den första föreläsningen diskuen rekrytering av leukocyter från terar Per Tornwall olika aspekter blodbanan. Bland dessa finns både av initieringen av trombocythämmonocyter, dendritceller och Tmande behandling och vilka mediper Tornvall celler. cinska evidens som föreligger och hur dessa kan tolkas. Även om PCI är den dominerande invasiva behandlingen vid akut kranskärlssjukdom så kan patienter behöva genomgå akut kranskärlskirurgi. Claes Held ger en översikt över trombocythämmande Lars Wallentin minne aktiveras. Nettoeffekten av de immunologiska reaktionerna i artärväggen är en kronisk inflammationsprocess som tillsammans med kolesterolansamling och fibros driver fram utvecklingen av ett aterom. Nya forskningsrön har klargjort att den inflammatoriska reaktionen delvis balanseras av en skyddande, antiinflammatorisk immunitet. Dess egenskaper är ännu inte fullt klarlagda men det står klart att den kan aktiveras genom immunisering med LDL-komponenter, en slags vaccination. Vi arbetar idag intensivt med att undersöka om immunisering eller inflammationsblockad kan användas för att förebygga och behandla aterosklerossjukdomen. adaptiv immunreaktion När fragment av LDL presenteras för T-cellerna utlöses en adaptiv immunreaktion, inflammationen förstärks, och ett immunologiskt Experience Real Time Diagnosis with Contrast Echocardiography Baseline Ultrasound After SonoVue injection For further information, please contact us at www.braccoimaging.se Adv_250x180mm_SV_0411.indd 1 20/04/11 13.58

7 Depression post myocardial infarction Moderatorer: Annika Rosengren, Göteborg, Claes Held, Uppsala. 1410-1510 Sal Hjalmar Bergman How common is depression after myocardial infarction and how dangerous is it? Erik Olsson, Uppsala. What evidence do we have concerning efficacy from treatment studies of depression post myocardial infarction? Neil Schneiderman, Miami, USA. Success factors in Behavioural Medicine interventions post myocardial infarction, Gunilla Burell, Uppsala. suffering from myocardial infarction The aim of the symposium is to highlight the problem of depression in patients suffering from a myocardial infarction. First, Erik Olsson who is a psychologist will describe the scope of problem, how common is depression, what are the consequences for those who have depression post myocardial infarction and how does it affect the prognosis of the patients. Prof Neil Schneiderman, one of the most well known researchers in this field, will provide an update of the current evidence on various treatment options of de- pression and the effect on the patients in terms of clinical outcome. Assoc Prof Gunilla Burell, is one of most well known psychologists in this field who has developed strategies for stress therapy in patients post myocardial infarction and also means for cognitive behaviour therapy in Sweden. She will give her perspectives on what are the most important factors for success in cognitive behaviour therapy. How common is depression after myocardial infarction and how dangerous is it? Depression och/eller ångest förekommer hos minst 30 % av de som haft en hjärtinfarkt den närmaste tiden efter infarkten. Symptomen på ångest och depression minskar visserligen spontant men ungefär hälften har fortfarande betydande besvär ett år efter hjärtinfarkten. Det finns ett samband mellan depression och hjärtsjukdom. Deprimerade patienter har ungefär dubbelt så stor risk att dö inom två år efter en hjärtinfarkt jämfört med icke deprimerade. Det finns flera tänkbara mekanismer bakom detta samband som t.ex. att deprimerade röker mer, har högre systo- liskt blodtryck och har en förhöjd stressnivå. Det finns flera biomarkörer som kan vara medierande eller modererande i sambandet mellan depression och hjärtsjukdom och det finns genetiska teorier som delvis kan förklara sambandet. Behandling för depression med läkemedel och kognitiv beteendeterapi i denna grupp har varit framgångsrik vad gäller depressionssymptom men har inte påvisat effekt vad gäller hjärtsjukdomens prognos eller