Likabehandlingsplan för studenter vid Lunds universitet 2015

Transkript

1 HANDLINGSPLAN Dnr STYR 2014/159 Rektor Likabehandlingsplan för studenter vid Lunds universitet 2015 Bilagor: Begreppsdefinitioner; Goda exempel, Genomförda åtgärder Fastställda av rektor i närvaro av förvaltningschef Cecilia Billgren. 1. Introduktion 1.1 Varför en likabehandlingsplan? Enligt 3 kap. 16 diskrimineringslagen (2008:567) är en utbildningsanordnare skyldig att varje år upprätta en likabehandlingsplan med de åtgärder som behövs för att dels främja lika rättigheter och möjligheter för de studenter som deltar i eller söker till verksamheten, oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning eller sexuell läggning, dels förebygga och förhindra trakasserier. Diskrimineringsombudsmannen (DO) rekommenderar dessutom i sin handledningsskrift till högskolorna Förebygga diskriminering främja likabehandling från 2009 att likabehandlingsarbetet även ska omfatta de två nya diskrimineringsgrunderna könsöverskridande identitet eller uttryck och ålder. Planen ska enligt lag innehålla: 1. En översikt över de åtgärder som behövs för att uppnå syftet med planen, 2. En redogörelse för vilka av dessa åtgärder som utbildningsanordnaren avser att påbörja eller genomföra under det kommande året, samt 3. En redovisning av hur föregående års planerade åtgärder har genomförts. Likabehandling av studenter är en viktig kvalitetsfråga. Ett fungerande likabehandlingsarbete skapar en större mångfald vilket gör att olika perspektiv och synpunkter kommer fram. Detta bidrar till utbildningens kvalitet. 1.2 Varför systematiskt arbete? Likabehandlingsarbete vid Lunds universitet, liksom arbete för att förebygga kränkande särbehandling, ska bedrivas systematiskt och målmedvetet, d.v.s. genom kontinuerlig planering, kartläggning och uppföljning. Syftet med denna typ av arbete är att diskriminering, trakasserier och kränkande särbehandling inte ska förekomma inom Lunds universitet. Det räcker inte med information och strategier. Det är viktigt att universitetet också uppmärksammar och vidtar åtgärder Postadress box 117, Lund Besöksadress Genetikhuset, Sölvegatan 29 B Telefon E-post kristina.arnrup_thorsbro@stu.lu.se

2 2 när det framkommer att någon student känner sig utsatt oavsett om det är av en annan student eller en anställd vid universitetet. Det är därför viktigt att likabehandlingsplanen innehåller rutiner för hur anställda ska agera när man får kännedom om att någon student känner sig utsatt för diskriminering, trakasserier eller kränkande särbehandling. Likaså behövs tydliga riktlinjer för vem som ansvarar för uppföljning och dokumentation. Lunds universitet har valt att arbeta utifrån DO:s föreskrifter i arbetet med att ta fram denna likabehandlingsplan. 2. Hur kan diskriminering och trakasserier ta sig uttryck? Diskrimineringslagen tar upp följande diskrimineringsgrunder: kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. På Lunds universitet, liksom i samhället i stort, råder olika osynliga maktstrukturer och normer som styr vad som betraktas som tillåtet och otillåtet. Diskrimineringsgrunderna skyddar grupper som ofta står utanför dessa maktstrukturer och därför behöver ett extra skydd. Det är viktigt att se hur diskrimineringsgrunderna samverkar, det vill säga att anlägga ett intersektionellt perspektiv på vår verksamhet. En enskild person kan givetvis bli diskriminerad på basis av fler än en av dessa grunder. Det kan även vara så att vissa grunder krockar med varandra. Specifika åtgärder som görs för att exempelvis gynna underrepresenterat kön kan osynliggöra transpersoners situation. Detta understryker vikten av att anlägga ett intersektionellt perspektiv vid utformandet av olika åtgärdsförslag för att uppmärksamma sådana eventuella krockar och grundligare reflektera över olika åtgärders konsekvenser på både kort och lång sikt. Diskriminering kan ta sig många olika uttryck. Diskrimineringslagen tar upp sex olika former av diskriminering (DL 1 kap. 4 ): direkt diskriminering, indirekt diskriminering, bristande tillgänglighet, trakasserier, sexuella trakasserier och instruktioner att diskriminera. Med det sistnämnda avses order eller instruktioner att diskriminera någon på ett sätt som avses av de andra fem begreppen. Med direkt diskriminering menas att en student missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation och att missgynnandet har samband med någon eller några av diskrimineringsgrunderna. Viktigt att tänka på är att både aktiva handlingar för att missgynna en individ och att låta bli att agera i en given situation kan räknas som direkt diskriminering. Direkt diskriminering kan vara att en sökande vägras tillträde till en utbildning (och nekandet är kopplat till någon av diskrimineringsgrunderna), att en examinator tar hänsyn till tex kön vid examination eller att en lärare på programmet ifråga uttalar att homosexuella inte är lämpliga för yrket den aktuella utbildningen leder till. Med indirekt diskriminering menas att tillämpningen av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt i praktiken kan komma att missgynna studenter på basis av någon eller några av diskrimineringsgrunderna. Ett exempel på indirekt diskriminering är att universitetet kräver särskilda förkunskapskrav som inte är relevanta för utbildningen och som utestänger någon (som skyddas av diskrimineringsgrunderna).

