1 (14) Handlingsplan för jämställdhet och likabehandling. 2015-05-11 Giltighet Försvarshögskolans studentkårs handlingsplan för jämställdhet och likabehandling fastställdes 2015-05-11 av årsstämman och omfattar kårens alla medlemmar. Denna handlingsplan har sin utgångspunkt i studentkårens jämställdhet- och likabehandlingspolicy. Dokumentet ägs av kårstyrelsen och riktar sig till såväl kårmedlemmar som kåraktiva samt de som söker sig till Försvarshögskolans studentkår. Studentkårens handlingsplan för jämställdhet- och likabehandling ägs av kårstyrelsen som har det överordnade ansvaret för att de övergripande målen omvandlas till operativa mål i studentkårens verksamhetsplan. Syfte och bakgrund Försvarshögskolans studentkår (studentkåren) ska vara en organisation där alla känner sig välkomna och ges samma möjligheter i sina uppdrag. Studentkårens främsta uppgift är att bedriva studiebevakning och bevaka att kvalitén på utbildningen är god. Vidare är det även kårens uppgift att se till att dess medlemmars behov och intressen tillgodoses. Studentkåren ska aktivt arbeta med att garantera allas lika värde och jämställdhet på Försvarshögskolan (FHS). Detta arbete formuleras i studentkårens handlingsplan för jämställdhet och likabehandling.
2 (14) Studentkårens uppdrag Studentkåren är en demokratisk organisation som arbetar för studenter och studerande 1 vid FHS. För att tillgodose alla studerandes behov är det nödvändigt att ha ett intersektionellt 2 perspektiv och att arbeta aktivt för ett inkluderande klimat. Kåren ska sträva efter att skapa ett öppet klimat, både bland dess medlemmar samt på FHS över lag. Handlingsplanens mål och åtgärder ska även gälla för de platser där verksamhetsförlagd utbildning (VFU) sker. Handlingsplanen grundar sig i studentkårens jämställdhets- och likabehandlingspolicy samt i diskrimineringslagen (2008:567) 3. I sitt arbete för lika villkor utgår studentkåren från de sju diskrimineringsgrunderna enligt diskrimineringslagen (1 2008:567), dock med vissa tillägg och omformuleringar i syfte att representera studentkroppen i sin helhet utan att någon känner sig utelämnad. Denna handlingsplan inkluderar därför diskrimineringsgrunden socioekonomisk bakgrund. Denna grund är baserad på Statistiska Centralbyråns (SCB) socioekonomiska indelning som skapades för att belysa hierarkiska strukturer i samhället 4. I denna handlingsplan används detta för att uppmärksamma allas lika värde oavsett bakgrund och ekonomisk status. Studentkåren arbetar därför utifrån följande diskrimineringsgrunder: kön och könsidentitet/uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, begränsade funktionsförutsättningar, ålder, sexuell läggning samt socioekonomisk bakgrund. Det åligger kårstyrelsen att ge förutsättningar för att handlingsplanen ska kunna efterföljas. Arbetsgruppen för likabehandling och jämställdhet ska sköta det pågående 1 Fortsättningsvis benämns både studenter och studerande vid Försvarshögskolan som studerande 2 http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%c3%a5ng/intersektionalitet 3 http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/lagar/svenskforfattningssamling/diskrimineringslag- 2008567_sfs-2008-567/ 4 http://www.scb.se/sei/
