UDIPA. Ett utvärderingverktyg för datorstödets inverkan på den psykosociala arbetsmiljön. Annika Thorner. Högskolan i Skövde.



Relevanta dokument
PREVENTS MATERIAL. Se samlingssida Organisatorisk och social arbetsmiljö

Arbetsmiljö vid IT-stött arbete. En kort introduktion

Digital Arbetsmiljö. Jan Gulliksen, Ann Lantz, Åke Walldius, KTH Bengt Sandblad och Carl Åborg, Uppsala universitet

HR, digitalisering och arbetsmiljö

Hört och lärt på NES2012

Digital arbetsmiljö. Bengt Sandblad. Inst. för informationsteknologi Uppsala universitet.

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

COPSOQ SVERIGE Den mellanlånga versionen av COPSOQ II. Frågor om den organisatoriska och sociala arbetsmiljön

Arbetsklimat. Systematiskt arbetsmiljöarbete. Prevent

Befintligt regelverk och framåtblickande om digital arbetsmiljö

Framtidens arbetsmiljö: Leda och arbeta i det digitala arbetslivet

Vår arbetsmiljö och det systematiska arbetsmiljöarbetet. Att arbeta i staten 2016

ENKÄT OM PSYKOSOCIAL ARBETSMILJÖ

Enkät om IT-stress 600 yrkesarbetande svenskar om psykisk belastning på grund av IT. Genomförd oktober 2011.

Åtgärder för en väl fungerande IT-arbetsmiljö. Sacos policy

Design och konstruktion av användargränssnitt (distans) Mänsklig styrning av höghastighetsbåtar. Avdelningen för Människadatorinteraktion

IT, stress och arbetsmiljö

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

Arbetsbelastning SKYDDSROND: GENOMFÖRANDE FÖRBEREDELSER. ansvarig chef: skyddsombud: övriga deltagare:

Jobbigt för hjärnan och ögat med dåligt utformat IT-stöd

Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas? Maria Nordin, docent Institutionen för psykologi Umeå universitet

Design och konstruktion av användargränssnitt (distans) Avdelningen för Människadatorinteraktion. Gulan Jan Gulliksen Ph D, MSc

Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas?

Digitaliseringen och ledarskap

Arbetsorganisation & hälsa

Avdelningen för Människadatorinteraktion

IT och arbetsmiljö. Bengt Sandblad. Människa-datorinteraktion Inst för informationsteknologi Uppsala universitet. Vård- och omsorgsarbete

KRANKANDE SÄRBEHANDLING - MOBBING

Så skapar du en god digital arbetsmiljö

CHECKLISTA för systematiskt, organisatoriskt och socialt arbetsmiljöarbete (OSA+SAM)

Organisatorisk och social arbetsmiljö- Varför är det viktigt?

Skoladministratör från en Personalvetares perspektiv

Avdelningen för Människadatorinteraktion

DIGITAL ARBETSMILJÖ Jonas Söderström Vårmöte Arbets- och miljömedicin Uppsala 10 april 2014

Föreskrifter om. Ulrich Stoetzer Med Dr, psykolog Sakkunnig organisatorisk och social arbetsmiljö. Organisatorisk och social arbetsmiljö

Årlig psykosocial skyddsrond

Arbetsmiljöproblem vid IT-stött arbete

Är arbete bra för hälsan? Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala

Systematiskt Arbetsmiljöarbete &

Bild 1 av 17. Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön?

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

Checklista. Skolan , skolhuvudmän. Datum:

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Checklista för god arbetsmiljö vid datorstött arbete

Arbetsorganisation och hälsa Två modeller för psykosocial arbetsmiljöforskning. Temablad. Stressforskningsinstitutet

Övergripande jämförelse

Riktlinjer för hantering av kränkande särbehandling

Organisatorisk och social arbetsmiljö

Inspektionskampanj SLIC Rapport 2013:6. psykosociala riskbedömningar. projektrapport

Riktlinje mot kränkande särbehandling i arbetslivet. Definition av kränkande särbehandling

IT i välfärdens tjänst

Region Gotland. Medarbetarenkät, Resultat (8)

Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den. Avfall Sveriges höstmöte 2011

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Upplever ni att sjukskrivningarna p g a psykisk ohälsa ökar hos er? Varför tror ni?

