Autismspektrum från teori till praktik

Syfte Autismspektrum från teori till praktik Helene Tranquist helene@pedagogisktperspektiv.se www.pedagogisktperspektiv.se Att skapa underlag för reflektion när det gäller: det egna sättet att se på och bemöta personer med udda och ibland problematiska beteenden autismspektrum i ett stressperspektiv Att förmedla ett sätt att förhålla sig till och förebygga problematiska beteenden: logisk koppling mellan teori och praktik från allmän kunskap till specifik kunskap om individen Problemskapande beteenden definition Omgivningen har problem med en persons beteende när: han/hon inte gör det som förväntas av honom/henne eller gör något som omgivningen inte tänkt sig eller vill han/hon beter sig på ett sätt som omgivningen står frågande inför varför? de vill att personen ska göra det som förväntas eller inte ska göra det de inte tänkt sig eller vill men de vet inte hur de ska få honom/henne att göra/inte göra det vad ska vi göra? allvarligare beteenden gradskillnad mer än artskillnad lindrigare beteenden Hinder Samtidiga beteendebeskrivningar, tolkningar, åtgärdsdiskussioner Tolkningar = åsikter utifrån egen referensram Generella åtgärder så här arbetar man med personer med Frågor att ställa till sig själv 1. Hur ser jag på beteendet? 2. Hur är min förmåga till perspektivtagande? 3. Hur ser jag på diagnosen? 4. Hur ser jag på ansvaret för problematiska beteenden? 5. Är jag medveten om hur jag påverkas av mina känslor? 1

1. Hur ser jag på beteendet? Hur ser jag på beteendet? personens beteende omgivningens tolkning av personens beteende ur sitt eget perspektiv omgivningens tolkning av personens beteende ur hans/hennes perspektiv Hon säger NEJ till allt! Hon arbetar inte! Hon gör inte som vi säger! Hon följer inte överenskommelser! Hon skriker! Hon förstör saker! Hon vill inte. Hon kan om hon vill. Hon ska bara ha sin vilja igenom. Hon ska ha uppmärksamhet. Hon är lat. Hon provocerar. Hon testar gränser. Hon är inte samarbetsvillig. Hon kanske inte förstår (mig/oss). Hon kanske inte kan göra det jag/vi förväntar oss av henne. Hon kanske kommunicerar något till mig/oss? Hon är bortskämd. Hennes föräldrar har just skilt sig. Hon är adopterad. 2. Hur är min perspektivtagarförmåga? Empati Det finns alltid en förklaring till att en människa gör det hon gör. Om det är viktigt för dig att förstå, börjar du med att försöka ta reda på hur den andre tänker och känner. Kåver & Nilsonne (Tillsammans, 2007 s. 70) Kunskap Att förstå det giltiga i någons reaktioner just nu, under rådande omständigheter, kan bli magiskt. Kåver & Nilsonne (Tillsammans, 2007 s. 87) Vilken kunskap? Beteende/diagnoskriterier Hjärnan Kognitiv stil (funktionsnedsättningar) Biologiska orsaker www.pedagogisktperspektiv.se Allmän kunskap och specifik kunskap Dessa barn uppvisar ofta en förvånansvärd känslighet för lärarens personlighet det går att undervisa och vägleda dem. Men det krävs äkta förståelse, tillgivenhet, vänlighet och inte minst humor. Lärarens underliggande emotionella attityd påverkar oavsiktligt eller omedvetet barnets humör och beteende. Naturligtvis kräver bemötandet och vägledningen av dessa barn såväl gedigna kunskaper om deras egenheter som äkta pedagogisk talang och erfarenhet. Men det räcker inte med en effektiv undervisning. De självklara Häromdagen såg jag en ung vårdare ta sig an en gammal kvinnas hemlängtan. Arm i arm travade de genom korridoren, förbi de hjälplösa oljefärgstavlorna, tills väggar och tak besegrats. Inte skedde det genom psalmsång eller boklärd terapi. Jag begriper inte hur de bär sig åt, de självklara. Werner Aspenström: Ur Tidigt en morgon sent på jorden: dikter 1976 1980 Hans Asperger 1944 2

