1 Rapport till Boverket 2014, Projekt Hållbara Järva, Stockholms stad Projektet Hållbara Järvas unika delar Har utvecklats till en förebild i hållbar utveckling Har omfattat hållbar utveckling, såväl ekonomiskt, ekologiskt som socialt Sju hus har renoverats energieffektivt i samspel med de boende Upprustning har skett med beaktande av kulturvärden och varsam renovering Både ny innovativ teknik, t.ex. prefabricerade fasadelement, och befintlig Teknik har används Energianvändning har halverats gällande uppvärmning Kan enkelt replikeras i miljontals hus i Europa Ökad andel förnybar energi med 1,3 miljoner kwh årligen i minst 30 år Cykelvägnätet har upprustats med nya länkar, förbättrade cykelvägar, ny skyltning och nya cykelparkeringar. Utbildnings, kommunikations- och informationsinsatser har genomförts om Hållbara livstilar; energi, transporter, konsumtion och kulturhistoria Har lett till ökad integration och delaktighet från de boende i området Har bidragit till att nå nationella och internationella mål om minskade utsläpp av växthusgaser, ökad energieffektivitet och ökad användning av förnybar energi Minskar CO 2 -utsläppen i Järva med mer än 1200 ton per år och mer än 75 000 ton fram till år 2050 1 2014-12-22
Innehållsförteckning 1 Rapport till Boverket 2014, Projekt Hållbara Järva, Stockholms stad... 1 Projektet Hållbara Järvas unika delar... 1 1.1 Arbetsområde 1 Energieffektivisering... 11 1.2 Arbetsområde 3 Förnybar energi... 19 1.3 Arbetsområde 6 Transporter... 23 1.4 Arbetsområde 7 Ökad delaktighet & information... 28 1.5 Arbetsområde 8 Utvärdering och uppföljning... 38 2 Projektorganisation... 43 3 Nationella mål... 44 3.1 Miljökvalitetsmålen... 44 3.2 Energipolitiska mål och klimatmål... 44 3.3 Folkhälsopolitikens mål... 44 3.4 Transportpolitikens övergripande mål... 45 3.5 Kulturpolitiska mål... 45 3.6 Jämställdhets och integrationspolitik... 45 3.7 Näringspolitiken... 45 4 Bilagor... 46 2
GWh Sammanfattning Projekt Stockholm Järva Energieffektivisering av miljonprogramshus i Järva har blivit ett viktigt exempel Projektets förhoppningar om att de energieffektiviseringar som genomförts av Svenska Bostäder i projekt Hållbara Järva skulle bli en förebild för andra renoveringar av miljonprogramsområden i Stockholm, nationellt och internationellt, har infriats. Projektet har väckt stort intresse vid presentationer både nationellt och internationellt. Nedan har beräkningar gjorts för att visa vad projektet beräknas bidra med när det gäller energieffektivisering och CO 2 -minskningar i Järva. I dessa beräkningar har de delar som inte beviljades bidrag tagits bort, d.v.s. avsnitten energioptimering, avfallshantering och klimatanpassning. Vi har inte heller räknat med den CO 2 minskning som Fortum bidrar med genom att de bygger om fjärrvärmeanläggningar, eftersom dessa gäller hela stadens fjärrvärme och är en indirekt effekt av Svenska Bostäders krav på klimatneutral fjärrvärme. Beräkningarna nedan är grunden för uppföljningen av projektet. År 2014 År 2022 Minskad energianvändning 14 GWh/år 50 GWh/år Lokalt producerad energi 1,45 GWh/år >1,45 GWh/år Minskade CO 2 e-utsläpp 1 200 ton/år 4 300 ton/år Tabell 1: Projektet Hållbara Järva bidrar signifikant till effektivare slutlig energianvändning och ökad produktion av förnybar energi. Andelen förnybar energi ökar automatiskt vid genomförande av effektiviseringsåtgärder av det slag som ingår i projekt Hållbara Järva, eftersom det i första hand är behovet av energiproduktion baserad på fossila bränslen som minskar. Projektet bidrar även till en tryggare energiförsörjning för Svenska Bostäder eftersom rådigheten ökar med de egna förnybara systemen. Detta är ett område som sällan diskuteras i Sverige men som är av stor vikt i de länder som vår miljöteknikexport riktar sig till. Projekt Hållbara Järva bidrar till väsentligt minskade årliga CO 2 e-utsläpp. Beräknade värden för år 2014 respektive 2022 presenteras i tabell 1 ovan. Aggregerat fram till år 2050 innebär det att åtgärderna minskar CO 2 e-utsläppen med 75 000 ton. Denna siffra kommer att öka eftersom de goda erfarenheterna från solcellssatsningen innebär att bostadsbolagen kommer att ta beslut om ytterligare satsningar i framtiden. 60 50 40 30 Åtgärder för minskad hushållselanvändning Åtgärder för en mer energieffektiv byggarbetsplats 20 Åtgärder för halverad energianvändning (el) 10 Åtgärder för halverad energianvändning (fjärrvärme) 0 2010 2014 2018 2022 2026 2030 2034 2038 2042 2046 2050 3