3 (14) arbetet med handlingsplanen och studentkårens arbete för likabehandling, studentkåren ska aktivt implementera handlingsplanens mål och åtgärder i sitt dagliga arbete för att skapa ett inkluderande klimat. Handlingsplanen ska årligen utvärderas och om så behövs revideras. Inkluderande högskola För att uppnå ett öppet och inkluderande klimat krävs medvetenhet och kunskap om normer och felaktigt antagen homogenitet bland de studerande. Studentkårens handlingsplan ska lyfta fram de faktorer och grunder som kan ligga till grund för diskriminering och föreslå åtgärder för att motverka stereotypa och generaliserande idéer och uttryck. Kön och könsidentitet/uttryck Studentkåren ska aktivt sträva efter att ha ett inkluderande språk och arbete där ingen utestängs, diskrimineras eller kränks på grund av sitt kön, sin könsidentitet eller könsuttryck. Studentkåren ska arbeta för att alla ska ha samma möjligheter, rättigheter och inflytande oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck. All kommunikation som sker inom studentkåren ska vara inkluderande och accepterande med ett språkbruk som respekterar alla. Studentkåren ska respektera individens eget önskemål om användandet av pronomen och namn i alla lägen där inte lagen kräver annat. Etnisk tillhörighet Studentkåren ska aktivt sträva efter att ingen etnisk grupp ska känna sig utestängd, diskriminerad eller kränkt av kurslitteraturen, språkbruk eller annan retorik eller behandling inom Studentkårens ansvarsområden. Studentkåren ska arbeta för att ha så bred representation som möjligt inom organisationen där människor från olika etniska och geografiska bakgrunder representeras. Studentkåren ska sträva efter att inte ta sig tolkningsföreträde i frågor rörande särbehandling.
4 (14) Religion eller annan trosuppfattning Studentkåren ska aktivt sträva efter att skapa och upprätthålla ett klimat där alla religiösa åskådningar och/eller trosuppfattningar respekteras och inkluderas. Ingen ska uppleva diskriminering eller utanförskap baserat på sin religion och/eller trosuppfattning. Hänsyn ska tas till religiösa högtider. Begränsande funktionsförutsättningar Studentkåren ska aktivt sträva efter att alla oavsett funktionsförutsättningar ska inkluderas. Studentkåren ska sträva efter att anpassa sig efter behov och inte efter normer. Miljön och uppdragen ska i möjligast mån anpassas efter de förtroendevalda. Studentkåren ska arbeta aktivt för att alla ska kunna delta i kårens aktiviteter och övriga händelser på FHS samt det dagliga arbetet. Ålder Studentkåren ska aktivt sträva efter att ingen ska diskrimineras på grund av sin ålder. Studentkåren ska vid genomförande av aktiviteter eftersträva att hänsyn tas till alla åldrar. Medlemmar i studentkåren ska känna sig välkomna och respekterade oavsett ålder. Sexuell läggning Studentkåren ska aktivt sträva efter att ingen diskrimineras på grund av sin sexuella läggning. Studentkåren ska arbeta för att ingen diskriminering på grund av sexuell läggning förekommer inom verksamheten och att ingen ska känna att deras sexuella läggning har betydelse för hur hen bemöts inom FHS och studentkåren. Språkbruket i all kommunikation inom studentkåren ska sträva efter att inkludera all sexuell läggning, familjekonstellationer och förhållanden. Språket ska så långt som det är möjligt vara neutralt i detta avseende.
