efter Barry Reisberg,NYU Medical School, svensk översättning Sture Eriksson, Psykogeriatriska kliniken



Relevanta dokument
1. Ont i ryggen Nervositet eller inre oro Återkommande tankar, ord eller idéer som Du inte kan göra Dig fri från

Hur mycket har du besvärats av:

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

Självskattningsskala för symtom (4S) Bas

Att se människan bakom demenssjukdomen

Psykiskt status

Neuropsykiatrisk Inventering: Version för vårdhem (Swedish version of the NPI-NH)

Bemötande och Förhållningssätt vid BPSD. Behavioral and Psychological Symptoms of Dementia. BPSD-Teamet

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste.

Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD)

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4.

Asperger syndrom. Diagnosen Asperger syndrom ställs oftast från barnet är 8 år

Kort information om demens

Beskriv nuvarande besvär, inklusive emotionella, kognitiva, beteende- och fysiologiska symptom. Notera stressfaktorer i patientens liv.

EQ-programmet. Utbildning i medvetet självledarskap för ett helare och rikare liv

Kan man bli sjuk av ord?

Psykiatrisk anamnes och tidigare behandlingar

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

Intervjuguide. Partnervåld. Underlag för bedömning av risk för framtida partnervåld (SARA:SV) P. R. Kropp, S. D. Hart & H. Belfrage.

Ångest/Oro Självskada

NPI 1 Tvilling nr. Intervjuare nr: Tvillingpartner Annan: Namn: Informatörsnr: Telefonnr: Relation:

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Kognitiv nedsättning och anhörigperspektiv

2. På grund av smärta kan jag inte lyfta tunga saker från golvet, det går bra om de är bra placerade t ex på ett bord

Kommunikation och beteende

Våga fråga- kunskap & mod räddar liv

Ett samverkansprojekt mellan Geriatriska kliniken US, primärvården och Linköpings kommuns äldreomsorg

Svåra närståendemöten i palliativ vård

Projektets hemsida:

Bakgrund. Anna är en äldre dam som bor på äldreboende i kommunen. 80 år, Alzheimers sjukdom och med besvär med cirkulationen i benen

Känslor och sårbarhet. Elin Valentin Leg psykolog

Det brinner i Burres tröja och byxor. Vad ska han göra?

MADRS-S (MADRS självskattning)

Psykiatriskt sjukdomsmönster hos flickor och pojkar

Många gånger förväxlar vi gränslöshet med vänlighet och är rädda för att personer som vi gillar inte skulle gilla oss om vi satte gränser.

Lärarmaterial NY HÄR. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11. Reflektion. Grupparbete/Helklass. Författare: Christina Walhdén

Till dig som har varit med om en svår upplevelse

A. Kvalitativt nedsatt förmåga till social interaktion, vilket visar sig på minst två av följande sätt

Agenda. Bakgrund. Diagnos och behandling vid ångest och depression. Bakgrund. Diagnostik. Depression. Ångestsyndrom. Sammanfattning- take-home message

K Hur ser de t ut för dig?

Bemötande och hantering av konflikter. - ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog

Att möta våldsutsatta kvinnor metoder för bemötande och samtal

Fortbildningsdag MÖDRAHÄLSOVÅRDEN AKADEMISKA

Neuroleptika till äldre. Dag Gülich, psykiater, geriater, överläkare, RPK Åsa Bondesson, Dr Med Vet, Apotekare, Enheten för läkemedelsstyrning

Passage Hästunderstödd behandling vid psykiatriska kliniken i Skellefteå. Psykiatriska kliniken Skellefteå

Här redovisas en kort sammanfattning och bedömning av besöket. Presentation av om:

OBS-SKALAN Rating scale for Organic Brain Syndrome

Utmanande beteende och avledningsmetoder

Hej snygging Hej. Skicka en bild ;) Vaddå för bild? :) Naket!! Nä känner inte dig.

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd

Malmö stad Vård och omsorg Checklista för stöd i arbetet med process i arbetet med skyddsåtgärder

Lektionshandledning #149. Hemlös pga av sjukdom 1/5

# 8 ASPERGERS SYNDROM SUPPLEMENT. Amerikanska original som använts: III 18/ GENOMGRIPANDE STÖRNING I UTVECKLINGEN UNS

Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande:

Unga vuxna och neuropsykiatri "Ju mer man tänker, ju mer inser man att det inte finns något enkelt svar Nalle Puh

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 3,5 hp. Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida)

Ringa in eller ange den siffra som du tycker bäst stämmer med hur du mått de senaste tre dagarna.

