Information från Yara. Ingemar Gruvaeus och Gunilla Frostgård. Yara internationellt

Relevanta dokument
Hållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan

Yara Kväverekommendation 2017, Stråsäd. Ingemar Gruvaeus

Vallens klimatpåverkan. Pernilla Tidåker, JTI

Effektiv och resurssmart fosforgödsling vad visar försöksresultaten. Ingemar Gruvaeus, Yara. P-seminarium

Innehåll. Yara i korthet Yara i Finland Marknadsläget för gödselmedel Klimatavtrycksgaranti TraP-forskningsprojektet

Hitta rätt kvävegiva!

Träffa rätt med kvävet MALTKORN

Fosfor till stråsäd. SVEA-konferensen Brunnby Ingemar Gruvaeus, Yara

Kvävestrategi i höstvete, L3-2290, Uddevalla jan Ingemar Gruvaeus

Fosforeffekter i Maltkornsmästaren och försök. Ingemar Gruvaeus, Yara,

Justera kvävegivan utifrån förväntad skörd och markens mineralisering

Knud Nissen Lantmännens PrecisionsSupport. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen

Reglerna i detta kapitel gäller för produkter som odlas på friland, t ex spannmål, trindsäd, potatis, grönsaker, frukt och bär.

Klimatneutralt jordbruk 2050

Ganska högt kväveupptag efter regnen

Jordbrukets klimatpåverkan

Resultat kväveförsök Höstvete och Maltkorn Ingemar Gruvaeus, Yara

Kompletteringsgödsla eller inte det är frågan

Klimatkollen växtodlingsgård 20A

Fosforgödsling till spannmål - favorit i repris eller nya landvindningar?! SVEA-konferensen Brunnby Ingemar Gruvaeus, Yara

Styrkor och svagheter i jordbrukets klimatpåverkan

Innehåll

MARKNADSNYTT

Träffa rätt med kvävet HÖSTVETE

Potatisodling och dess påverkan på klimatet

VÄXTODLING Regler för minskad klimatpåverkan inom växtodlingen

MARKNADSNYTT

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Östergötland och Örebro vecka

UPPDRAG. Magdalena Wallman och Anna Aronsson. Mars 2012 SIK

Praktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping

utsläpp av klimatgaser Jan Eksvärd, LRF

STATISTIK FRÅN JORDBRUKSVERKET

MARKNADSNYTT

Tidskrift/serie. Hushållningssällskapens multimedia. Utgivningsår 2007 Författare Gruvaeus I.

Varmare väder sätter fart på tillväxt och kväveupptag

Förändringar i IP SIGILL Gris, tillvalsregler för klimatcertifiering

MARKNADSNYTT

Kartläggningen ska kunna styrkas med fakturor eller liknande. a) använd mängd direkt energi i relation till areal för växtodlingen (kwh per hektar)

MARKNADSNYTT

Anpassad kvävegödsling. Gunilla Frostgård

MARKNADSNYTT

Förbrukning av handelsgödselmedel 1999/00

MARKNADSNYTT

MARKNADSNYTT

Kväveformer och kväveeffektivitet. Yara försök 2018

Jordbrukets klimatpåverkan

MARKNADSNYTT

MARKNADSNYTT

Manual Cofoten. Innehållsförteckning. Sida 1(16)

Växtnäringssortiment. Säsongen 2016

Flaggbladstadiet är passerat och det är dags ta beslut om kompletteringsgödsling

MARKNADSNYTT

STATISTIK FRÅN JORDBRUKSVERKET

Kväveform och strategi i höstvete

MARKNADSNYTT

Ändringar i IP SIGILL Frukt & Grönt, tillvalsregler för klimatcertifiering. Verifiering:

Växtpressen. N-komplettering behövdes i år sid 3-8. Yara N-Sensor skötte sig bra sid Spännande effekter i Gropen sid 14-15

Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling

Dikning och växthusgaser Göteborg 22 okt 2013 Rune Hallgren LRF

MARKNADSNYTT

MARKNADSNYTT

N-tester. Nya Yara N-Tester. Greppa näringen

MARKNADSNYTT

Växtnäringssortiment. Säsongen 2017

Sida 1(6)