3. Hur ser jag på diagnosen? Gemensam nämnare beteende diagnoskriterier Autism Aspergers syndrom Tourettes syndrom ADHD ADD kognitiv stil kognitiva funktionsnedsättningar kognitiva funktionsskillnader Kognitiva funktionsnedsättningar Kognition = processer som sker i hjärnan då vi tar emot, bearbetar och förmedlar information vad som pågår i våra huvuden när vi gör det vi gör i vardagen Kognitiva funktionsnedsättningar = kognitiva funktioner som inte är utvecklade på det sätt som anses normalt för åldern. Påverkar sättet att agera i vardagen Gemensam nämnare beteende diagnoskriterier kognitiv stil kognitiva funktionsnedsättningar kognitiva funktionsskillnader kvalitativt nedsatt förmåga till social interaktion kvalitativt nedsatt förmåga till kommunikation kvalitativt begränsade beteendemönster, intressen och aktiviteter Utvecklingsrelaterade kognitiva funktionsnedsättningar Vilken kunskap? Beteende/diagnoskriterier Autism Aspergers syndrom Hjärnan Kognitiv stil (funktionsnedsättningar) Tourettes syndrom ADHD ADD Biologiska orsaker och många fler Utvecklingsstörning www.pedagogisktperspektiv.se 3

4. Hur ser jag på ansvaret för problematiska beteenden? Funktionshindertänkande Hon säger NEJ till allt! Hon arbetar inte! Hon gör inte som vi säger! Hon följer inte överenskommelser! Hon skriker! Hon förstör saker! Hon vill inte. Hon kan om hon vill. Hon ska bara ha sin vilja igenom. Hon ska ha uppmärksamhet. Hon är lat. Hon provocerar. Hon testar gränser. Hon är inte samarbetsvillig. Hon är bortskämd. Hennes föräldrar har just skilt sig. Hon är adopterad. Hon kanske inte förstår (mig/oss). Hon kanske inte kan göra det jag/vi förväntar oss av henne. Hon kanske kommunicerar något till mig/oss? Funktionshindertänkande Stresstänkande Inre (personliga) faktorer Ålder, kroppskonstitution, personlighet, förmågor och oförmågor (funktionsnedsättningar), kunskaper, erfarenheter, allmäntillstånd Yttre faktorer Belastande omgivningsfaktorer (omgivningskrav) Upplevelse (stress) Individens bedömning, tolkning av obalans mellan krav och förmåga Reaktion Fysiska, psykiska, beteendemässiga reaktioner Buffertar Kontroll, strategier och stöd Känsla av sammanhang (KASAM) Kontroll, strategier och stöd Kontroll Att förstå, kunna hantera, ha inflytande på och kunna påverka sådant som rör en själv Förutsägbarhet och mening är viktiga faktorer Strategier Omedvetna och medvetna strategier för att hantera stressorer och stressreaktioner innan, under och efter Stöd Att omgivningen visar intresse och medkänsla för personens situation och de problem som uppstår Att få bekräftelse och praktisk hjälp KASAM Begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet Stress under och över ytan Svårt att varva ner och koppla av Är passiv Blir lätt irriterad Är kantig i kontakten med andra Tunnelseende Får lätt utbrott Kontrollbeteenden, strategier hantera obehagliga /smärtsamma intryck hantera många intryck samtidigt uppmärksamma och fokusera på det som gäller förstå och hantera tid tolka och agera utifrån sammanhanget förstå budskapet i det andra säger/förmedlar välja och fatta beslut Svårt att koncentrera sig Svårt att lära sig Svårt att komma ihåg saker Svårt att vara motiverad Energiåtgång, frustration, oro, trötthet, utmattning Att förväntas kunna Flykt eller kamp hantera förändringar överraskningar planera, organisera och lösa problem ta andras perspektiv förstå och hantera socialt samspel hantera motoriska krav www.pedagogisktperspektiv.se 4

Känslorna ligger bakom många reaktioner kontrollbeteenden medvetna och omedvetna strategier beteendemässiga stressreaktioner fight or flight 5. Är jag medveten om hur jag påverkas av mina känslor? kontrollbeteenden medvetna och omedvetna strategier beteendemässiga stressreaktioner fight or flight Energiåtgång, trötthet, utmattning Energiåtgång, trötthet, utmattning kränkt förvirrad desperat otålig kränkt förvirrad desperat otålig besviken rädd arg maktlös ledsen besviken rädd arg maktlös ledsen generad orolig nervös frustrerad generad orolig nervös frustrerad Upplevd obalans mellan krav och förmåga Upplevd obalans mellan krav och förmåga Vad svarar jag? Svaren avspeglas i språket och bemötandet 1. Hur ser jag på beteendet? 2. Har är min förmåga till perspektivtagande? 3. Hur ser jag på diagnosen? 4. Hur ser jag på ansvaret för problematiska beteenden? 5. Är jag medveten om hur jag påverkas av mina känslor? Varför ska hon särbehandlas Så har vi aldrig gjort förr Hon måste ju lära sig Tänk om alla skulle Svaren styr mina tankar och handlingar och ligger till grund för hur jag ser på och bemöter personen med beteendet. Vad ska de andra säga Här gör vi så här Alla måste följa reglerna Det måste vara rättvist för hur ska det annars gå Svaren avspeglas i språket och bemötandet Hur tänker du? sätta gränser inkludering ordning och reda självständig lära för livet meningsfullhet 5

