STRATEGI FÖR LIKA VILLKOR. Likabehandlingsplan vid Lunds universitet. 1. Introduktion Varför en likabehandlingsplan?...

Transkript

1 STRATEGI FÖR LIKA VILLKOR Likabehandlingsplan vid Lunds universitet Innehåll 1. Introduktion Varför en likabehandlingsplan? Varför systematiskt arbete? Hur kan diskriminering och trakasserier ta sig i uttryck? Utvalda insatsområden Hur kan vi arbeta förebyggande med likabehandling? Varför insatsområdesindelning? Operativt och systematiskt arbete för likabehandling Utbildning Utbildningsplanering och administration Information och kommunikation Användning av universitetets lokaler När universitetet måste vidta åtgärder Instruktioner för uppföljning och bokslut Begreppsdefinition... 7 Källhänvisningar

2 1. Introduktion 1.2 Varför en likabehandlingsplan? Enligt 3 kap. 16 diskrimineringslagen är en utbildningsanordnare skyldig att varje år upprätta en likabehandlingsplan. Syftet med en sådan plan är dels att främja lika rättigheter och möjligheter för de studenter som deltar i eller söker till verksamheten, oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning eller sexuell läggning, dels förebygga och förhindra trakasserier. Diskrimineringsombudsmannen (DO) rekommenderar dessutom i sin handledningsskrift till högskolorna Förebygga diskriminering främja likabehandling från 2009 att likabehandlingsarbetet även ska omfatta de två nya diskrimineringsgrunderna könsöverskridande identitet eller uttryck och ålder. Planen ska enligt lag innehålla: 1. En översikt över de åtgärder som behövs för att uppnå syftet med planen, 2. En redogörelse för vilka av dessa åtgärder som utbildningsanordnaren avser att påbörja eller genomföra under det kommande året, samt 3. En redovisning av hur föregående års planerade åtgärder har genomförts. 1.3 Varför systematiskt arbete? Likabehandlingsarbete vid Lunds universitet, liksom arbete för att förebygga kränkande särbehandling (mobbning), ska bedrivas systematiskt och målmedvetet, d.v.s. genom kontinuerlig planering, kartläggning och uppföljning. Syftet med denna typ av arbete är att skapa en utbildning inom vilken diskriminering, trakasserier och kränkande särbehandling inte förekommer. Det räcker inte med att stanna vid planering av utbildning och åtgärder. En del i detta arbete är dessutom att universitetet också måste uppmärksamma och agera när det framkommer att någon student känner sig utsatt oavsett om det är av en annan student eller en anställd vid universitetet. Det är därför viktigt att likabehandlingsplanen innehåller rutiner för hur de anställda ska agera när man får kännedom om att någon student känner sig utsatt för diskriminering, trakasserier eller kränkande särbehandling, samt tydliga riktlinjer för vem som ansvarar för uppföljning och dokumentation. Lunds universitet har valt att arbeta utifrån DO:s föreskrifter i arbetet med att ta fram denna likabehandlingsplan. 2. Hur kan diskriminering och trakasserier ta sig i uttryck? Diskrimineringslagen (2008:567) tar upp följande diskrimineringsgrunder: kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder 1, sexuell läggning och ålder. På Lunds universitet liksom i samhället i stort råder flera olika maktstrukturer och normer, vilka fungerar som osynliga murar runt vad vi får eller bör göra. Diskrimineringsgrunderna är ett led av dessa maktstrukturer som råder i vårt samhälle. Viktigt är att se hur dessa samverkar; det vill säga ha ett intersektionellt perspektiv på det arbete som vi gör. En 1 Framöver kommer att använda oss av begreppet funktionsnedsättning eftersom vi anser att hindren finns i samhället, inte hos individen. 2