3 3 Med trakasserier menas en behandling som kränker studentens värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Detta kan ske till exempel genom ord, e-postkontakt eller sms. Ett exempel är att en föreläsare säger något nedsättande till en student på grund av dennes kön. Det är viktigt att notera att det inte är avsikten hos den som uttalat något eller som agerar på ett visst sätt som är avgörande för om något ska anses vara trakasserier, utan effekten av uttalandet eller agerandet. Med sexuella trakasserier menas ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet. Det kan till exempel handla om blickar eller att en lärare i egenskap av handledare gör sexuella anspelningar. 3. Insatsområden I föreliggande plan presenteras inte de olika diskrimineringsgrunderna var för sig, i stället anläggs ett intersektionellt perspektiv. Syftet är att synliggöra hur alla diskrimineringsgrunder kan förekomma och samverka inom olika verksamheter som bedrivs vid universitetet. Istället för att diskutera diskrimineringsgrunderna som separata enheter, som skulle kunna åtgärdas helt fristående från varandra och från sin kontext, sätter planen fokus på områden där diskriminering på basis av de olika grunderna - enskilt eller samverkande - kan förekomma. På så vis kan arbetet bli mer nyanserat och mångdimensionellt. Målformuleringar och förslag på åtgärder presenteras både på universitetsgemensam nivå och på fakultets- och institutionsnivåerna. Vissa åtgärder bör utföras inom givna tidsramar och andra åtgärder bör utföras kontinuerligt. I planen prioriteras följande insatsområden: Operativt och systematiskt arbete för likabehandling Utbildningsplanering och administration Information och kommunikation Rekrytering och studentstöd Universitetets lokaler Handläggning av diskrimineringsärenden 3.1 Operativt och systematiskt arbete för likabehandling Diskrimineringslagen ger högskolorna ett uttalat ansvar att arbeta aktivt för att förebygga diskriminering och trakasserier (3 kap 15 ). Lunds universitet kommer att satsa på operativt och systematiskt arbete för likabehandling. Operativt arbete innebär bland annat ett fokus på att se till att åtgärder och insatser gör skillnad i verksamheten, att policies och planer åtföljs av information som klargör målsättningar och att planer innehåller konkreta, uppföljbara åtgärder. Ett systematiskt arbete består av en upprepning av de fyra faserna planera, genomföra, följa upp samt utveckla. Mål: Vid Lunds universitet ska såväl lärare och andra anställda som studenter uppträda respektfullt mot varandra och behandla varandra likvärdigt. Likabehandling ska vara en prioriterad fråga för Lunds universitet. All personal och alla studenter ska ha god kännedom om det likabehandlingsarbete som bedrivs inom olika delar inom universitetet. Personal och studenter ska kunna skaffa sig kunskap om varje specifik diskrimineringsgrund och om intersektionalitet genom såväl skriftlig information som kompetenshöjande kurser.