Hur tänker du? Jag svarar kund medborgare boende brukare klient hyresgäst 1. Jag utgår från ett under ytan perspektiv 2. Jag utgår från att vi alla beter oss utifrån hur vi tänker och känner 3. Jag utgår från aktuell kunskap om kognitiva funktionsnedsättningar 4. Jag utgår från att problem uppstår när omgivningens krav överstiger individens funktionsförmåga (obalans mellan krav och förmåga) och att det är omgivningens ansvar att göra något åt den obalansen 5. Jag är medveten om att jag påverkas av mina känslor Svaren förpliktigar i det praktiska arbetet!. gäst Problemskapande beteenden förklaring Obalans mellan krav och förmåga Problemskapande beteenden är ett resultat av obalans mellan de krav och förväntningar som ställs på en persons kognitiva stil och hans/hennes förmåga att möta dessa krav och förväntningar kombinerat med små möjligheter att sätta ord på tankar, känslor och behov Problemskapande beteenden = problemskapande situationer Beteendet är personens sätt att reagera på eller hantera den upplevda obalansen mellan krav och förmåga Han/hon skulle bete sig på annat sätt om han/hon kunnat göra det Han/hon har det tufft och behöver hjälp!! Ulf Klarén: Bild ur Lärarnas tidning nr 18 2004 Självklar praktik i teorin men absolut inte i praktiken! Inre (personliga) faktorer Ålder, kroppskonstitution, personlighet, förmågor och oförmågor (funktionsnedsättningar), kunskaper, erfarenheter, allmäntillstånd M Yttre faktorer I Belastande N omgivningsfaktorer S (omgivningskrav) K A Upplevelse (stress) ta reda på vad som skapar obalans mellan krav och förmåga hos individen Reaktion Fysiska, psykiska, beteendemässiga reaktioner Ett pragmatiskt förhållningssätt med empati, flexibilitet, kreativitet och sunt förnuft!! En allmängiltig grund med en autismspecifik ram där allt tar sin början under ytan hos den enskilda personen 10 punktsplan för att förebygga den långa trappan det vill säga en trappstegsutveckling av stress/beteenden över tid Ö K A Buffertar Kontroll, strategier och stöd Känsla av sammanhang (KASAM) Krisplan för förebygga den korta trappan det vill säga en trappstegsutveckling av stress/beteenden i stunden 6

Vanliga misstag Den långa trappan Dålig koppling mellan teoretisk kunskap om diagnosen och praktik på individnivå Diagnosen kopplas till särskild praktik Åtgärder riktas enbart mot personen Åtgärder för övergripande och lösryckta Steget efter praktik Fokus på svårigheter träna på det man inte kan stressnivån ökar Vardagen ska vara förebyggande!! 10 punktsplan obalans mer lättexplosiv, avskärmad, kontroll/strategibeteenden lättexplosiv, avskärmad, kontroll/strategibeteenden stressad tiden går (i ett längre perspektiv) våldsamt beteende extremt passivt beteende psykisk sjukdom Se allvarligt på tidiga tecken. Ju tidigare i trappan något görs för att förändra situationen desto större möjlighet att förebygga trappstegutvecklingen. Den korta trappan Bemötandet i vardagen ska vara förebyggande!! Krisplan sammanbrott flykt eller kamp svår att nå stressnivån ökar försöker hantera situationen triggad mer taggarna ut (eller in) taggarna ut (eller in) Se allvarligt på tidiga tecken. Ju tidigare i trappan något görs för att förändra situationen desto större möjlighet att förebygga trappstegutvecklingen. 10-punktsplan tiden går (i ett kort här och nuperspektiv) 10-punktsplan Punkt 1 2 Beteendet som är ett problem och under vilka omständigheter det sker/inte sker Vad är problemet? Punkt 3 Hypotes/kunskap om personens perspektiv på det som sker Varför? Punkt 4 10 Praktisk plan. Inget givet! Beror helt och hållet på resultatet av punkten 3 Vad göra? Det ska inte krävas problematiska beteenden för punkterna 3 10. I ett funktionshindertänkande är det självklart att de punkterna förebygger problemskapande beteenden. 1. Vad är beteendet som är ett problem? Beskriv beteendet: Objektivt och neutralt Sakligt och detaljerat Inga tolkningar och lösningar Den här punkten är över ytan Är beteendet ett problem? 7