antalet hjärthändelser, skriver Erik Olsson. Sambandet mellan ångest och hjärtsjukdom är mindre studerat. Ångest och hjärtsjukdom förekommer ofta samtidigt men huruvida ett orsakssamband förekommer är ännu oklart. Claes Held Annika Rosengren Din annons här nästa vårmöte? Ring 0708-485692 OMEGA Platinum Chromium Coronary Stent System NOW CE marked! Strength & Deliverability. Pure PtCr performance. All cited trademarks are the property of their respective owners. CAUTION: The law restricts these devices to sales by or on the order of a physician. Indications, contraindications, warnings and instructions for use can be found in the product labeling supplied with each device. Information for the use only in countries with applicable health authority product registrations. PSST 6637 2011 by Boston Scientific Corporation or its affiliates. All rights reserved. www.bostonscientific-international.com FV_BC12811_PCR_Adverts_Resize_Schweden.indd 2 28.04.2011 12:52:04 Uhr

8 Nya metoder för att undersöka blodkärl Moderatorer: Stefan Agewall, Oslo, Caroline Schmidt, Göteborg 15 55 16 55 Sal Handsmakaren Pulsvågshastighet Toste Länne, Linköping. Kärlfunktion hos unga - går det att identifiera tidiga förändringar? Frida Dangardt, Göteborg, Ny pletysmografisk metodik för kärlfunktion Helene Zachrisson, Linköping. Sjukhusmortaliteten vid hjärtinfarkt är numera väldigt låg. De stora framtida utmaningarna kommer att vara prevention. Hur förhindrar vi att befolkningen får hjärtinfarkt? I dagsläget kan vi mycket om riskfaktorer men vi behöver instrument för att identifiera personer med hög risk för att drabbas av hjärt- och kärlsjukdom. Detta symposium kommer att diskutera olika metoder för att undersöka blodkärl och därmed möjligheten för att identifiera personen med hög risk att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar. I nuläget kan vi se begynnande ateroskleros tecken redan hos ungdomar. Vad betyder detta? Vad kan vi göra? Frida Dangardt Nya, känsliga metoder för kärlundersökning så som högupplösande ultraljud, tillsammans med endotelfunktionsundersökning och mätning av pulsvågshastighet gör det möjligt att identifiera kärlförändringar redan hos barn. Med dessa metoder har vi kunnat kartlägga skillnader mellan pojkar och flickor, finna kopplingar till psykisk hälsa och fysisk aktivitet samt hitta tidiga förändringar hos barn med fetma. Helene Zachrisson Bedömning av nedsatt venfunktion kan utföras med non-invasiv metodik då volymsförändringar kan mätas t.ex med hjälp av en sträck-känslig slynga (straingaugetekniken). Med olika pletysmografiska metoder kan man få en bedömning av muskelpumpsfunktionen i benen samt venös reflux och preliminära data tyder på att det även är möjligt att non-invasivt skatta ambulatoriskt ventryck. Dess möjliga kliniska betydelse för patienter med venös insufficiens diskuteras. Därtill berörs mätning av veners elasticitet (vencompliance) samt finger-pletysmografi i relation till aktuell forskning samt möjlig klinisk tillämpning. Frida Dangardt Stefan Agewall first class upgrade. FFR upgraded to Class I, level of evidence A. (ESC/EACTS, August 2010) 1 OCT first in its class. only from St. Jude Medical.* FFR + OCT IdEnTIFy functionally significant lesions with FFR in multi-vessel disease patients. 2 OpTIMIzE interventions with OCT to visualize stent placement, strut coverage and neointimal response, and follow-up. 3,4 VERIFy restored blood flow, with FFR confirming functionally complete revascularization. 2 CLEAR advantage PressureWire Certus PressureWire Aeris C7-XR OCT SJMprofessional.com FAMEstudy.com *Gothiamedical.se 1. European (ESC/EACTS) guidelines 2010: Wijns, et al., Eur Heart J 2010; first published online August 29, 2010. 2. Tonino P, et al. Fractional Flow Reserve versus Angiography for Guiding Percutaneous Coronary Intervention. NEJM. 2009;360:213-224. 3. Murata A, Wallace-Bradley D, Tellez A, et al. Accuracy of optical coherence tomography in the evaluation of neointimal coverage after stent implantation. JACC Cardiovasc Imaging. 