5 (14) Socioekonomisk bakgrund. Studentkåren ska aktivt sträva efter att inkludera människor från olika socioekonomisk bakgrund. Studentkåren ska verka för att ingen på FHS eller inom studentkåren ska vara begränsad eller diskriminerad på grund av sin bakgrund. Studentkåren ska arbeta aktivt med att nå människor från olika socioekonomisk bakgrund och sträva efter att få en så bred representation som möjligt bland de förtroendevalda. Mål och åtgärder För att studentkåren ska kunna nå målet om ett inkluderande, differentierat och mångkulturellt klimat som är uppsatta krävs ett kontinuerligt arbete. Detta arbete ska genomföras inom studentkårens alla delar och bör finnas med i planering och utförande av alla aktiviteter och arbete som kåren utför. För att få en förståelse för vilka behov som finns och vad det är som behöver göras formuleras här åtgärder för de mål som studentkåren satt upp. - Mål; Handlingsplan för jämställdhet och likabehandling Studentkåren ska bedriva ett kontinuerligt arbete där alla i organisationen arbetar mot att skapa en inkluderande miljö. Grunden för detta arbete ska vara handlingsplanen för jämställdhet och likabehandling. Denna plan bör årligen utvärderas och vid behov revideras. Åtgärd; Ta fram handlingsplan och gör denna till en del av studentkårens dagliga arbete. - Mål; Informera om kårens arbete En grundförutsättning för studentkårens arbete med jämställdhet och likabehandling är att det finns en grundläggande kunskap om frågorna och
6 (14) problemen de berör. Förtroendevalda och studerande på FHS bör upplysas om diskrimineringslagstiftningen samt studentkårens jämställdhets- och likabehandlingspolicy med tillhörande handlingsplan. Detta för att öka medvetenheten och skapa en grund på vilken studentkårens arbete kan bygga. Åtgärd; Sprida information om studentkårens arbete till de förtroendevalda, övriga studerande samt andra inom skolan. Sträva efter att ta in externa föreläsare och material som medlemmar i studentkåren kan ta del av. - Mål; Kunskap om religiösa högtider Studentkåren ska motverka diskriminering på grund av religion eller annan trosuppfattning och inkludera alla, oavsett religion eller annan trosuppfattning och utövande av denna. Studentkåren bör därför sträva efter att i möjligaste mån inte planera några aktiviteter som krockar med religiösa högtider. Åtgärd; Köpa in en mångkulturell almanacka och konsultera denna så att inga viktiga händelser arrangerade av studentkåren läggs under större religiösa högtider. 5 Studerande bör anmäla till FHS, berörda i kåren samt till jämställdhet- och likabehandlingsrepresentant vid sektionen för forsknings-, utbildnings- och studentstöd. - Mål; Grupp med särskilt ansvar för jämställdhet och likabehandling Studentkåren ska arbeta gemensamt för att uppnå målen för jämställdhet och likabehandling. För att få struktur på detta arbete bör en särskild grupp finnas med ansvar för detta. Gruppen ska arbeta aktivt med dessa frågor under hela läsåret och verka sektionsöverskridande. Åtgärd; Arbetsgruppen för likabehandling blir vald till detta. 5 Förslagsvis http://mangkulturellaalmanackan.wordpress.com/kop-almanackan/
7 (14) - Mål; Motverka könskategorisering Studentkåren ska sträva efter att inte utsätta personer på skolan för könskategorisering, alltså att ofrivilligt tillskriva dem ett kön. Studentkåren ska sträva efter att inte använda normativa förhållandekonstellationer som norm. Åtgärd; Detta kan åtgärdas genom att i första hand använda namn på personer (det namn som de själva väljer att kalla sig). Studentkåren ska förespråka användandet av könsneutrala och normkritiska pronomen (exempelvis hen, dem). Vid enkäter ska det finnas möjlighet att använda fler än två könsalternativ. Förslagsvis ska personen som fyller i den kunna skriva själv. Allt skrivet material som studentkåren publicerar ska sträva efter att vara neutralt från könsnormer och använda sig av ett inkluderande språk (exempelvis använda partner i stället för man / fru ). - Mål; Riktlinjer för sociala evenemang Studentkåren ska arbeta för att alla evenemang som anordnas vid lärosätet eller i studentkårens regi ska ta hänsyn till diskrimineringsgrunderna och arbeta aktivt med likabehandling. Åtgärd; Kommunikation mellan arbetsgruppen för likabehandling och studiesociala utskottet. - Mål; Arbeta för ökad tillgänglighet Studentkåren ska vara uppmärksam på och arbeta löpande med att alla skolans lokaler, eller de lokaler som abonnerats i samband med aktiviteter som skolan och/eller studentkåren anordnar, bör vara tillgängliga för alla och ej vara funktionshindrande.