Hälsa på arbetsplatsen ISM-rapport 21

Burnout och psykosocial arbetsmiljö - Teorier och empiri

Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 2015:4

Jennie Karlsson arbetsmiljöinspektör Arbetsmiljöverket, region öst

Företagshälsovården behövs för jobbet

Om Konsekvensbedömningar - ett kompendium av Thomas Engström, samordnande huvudskyddsombud Servicenätet Stockholm, Posten AB

SKLS CHECKLISTA FÖR CHEFENS ARBETSMILJÖ

Föreskrifter om Organisatorisk och social arbetsmiljö

Skyddsrond för psykosocial arbetsmiljö: sammanställning (S)

Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Sambanden mellan arbetsförhållanden och psykisk ohälsa

Viktiga förutsättningar för chef. Följs upp varje år Den som fördelat bokar samtal Ta upp det som du kom fram till i uppgiften. Returnera skriftligt

Malin Bolin, fil.dr sociologi. Fortbildning Arbetsliv & Hälsa, Umeå Folkets Hus, 11 februari 2015

DET HÅLLBARA LEDARSKAPET. Charlotte Råwall Leg psykolog, Organisationskonsult, PBM Göteborg

Stress och små marginaler

Sjukfrånvaro parternas arbete inom privat sektor

Arbetsmiljö- och hälsastrategi

IT-skyddsrond, en metod för ökad användbarhet

PSYKOSOCIAL ARBETSMILJÖ

Metoder för riskbedömning av den psykosociala arbetsmiljön. Vad är psykosocial arbetsmiljö?

Bakgrund. Organisatorisk och social arbetsmiljö. Organisatorisk och social arbetsmiljö. Organisatorisk o Social Arbetsmiljö

Beskrivning av Teknikförvaltningens systematiska hälso- och arbetsmiljöarbete

Guide för en bättre arbetsmiljö

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete CHARLOTTA GOTTSCHALK DIEDEN ARBETSMILJÖRÅDGIVARE, SVERIGES BYGGINDUSTRIER SYD

AvI-index. Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet

Stress det nya arbetsmiljö hotet

Följs upp varje år Den som fördelat bokar samtal Ta upp det som du kom fram till i uppgiften. Uppgiftsfördelning. Uppgiftsfördelning. Övning.

Organisatorisk och social arbetsmiljö

Riskbedömning genom friskfaktorer

Uppgiftsfördelning och kunskaper

Dialogunderlag om arbetsbelastning. arbetsgrupper

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED Arbetsmiljöpolicy

Kursen handlar om. Var används datorer och andra IT-stöd? T ex: Människa-datorinteraktion (MDI) Inst. för informationsteknologi

Kartläggning och riskbedömning av arbetsmiljön

Vad är arbetsmiljö? Fysisk arbetsmiljö Psykisk och social arbetsmiljö

Kursplan. Inst. för pedagogik. Kurskod PEA219 Dnr 262/00-51 Beslutsdatum Organisation, ledarskap och arbetslivspedagogik II

Riktlinje för arbetsmiljö och hälsahållbart

Arbetsmiljöverket. Vår vision

Uppföljning av systematiskt arbetsmiljöarbete i Sollefteå kommun 2012

Se till att du vet var och vilka riskerna är!

Bra arbetsmiljö vid datorn. arbetsgivarens ansvar

Hur fyller du i enkäten?