2010;3:76-84. 4. Santos MC, Lin T, Barlis P. In-stent restenosis associated with stent malapposition: Seven year optical coherence tomography findings. Int J Cardiol. (2010), doi:10.1016/j.ijcard.2010.02.068. Product referenced is approved for CE Mark. Unless otherwise noted, indicates a registered or unregistered trademark or service mark owned by, or licensed to, St. Jude Medical, Inc. or one of its subsidiaries. ST. JUDE MEDICAL, the nine-squares symbol and MORE CONTROL. LESS RISK. are registered and unregistered trademarks and service marks of St. Jude Medical, Inc. and its related companies. 2011 St. Jude Medical, Inc. All rights reserved. OCT-FFRAd 250x180 Hjerteforum.indd 1 06/04/11 13:21

9 Tillbaka till funktionsklass II. 1,2 Tillbaka till en aktiv vardag. Välkommen till monter 46 för att lära mer om PAH-utredning och behandling! Tracleer (bosentan) Rx, endotelinreceptorantagonist (ERA) med affinitet till både ETA och ETB-receptorer. Finns som tabletter 62,5 mg och 125 mg. Indikationer: Behandling av pulmonell arteriell hypertension (PAH) hos patienter i funktionklass II och III. Även indicerat för att minska antalet nya digitala sår hos patienter med systemisk skleros och pågående sjukdom med digitala sår (april -11). För fullständig information; www.fass.se. S-2011-Tra-023 1. Rubin LJ et al. N Engl J Med 2002:21;346 (12):896-903 2. Galie N et al. Ciculation 2006;114:48-54

10 Nightingale Bayer AB. Box 606. 169 26 Solna. Tel. 08-580 223 00. www.thrombosisadviser.com Björnen sover på en hemlighet Ole Fröbert forskar i hur björnen håller sig frisk i idet Den svenska brunbjörnen vilar bokstavligen på en hemlighet. Efter 6-7 månaders vintervila i idet, vaknar den utan större fysiska problem. En sängliggande människa skulle under samma tid brytas ner av liggsår, hjärtsvikt, blodproppar, benskörhet och förtvinade muskler. Björnen har löst flera problem som vi skulle kunna dra nytta av, säger Ole Fröbert, docent och överläkare på Kardiologiska kliniken på USÖ, som leder ett forskningsprojekt kring brunbjörnen. Frågetävlingen Hur gör djur? i Söndagsöppet på 90-talet blev en klassiker. Och hur gör björnen är frågan som Ole Fröbert ställer när han studerar den vilda brunbjörnens vinterdvala. Projektet drivs i samarbete med Skandinaviska Björnprojektet samt forskarkollegor i Sverige och Danmark. Jag fick idén när jag läste en artikel om hur relativt opåverkade björnar är efter ett halvår i idet. Jag kollade upp humanforskningen kring detta och den visade sig vara väldigt ytlig och fylld med antaganden. Hans forskning är först med att försöka skaffa en djupare insikt om hur björnen klarar en så lång period i stillhet, utan att äta och dricka eller göra sina behov. Och hur vi människor kan dra nytta av det. Vi tar prover som undersöker biokemiska och fysiologiska förändringar hos björnen när den ligger i ide jämfört med när den är aktiv på sommaren. Studierna leder till mer kunskap om blodproppar, stamceller, benskörhet, fetma, diabetes, inflammation och antioxidant försvar. I slutänden hoppas vi på nya behandlingsmetoder och läkemedel, säger Ole Fröbert. koden som förklarar fenomenet, säger Ole Fröbert och fortsätter: Dessutom odlade vi stamceller från fettproverna och de gick spontant i riktning mot ben eller brosk. Det kan tolkas som att det skyddar björnen från benskörhet under vintervilan. Men många frågor återstår. Sex björnar med inopererade temperatursensorer och ytterligare två med hjärtmonitorer ska ge svaret på en del. Exempelvis vet vi inte hur ofta björnarna andas i idet och hur snabbt hjärtat slår. Rymdforskare intresserade men det har redan väckt intresse på många håll. I ett tidigt skede hörde CNES, den franska naturrymdforskningsstyrelsen, av sig och är nu partner i projektet. De är intresserade av samma frågor som vi, men utifrån problemen som uppstår för människor som vistas länge i rymden i viktlöst tillstånd. I år fortsätter vinter- och sommarprovtagningarna på björnar. Och ny utrustning gör jobbet i vildmarken enklare, då