3 person kan givetvis bli diskriminerad på basis av fler än en av dessa grunder. Till exempel riskerar någon som är äldre och har en funktionsnedsättning, är mörkhyad och kvinna, eller homosexuell och religiös i större utsträckning att utsättas för diskriminering på flera grunder. Det kan även vara så att vissa grunder krockar med varandra. Specifika åtgärder som görs för att exempelvis gynna underrepresenterat kön kan osynliggöra transpersoners situation. Där av vikten att ha ett intersektionellt perspektiv när vi utformar olika åtgärdsförslag för att uppmärksamma sådana eventuella krockar och grundligare reflekterar över olika åtgärders konsekvenser på både kort och lång sikt. Diskriminering kan ta sig uttryck i direkt diskriminering, indirekt diskriminering och trakasserier. Med direkt diskriminering menas att en student behandlas sämre än andra och att det har direkt koppling till någon eller några av diskrimineringsgrunderna. Viktigt att tänka på är att både aktiva handlingar för att missgynna en individ och att låta bli att agera i en given situation kan räknas som direkt diskriminering. Exempelvis att som universitets utbildningsamordnare inte se till att universietets lokaler är försedda med hörselslinga kan vara direkt diskriminering av studenter med hörselnedsättning. Med indirekt diskriminering menas att en bestämmelse eller ett kriterium som framstår som neutrala i praktiken missgynnar en student på basis av någon eller några av diskrimineringsgrunderna. Exempelvis genom att ställa krav vid antagning på vissa förkunskaper som inte har relevans för kursen men på det sättet utestänga vissa studenter. Eller att det finns krav på att en student ska ha läst ett visst antal böcker utan att se till att dessa finns tillgänliga som talsyntes. Med trakasserier menas en behandling som kränker en students värdighet. Detta kan ske genom ord, e-postkontakt, sms, blickar eller genom att personen fysiskt rör vid studenten. Exempelvis kan det handla om att en lärare i egenskap av handledare sexuellt trakasserar en student eller om att en specifik students klädstil alltid kommenteras och hånles åt av andra studenter. Viktigt att notera är att det inte finns någon objektiv grändragning för vad som är trakaserier- det är den som är utsatt som avgör vad som är kränkande och vad som gör att studiemiljön upplevs som otrygg. 3. Utvalda insatsområden 3.1 Hur kan vi arbeta förebyggande med likabehandling? För att arbeta främjande med lika rättigheter krävs att alla anställda vid Lunds universitet får ta del av kunskap kring varje specifik diskrimineringsgrund. Det kan exempelvis vara genom normkritisk genuspedagogisk kompetens, kunskap om heteronormativiteten inom högskolan eller förståelse av de normer som påverkar hur vi ser på etnisk tillhörighet och personers trosuppfattning. Genom att aktivt arbeta med informationsspridning och synliggörandet av normer och maktstrukturer vid universitetet samt samhället i stort ökar vi möjligheterna till att skapa ett klimat fritt från diskriminering. Ytterligare en viktig aspekt är att vara tydlig med vem som bär ansvaret för att arbeta med dessa frågor. Givetvis har vi alla som är verksamma vid Lunds universitet ett ansvar, studenter såväl som anställda men det yttersta ansvaret ligger på rektor och universitetsledningen för att främja och förebygga arbetet med likabehandling. 3.2 Varför insatsområdesindelning? Lunds universitet har hittills inte haft en likabehandlingsplan på universitetsnivå. Det finns därmed inte förutsättningar för att på universitetsgemensam nivå följa upp hur föregående års planerade åtgärder har genomförts. Denna plan vill heller inte presentera de olika diskrimineringsgrunderna var för sig, utan hellre ur ett intersektionellt perspektiv synliggöra hur de alla finns närvarande och 3

4 samverkar inom de olika verksamheterna som bedrivs vid universitetet. Istället för att arbeta med diskrimineringsgrunderna som separata enheter, som skulle kunna åtgärdas helt fristående från varandra och från sin kontext vill denna plan lägga fokus på områden där diskriminering på basis av de olika grunderna- enskilt eller samverkande- kan förekomma. På så vis kan arbetet bli mer nyanserat och mångdimensionellt. Här finns målsättningar med förslag på åtgärder både på LU-nivå samt fakultets- och institutionsnivå. Vissa åtgärder bör utföras enligt tidsangivelser och andra åtgärder kan ske mer långsiktigt Operativt och systematiskt arbete för likabehandling Diskrimineringslagen ger högskolorna ett uttalat ansvar att arbeta aktivt för att förebygga diskriminering och trakasserier (s. 2 DO:s handledning för att utforma en likabehandlingsplan