4 4 Åtgärder: Universitetet ska arbeta aktivt för att främja likabehandling. Det kan ske till exempel genom att främja och sprida aktiviteter såsom: o Årliga inspirationsdagar med tema mångfald, likabehandling och jämställdhet o Diskrimineringsskyddsutbildning o Genuscertifiering o Öppna seminarier för anställda och studenter där olika diskrimineringsgrunder lyfts fram o Stödja IDAHOT (International day against homophobia and transphobia) ansvarig: Ledningsgruppen för jämställdhet och lika villkor Fakulteterna uppmanas att initiera ämnesrelaterad utbildning med fokus på mångfald och genus, som riktar sig till studenter och lärare. ansvarig: dekan 3.2 Utbildningsplanering och administration Universitetet har sedan många år en rättighetslista för Lunds universitets studenter som reviderades Rättighetslistan anger vilka skyldigheter respektive rättigheter studenter har vid universitetet och många av bestämmelserna rör likabehandling och tillgänglighet. Här finns bland annat bestämmelser som syftar till att göra det lättare att kombinera studier med föräldraskap eller som gör det möjligt att vara anonym vid tentamen. Mål: All utbildning vid Lunds universitet ska, från planering och information via undervisning till examination, genomföras på så sätt att alla studenter ges lika möjligheter att tillgodogöra sig densamma. Åtgärder: Rättighetslistan för Lunds universitets studenter ska implementeras inom hela universitetet. Den ska följas upp kontinuerligt. ansvarig: utbildningsnämnden Information om olika religioners helgdagar och andra seder som kan påverka utbildningens planering och genomförande ska finnas tillgänglig på universitetsgemensam nivå. ansvarig: sektionen Personal Inom universitetet drivs flera projekt som syftar till att utveckla pedagogik och verktyg för e-lärande. I detta arbete ska hänsyn tas till alla olika studenters behov. Det är till exempel viktigt att programvaror för e-lärande är kompatibla med de särskilda datorhjälpmedel som används av synskadade. ansvarig: systemägare 3.3 Rekrytering och studentstöd För att motverka diskriminering och trakasserier är det viktigt att arbeta aktivt med rekrytering av studenter från alla grupper i samhället. Universitetet för en kontinuerlig dialog med studentkårer, nationer och Akademiska föreningen för att tillsammans säkra ett studentliv som är inkluderande med hänsyn till diskrimineringsgrunderna. Mål: Alla studenter vid universitetet ska ha likvärdig möjlighet att fullfölja sina studier och att delta i universitetets sociala liv.