Beteendebeskrivning inte tolkning kastar saker skriker låser in sig i sin lägenhet säger att han inte vill arg provocerar vill inte retar kamraterna 2. Under vilka omständigheter sker beteendet? Förekommer beteendet oftare vid en viss tid på en viss plats? ien viss aktivitet/uppgift? efter/före en viss aktivitet/uppgift? med en viss personal/kamrat? Under vilka omständigheter förekommer beteendet aldrig eller sällan? Hur ofta sker beteendet, hur länge har det varit ett problem, hur har det utvecklats över tid? Fortfarande inga tolkningar och lösningar fortfarande över ytan Omständighet inte tolkning 3. Varför ur personens perspektiv? måltider rasten genomgång i klassrummet när han inte får sin vilja igenom när han ska ha uppmärksamhet när han är trött beteende Vilka hinder ger funktionsnedsättningarna upphov till under dessa omständigheter? Vad förväntas personen göra och kan han/hon det? Vad är det tänkt att personen ska göra? Hur förväntas personen bete sig om beteendet inte ska vara ett problem? Vilka kognitiva krav ställer situation? Kan personen göra det som förväntas på det önskvärda sättet? Reflektion Är beteendet en strategi för att få eller behålla kontroll? Är beteendet en strategi för att undvika eller ta sig ur situationen? Reaktion på /hantering av frustration eller andra känslor? kränkt generad desperat arg rädd förvirrad otålig ledsen frustrerad orolig maktlös hopplös 8

Sammanfattning (hypotes) grund för plan 1. Beteendet som är ett problem 2. Omständigheter den avgränsade situationen 3. Tänkbara förklaringar ur personens perspektiv Plan 10-punktsplan 1. Vad är beteendet som är ett problem? 2. Under vilka omständigheter sker beteendet? 3. Varför ur personens perspektiv? 4. Anpassningar 5. Hjälpmedel 6. Rutiner 7. Mening 8. Vila hjärnan 9. Energibalans 10. Förtroendeskapande stöd Buffertar: Kontroll Strategier Stöd KASAM: Begriplighet Hanterbarhet Meningsfullhet Anpassningar exempel Fysiska anpassningar Sociala anpassningar Kommunikativa anpassningar Innehållsmässiga anpassningar Attitydmässiga anpassningar Hjälpmedel: vilka funktionsnedsättningar ska kompenseras? De bristande inre svaren på frågor som: Vad ska jag göra nu? Hur ska jag göra? Vad ska jag göra sedan? Hur länge ska jag hålla på? När kan jag göra det jag helst vill göra? Varför ska jag göra det? När och hur kan jag få hjälp? Hjälpmedel: hur kan funktionsnedsättningarna kompenseras? Exempel: dagsplanering, schema att förstå dagen Genom yttre svar när de inre saknas! Vad ska jag göra nu? Hur ska jag göra? Vad ska jag göra sedan? Hur länge ska jag hålla på? När kan jag göra det jag helst vill göra? Vad ska jag göra? I vilken ordning? Med vem? Varför ska jag göra det? När och hur kan jag få hjälp? Vad ska jag göra sedan? 9

Rutin när Stina blir orolig När Stina är orolig eller osäker i en situation kan hon visa det genom att till exempel kasta något föremål. Att försöka tala henne tillrätta eller skälla på henne får oftast motsatt effekt. Vi hjälper henne bäst genom att tala om vad det är hon ska göra och leda henne tillbaka till det hon håller på med och stötta henne genom att finnas i närheten. Att till exempel sitta bredvid henne en stund och lägga ett pussel tillsammans. Att lägga pussel brukar vara lugnande för Stina. Prata inte mycket. Det finns alltid en anledning när Stina kastar något även om vi inte alltid vet vad det är. De saker som slängts får vi ta hand om senare. Övrig personal brukar hjälpa till att återställa ordningen. Det viktigaste är att vi stöttar Stina och hjälper henne att klara av situationen. Vila hjärnan Subjektivt Hjärnan vilar som bäst när den upplever: kontroll meningsfullhet viss avskärmning inga särskilda förväntningar Så var, när, hur? Korta avbrott i dagen och som längre aktiviteter Energibalans Gör en energikostnadskalkyl Vad tar energi, ger energi och är energineutralt? Balans i dagen/livet Förtroendeskapande stöd betydelsefulla faktorer Punkterna 4 9 = förtroendeskapande stöd Förtroendeskapande bemötande i samband med kris Steget före Stå uppför personen Reagera på sätt att bemöta personen som inte är OK (whistleblower) En positiv attityd till andra människor och att de kan hjälpa är mycket värt för framtiden En positiv attityd till sig själv är mycket värt för framtiden 10-punktsplan 1. Vad är beteendet som är ett problem? 2. Under vilka omständigheter sker beteendet? 3. Varför ur personens perspektiv? 4. Anpassningar 5. Hjälpmedel 6. Rutiner 7. Mening 8. Vila hjärnan 9. Energibalans 10. Förtroendeskapande stöd Buffertar: Kontroll Strategier Stöd KASAM: Begriplighet Hanterbarhet Meningsfullhet Krisplan 10