i högskolan). Lunds universitet kommer under den kommande 3-årsperioden att satsa på operativt och systematiskt arbete för likabehandling. Operativt arbete innebär bland annat ett fokus på att se till att åtgärder och insatser gör skillnad i verksamheten, att policies och planer åtföljs av information som klargör målsättningen och att planen innehåller konkreta, uppföljbara åtgärder. Ett systematiskt arbete består av en upprepning av de fyra faserna planera, genomföra, följa upp samt utveckla. Mål: Likabehandling ska under den kommande 3-årsperioden vara en prioriterad fråga för Lunds universitet och all personal och alla studenter ska ha god kännedom om likabehandlingsarbete som bedrivs inom olika områden inom universitetet. För att uppnå detta krävs följande: Den psykosociala undersökningen för studenter som genomförs under hösten 2011 ska utgöra en central informationskälla för likabehandlingsarbetet. Därför är det viktigt att den initierar ett aktivt arbete på alla nivåer i universitetet. Från central nivå ska en analys och ett informationspaket utarbetas och erbjudas, som stöd för områdenas arbeten. På områdes- och institutionsnivå ska tydliga och konkreta åtgärder vidtas för att angripa de eventuella missförhållanden som kommer fram vid en analys av undersökningen. Varje område ska i slutet av 2012 presentera hur de arbetat med undersökningen och det uppföljande arbetet. Områden ges även möjlighet till att bjuda in utvärderingsenheten för en presentation och analys av resultatet. Årliga inspirationsdagar med tema mångfald, likabehandling och jämställdhet ska genomföras, dels för att kontinuerligt informera om likabehandlingsarbete, men också för att följa upp vad som är gjort. Den första inspirationsdagen sker i samband med lanseringen av denna nya likabehandlingsplan i februari/mars Vid de årliga inspirationsdagarna ska alla diskrimineringsgrunder lyftas fram och perspektivet ska vara intersektionellt. Diskrimineringsskyddsutbildning ska utvecklas under de närmaste åren. Denna utbildning ska vända sig till, bland annat, prefekter, som har ansvaret för det förebyggande och uppföljande arbetet på institutionerna samt skyddsombud och studentombud. Genuscertifieringsprojektet genomförs nu på Fysiska institutionen, institutionen för Energivetenskaper och institutionen för Geo och Ekosystemvetenskap. Projektet ska under 4

5 2012 utvärderas och erbjudas till en vidare krets av institutioner. De konkreta resultaten ska spridas över universitetet. En öppen seminarieserie för anställda och studenter där olika diskrimineringsgrunder ska lyftas fram. Universitetet har bedrivit ett aktivt arbete mot könskränkningar och där maktordning på grund av genus har varit i centrum. Samtidigt som detta arbete ska fortsätta är det viktigt att universitetet lyfter fram övriga diskrimineringsgrunder i sitt arbete för lika villkor. Under 2012 genomförs en seminarieserie där ett exempel på tema för denna serie skulle kunna vara: Om rasismens idéhistoria och hur den påverkar samhället idag. Mall för handlingsplan för systematiskt jämställdhets- och likabehandlingsarbete ska utarbetas. Systematiskt jämställdhets- och likabehandlingsarbete består av en upprepning av de fyra faserna planera, genomför, följ upp samt utveckla. Ett lika stort fokus bör läggas på alla de fyra faserna. Den sista fasen, utveckla, innebär också en övergång till en ny och bättre plan, vilket är kärnan i det systematiska arbetssättet. Alla fakulteter uppmuntras använda mallen som redskap för uppföljning Utbildning Universitetet ska arbeta för att främja likabehandling. Det främjande arbetet handlar om att hitta och stärka positiva förutsättningar för att alla studenter och sökande ska ha lika rättigheter och möjligheter (s. 17 DO). Mål: I undervisning vid Lunds universitet ska såväl lärare som studenter handla på så sätt att man respekterar varandra och ger varandra samma rättigheter och möjligheter. Personal och studenter ska kunna skaffa sig kunskap om varje specifik diskrimineringsgrund och om intersektionalitet, genom såväl skriftlig information som kompetenshöjande kurser. Varje område uppmanas att