Introduktion till klimatberäkningarna i VERA. Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland

Kvävebalanser på mjölkgårdar

Organiska gödselmedel till höstvete

MARKNADSNYTT

Hållbara kretslopp mellan stad och land. Nära mat, Luleå januari 2016 Janne Linder

Avloppshantering och miljömålen

Rådgivning för lantbruk och miljö

Produktiviteten, effektiviteten och klimatet

Jordbrukets klimatpåverkan

Författare Nilsson H. Utgivningsår 2008

INFORMATION OM HUR JORDBRUKARE KAN MINSKA VÄXTNÄRINGSFÖRLUSTER SAMT BEKÄMPNINGSMEDELSRESTER.

Netto noll klimatavtryck genom minskat fotavtryck och ökat handavtryck vår färdplan. 18 March 2019

VÄXTHUS Regler för minskad klimatpåverkan inom växthusproduktionen

Rådgivning för lantbruk och miljö

Verksamhetsidé. SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa.

Livsmedlens miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv. Christel Cederberg Svensk Mjölk Vattendagarna 21 nov 2006

MARKNADSNYTT

Låg mineralisering men fortsatt upptag i fält

Vetemästaren. Tolkning av resultat Ingemar Gruvaeus, YARA

NPKS till vårkorn med stigande fosforgiva

Sven-Olof Bernhoff, VD Skånefrö AB Vattendagen 2018

Miljöåtgärder som är bra för ekonomin på din mjölkgård

Växtskyddsrådet nytt uppdrag, nya möjligheter

MARKNADSNYTT

Värdet av vall i växtföljden

Lantbrukstillsyn december 2018 Stockholm 7

MARKNADSNYTT

Växtodling. Nyckeltalen växtodling (många)

Fina höstveten och varierande kväveupptag

MARKNADSNYTT

MARKNADSNYTT

Lantbrukstillsyn december 2018 Stockholm 8

Upplägg. Beräkningarna. Vanliga fallgropar Körslor

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk

Mat till miljarder. - därför kan du vara stolt över att vara lantbrukare i Sverige

Transkript:

Information från Yara Ingemar Gruvaeus och Gunilla Frostgård Yara internationellt 1

Våra produkter har en gemensam plattform Varumärken och användningsområden Ammoniak Växtnäringsprodukter Salpetersyra Urea KÄRNPRODUKTER Urea Nitrates Nitrater CN NPK Nitric Salpetersyra acid Gases Gaser Miljötekniska lösningar Industriella produkter Nyckeltal Omsättning (2013) NOK 84,5 miljarder Antal anställda > 9 700 i mer än 50 länder Försäljning till över 150 länder 21 miljoner ton Växtnäringsprodukter 5 miljoner ton Industriella produkter 2

Yara är en global aktör, men står bara för ca 7% av världsmarknaden 48% 15% Nordamerika 2,9 milj ton Europa 9,4 milj ton 12% Asien 2,3 milj ton 6% Afrika 1.2 milj ton 19% Latinamerika 3,8 milj ton Yara i Sverige växtnäring 3

YARA i Sverige, växtnäring Såld kvantitet gödsel 500 000 ton Marknadsandel gödsel 65 % Antal anställda Marknad Kundservice, Terminaler 11 45 Lidköping Terminal Norrköping Terminal Landskrona Huvudkontor Terminal Åhus Terminal 2012-02-08 2012-02-14 Mer än 100 års erfarenhet av växtnäring i Sverige 1882 anlades en superfosfatfabrik på Gråen i Landskrona. 1931 bildades Förenade Superfosfatfabriker med tillverkning i Landskrona, Malmö, Limhamn och Göteborg. 1970 bildades Supra genom att Förenade Superfosfatfabriker och Svenska Salpeterverken gick samman. Samtidigt förvärvades Kväveverket i Landskrona från Kema Nobel. 1981 förvärvade Norsk Hydro 75% av aktierna. 1990 ändrades namnet till Hydro Supra. 1994 sålde SLR resterande 25% av aktierna till Norsk Hydro. 1995 ändrades namnet till Hydro Agri. 2004 separerar Hydro Agri från Norsk Hydro och bildar företaget Yara. 4