ton CO2e Figur 1: Minskad slutlig energianvändning GWh/år fram till år 2050 tack vare projekt Hållbara Järva. 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 Förnybar energi Åtgärder för en mer energieffektiv byggarbetsplats Åtgärder för minskad hushållselanvändning Åtgärder för halverad energianvändning (el) - 2010 2014 2018 2022 2026 2030 2034 2038 2042 2046 2050 Åtgärder för halverad energianvändning (fjärrvärme) Figur 2: Minskade CO 2-utsläpp ton/år fram till år 2050 tack vare projekt Stockholm Järva. Behandlade avvikelser hittills i projektet I projektet planerades de tre olika hustyperna att renoveras dels på traditionellt vis men även med prefabricerade element. En teknikupphandling genomfördes 2011 men tyvärr inkom endast tre anbud. Inget av dessa uppfyllde kvalitetskraven. Svenska Bostäder har under 2012 tillsammans med Bebo och entreprenören vidareutvecklat en av metoderna för att den skulle hålla tillräckligt hög kvalitet för att prövas. Under 2013 beslutade Svenska Bostäder att testa tekniken på en gavel. Detta innebar att utvärderingen endast omfattar appliceringen av de prefabricerade elementen. För alla hustyper har vi i enlighet med avvikelserapporten istället kompletterat utvärderingen med funktionen av olika FTX-system, och för skivhusen i Akalla även varmvattenåtervinning. Eftersom det inte gäller omfördelning av medel har Boverket inte tagit något beslut om detta. Lägenheterna är förberedda för varmvattenanslutna tvättmaskiner, men de som finns på marknaden är inte energieffektiva och har sämre tvättresultat än kallvattenanslutna. Därför har energieffektiva kallvattentvättmaskiner installerats som tillval i nuläget. Boverket anser att ingen avvikelse föreligger eftersom fjärrvärmeuttag för tvättmaskiner har installerats. Installation av diskmaskiner i alla lägenheter var inte möjligt då bruksvärdet på lägenheten höjs vilket enligt hyreslagen innebär en högre hyra. Det var inte genomförbart i samrådet. Diskmaskiner har istället funnits som tillval, och lägenheterna har förberetts för diskmaskin i de fall köken har bytts ut. Boverket godkände inte att de medel som återstår efter att installationsföreberedelserna genomförts används till annan åtgärd. Induktionsspisar har installerats i Trondheimsgatan 28, i övriga hus har det varit tillval efter diskussioner i samrådet. Energieffektiva spisar har dock alltid installerats. Boverket godkände inte denna avvikelse. Under 2011 genomförde Svenska Bostäder förundersökningar för möjligheterna att sätta upp ett vindkraftverk. Det visade sig mycket svårt att hitta en lämplig plats för ett fullstort vindkraftverk bland annat p.g.a. de krav på avstånd från vägar som ställs av Trafikverket samt restriktioner att bygga på höjden i närheten av Bromma flygplats. De 4
möjliga platser som skulle utredas vidare i en planprocess var alla belägna i Igelbäckens kulturreservat. Järvalyftets styrgrupp beslöt i december att Svenska Bostäder inte skulle påbörja någon planprocess för att bygga något vindkraftverk. Detta bekräftades av stadens politiker i februari 2012. Boverket godkände i december 2012 att projektet istället för vindkraftverket installerar cirka 9730 m 2 solceller i Järva. Tillsammans med de tidigare planerade solcellerna har projektet nu installerat 10 600 m 2. Målet att bygga 10 000 m 2 solceller har uppfyllts men kostnaden blev 6,8 miljoner kronor lägre än förväntat. Kostnaderna för Svenska Bostäders arbete med åtgärden byggtransporter blev lägre än beräknat i ansökan. Däremot har cykelvägsanalysen visat att det krävs åtskilliga åtgärder för att få ett bra cykelvägnät som även kopplar till målpunkter i centrala staden och kranskommunerna. Projektet bad att få föra över kostnader från åtgärden byggtransporter till cykelfrämjande åtgärder. Det innebär att projektet kommer att genomföra samma åtgärder för byggtransporter för en lägre kostnad och samtidigt öka kvaliteten på cykel och bilpoolsåtgärderna. Den totala budgeten bibehålls. Boverket godkände avvikelsen 2011. 