FRÅGOR OM HÄLSA OCH TRIVSEL PÅ ARBETSPLATSEN

Handlingsplan för att förebygga och hantera kränkningar och repressalier

Transkript:

UDIPA Ett utvärderingverktyg för datorstödets inverkan på den psykosociala arbetsmiljön Annika Thorner Högskolan i Skövde Agenda IT och psykosocial arbetsmiljö Utvärdering UDIPA ett nytt utvärderingsverktyg Teoretiskt ramverk: Krav-kontrollmodellen Verktygets delar och användning Hur kan NI använda UDIPA? Frågor/diskussion/praktisk övning 1

IT och psykosocial arbetsmiljö IT och psykosocial arbetsmiljö Två skilda fenomen? IT: Datorsystem, intranät, skrivare, mobiltelefoner, e-post, webbaserade verktyg Psykosocial arbetsmiljö: Arbetsmängd, tempo, ledarskap, gruppdynamik, förändringar, arbetstider, hot och våld, konflikter, mobbning, arbetets organisering... 2

Sagt om IT-stöd på jobbet Sagt om IT-stöd på jobbet Systemet hänger sig flera gånger om dagen så att man måste starta om det 3

Sagt om IT-stöd på jobbet Systemet hänger sig flera gånger om dagen så att man måste starta om det Någon gång varje dag upplever jag stress för att systemen inte fungerar Sagt om IT-stöd på jobbet Systemet hänger sig flera gånger om dagen så att man måste starta om det Någon gång varje dag upplever jag stress för att systemen inte fungerar Det går så långsamt så att tiden står stilla... 4

IT är psykosocial arbetsmiljö! Psykosocial arbetsmiljö: Arbetsmängd, tempo, ledarskap, gruppdynamik, förändringar, arbetstider, hot och våld, konflikter, mobbning, arbetets organisering, IT/användbarhet... Utvärdering av psykosocial arbetsmiljö Endast 2 av 25 instrument tog upp IT-relaterad stress Prevent Checklista om trivsel och arbetsklimat Checklista för företagshälsovården Checklista om de viktigaste arbetsmiljöfrågorna IT:s inverkan på psykosocial arbetsmiljö saknas! Checklista för bildskärmsarbetsplatser i kontorsmiljö Arbetslivsinstitutet Frågor om datorarbete och datorstyrdon 5

Steg i rätt riktning ADA-metoden Användbarhet och kognitiva arbetsmiljöproblem AvI-enkäten Mäter användbarhet, stress och nytta av IT-stöd Webbaserad enkät för att mäta IT-stress på arbetsplatsen http://www.prevent.se/sv/teknikpanik/ UDIPA Utvärderingsverktyg för Datorstödets Inverkan på den Psykosociala Arbetsmiljön Syfte Ge kunskap om hur IT kan ha en negativ inverkan på den psykosociala arbetsmiljön Metod för att uppmärksamma dessa problem Komplement till andra metoder Användas av personalansvariga, företagshälsovård m.fl. 6

UDIPA 1. Syfte och användning 2. Introduktion / teoretisk bakgrund 3. Checklista för observationsintervjuer 4. Enkät (lång version) 5. Enkät (kort version) 6. Att tolka resultaten 7. Att komma vidare Krav-kontrollmodellen 7

Krav-kontrollmodellen Psykologiska krav Kvalitativa Kvantitativa Emotionella Kognitiva Stimuli i den psykosociala arbetsmiljön som ställer krav på individens kognitiva förmågor Höga krav risk för stress Kontroll Krav-kontrollmodellen Kontroll över hur arbetet ska utföras Möjlighet att delta i förändringsrelaterade beslut Möjlighet att utveckla en relevant kompetens 8

Krav-kontrollmodellen Stöd Emotionellt stöd Praktiskt stöd Stöd genom upplysning eller information Stöd i form av uppskattning Krav-kontrollmodellen 9