initiera ämnesspecifik kurs med fokus på mångfald och genus, som riktar sig mot studenter och lärare. Målsättningen ska vara att dessa kurser kan erbjudas under Utbildningsplanering och administration Mål: All utbildning vid Lunds universitet ska, från planering och information via undervisning till examination, genomföras med fokus på alla studenters lika möjlighet att tillgodogöra sig densamma. Scheman och kursplanering ska granskas utifrån möjligheten att kombinera föräldraskap med studier. Konkret innebär detta att kurser som ges på dagtid ska vara fria från schemalagda moment på kvälls- och helgtid. Områdena ska följa upp att samtliga scheman finns tillgängliga minst 5 veckor innan kursstart, med målsättningen att utöka detta till ett längre tidsspann. Information ska sammanställas om samtliga världsreligioners helgdagar och andra seder som kan påverka utbildningens planering och genomförande. Denna information kan 5

6 åtföljas av råd och information om hur man vid till exempel schemaläggning kan undvika diskriminering på grund av religionstillhörighet eller trosuppfattning. Examination ska i möjligaste mån vara anonym om det inte strider mot den pedagogiska tanken i kursen och dess examinationsform. Rent konkret kan detta innebära kodade tentor Information och kommunikation Mål: Information om likabehandling ska finnas tillgänglig för alla studenter. Kommunikationen mellan universitetet och studenter ska ske lika effektivt för alla studenter. Under 2012 ska information om likabehandlingsarbetet vid Lunds universitet förbättras genom att 1. En informationsansvarig utses för både webb- och annan form av information. 2. Webbsidan uppdateras och länkas till från alla fakultetswebbar. 3. Den informationsansvariga ges i uppdrag att utreda, föreslå och utveckla användning av sociala medier i likabehandlingsarbetet och arbetet med diskrimineringsgrunderna. 4. En broschyr och ett plånboksinlägg skapas. Det förnyade webb-projektet ska bevakas och övervakas utifrån riktlinjer för funktionsnedsättning. Bland annat kan det gälla att använda Browse Aloud på alla sidor. Alla sidor ska följa de riktlinjer som fastställts av universitetet ( ) Användning av universitetets lokaler Mål: Alla LU:s lokaler ska vara tillgängliga och funktionella för alla. I Lunds universitets lokaler råder nolltolerans vad det gäller diskriminerande aktiviteter. Hörselslingor ska finnas tillgängliga till alla våra undervisningslokaler. Utöver detta ska alla större lektionssalar förses med mikrofon och högtalare. Under 2012 utreds behovet av uppgradering av våra lokaler och en plan utarbetas för genomförandet. Könsmärkning ska i möjligaste mån undvikas, eftersom det diskriminerar studenter som ej vill bli kategoriserade som man eller kvinna. Som ett första steg kan toaletter på Lunds universitet göras könsneutrala. Lunds universitet ska inte låna eller hyra ut lokaler till aktiviteter med diskriminerande och kränkande inslag När universitetet måste vidta åtgärder Mål: Alla ska känna till vilka rättigheter och skyldigheter studenter har och hur ärendehanteringen ser ut vid diskriminering och trakasserier. 6

7 En tydlig information om ärendehanteringen vid diskriminering och trakasserier ska distribueras till alla anställda och studenter vid Lunds universitet. Speciellt ska lathunden" för prefekter skickas till alla prefekter. 4. Instruktioner för genomförande, uppföljning och bokslut I arbetet med likabehandling är det viktigt att reservera medel, leta efter goda exempel, delegera ansvar för åtgärderna, följa upp resultat och upprätta tidsplaner. Fakulteterna rapporterar årligen om arbetet med likabehandlingsplanen via sitt bokslut. Ledningsgruppen ansvarar för arbetet med uppföljning av fakulteternas bokslut. Ledningsgruppen ansvarar även för att ett bokslut där varje punkt i likabehandlingsplanen följs upp. I bokslutet ska även rapporteras hur respektive åtgärd slagit igenom. Till bokslutet ska bifogas om åtgärden är genomförd eller om ytterligare insatser är nödvändiga. Det är också önskvärt om bokslutet innehåller förslag/riktlinjer om hur det fortsatta arbetet ska fortskrida. 