2013 beslutade Trafik- och renhållningsnämnden att revidera projektbudgeten från brutto 21,2 mnkr med berättigat bidrag om 6,4 mnkr till brutto 29,2 mnkr, med bibehållet bidrag om 6,4 mnkr. Detta för att kunna genomföra fler åtgärder och därmed öka ambitionsnivån inom Hållbara Järvaprojektet, främst genom utbyggnad av ett nytt pendlingscykelstråk; Kymlingestråket. 2014 inkommer en ny avvikelseansökan avseende en önskan om att överföra motsvarande bidragsdel från delprojektet förnybar energi där målet är uppnått till en lägre kostnad, samt icke upparbetade kostnader för bilpoolsetablering, där målet är uppnått till en lägre kostnad till delprojektet hållbara transporter där ambitionsnivån höjts gällande cykelfrämjande investeringar vilket medfört en högre kostnad. Erfarenheter Vid framtagandet av stadens miljöprogram för 2012-2015 hade projektets ambitioner stor betydelse för ett av målen under Hållbar energianvändning: 3.4 Stadens byggnader ska energieffektiviseras vid större ombyggnader. Delmålet innebär att: Vid stora ombyggnader ska energianvändningen i byggnaden reduceras till som högst enligt BBR:s nybyggnadsnorm. Vid mycket stora ombyggnader ska energianvändningen i byggnaden reduceras med minst 50 %, dock så att energianvändningen blir som högst enligt BBR:s nybyggnadsnorm. På längre sikt eftersträvas en minskning till högst 60 kwh/m 2. Svenska Bostäder har under projektperioden totalt renoverat 1500 lägenheter i Järva med ambitionen att minska energianvändningen för värme med 50 %. Liksom för Hållbara Järva husen har FTX ventilation, byte till energieffektiva fönster och dörrar, tillläggsisolering och snålspolande kranar varit åtgärder som har genomförts. Energieffektiviseringen har främst uppnåtts gällande uppvärmning. I övriga Stockholm strävar Svenska Bostäder efter att i möjligaste mån åstadkomma totalombyggnationer för bästa energieffektivisering, effektivitet och kundnytta. Detta sker med en stort boendeinflytande i lyhörda samrådsprocesser likt den process som nu pågått under ett antal år i Järva. Stor hänsyn tas dock till alla projekts specifika särart då Svenska Bostäders bestånd sträcker sig från slutet av 1800-talet till alldeles nybyggt. 5
Det första Hållbara Järvahuset på Trondheimsgatan 28 färdigställdes under 2011. I Trondheim 28 har det flyttat in över 100 personer i de 25 lägenheter som iordningställts vilket är långt över det normala för Stockholm. I några lägenheter bor tio personer! Varmvattenanvändningen är, som kan förväntas utifrån antalet personer, hög samtidigt som energiprestanda per boende egentligen är relativt bra. Att bara jämföra energiprestanda för hus (värme, varmvatten och fastighetsel per kvadratmeter) utan att ta med faktorer som antal boende kan ge en skev bild av hur lyckat resultatet blivit. Varmvattenanvändningen ligger omkring 55 kwh/m 2 A temp och år d.v.s. mer än dubbelt så hög som Svebys normalnivå på 25 kwh/m 2. Per person ligger den däremot på mellan 1247 och 1459 kwh/år i Hållbara Järvahusen, vilket är jämförbart med Stockholmares genomsnitt på 1344 kwh/år. Även fastighetselen ligger högre än beräknat, vilket också påverkas av antalet boende. Hiss, trappbelysning och tvättstuga används flitigare med fler boende. Energianvändningen för uppvärmning har däremot minskat med 57 %. Trenden är densamma i de övriga husen att energianvändningen för uppvärmning har mer än halverats, upp till 64 % minskning har uppnåtts, medan energianvändningen för varmvatten bara har minskat något och fastighetselen har ökat. Under 2013 analyserade Svenska Bostäder de beräknade värdena för respektive hus. Beräkningsmetoderna har utvecklats sedan 2010 då projektet påbörjades. Bl.a. har Sveby tagit fram riktlinjer för beräkningar där värden för bl.a. vädring och köldbryggor finns med, vilket inte fanns med i de ursprungliga beräkningarna. De ursprungliga värdena beräknades dessutom av olika konsulter med olika ingångsvärden, vilket gör att dessa var bristfälliga. De gav ett genomsnitt för berörda hus på 88 kwh/m 2 