8 (14) Åtgärd; Arbeta löpande med tillgänglighet och utvärdering om hur lokaler och aktiviteter fungerar. - Mål; Breddad representation Studentkåren ska arbeta för att vara så inkluderande som möjligt. I detta ligger att alla ska känna sig välkomna i studentkåren. Åtgärd; - Försvarshögskolans Studentkår genom Linnea Nyberg, Jämställdhets- och likabehandlingsrepresentant
9 (14) Bilaga 1 - Ordlista För att kunna diskutera och förstå dessa ämnen är det viktigt att använda sig av korrekta ord och termer. Nedan följer därmed en ordlista med några utvalda ord och begrepp som kan komma till användning. Definitionerna av begrepp är hämtade från RFSU och RFSL 6. Binärt könssystem uppdelning av kön i kategorierna man och kvinna samt förväntningar om att dessa kvinnor och män ska vara feminina respektive maskulina. Heteronormen kan ses vara den norm som delar in människor i ett binärt könssystem. Bisexuell en person som har förmågan att blir kär i, kåt på eller attraherad av människor oavsett kön. Bög en homosexuell kille. Cisperson en person som håller sig inom normerna för det kön som registrerades för personen vid födseln. Till exempel någon som känner sig som kvinna, ser ut som en kvinna och har ordet kvinna skrivet i sitt födelseattest (dvs. personens juridiska kön, biologiska kön och könsidentitet är linjärt och hänger ihop och alltid har hängt ihop enligt normen). Att vara cisperson har inget med sexuell läggning att göra. Förenklat uttryckt är en cisperson en person som inte är en transperson. Cisnorm att alla förväntas ha en linjär syn på kön och könsidentitet dvs. att personens juridiska kön, biologiska kön och könsidentitet är linjärt och hänger ihop och alltid har hängt ihop enligt normen. Diskriminering att en person blir sämre behandlad än andra personer i en jämförbar situation. 6 http://www.rfsu.se/sv/sex--relationer/sex-abc/ samt http://www.rfsl.se/?p=410
10 (14) Diskrimineringsgrunder Diskrimineringslagen är uppbyggd kring ett antal diskrimineringsgrunder, de egenskaper som är grunden för att en person behandlas sämre än andra. De grupper som vanligen omfattas av dessa grunder är de som brukar betecknas som minoriteter, men lagen är skriven så att även majoritetsdelen av befolkningen omfattas, i de fall de skulle diskrimineras på grund av till exempel sin kristna tro eller sin heterosexuella läggning. Lagens uppräkning är uttömmande, vilket innebär att diskriminering eller trakasserier som sker på grund av andra egenskaper inte är diskriminering i lagens mening. Diskrimineringsgrunderna är kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Etnisk tillhörighet tillhörighet till en grupp av människor som har samma kultur, talar samma språk eller kommer från samma område i världen som en själv. Etnocentrism att sätta den egna kulturen i centrum och förvänta sig att dessa kulturella synsätt och värderingar är de enda sanna och riktiga samt att alla andra borde dela och rätta sig efter dessa. Feminism en politisk analys och rörelse som ser att kvinnor som grupp är strukturellt underordnade män som grupp i samhällets alla sfärer. Feminismen vill ändra på detta. Eftersom det finns flera olika sorters feminism talas det ibland om feminismer i plural. Funktionalitetsnorm en norm som innebär att människor inte förväntas ha någon funktionsnedsättning utan att de till exempel ska kunna se, gå, läsa eller höra. Funktionshinder de problem som uppkommer för människor med funktionsnedsättningar när de vistas i en miljö som inte är tillgänglig, som när någon som sitter i rullstol inte kommer in i ett hus för att det bara finns trappor. En person är inte funktionshindrad. Funktionsnedsättning en varaktig fysisk, psykisk eller begåvningsmässig nedsättning av en persons funktionsförmåga som beror på en skada eller en sjukdom. Exempelvis dyslexi, autism, synskador, hörselskador och HIV. Genus ett ord som används för att studera manligt och kvinnligt som något socialt konstruerat. Ett genusperspektiv innebär att granska hur kön formas och konstrueras. Genus kan användas istället för begreppet kön och verka bredare samt mer