5. Begreppsdefinition I handlingsplanen förekommer ett antal olika begrepp som ofta används i samband med likabehandling. Genom att definera dessa hoppas vi kunna nå en bättre gemensam begreppsförståelse och en allmänt större kunskap i jämlikhetsterminologi. Till vår hjälp för att definiera våra begrepp har vi bland annat använt oss av Bryt! -materialet från 2011, RFSL Ungdom, Linköpings universitets Strategi och handlingsplan för lika villkor Dnr LiU , DO:s handledning Förebygga diskriminering främja likabehandling från 2009 och DO:s hemsida. Ableism - nedsättande attityder mot personer med funktionsnedsättning. Diskriminering - att någon blir sämre behandlad än någon annan och behandlingen har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Diskrimineringen kan vara direkt, indirekt eller i form av trakasserier. Etnisk tillhörighet - med etnisk tillhörighet menas enligt lagen en individs nationella och etniska ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Alla människor har en eller flera etniska tillhörigheter. Alla kan därför bli utsatta för etnisk diskriminering samer, romer, personer med svensk, somalisk eller bosnisk etnisk tillhörighet och så vidare. Den etniska tillhörigheten bygger på självidentifikation. Det är alltså individen själv som definierar sin eller sina etniska tillhörigheter. Feminism - det finns många definitioner av feminism men en allmän definition är strävande efter jämställdhet mellan kvinnor och män. Funktionshinder varaktiga fysiska, psykiska eller intellektuella begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Lunds universitet har valt att använda sig av begreppet funktionsnedsättning för att förtydliga att hindrena inte finns hos individen utan i det omgivande samhället. Funktionsnedsättning beskriver nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga. Det är alltså något som en person har, inte något som en person är. Funktionsnedsättning kan märkas mer eller mindre i olika situationer och ta sig olika former; allergier, dyslexi, hörsel- och synskador, med mera, men även allvarliga sjukdomar som AIDS och cancer. 7

8 Genus - syftar på det sociala könet, eller det sätt på vilket vi gör kön i samhället. Det handlar till exempel om hur vi hela tiden skapar normer för manligt och kvinnligt i vår vardag genom kroppsspråk, val av kläder, yrken, intressen och så vidare. Hur genus konstrueras beror på historiska, sociala och kulturella sammanhang. Vad som anses vara manligt eller kvinnligt är därigenom någonting som ständigt förändras. HBT - ett samlingsnamn för homosexuella, bisexuella och transpersoner (se förklaring nedan). HBTQ - samma som ovan inklusive Queer (se förklaring nedan) Heteronorm - föreställningen att alla är heterosexuella och att detta är det självklara och önskvärda sättet att leva. En av utgångspunkterna är förväntningar om kvinnlighet och manlighet som varandras motsatser och komplement. Alla förväntas vara heterosexuella och eftersträva monogama parförhållanden. Heteronormativitet handlar om makt. Att följa eller passera inom normen ger ekonomiska, politiska och sociala fördelar. Den som tillhör den heterosexuella normen har privilegiet att vara något mer än sin sexuella läggning och har även makten att bedöma vad som är annorlunda och icke önskvärt. De som överskrider gränser för heterosexualitet uppfattas som avvikande. Homofobi - en ideologi, uppfattning eller värdering som ger uttryck för en negativ syn på homosexualitet eller homo- och bisexuella. Homofobin överlappar ibland transfobin (se nedan). Intersektionalitet - ett perspektiv som används för att titta på hur olika maktordningar är sammanflätade med varandra och hur olika identiteter skapas som resultat av till exempel trosuppfattning, kön, sexualitet, klass och ålder. Hur de olika aspekterna hänger samman ser olika ut beroende på person, grupp och sammanhang. Intersexuella - ibland intersexualitet, är en term som täcker en stor grupp medicinska tillstånd, för vilket det gemensamma är att personen är född med könsorganskaraktäristika av båda könen. Begreppet omfattar ett flertal diagnoser och det är inte alltid som tillstånden upptäcks vid