Främjande av psykisk hälsa hos Ensamkommande barn Örebro 13 & 15 maj 2013

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra!

Forskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Sollentuna 29 mars Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du?

Personlighetsstörningar

STRESS OCH REHABILITERING. Bemötande och samverkan

PSYKIATRISK EGENBEDÖMNING. Institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för psykiatri Karolinska institutet

INFORMATION OM INVEGA

PERSONLIGHETSSTÖRNINGAR OCH SVÅRARE PSYKIATRISKA TILLSTÅND. Lena Hedlund

Omvårdnad vid förestående och inträffad död. Annette Holst-Hansson 2017

Personnummer. Namn. Skattare. Datum. Symtom Aldrig Förekomst Allvarlighetsgrad Allvarlighetsgrad x förekomst A. Vanföreställningar

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Psykopatologi. Maria Levander. Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare

Exempel Stationsexamination OSCE Höstterminen 2017

Språkledarutbildningen TAKK för Språket. 3 september 2015

1. Bekräftelsebehov eller självacceptans

CAMBERWELLS BEHOVSSKATTNING

TRYGGHET & RÄDSLA. - så funkar vi

Hur är du som älskarinna? Hämmad, Ambivalent eller Trygg?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

Demens Anna Edblom Demenssjuksköterska

Kronisk suicidalitet. Suicidalitet Självmordstankar och självmordsförsök

Strategier för god sömn. Susanna Jernelöv Leg psykolog, Med dr

För dig som varit med om skrämmande upplevelser

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom Provmoment: Ladokkod: 61SÄ01/TEN1 Tentamen ges för: Gsjuk13hB samt tidigare

Demensutredning; Anhörigintervju

Gruppbostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Problemskapande beteende

Utvecklingsstörning och psykisk ohälsa

Inbyggda mål i Steg för Steg manualen. Vad är ett självständigt liv?

Att ställa frågor om våld

Gambling Pathways Questionnaire (GPQ)

Beteendeanalys Positiv och negativ förstärkning KBT i praktiken Exemplet paniksyndrom KBT vid depression KBT vid kroniska tillstånd Nya trender

Samtal om samtal. De samtal som ibland kallas för de svåra samtalen

Ett sätt att möta unga män som tar ansvar för sina relationer

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn

Respekt och relationer

Barnombudsmannen Cecilia Sjölander

Jag vill bli medlem i Vill du bli medlem i Autism- och Aspergerförbundet! Autism- och Aspergerförbundet?

Självmord- psykologiska olycksfall som kan förhindras

Tillämpning/färdigheter att hantera mångsökare

S B K S B K S B K. = förstärkning. Beteendet förstärks. Introduktion till KBT. Introduktion till KBT. Människan är rationell!

Transkript:

efter Barry Reisberg,NYU Medical School, svensk översättning Sture Eriksson, Psykogeriatriska kliniken Skattningen baseras på information från vårdgivare och anhöriga Referens: Reisberg, B., Borenstein, J., Salob, S. P., Ferris, S. H., Franssen, E. & Georgotas, A. (1987). Behavioral symptoms in Alzheimer's disease: phenomenology and treatment. J Clin Psychiatry, 48:9-15. Del 1: Symptom (de senaste två veckorna) A Paranoida symptom och vanföreställningar 1 "Folk stjäl saker av mig" föreställningar (1) Vanföreställningar om att folk gömmer saker. (2) Vanföreställningar om att folk kommer in i bostaden och gömmer eller stjäl föremål. (3) Talar med och lyssnar till folk som kommer in i bostaden. 2 "Denna lägenhet är inte min lägenhet" vanföreställning (1) Övertygad om att där man bor nu inte är den egna bostaden (t.ex. packar för att åka hem, klagar över att inte få "åka hem"). (2) Försöker ta sig iväg för att komma "hem". (3) Fysiskt våldsam när man hindras att "åka hem". 3 "Anhöriga (eller vårdare) är någon annan" vanföreställningar (t.ex. övertygad om att de anhöriga är någon annan person än de är i verkligheten) (1) Övertygad att anhöriga (eller vårdare) är någon annan person. (2) Ilska på grund av att den anhörige (eller vårdare) är någon annan person. (3) Våldsamhet mot anhöriga eller vårdare för att de är någon annan person.