UDIPA Datorstöd med bristande användbarhet och funktionalitet högre kognitiva krav / kognitiv belastning ökad risk för stress! Motvikt mot stress: kontroll och stöd Tillämpad modell - kognitiva krav Viktig information för en uppgift är utspridd på flera skilda platser i systemet, eller över flera olika system Lösning av en uppgift kräver parallell användning av flera olika system Användaren måste snabbt orientera sig och förflytta sig mellan olika system Hanteringen av tekniken kräver att användaren tar mental kraft och uppmärksamhet från utförandet av den egentliga arbetsuppgiften Det förekommer ofta problem med datorsystemet (t.ex. att det kraschar, hänger sig, fungerar långsamt eller inte går att logga in i) Systemet innehåller information som är otillräcklig eller svår att förstå, vilket försvårar för användaren att utföra sina arbetsuppgifter 10

Tillämpad modell - kognitiva krav forts. Det införs ofta nya system, eller nya versioner av befintliga system Det förekommer inkonsistent kodning av information (i form av t.ex. färg, förkortningar, funktionstangenter) i olika delar av systemet eller mellan olika system Det är svårt att navigera i systemet Det är svårt att finna eftersökt information i systemet Användning av systemet kräver att användaren lär in, memorerar och tolkar t.ex. ett stort antal förkortningar och kortkommandon Det förekommer en brist på standard mellan olika system Det är svårt att urskilja mönster i informationsmängden, vilket försvårar snabb avläsning och tolkning Tillämpad modell - kontroll Kompetens (genom utbildning och/eller erfarenhet) att hantera systemet och eventuella problem Möjligheter att påverka datorstödets utformning, utveckling och förändring Möjligheter att framföra åsikter om systemet Användarens kontroll över systemet (eller systemets kontroll över användaren) 11

Tillämpad modell socialt stöd Socioemotionellt stöd vid psykologiska påfrestningar Praktiskt stöd att hantera systemet och eventuella problem som uppstår Stöd genom upplysning då informationen i systemet är otillräcklig Stöd genom utbildning av systemet och tillhörande arbetsuppgifter Stöd genom uppskattning av användarens åsikter om systemet Tillämpad modell det spända tillståndet I det spända tillståndet ställer datorstödet höga krav på användarens kognitiva förmågor, varpå den mentala arbetsbelastningen är hög. Det saknas möjligheter till socialt stöd och kontroll för att kunna påverka systemets utformning och erhålla hjälp när det uppstår problem. Användaren upplever en hög grad av teknikstress i form av mental och fysiologisk upprymdhet och risken för ohälsa är stor 12

UDIPA 1. Syfte och användning 2. Introduktion / teoretisk bakgrund 3. Checklista för observationsintervjuer 4. Enkät (lång version) 5. Enkät (kort version) 6. Att tolka resultaten 7. Att komma vidare Del 1 Syfte och användning Syfte: Komplement till existerande utvärderingsmetoder för att uppmärksamma psykosociala arbetsmiljöproblem grundade i användningen av datorstöd Kan användas av t.ex. personalansvariga, skyddsombud, företagshälsovård Hur ska verktyget användas, vilka olika delar består det av 13

Del 2 Introduktion (teoretisk bakgrund) Teknikstress Kognitiva arbetsmiljöproblem Krav-kontrollmodellen IT och arbetsmiljölagen Del 2 Introduktion (teoretisk bakgrund) Kravkontrollmodellen tillämpad på datorstöd 14

Del 3 - Checklista 28 frågor för observationsintervjuer Krav, kontroll, stöd, stress Plats att notera observationer och lösningsförslag Möjlighet att gradera allvarlighet och prioritet att åtgärda Del 4 Enkät (lång version) 23 frågor Mäter krav, kontroll, stöd, stress Rubriker: Utveckling Utbildning och stöd Användning Arbetsmiljö Skala 0-5 15