födseln. En del av diagnoserna innebär att inre och/eller yttre könsorgan är atypiska, men alla intersexuella diagnoser innebär inte detta. Jämlikhet - alla människors lika värde oberoende av kön, nationalitet, etniskt ursprung, socioekonomisk bakgrund, religion, funktionalitet, sexuell läggning, ålder m.m. Notera att lika behandling inte nödvändigtvis är jämlik behandling, eftersom olika människor kan ha olika utgångspunkter. Jämställdhet - avser jämlikhetsförhållanden mellan könen, man och kvinna. Att män och kvinnor ska ha samma rättigheter och skyldigheter inom alla väsentliga områden i livet. Kränkning - uppträdande som är nedlåtande mot eller sårar en persons värdighet. Kränkningar kan vara fysiska och verbala handlingar såväl som psykosociala attityder, de kan också ta sig uttryck i texter och bilder. Kön - begreppet kön är en socialt konstruerad kategori som används för att dela in människor i grupperna kvinnor och män. Kön kan brytas ned i fyra olika delar: Biologiskt kön Definieras utifrån inre och yttre könsorgan, könskromosomer och hormonnivåer. Biologiskt kön avgörs av hur den fysiska kroppen ser ut, men är inte alltid lättdefinierat. Juridiskt kön Det kön som står registrerat i folkbokföringen, i pass eller legitimation. Juridiskt kön framgår också av en siffra i personnumret. I Sverige finns två juridiska kön: man och kvinna. Alla barn som föds tilldelas ett juridiskt kön, baserat på avläsningen av deras biologiska kön. 8

9 Könsidentitet En persons självupplevda kön, det vill säga det kön du känner dig som. Ingen kan bestämma detta åt någon annan, och var och en har rätt att själv avgöra vilken könsidentitet en har. Ens könsidentitet kan röra sig bortom (eller mellan) de två kategorierna kvinna och man. - Könsuttryck Hur en person uttrycker sitt kön. Det gör du till exempel genom kläder, kroppsspråk, frisyr, socialt beteende, röst samt om och hur du sminkar dig. Könsöverskridande identitet eller uttryck - i diskrimineringslagen står att diskriminering som har samband med könsöverskridande identitet eller uttryck är förbjuden. Med det menas personer med en könsidentitet eller ett könsuttryck som hela tiden eller periodvis skiljer sig från könsnormen, exempelvis transvestiter (se nedan) eller intersexuella (se ovan). Alla människor har könsidentiteter och könsuttryck, inte bara transpersoner (se nedan). Maktstruktur - strukturer på samhällsnivå som ger människor olika möjligheter och förutsättningar att påverka samhället och sitt eget liv. Vilka möjligheter och förutsättningar en har hänger ihop med till exempel klasstillhörighet, etnisa tillhörighet, funktionsförmåga, hudfärg, sexualitet och religiositet. Mångfald, Mångkultur, mångkulturalism eller multikulturalism- är ett sociologiskt och kulturteoretiskt uttryck med flera betydelser. Som beskrivande begrepp syftar det på ett förhållande där flera etniska grupper med olika kulturer samlas inom samma politiska enhet. Norm - underförstådda förväntningar och regler i en social gemenskap. En vanlig norm som finns i vårt samhälle som vi sällan reflekterar över är att hälsa med höger hand, en annan att människor är vita om annat inte meddelas (i t.ex. brottsannonser). Normer har med makt att göra. Det finns normer som påverkar samhället i stort och avgör vem som har möjlighet till inflytande över samhället eller sin egen situation. Även sådana normer är i regel osynliga så länge ingen bryter mot dem. Queer/Queerteori - ett brett begrepp som kan betyda flera olika saker men i grunden är ett ifrågasättande av heteronormen (se ovan). Många ser sin könsidentitet och/eller sin sexualitet som queer. Queer kan åsyfta en önskan att inkludera alla kön och sexuella läggningar eller att inte alls behöva identifiera sig. Queer kan stå för allt från en queerperson till utomparlamentarisk aktivism och en specifik inrikting inom den akademiska världen, och är ett begrepp som inte riktigt vill låta sig defineras. En kan således både vara och göra queer. Rasism - en ideologi, uppfattning, värdering eller struktur som bygger på en indelning av människor i ett hierarkiskt system av raser, utifrån hudfärg eller etnisk