fler analyser av färskt blod kan göras på plats. Mycket återstår att göra. Vi är Ännu har forskningsprojektet bara bara i början av det här arbetet, resulterat i en vetenskaplig rapport, men det är kolossalt intressant. Tunnare vinterblod Studien drogs igång förra vintern i norra Dalarna, då olika fett- och blodprover togs från sju unga björnar i ide. Samma björnar spårades i somras för nya provtagningar. Trots att man är i början av projektet finns redan intressanta iakttagelser. Deras blod är tunnare under vintern, vilket minskar risken för blodproppar. Björnarna tycks utveckla ett slags natturligt trombyl, som hindrar blodet från att koagulera. Genom att testa olika molekyler från björnblod försöker vi knäcka Aktuella medicinska nyheter publiceras kontinuerligt på vår hemsida: www.medicinskaccess.se

Att vara medlem i VIC har många fördelar 11 VIC startade 1986 på initiativ av professor Lars Ryden, och var till en början associerad till Svenska Kardiologföreningen. Från 1992 är VIC en fristående förening som nu har ett tätt samarbete med Svenska Kardiologföreningen och Svenska Hjärtförbundet. som mest 40.000 kr/år. Lika stor summa delas årligen ut som projektstipendium. Du får dessutom tidskriften SVENSK CARDIOLOGI, som utkommer kvartalsvis med information om kardiologiska aktiviteter nationellt och internationellt. Hur kan vi höja ambitionsnivån vid behandling av förmaksflimmer? Välkommen på seminarium med diskussion av nya behandlingsmål enligt de senaste europeiska riktlinjerna Moderatorer: Lars Rydén, Stockholm & Anders Ahlsson, Örebro Föreläsare: Carina Blomström Lundqvist, Uppsala, Jonas Schwieler, Stockholm, Mårten Rosenqvist, Stockholm Tid: Torsdag 5 maj, kl. 10 11 Plats: Kongresshallen VIC är en nationell förening för vårdpersonal med akademisk utbildning verksamma inom hjärtsjukvård. Namnet till trots har VIC medlemmar även från thorax, thoraxradiologi och klinisk fysiologi. Majoriteten av VICs drygt 1400 medlemmar är sjuksköterskor, sedan följer sjukgymnaster och BMA och dietister och kuratorer. Föreningens mål är att möjliggöra utbyte av erfarenheter och kunskap, att stimulera till utbildning och forskning samt främja lagarbetet inom hjärtsjukvården. Som VIC-medlem betalar du endast 200 kr/år och då får Du delta i föreningens kursverksamhet och söka stipendier. Varje år utdelas 1-3 resestipendier, VIC har för närvarande 7 arbetsgrupper: HIA, HLR, Hjärtsvikt,, Medfödda Hjärtfel, Pacemaker, PCI och gruppen för Sekundärpreventin. Arbetsgrupperna har som regel utbildningsdagar varje år. På vår webbsida www.v-i-c.nu finns mer information om VIC samt arbetsgrupperna. Först ut på marknaden! Centralt BT i hemmet och på kliniken Mona Schlyter Centralt blodtryck Pulsvågsanalys Augmentation Index 24-tim BT utan manschett med centralt BT 24-tim BT utan att använda BT manschett Registrerar var 15:e min dygnet runt Stör ej nattsömnen Centralt BT kan beräknas på alla mätningar Box 14142, 167 14 Bromma Telefon: 08-634 50 00. www.sanofi-aventis.se Vid frågor om våra läkemedel, kontakta: infoavd@sanofi-aventis.com SE.DRO.11.04.06 Meditech Sverige AB Box 380 761 24 Norrtälje 0176-208570 info@meditech.nu

12 Vad vet du om Örebros historia? 1. Vilket var det ursprungliga namnet för Örebro? Öros. Eyrarsundsbro. Broväldet. 2. När grundades Örebro? I början av 1400-talet. I slutet av 1600-talet. XIII... en skofabrik. 3. Försvarstornet vid Svartån byggdes med tiden om och är idag...? 4. På 1800-talet började det hända saker i Örebro. Klockindustrin. Tobaksindustrin. Skoindustrin. 5. När grundades Örebros kexfabrik? 1976 1452 1896 6. Var befann sig kung Carl Gustaf när han 1985 inledde talet med: -Kära örebroare? Gävle. Österlen. Arboga. 7. Mellan vilka år var Sigvard Marjasin landshövding i Örebro? 1995-2000. 1989-1994. 1984-1989. 8. Vilken av dessa romaner blev Hjalmar Bergmans Svenska Kardiovaskulära Markurells i Wadköping. Farmor och vår herre. Swedenhielms. Vårmötet 4-6 maj 2011, Örebro Svar Vårmötets samarbetspartners Imorgon nytt nummer av kongresstidningen