11 (14) allomfattande för olika personers könsidentiteter och/eller könsuttryck. Hatbrott ett brott som motiveras av hat mot vissa grupper av människor på grund av en negativ inställning till vissa egenskaper. Hatbrottslagstiftningen grundas på negativa inställningar på grund av hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, religionstillhörighet eller trosbekännelse samt sexuell läggning. En måste inte passa in på någon av dessa beskrivningar för att bli offer för ett hatbrott. Det räcker med att den som begår brottet tror att en har någon av egenskaperna. Detta i enlighet med Brottsbalken (29 kap. 2 7p. samt 16 kap. 8 och 9) samt polisens definition av hatbrott. Personer som blir utsatta för hatbrott kan anmäla detta. I de fall hatbrottslagstiftningen inte kan appliceras kan diskrimineringslagstiftningen ses som komplement. HBTQ ett paraplybegrepp/förkortning för homosexuella, bisexuella, transpersoner och queers. Heteronormativitet normer om att tjejer och killar (enligt ett binärt könssystem) förväntas vara olika och komplettera varandra genom att bli kära i och attraherade av varandra. Vidare ses heteronormen ofta som det naturliga vilket skapar en problematik när avvikare blir motsatsen onaturliga. Heteronormen utgör ekonomiska, politiska och sociala fördelar till de som följer den och därmed nackdelar till de som bryter mot den. Heterosexuell en person som har förmågan att bli kär i, attraherad av eller kåt på någon av motsatt kön. Homofobi en ideologi, en uppfattning eller en medveten värdering som ger uttryck för en starkt negativ syn på homosexualitet eller på homo- och bisexuella människor. Homofobin överlappar ibland transfobin. Homosexuell en person som har förmågan att blir kär i, attraherad av eller kåt på någon av samma kön. Hudfärg ett socialt konstruerat sätt att dela in människor efter den färg vi har på huden. Till exempel ses vissa människor som mörkhyade i Sverige medan de i en annan del av världen skulle ses som vita. Detta brukar ofta förväxlas med etnisk tillhörighet, något som handlar om kulturell grupptillhörighet och inte hudfärg Identitet en människas uppfattning om vem denne är samt något som påverkas av andras uppfattning om vem en är.
12 (14) Intersektionalitet är ett perspektiv som tittar på hur olika maktordningar är sammanflätade med varandra och hur olika identiteter skapas som resultat av till exempel ras/etnicitet, kön, sexualitet, klassbakgrund och ålder. Syftet med intersektionalitet är att lyfta fram såväl underordnade som överordnade identiteter och synliggöra hur olika diskriminerande maktordningar samverkar i samhällets olika nivåer. Jämlikhet att sträva efter alla människors lika värde och likhet inför lagen, samt lika möjligheter, rättigheter och skyldigheter. Jämställdhet jämlikhet mellan kvinnor och män, att kvinnor och män ska ha samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter i samhället. Klass skikt i samhället som skapas utifrån på utbildningsnivå, hälsa, ekonomi och yrke. Hänger ofta tätt ihop med exempelvis genus och etnicitet. Kön socialt konstruerad kategori som delar in människor i grupperna»kvinnor«och»män«. Kan delas upp i fyra delar; Biologiskt kön, juridiskt kön, könsidentitet och könsuttryck. Könsmaktsordning - den maktstruktur som finns i samhället som innebär att män som grupp är överordnade kvinnor som grupp, och att män tilldelas mer resurser och makt än kvinnor. Lesbisk en homosexuell tjej. Maktstruktur en struktur på samhällsnivå som ger olika möjligheter och förutsättningar att påverka samhället och sitt eget liv. Vilka möjligheter och förutsättningar vi har hänger ihop med till exempel ekonomi, kön och etnisk tillhörighet. Neuropsykiatiska funktionsnedsättningar Personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar kan bland annat ha svårigheter med socialt samspel samt även ha koncentrations- och inlärningssvårigheter. Exempel på diagnoser som faller under är ADHD, ADD, DAMP, Aspergers syndrom, Autism och Tourettes syndrom Normer oskrivna regler, förväntningar och ideal som handlar om vad som är önskvärt, positivt och fördelaktigt i vårt samhälle och vad som inte är det. Följer du normen belönas och får privilegier. Normer är situationsberoende, förändliga över tid och formas utifrån maktförhållanden.