5 5 Åtgärder: Universitetet ska verka för breddad rekrytering till alla utbildningar ansvarig: utbildningsnämnden Nödvändigt stöd för studierna ska finnas för alla studenter. ansvarig: sektionerna Student och utbildning respektive Externa relationer 3.4 Universitetets lokaler Diskrimineringslagen definierar bristande tillgänglighet som "... att en person med funktionsnedsättning missgynnas genom att sådana åtgärder för tillgänglighet inte har vidtagits för att den personen ska komma i en jämförbar situation med personer utan denna funktionsnedsättning som är skäliga utifrån krav på tillgänglighet i lag och annan författning..." (1 kap. 4, tredje punkten). I universitetets policy för jämställdhet, likabehandling och mångfald anges dessutom att det "Inom universitetet råder nolltolerans mot kränkande särbehandling". Det innebär bland annat att Lunds universitet inte lånar eller hyr ut lokaler till aktiviteter med diskriminerande och kränkande inslag. Mål: Hinder i studiemiljön ska undanröjas så att alla studenter har likvärdiga möjligheter att genomföra sina studier. Åtgärder: Könsmärkning ska i möjligaste mån undvikas, eftersom det kan uppfattas som negativt av studenter som ej vill bli kategoriserade som man eller kvinna. ansvarig: LU Byggnad Skyddsronder ska inspektera tillgänglighet för studenterna. Studentskyddsombuden har rätt att medverka vid både fysiska och psykosociala skyddsronder. ansvarig: Centrala skyddskommittén 3.5 Handläggning av diskrimineringsärenden Mål: Alla anställda och studenter ska känna till vilka rättigheter och skyldigheter studenter har och hur handläggningen ser ut vid diskriminering och trakasserier. Åtgärder: Handläggning av diskriminerings- och trakasseriärenden ska ses över och samordnas för hela universitetet. Tydlig information om handläggningen ska distribueras till alla anställda och studenter. ansvarig: förvaltningschefen 4. Implementering och uppföljning För ett framgångsrikt arbete med likabehandling krävs det att: medel reserveras för arbetet på alla nivåer, goda exempel tas fram och sprids, ansvar för åtgärderna delegeras till rätt nivå, tidsplaner upprättas, resultat följs upp. Universitetets ledningsgrupp för jämställdhet och lika villkor ansvarar för uppföljning av likabehandlingsplanen för studenter. Detta sker med hjälp av

6 6 fakulteternas jämställdhetsbokslut och genom dialog och samarbete med studentombudet och doktorandombudsmannen. I enlighet med policy för jämställdhet, likabehandling och mångfald rapporterar fakulteterna årligen om sitt jämställdhets-, likabehandlings- och mångfaldsarbete i sina jämställdhetsbokslut (se Policy för jämställdhet, likabehandling och mångfald). I jämställdhetsboksluten anger fakulteterna om åtgärderna i likabehandlingsplanen är genomförda, vilken effekt de har haft och om ytterligare insatser är nödvändiga. Det är också önskvärt att bokslutet innehåller förslag till fortsatt arbete. De goda exempel som kommer fram i jämställdhetsboksluten sammanställs i en bilaga till likabehandlingsplanen. Utbildningsnämnden ansvarar för delar av arbetet med likabehandling av studenter och ska därför få del av den årliga uppföljningen.

7 7 Källhänvisningar BRYT! : ett metodmaterial om normer i allmänhet och heteronormen i synnerhet. 3:e uppl., Forum för levande historia, RFSL Ungdom Förebygga diskriminering främja likabehandling: DO:s handledning för att utforma en likabehandlingsplan i högskolan. Diskrimineringsombudsmannen Lunds universitets policy för jämställdhet, likabehandling och mångfald, PE 2011/177. Lunds universitet Rättighetslista för Lunds universitets studenter, SU 2013/44. Lunds universitet