Varifrån kommer produkterna? Porsgrunn Kalksalpeter Siilininjärvi YaraMila Nystad (Uusikaupunki) YaraMila Rostock Axan, N27 Sluiskil Axan Fabriker Kontor Bilden inkluderar både gödsel och industriella produkter 2012-02-08 2012-02-14 Svensk marknad mineralgödsel, produktgrupper Jordbruk, trädgård och skog 800 700 600 500 400 300 Övrigt Kalksalpeter N/NS NPK 200 100 0 2013/2014 5

Vad är viktigt för oss just nu? Sustainable intensification ett ledord Att kunna ta höga skördar med minsta möjliga miljöpåverkan Effektiv livsmedelsproduktion krävs för att försörja jordens växande befolkning Lantbrukarens ekonomi i fokus Kväveoptimering Utveckla N-Prognosen, nästa år även maltkorn Fortsatt utveckling av N-Sensorn och andra redskap Noll- och maxrutor, samarbete med HIR och Jordbruksverket Större volym Kalksalpeter till svensk marknad MegaLab Utveckling, försöksverksamhet - egna försök och medfinansiär i Sverige Försöken Kväve till höstvete Kväve till maltkorn NPK i höstkorn Sent kväve till raps, mikronäring i stråsäd, mm Utveckla rekommendationerna Uppdatera N-rekommendationer för spannmål, främst brödvete P-balans över växtföljden, nuvarande riktvärden ger sjunkande P-AL K, betydelse och behov Klimatdeklaration: 11 Nu tar vi ett större ansvar för våra produkters klimatavtryck 6

Yara-teknologi: rening av lustgas vid produktionen av salpetersyra Salpetersyrafabrik Katalysator för minskning av lustgasutsläppen 90 % reduktion Livscykelanalys för ammoniumnitrat (t ex Axan, N27, NPK) Kg CO 2 e/kg N Klimatdeklarationen visar ett genomsnitt på 3,7 kg CO 2 /kg N Garantin omfattade endast steg B 14 7

Yaras Klimatdeklaration för ammoniumnitrathaltiga produkter som vi tillverkar och säljer i Sverige Klimatutsläpp vid produktion och råvarutvinning Deklarerat genomsnittligt utsläpp: 3,7 kg CO 2 e/kg N Deklarationen är certifierad av en 3:e part; DNV Klimatcertifierad gödsel enligt Svenskt Sigill Regel: Mineralgödsel som har tillverkats enligt en metod med en låg klimatpåverkan ska väljas. Verifieringskrav: Företaget ska för den certifierade produktionen köpa in mineralgödsel som inte har orsakat mer utsläpp än 4,0 kg CO2-ekvivalenter per kg N. Produktinformation, intyg eller hänvisning till en öppet redovisad beräkningsmodell av utsläppen från leverantören ska kunna visa att dessa kriterier uppfylls. 15 Ditt val av gödsel avgör ditt klimatavtryck Utsläpp av klimatgaser vid produktion av ammoniumnitrat (t.ex. Axan, N27, NPK, NK) Kg CO 2 e per kg N 10 9 8,6 kg 8 7 6 5 4 3 2 1-57 % 3,7 kg 0 Rysk gödsel Yaras gödsel 8

Förlusterna från odlingen minskar om N-effektiviteten ökar Bonus: Bättre lönsamhet, lägre utlakning Säkerställ en balanserad näringstillförsel. Anpassa N-användningen efter grödans faktiska behov. Radmylla gödseln när det är möjligt. Tillför gödseln vid rätt tidpunkt för att garantera snabbt upptag. Använd en strategi med delade givor. Använd precisionsverktyg Yara N-Sensor, Yara N-Tester. Upprätthåll en god jordstruktur; dränera och undvik packning. Välj lämpliga kväveformer (ammoniumnitrat hellre än ammonium eller urea). Hantera stallgödseln effektivt. Tack och välkomna till kvällens middag! 9