13 (14) Pronomen Det som används om en pratar om en person i tredje person t.ex. istället för namnet, det kan vara han/honom/hans, hon/henne/hennes eller hen/henom/hen/hens (där hen är ett könsneutralt alternativ). Det finns många pronomen och bara den enskilda personen kan avgöra vilket pronomen denne vill bli tilltalad med. Rasism en struktur, ideologi, uppfattning eller värdering som bygger på en indelning av människor i ett hierarkiskt system av raser utifrån hudfärg eller etnicitet, där vissa raser tillskrivs ett högre värde, fler positiva egenskaper än andra och gör att människor behandlas olika i samhället. Sexism konsekvensen av att samhället är ojämställt. Detta visar sig exempelvis genom diskriminering, förtryck och utnyttjande av kvinnor endast på grund av deras kön. Inom ramen för sexism talas det ofta om sexistiska uttalanden eller handlingar som åsyftar en negativ hållning gentemot en person på grund av dennes kön. Dessa uttalanden och/eller handlingar är ofta av sexuell natur samt anspelar på könsroller och stereotyper. Sexuell läggning ett begrepp som ofta används för att gruppera människor utifrån vem de har förmågan att bli kära i och/eller attraherade av. Exempel på sexuella läggningar är hetero-, homo-, bi- och asexualitet (varpå dessa med undantag för asexualitet erkänns av lagen). Sexuella trakasserier - är ett uppträdande av sexuell natur som kränker en persons värdighet. Tillgänglighet att göra en miljö tillgänglig för alla oavsett funktionsförmåga. Det kan till exempel vara att sätta in en hörslinga i konferensrummet eller ha information i punktskrift. Trakasserier att utsätta någon/några för kränkande handlingar såsom mobbning, utfrysning eller förtal som syftar till att kränka någon annans värdighet. Transfobi en ideologi, en uppfattning eller en medveten värdering som ger uttryck för en starkt negativ syn på transpersoner eller på sådant som avviker från normer för kön. Transfobin överlappar ibland homofobin. Transsexuell en person som upplever sig vara av ett annat kön än det som står i
14 (14) personens pass, id-kort och är folkbokfört som. Transsexualism är en medicinsk diagnos och kan vara ett sätt att identifiera sig. Att vara transexuell beskriver en person vars kropp och könsidentitet inte överensstämmer. Vissa personer önskar med detta som grund att korrigera sin kropp med hormoner och/eller kirurgi för att få den att överrensstämma med det självupplevda könet. Transvestit en person som tidvis, ofta eller alltid iklär sig eller använder sig av ett annat köns kläder och/eller attribut. Tvåsamhetsnorm en norm som innebär att det ses som positivt, bra och normalt att ha eller vilja ha en partner. Monogami, som betyder att vara kär i och ha sex med en person i taget, är en central del. Vardagsrasism den rasism som utövas i vardagen. Den är systematisk och har sin grund i samhällets föreställningar. Vardagsrasism kan exempelvis ta sig uttryck genom att någon säger att alla invandrare är på ett visst sätt eller att någon inte tror att mörkhyade människor kan prata svenska.