8 LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR STUDENTER BILAGA 1 Begreppsdefinitioner I universitetets likabehandlingsplan för studenter förekommer ett antal olika begrepp som ofta används i samband med likabehandling. Genom att definiera dessa hoppas vi kunna nå en bättre gemensam begreppsförståelse och underlätta likabehandlinsarbetet. Till hjälp att definiera begreppen har vi bland annat använt oss av Bryt! -materialet från 2011, RFSL Ungdom, Linköpings universitets Strategi och handlingsplan för lika villkor Dnr LiU , DO:s handledning Förebygga diskriminering främja likabehandling från 2009 och DO:s hemsida. Ableism - nedsättande attityder och strukturer riktade mot personer med funktionsnedsättning. Direkt diskriminering - att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation och missgynnandet har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Diskrimineringen kan vara direkt, indirekt eller i form av trakasserier, sexuella trakasserier, instruktioner att trakassera eller bristande tillgänglighet. Etnisk tillhörighet - med etnisk tillhörighet menas enligt lagen en individs nationella och etniska ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Alla människor tillhör en eller flera etniska grupper. Alla kan därför bli utsatta för etnisk diskriminering samer, romer, personer med svensk, somalisk eller bosnisk etnisk tillhörighet och så vidare. Den etniska tillhörigheten bygger på självidentifikation. Det är alltså individen själv som definierar vilken eller vilka etniska grupper hen tillhör. Feminism - det finns många definitioner av feminism men en allmän definition är strävande efter jämställdhet mellan kvinnor och män. Funktionsnedsättning varaktiga fysiska, psykiska eller intellektuella begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Genus - syftar på det sociala könet, eller det sätt på vilket vi gör kön i samhället. Det handlar till exempel om hur vi hela tiden skapar normer för manligt och kvinnligt i vår vardag genom kroppsspråk, val av kläder, yrken, intressen och så vidare. Hur genus konstrueras beror på historiska, sociala och kulturella sammanhang. Vad som anses vara manligt eller kvinnligt är därigenom någonting som ständigt förändras. HBT - ett samlingsnamn för homosexuella, bisexuella och transpersoner (se förklaring nedan). HBTQ - samma som ovan inklusive Queer (se förklaring nedan) Heteronorm - föreställningen att alla är heterosexuella och att detta är det självklara och önskvärda sättet att leva. En av utgångspunkterna är förväntningar

9 LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR STUDENTER BILAGA 1 om kvinnlighet och manlighet som varandras motsatser och komplement. Heteronormativitet handlar om makt. Den som tillhör den heterosexuella gruppen har privilegiet att vara något mer än sin sexuella läggning och har även makten att bedöma vad som är annorlunda och icke önskvärt. De som överskrider gränser för heterosexualitet uppfattas som avvikande. Homofobi - en ideologi, uppfattning, värdering eller struktur som ger uttryck för en negativ syn på homosexualitet eller homo- och bisexuella. Homofobin överlappar ibland med transfobin (se nedan). Intersektionalitet - ett perspektiv som används för att titta på hur olika maktordningar är sammanflätade med varandra och hur olika identiteter skapas som resultat av till exempel trosuppfattning, kön, sexualitet, klass, funktion och ålder. Hur de olika aspekterna hänger samman ser olika ut beroende på person, grupp och sammanhang. Intersexuella - ibland intersexualitet, är en term som täcker en stor grupp medicinska tillstånd, för vilket det gemensamma är att personen är född med könsorganskaraktäristika av båda könen. Begreppet omfattar ett flertal diagnoser och det är inte alltid som tillstånden upptäcks vid födseln. En del av diagnoserna innebär att inre och/eller yttre könsorgan är atypiska, men alla intersexuella diagnoser innebär inte detta. Jämlikhet - alla människors lika värde oberoende av kön, nationalitet, etniskt ursprung, socioekonomisk bakgrund, religion, funktionalitet, sexuell läggning, ålder m.m. Jämställdhet - avser jämlikhetsförhållanden mellan könen, man och kvinna. Jämlikhet syftar till att män och kvinnor ska ha samma rättigheter och skyldigheter inom alla väsentliga områden i livet. Kränkning - uppträdande som är nedlåtande mot eller sårar en persons värdighet. Kränkningar kan vara fysiska och verbala handlingar såväl som psykosociala attityder, de kan också ta sig uttryck i texter och bilder. Kön - begreppet kön är en socialt konstruerad kategori som används för att dela in människor i grupperna kvinnor och män. Kön kan brytas ned i fyra olika delar: Biologiskt kön Definieras utifrån inre och yttre könsorgan, könskromosomer och hormonnivåer. Biologiskt kön avgörs av hur den fysiska kroppen ser ut, men är inte alltid lättdefinierat. Juridiskt kön Det kön som står registrerat i folkbokföringen, i pass eller legitimation. Juridiskt kön framgår också av en siffra i personnumret. I Sverige finns två juridiska kön: man och kvinna. Alla barn som föds tilldelas ett juridiskt kön, baserat på avläsningen av deras biologiska kön. Könsidentitet En persons självupplevda kön, det vill säga det kön hen upplever sig som. Könsidentiteten kan röra sig bortom (eller mellan) de två kategorierna kvinna och man. - Könsuttryck Hur en person uttrycker sitt kön. Det görs till exempel genom kläder, kroppsspråk, frisyr, socialt beteende, röst och/eller smink. Könsöverskridande identitet eller uttryck - i diskrimineringslagen står att diskriminering som har samband med könsöverskridande identitet eller uttryck är