Del 5 Enkät (kort version) 7 frågor Mäter krav, kontroll, stöd, stress Screeningverktyg snabbt undersöka om det förekommer problem Komplement till andra enkäter som utvärderar psykosocial arbetsmiljö Del 6 Att tolka resultaten 16

Del 6 Att tolka resultaten Höga kognitiva krav Låg grad av kontroll Otillräckligt socialt stöd STRESS Datorstödet har en negativ inverkan på den psykosociala arbetsmiljön! where do we go from here? 17

Del 7 Att komma vidare Behov av ytterligare utvärdering Minska kognitiva krav Förbättra befintliga system/investera i nya Användarcentrerad utveckling! Öka användarens kontroll Utbildning Möjlighet att påverka Öka tillgång till socialt stöd Support Uppskattning En framtidsvision Acceptansen för IT-stress skrotas och istället accepteras IT som en viktig påverkande faktor i den psykosociala arbetsmiljön UDIPA / andra verktyg används i praktiken IT-användarens psykosociala arbetsmiljö förbättras! 18

Kontakt thorner.annika@gmail.com LinkedIn: Annika Thorner Google: Annika Thorner UDIPA Kontakt thorner.annika@gmail.com LinkedIn: Annika Thorner Google: Annika Thorner UDIPA FRÅGOR? 19

Diskussion Referenser Utvärdering av psykosocial arbetsmiljö: Hultberg, A. & Ahlborg, G. (2008) Instrument för att mäta den psykosociala arbetsmiljön. En beskrivning av ett urval av de instrument som används inom företagshälsovård och forskning. Institutet för stressmedicin, ISM-häfte nr 1. Checklistor för arbetsmiljöarbete/webbaserad enkät IT-stress: www.prevent.se Frågeformulär Frågor om datorarbete och datorstyrdon : http://www.av.se/dokument/teman/datorarbete/hjalpmedel/frageform_970814.pdf ADA-metoden: Åborg, C., Sandblad, B., Gulliksen, J. & Lif, M. (2003) Integrating work environment considerations into usability evaluation methods the ADA approach. Interacting With Computers, 15, 453-471. AvI-enkäten: Kavathatzopoulos, I. (2006) AvI-enkäten Ett verktyg för att mäta användbarhet, stress och nytta av ITstöd. Uppsala universitet, Institutionen för IT-MDI. Kognitiva arbetsmiljöproblem: Lind, M., Nygren, E. & Sandblad, B. (1991) Kognitiva arbetsmiljöproblem och gränssnittsdesign. Rapport nr. 20, Uppsala Universitets Centrum för Studium av Människan och Datorn. Krav-kontrollmodellen: Karasek, R. & Theorell, T. (1990) Healthy work stress, productivity and the reconstruction of working life. New York: Basic Books. Hultberg, A., Dellve, L. & Ahlborg, G. (2006) Vägledning för att skapa goda psykosociala arbetsförhållanden i arbeten med klienter och patienter. Institutet för stressmedicin, ISM-rapport 3. Eisele, P. (2008) Hälsans socialpsykologi. Dalby: Ansuz Bokförlag. Arbetsmiljölagen om IT: Arbetarskyddsstyrelsen (1998) Arbete vid bildskärm. AFS 1998:5. Teknikstress: Söderström, J. (2010) Jävla skitsystem! Hur en usel digital arbetsmiljö stressar oss på jobbet och hur vi kan ta tillbaka kontrollen. Stockholm: Jonas Söderström. Arnetz, B.B. & Wiholm, C. (1997) Technological stress: Psychophysiological symptoms in modern offices. Journal of Psychosomatic Research, 43(1), 35-42. Om användbarhet och användarcentrerad systemdesign: Gulliksen, J. & Göransson, B. (2002) Användarcentrerad systemdesign. Lund: Studentlitteratur. Ottersten, I. & Berndtsson, J. (2002) Användbarhet i praktiken. Lund: Studentlitteratur. 20