Krisplan för att förebygga den korta trappan Exempel: verbalt krav trappstegsutveckling stressnivån ökar Bemötandet i vardagen ska vara förebyggande!! Krisplan Verbalt krav försöker hantera situationen triggad mer taggarna ut (eller in) taggarna ut (eller in) tiden går (i ett kort här och nuperspektiv) svår att nå sammanbrott flykt eller kamp Se allvarligt på tidiga tecken. Ju tidigare i trappan något görs för att förändra situationen desto större möjlighet att förebygga trappstegutvecklingen. Nu är det dags att arbeta! (ingen reaktion) Rasten är slut. Stäng av datorn! Du måste hinna med det du ska göra innan lunchen. NEJ! Jag måste göra färdigt! (efter en stund) Vad var det jag sa att du skulle göra? (ingen reaktion) Det är Emils tur att använda datorn nu. Jag är inte färdig ännu! Du vet vad vi har kommit överens om. Jag har inte kommit överens om något! Om du inte stänger av datorn nu så kan du inte få använda datorn på rasten. Jag hatar dig! (kastar musen till datorn i golvet) Nu slutar du! Titta nu gick musen sönder. Nu får du betala en ny mus. J a kärring! Du säger inte så till mig! Det är fel! (rusar ut) De första stegen De första stegen stressnivån ökar Verbalt krav försöker hantera situationen triggad mer taggarna ut (eller in) taggarna ut (eller in) tiden går (i ett kort här och nuperspektiv) svår att nå sammanbrott flykt eller kamp Känn igen beteendet som tyder på att personen hamnar i obalans Bekräfta personens perspektiv och förmedla lita på mig Vid första tecknet i samband med ett verbalt krav det finns valmöjligheter: fortsätt att driva kravet ta bort kravet just nu förändra kravet/situationen Exempel på förändringar: tydliggöra med ritprat, ge tid, ge praktisk hjälp, förändra/förenkla uppgiften/aktiviteten, avleda, byta personal, stressreducerande strategi Var någon att luta sig mot! Led/guida hellre än fråga. Inga hot och diskussioner. Var lugn och blanda inte in känslor! De sista stegen De sista stegen Verbal uppmaning mer taggarna ut (eller in) svår att nå sammanbrott flykt eller kamp Du kan inte göra annat än gilla läget Tänk epilepsianfall Handlar mer om hur du är än vad du göra Fortsätt vara någon att luta sig mot stressnivån ökar försöker hantera situationen triggad taggarna ut (eller in) tiden går (i ett kort här och nuperspektiv) 11

Och sedan? Ge tid för återhämtning Lugna ner dig själv Fundera på om du ska ta upp det som hänt och i så fall när och hur och vad syftet är med det Vad vill jag att personen ska ta med sig för lärande och erfarenheter av att jag tar upp det? Förtroendeskapande stöd jag ser att det är något. Jag vet inte vad det är. Nu gör vi så här hon fattar vad jag menar och hon hjälper mig www.pedagogisktperspektiv.se Utvärdering långa trappan Kunde jag ha förutsett beteendet? Förekommer det ofta under de här omständigheterna finns ett olöst problem det kommer inte att lösa sig om omständigheterna fortsätter att vara desamma Förändring behövs använd 10 punktsplanen! Utvärdering korta trappan Fanns det tidiga tecken på trappstegsutvecklingen av stress i stunden? Kunde jag gjort på ett annat sätt (ett annat val) när jag såg dessa tecken? Krisplanen! Syfte Att skapa underlag för reflektion när det gäller: det egna sättet att se på och bemöta personer med udda och ibland problematiska beteenden autismspektrum i ett stressperspektiv Att förmedla ett sätt att förhålla sig till och förebygga problematiska beteenden: logisk koppling mellan teori och praktik från allmän kunskap till specifik kunskap om individen 12