10 LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR STUDENTER BILAGA 1 förbjuden. Med könsöverskridande identitet eller uttryck menas att någon inte identifierar sig som man eller kvinna eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Till exempel personer med en könsidentitet eller ett könsuttryck som hela tiden eller periodvis skiljer sig från könsnormen, exempelvis transvestiter (se nedan) eller intersexuella (se ovan). Alla människor har könsidentiteter och könsuttryck, inte bara transpersoner (se nedan). Maktstruktur - strukturer på samhällsnivå som ger människor olika möjligheter och förutsättningar att påverka samhället och sitt eget liv. Vilka möjligheter och förutsättningar en person har hänger ihop med till exempel klasstillhörighet, etnisk tillhörighet, funktionsförmåga, hudfärg, sexualitet och religiositet. Mångfald, mångkultur, mångkulturalism eller multikulturalism- är sociologiska och kulturteoretiska uttryck med flera betydelser. Som beskrivande begrepp syftar de på ett förhållande där flera etniska grupper med olika kulturer samlas inom samma enhet. Norm - underförstådda förväntningar och regler i en social gemenskap. Normer har med makt att göra. Det finns normer som påverkar samhället i stort och avgör vem som har möjlighet till inflytande över samhället eller sin egen situation. Sådana normer är i regel osynliga så länge ingen bryter mot dem. Queer/Queerteori - ett brett begrepp som kan betyda flera olika saker men som i grunden är ett ifrågasättande av heteronormen (se ovan). Många ser sin könsidentitet och/eller sin sexualitet som queer. Queer kan åsyfta en önskan att inkludera alla kön och sexuella läggningar eller att inte alls behöva identifiera sig. Queer kan stå för allt från en queerperson till utomparlamentarisk aktivism och en specifik inrikting inom den akademiska världen, och är ett begrepp som inte riktigt vill låta sig defineras. Rasism - en ideologi, uppfattning, värdering eller struktur som bygger på en indelning av människor i ett hierarkiskt system av raser, utifrån hudfärg eller etnisk tillhörighet, där vissa raser tillskrivs ett högre värde, positivare egenskaper och ibland moralisk rätt att härska över andra. Idag pratas det ofta även om kulturrasism föreställningen om att kulturer är absoluta, oföränderliga och definierar individens egenskaper. Religion eller annan trosuppfattning - en persons religiösa åskådning, tillhörighet eller trosuppfattning. Sexism - en ideologi, uppfattning, värdering eller struktur som ger uttryck för en negativ, nedvärderande attityd på basis av kön Sexuell läggning i svensk lagstiftning definieras tre olika sexuella läggningar: homosexuell, heterosexuell och bisexuell läggning beroende på förälskelse och attraktion av människor av samma kön, av andra könet eller av båda könen. Sexuella trakasserier ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet. Socioekonomisk bakgrund/klass - skikt i samhället som skapas utifrån bland annat utbildningsnivå, hälsa, ekonomi och arbete. En samhällsklass är en avgränsad