Atemp och år. Med de nya teoretiska värdena som tar höjd för vädring och köldbryggor blir genomsnittsvärdet 101 kwh/m 2 med de åtgärder som genomförts i Hållbara Järvahusen. Tre av husen har genom solcellssatsningen fått solceller vilket minskar genomsnittsvärdet. Medelvärdet på de hus som är uppmätta är 96 kwh/m 2 På Trondheimsgatan 28 upptäcktes att dragningar av elledningar i huset orsakade luftläckage mellan lägenheterna då det var svårt att få helt tätt mellan rören som elledningarna går i. Rören ligger bredvid varandra i knippen och därför är det svårt att få tätt mellan dem. En mall utvecklades som separerar rören var för sig vilket gör det möjligt att täta mellan dem på ett enklare sätt. Detta koncept används nu fortsatt även i de hus som inte ingår i projektet. Vid starten av Hållbara Järva kunde inte LED-belysning konkurrera med andra lågenergilampor gällande mest ljus per Watt. Detta försprång har idag hämtats in, vilket innebär att fler utrymmen har LED-belysning nu. Svenska Bostäder har anlitat energiexperter för att förbättra resultatet i de hus som ingår i Hållbara Järva. En erfarenhet är att FTX systemen inte fungerar som de ska när det är kallt ute. Då aggregatet fryser går en del av värmen åt till att tina upp det och sval luft förs in i lägenheterna. Svenska Bostäder arbetar på att hitta den optimala inställningen för varje aggregats avfrostning. Finjusteringarna fortsätter och energivärdena blir bättre och bättre. Uppföljning av FTX systemen kommer att fortsätta under vintermånaderna och bristerna kommer att kunna åtgärdas fortsättningsvis även efter projektets slut. Erfarenheter från Hållbara Järva husen tar Svenska Bostäder med sig i den fortsatta renoveringen av de totalt 5200 lägenheter på Järva som ska renoveras till 2022. Ambitionen i energieffektiviseringen för de två hus i kvarteret Trondheim 4 som inte ingår i Hållbara Järva har höjts från 120 kwh/m 2 till 105 kwh/m 2 tack vare Hållbara Järvapro- 6
jektet. Även i övriga hus som ska renoveras diskuteras möjligheten till en höjd ambitionsnivå och lyckade åtgärder från Hållbara Järvahusen prövas i varje enskilt projekt. I området är varmvattenförbrukningen/m 2 som sagt mycket hög vilket gör det svårare att få ner den totala energianvändningen/m 2. Den höga varmvattenförbrukningen beror på att det bor fler personer i varje lägenhet. Däremot är den normal räknat per person. Renoveringsprojektet där prefabricerade element har monterats på en gavel är svårt att utvärdera på något annat än själva produktionen eftersom energianvändningen påverkas av åtgärder på andra delar av klimatskalet. Svenska Bostäders slutsats efter försök till teknikupphandling, fortsatt utvecklingsprojekt och slutligen fullskaleprov är att det idag inte finns någon prefabricerad lösning som kan konkurrera med traditionell tilläggsisolering och puts. I den publikation som KTH har producerat finns alla erfarenheter från renoveringen av de sju ingående husen samlade. Tanken är att erfarenheterna inte bara ska spridas internt på Svenska Bostäder utan att alla som står inför renovering ska dra nytta av de erfarenheter som projektet gjort. Därför har olika aktörer intervjuats för att få olika vinkel på erfarenheterna. De erfarenheter som projektet har erfarit genom försöket att uppföra ett fullstort urbant vindkraftverk, behandlas i ett examensarbete på KTH, se bilaga till årsrapport 2013. När det gäller upprustningen av cykelbanorna har inventeringen av cykelvägnätet varit en bra grund inför fortsatt arbete. Det genomfördes bl.a. genom en cykelanalys med lokala politiker. Inventeringar bör fortsättningsvis genomföras i GIS och med GPS för att lättare hitta tillbaka till problempunkter. Det har staden sedan gjort i framtagandet av cykelplanen för hela Stockholm. För att bevara det kulturhistoriska intrycket av gång och cykelvägarna i Igelbäckens kulturreservat använde trafikkontoret vid upprustningen på Järvafältet en speciell beläggning kallad Y1 som ger intryck av att vara en grusväg. När det första lagret av beläggningen lades hösten 2011 fick många cyklister punktering p.g.a. för vassa stenar i gruset. En Y1-beläggning kräver extra eftertanke gällande