4 Vanföreställningar om att bli övergiven (t.ex. till en instution) (1) Patienten misstänker att anhöriga bakom ryggen planerar att överge patienten eller skicka honom till instution. (2) Anklagelser om en konspiration för att överge patienten eller skicka honom till institution. (3) Anklagelser om nära förestående eller omgående övergivande eller instutionalisering. 5 Vanföreställningar om otrohet (socialt och/eller sexuellt ) (1) Övertygad att make, barn eller vårdgivare är otrogna. (2) Ilska gentemot make, barn eller vårdgivare på grund av deras otrohet. (3) Våld gentemot make, barn eller vårdgivare på grund av deras otrohet. 6 Misstänksamhet/paranoia av annan typ (1) Misstänksam (t.ex. gömmer saker som senare inte återfinns). (2) Paranoid (dvs fast övertygelse om föreställningen och/eller ilska som ett resultat av misstänksamheten). (3) Våld som ett resultat av misstänksamheten. Beskrivning: 7 Vanföreställningar (icke-paranoida) annat än ovan (1) Illusioner finns. (2) Verbala eller emotionella manifestationer som ett resultat av illusionerna. (3) Fysiska handlingar eller våld som ett resultat av illusionerna Beskrivning:

B Hallucinationer 8 Visuella hallucinationer (1) Vaga, och går inte att beskriva närmare. (2) Klart avgränsade hallucinationer av föremål eller personer ( ser t.ex. andra personer vid bordet). 9 Auditiv hallucinos (1) Vaga, går inte att beskriva närmare. (2) Klart avgränsade hallucinationer av ord eller meningar. 10 Olfactoriska hallucinationer (1) Vaga, går inte beskriva närmare. (2) Klart avgränsade hallucinationer (t.ex. lukt av eld eller att något brinner ). 11 Haptiska (känsla av beröring) hallucinationer (1) Vaga, går inte att beskriva närmare. (2) Klart aavränsade hallucinationer (t.ex. "någonting kryper på min kropp"). (3) Verbala eller fysiska handlingar eller emotionella reaktioner på 12 Andra hallucinationer (1) Vaga,kan inte beskrivas närmare. (2) Klart avgränsade hallucinationer. Beskrivning:

C Störningar i aktivitet 13 Vandring (dvs bort från hemmet eller vårdaren) (0) Finns inte. (1) Måttliga, men inte så mycket att hinder behövs. (2) Tillräckligt mycket för att behöva hinder. (3) Verbala eller fysiska handlingar eller emotionella reaktioner vid försök att begränsa vandringen. 14 Meningslös aktivitet (kognitiv abuli) (1) Repetitiv, meningslös aktivitet (t.ex. öppnar och stänger en bok, packar upp och ner kläder, tar upprepat av och på sig kläderna, enträget repeterande av frågor och krav). (2) Går av och an eller annan meningslös verksamhet som kräver hinder. (3) Skavsår eller annan fysisk skada som resultat av den meningslösa aktiviteten. 15 Inadekvat aktivitet (1) Inadekvat aktivitet finns (t.ex. förvarar och gömmer föremål på inadekvata platser, som att kasta kläder i papperskorgen, tomma tallrikar i ugnen, inadekvat sexuellt beteende som att visa sig naken vid olämpliga tillfällen). (2) Finns och är tillräckligt för att motivera hinder. (3) Finns och är tillräckligt för att motivera hinder och dessa hinder medför ilska och våldsamheter när de används. Beskrivning: D Aggressivitet 16 Verbala utbrott (1) Finns ( inklusive inadekvata svordomar och grovt språk). (2) Finns och åtföljs av ilska. (3) Finns och åtföljs av ilska som riktas direkt mot andra personer. 17 Fysiska hot och/eller våld (1) Hotande beteende. (2) Fysiskt våld. (3) Fysiskt våld åtföljt av raseri.