tillhörighet, där vissa raser tillskrivs ett högre värde, positivare egenskaper och ibland moralisk rätt att härska över andra. Idag pratas det oftare om kulturrasism föreställningen om att kulturer är absoluta, oföränderliga och definierar individens egenskaper. Religion eller annan trosuppfattning - en persons religiösa åskådning, tillhörighet eller trosuppfattning. När det till exempel står att en person inte får diskrimineras på grund av sin religion eller trosuppfattning, kan en också säga att en person inte får diskrimineras utifrån religiositet. Åskådningar som buddism, ateism och agnosticism är jämförbara med religion och omfattas av begreppet 'annan trosuppfattning'. Sexism - en ideologi, uppfattning eller värdering som ger uttryck för en negativ, nedvärderande attityd på basis av kön Sexuell läggning i svensk lagstiftning definieras tre olika sexuella läggningar: homosexuell, heterosexuell och bisexuell läggning, definierad från om en blir förälskad i och känner sig 9

10 attraherad av människor av samma, olika eller båda könen. Socioekonomisk bakgrund/klass - skikt i samhället som skapas utifrån bland annat utbildningsnivå, hälsa, ekonomi och arbete. En samhällsklass är en avgränsad grupp i ett samhälle som har liknande socioekonomiska förutsättningar och/eller bakgrund. Tillgänglighet - en förutsättning för att alla ska ha samma möjlighet att delta jämlikt i olika sammanhang oavsett funktionsförmåga, språkkunskap, hudfärg, könsidentitet, klass, sexualitet, etnicitet, religiös åskådning eller trosuppfattning. I ett tillgängligt samhälle är information, lokaler och verksamheter utformade för att inte exkludera någon. Transfobi - en ideologi, uppfattning eller värdering som ger uttryck för en negativ syn på transpersoner eller personer vars könsuttryck avviker från normerna. Transfobin överlappar ibland homofobin. Om t.ex. en transkvinna (man till kvinna-transsexuell) inte passerar som kvinna kan hon åtföljas av kommentarer som Jävla bög!. Transperson - en person vars könsidentitet och/eller könsuttryck inte stämmer överens med det biologiska och/eller juridiska kön den blev tilldelad vid födseln. En transperson kan till exempel vara en person som biologiskt och juridiskt är man men som definierar sig som någonting annat än det. Transpersoner är ett paraplybegrepp med många undergrupper och det går att vara transperson på många olika sätt. Begreppet rör könsidentitet och könsuttryck och har ingenting med sexuell läggning att göra. Trans är latin för att överskrida. Transsexuell - en person som upplever sig vara av ett annat kön än det juridiska kön man tilldelades vid födseln och som har en vilja att förändra kroppen helt eller delvis med exempelvis kirurgi eller hormonbehandling. Transsexualism är en medicinsk diagnos som för vissa innebär ett övergångsstadium tills en har korrigerat sin kropp. Andra fortsätter att definiera sig som transsexuella eller före detta transsexuella även efter korrigeringen. Att vara transsexuell har (trots begreppet) inget med sexuell läggning att göra en transsexuell person kan vara homo-, bi-eller heterosexuell. Transvestit - en person som ibland eller alltid helt eller delvis iklär sig eller använder sig av ett annat köns kläder och/eller andra attribut. Trakasserier - att utsätta någon eller några för handlingar som till exempel mobbning, utfrysning eller förtal som kränker den personens/dessa personers värdighet. Vithetsnorm - en norm som medför att det ses som positivt, eftersträvansvärt och normalt att vara vit. Att samhället präglas av en vithetsnorm innebär att personer som är vita har sociala, ekonomiska och politiska privilegier. Vithet är ett ord som kan användas för att peka på att vita människor också har en hudfärg och en etnicitet, eftersom hudfärg och etnicitet annars är ord och samtalsämnen som betydligt oftare dyker upp när det talas om personer som är icke-vita. Ålder - uppnådd levnadslängd. 10

11 Källhänvisningar Diskrimineringsombudsmannens handledning Förebygga diskriminering främja likabehandling RFSL Ungdom. Bryt! -materialet Linköpings universitets Strategi och handlingsplan för lika villkor Dnr LiU