11 LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR STUDENTER BILAGA 1 grupp i ett samhälle som har liknande socioekonomiska förutsättningar och/eller bakgrund. Tillgänglighet - en förutsättning för att alla ska ha samma möjlighet att delta jämlikt i olika sammanhang oavsett funktionsförmåga, språkkunskap, hudfärg, könsidentitet, klass, sexualitet, etnicitet, religiös åskådning eller trosuppfattning. I ett tillgängligt samhälle är information, lokaler och verksamheter utformade för att inte exkludera någon. Trakasserier enligt diskrimineringslagen handlar det om ett upträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Det kan handla om att utsätta någon eller några för handlingar som till exempel mobbning, utfrysning eller förtal som kränker den personens/dessa personers värdighet. Transfobi - en ideologi, uppfattning, värdering eller struktur som ger uttryck för en negativ syn på transpersoner eller personer vars könsuttryck avviker från normerna. Transfobin överlappar ibland med homofobin. Transperson - en person vars könsidentitet och/eller könsuttryck inte stämmer överens med det biologiska och/eller juridiska kön hen blev tilldelad vid födseln. En transperson kan till exempel vara en person som biologiskt och juridiskt är man men som definierar sig som någonting annat än det. Transpersoner är ett paraplybegrepp med många undergrupper. Begreppet rör könsidentitet och könsuttryck och har ingenting med sexuell läggning att göra. Trans är latin för att överskrida. Transsexuell - en person som upplever sig vara av ett annat kön än det juridiska kön hen tilldelades vid födseln och som har en vilja att förändra kroppen helt eller delvis med exempelvis kirurgi eller hormonbehandling. Transsexualism är en medicinsk diagnos som för vissa innebär ett övergångsstadium tills hen har korrigerat sin kropp. Andra fortsätter att definiera sig som transsexuella eller före detta transsexuella även efter korrigeringen. Att vara transsexuell har (trots begreppet) inget med sexuell läggning att göra en transsexuell person kan vara homo-, bi- eller heterosexuell. Transvestit - en person som ibland eller alltid helt eller delvis iklär sig eller använder sig av ett annat köns kläder och/eller andra attribut. Vithetsnorm - en norm som medför att det ses som positivt, eftersträvansvärt och normalt att vara vit. Ålder - uppnådd levnadslängd.

12 LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR STUDENTER BILAGA 2 Goda exempel Diskrimineringsskyddsutbildning har utvecklats och testats. Denna utbildning vänder sig till bland annat prefekter, som har ansvaret för det förebyggande och uppföljande arbetet på institutionerna, samt till skyddsombud och studentombud. Genuscertifieringsprojektet har genomförts på Fysiska institutionen, institutionen för Energivetenskaper och institutionen för Geo och Ekosystemvetenskap. Under 2012 utvärderades projektet och erbjuds nu till en vidare krets av institutioner. De konkreta resultaten ska spridas över universitetet. Läs mer om genuscertifiering på Mall för handlingsplan för systematiskt jämställdhets- och likabehandlingsarbete har utarbetats. Systematiskt jämställdhets- och likabehandlingsarbete består av en upprepning av de fyra faserna planera, genomföra, följa upp samt utveckla. Ett lika stort fokus bör läggas på alla de fyra faserna. Den sista fasen, utveckla, innebär också en övergång till en ny och bättre plan, vilket är kärnan i det systematiska arbetssättet. Fakulteterna uppmuntras använda mallen som redskap i likabehandlingsarbetet. Mallen återfinns på

13 LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR STUDENTER BILAGA 3 Genomförda åtgärder 2012 Genuscertifieringsprojekt genomförs som pilotprojekt. Därefter utvärderas projektet och erbjuds nu till en vidare krets av institutioner. De konkreta resultaten ska spridas över universitetet En psykosocial undersökning rörande studenter genomförs och rapporten presenteras Varje fakultet arbetar med 2013 års psykosociala undersökning och följer upp resultatet. Universitetsförvaltnings utvärderingsenhet bistår med information om undersökningen och dess resultat. Diskrimineringsskyddsutbildning utvecklas som vänder sig till bland annat prefekter, som har ansvaret för det förebyggande och uppföljande arbetet på institutionerna, samt till skyddsombud och studentombud. Mall för handlingsplan för systematiskt jämställdhets- och likabehandlingsarbete utarbetas. Fakulteterna uppmuntras använda mallen som redskap i likabehandlingsarbetet.