18 Agitation (annat än ovan) (t.ex. icke-verbal ilska; negativism inkluderande vägran att bada, klä sig, fortsätta att gå o.dyl.; hyperventilering). (1) Finns. (2) Finns och har emotionella komponenter. (3) Finns och har både emotionella och fysiska komponenter. E Störd dygnsrytm 19 Dag/natt störningar (1) Vaknar upprepade gånger under natten. (2) 50% - 75% av tidigare sömncykel under natten. (3) Helt störd dygnsrytm (mindre än 50% av tidigare sömncykel under natten). F Affektiva störningar 20 Blödighet (1) Finns. (2) Finns och följs av tydliga affektiva komponenter. (3) Finns och följs av både tydliga affektiva komponenter och fysiska komponenter (t.ex. vrider händerna eller andra gester). 21 Nedstämdhet (annan) (1) Finns (t.ex. tillfälliga yttranden som "Jag önskar att jag vore död" eller "Jag skall ta livet av mig" eller "Jag känner mig värdelös" utan klara congruenta affektiva symptom). (2) Finns och har klara congruenta affektiva symptom (t.ex. tankar på döden). (3) Finns och har klara emotionella och fysiska komponenter (dvs suicidala handlingar). Ospecifika? Beskriv: G Ångest och fobier 22 Ångest beträffande kommande händelser (Godots syndrom) (1) Finns med upprepade frågor och/eller andra aktiviteter beträffande kommande möten och/eller händelser (t.ex. när ska vi åka?). (2) Finns och är oroande för vårdgivaren. (3) Finns och är oacceptabla för vårdgivaren.

23 Andra ångesttillstånd (t.ex. beträffande pengar, framtiden, vara borta från hemmet, hälsan osv) (1) Finns. (2) Finns och är oroande för vårdgivaren. (3) Finns och är oacceptabelt för vårdgivaren. Ospecifika? Beskrivning: 24 Fruktan över att bli lämnad ensam (1) Finns med verbaliserad fruktan att bli lämnad ensam. (2) Verbaliserad och tillräcklig för att kräva specifika handlingar av vårdgivaren. (3) Verbaliserad och tillräcklig för att kräva att patienten har ständigt sällskap. 25 Andra fobier (t.ex. rädsla för folksamlingar, resor, mörker, folk/främlingar, bada o.dyl.) (1) Finns. (2) Verbaliserad och tillräcklig för att kräva specifika handlingar av vårdgivaren. (3) Finns och är tillräckliga för att hindra patientens aktiviteter. Ospecifika? Beskriv: Del 2 Global skattning Är ovanstående symptom av tillräcklig svårighetsgrad för att vara: (0) Inte alls störande för vårdgivaren eller farliga för patienten. (1) Obetydligt störande för vårdgivaren eller obetydligt farligt för patienten. (2) Måttligt störande för vårdgivaren eller måttligt farligt för patienten. (3) Svårt störande för vårdgivaren eller måttligt farligt för patienten. Mest störande symptom för vårdgivaren: "Med hänsyn till ovanstående symptom, vilket är det största problemet för Dig och andra vårdgivare?

SE 2013-06-19 Symptomöversikt vid demensjukdom Namn: Född: Datum MMT Ischemisk score Funktionell nivå (FAST) BEHAVE-AD (0-3)A Paranoia/Vanföreställ. 1 Folk stjäl saker av mig 2 Inte min bostad 3 anhöriga ngn annan. 4 bli övergiven 5 otrohet 6 annan misstänksamhet 7 andra vanföreställningarr B Hallucinos 8 Visuella 9 Auditiva 10 Olfaktorisk 11 Haptiska 12 Andra C Störd aktivitet 13 Vandring 14 Cognitiv abuli 15 Inadekvat aktivitet D Agggresivit. 16 Verbala utbrott 17 Fysiskt hot/våld 18 Annan agitation E Störd dygnsrytm 19 Dag/natt störningar F Affektiva 20 Blödighet 21 Annan nedstämdhet G Ångest/fobi 22 Godot syndrom (förv. å.) 23 Andra ångest tillstånd 24 ångest att lämnas ensam 25 Andra fobier Globalt skattning BEHAVE Svårighetsgrad Mest störande för vårdaren? TOLKNINGAR Konfusion (0-3) Diagnos DSMIII-R Diagnos NINCDS Andra diagnoser Aktuell vårdform Anvisad vårdform