val av sten, fraktion och efterbehandling. När Kymlingestråket, som är ett nytt pendlingscykelstråk, planerades fick staden göra en avvägning mellan flera värden gällande kulturreservatet Järvafältet; miljö, kultur och investeringar i hållbara transportsätt. Det krävs noggrann planering och förankring i tidigt skede för att kunna göra bra avvägningar och så långt som möjligt ta hänsyn till befintliga värden i reservatet. Cykelaktiviteterna för att få fler att använda cykelvägnätet har varit uppskattade, välbehövliga och de har dessutom bidragit till ökad integration. De som deltog i cykelkursen för vuxna har i intervjuer svarat att förmågan att cykla har varit kopplat till frihet, tillgänglighet och stolthet. Projektet försöker sprida konceptet med cykelkurser för vuxna så att den kan erbjudas i fler områden i staden och i andra städer. Det var svårt att nå skolorna med cykelaktiviteter, då det gäller att hitta någon i personalen som engagerar sig. Skolorna behöver också god tid på sig för att kunna planera in en temadag. Våren 2014 lyckades projektet nå tre skolor i olika åldersgrupper med positivt gensvar. Aktiviteterna uppskattades och erfarenheten visar att även en del ungdomar i området behöver cykelskola. Skolorna ville ha aktiviteten årligen och eventuellt kan trafikkontoret bistå dem i framtiden. Starkt bidrag till att nå lokala, nationella och internationella miljömål Projektet bidrar till att uppfylla stadens mål om att bli fossilbränslefri likväl som det nationella och EU-målet om att halvera energianvändningen till 2050. Projektet bidrar även till att uppnå många andra nationella mål. En genomgång av dessa finns i slutet på denna rapport. 7
Ekonomi Projektet har i huvudsak genomförts enligt plan förutom när det gäller förnyelsebar energi, där det ursprungliga vindkraftverket nu ersätts av solcellssatsningen i Järva. För AO1, Energieffektivisering, ligger de upparbetade kostnaderna är cirka 25 miljoner över det budgeterade för hela projektperioden 2010-2014. Det beror framförallt på att energieffektiviseringsåtgärderna och extra projekteringskostnader inklusive teknikupphandling för prefab blev mer kostsamt än beräknat. Dock är de upparbetade kostnaderna för energi och vattenbesparande diskmaskiner, individuell mätning och debitering och energieffektiv byggarbetsplats lägre än beräknat. När det gäller Diskmaskiner och Individuell mätning och debitering (IMD) så beror det på att åtgärderna inte har genomförts fullt ut. Diskmaskinerna valdes bort i samrådsprocessen då hyresgästerna inte ville ha diskmaskin som standard då detta är en hyreshöjande åtgärd. Svenska Bostäder valde att endast installera IMD i Nystad 8 för att testa det. Svenska Bostäders tidigare erfarenheter har visat att den kostnadsbesparing som görs tack vare minskad energianvändning är mycket lägre än installationskostnad och drift av ett IMD system. När det gäller energieffektiv arbetsplats så har åtgärderna genomförts men till en lägre kostnad. T.ex. har byggarbetsplatsetableringen i vissa fall varit i en befintlig lägenhet i det renoverade kvarteret. För AO3, Förnybar energi, innefattar kostnaderna förstudie för vindkraft, solceller och solfångare. I avvikelserapporten 2012 till Boverket redovisade vi att förstudien för vindkraft var 1,59 miljoner kronor. Ytterligare kostnader har tillkommit, så den redovisningsposten är 1,7 miljoner kronor. Målen för förnybar energi har uppnåtts inklusive det uppdaterade målet att installera 10 000 m 2 solceller inklusive visualisering och databas men kostnaderna visade sig vara 4,3 miljoner lägre än beräknat. Det innebär att 1,3 miljoner kronor av bidraget inte har använts här. Projektet går in med en avvikelseansökan för att begära att få föra över denna bidragsandel till arbetsområdet Hållbara Transporter, där utökade ambitioner inneburit ökade kostnader. För AO6, För transporter var den ursprungliga budgeten på 33,5 miljoner kronor. De upparbetade kostnaderna ligger på 45,2 miljoner kronor. Målen för alla delåtgärder har uppfyllts. Kostnaderna för Cykelanalys, Cykelaktiviteter och Cykelfrämjande åtgärder var i ursprungsbudgeten en rad för Cykelfrämjande åtgärder och en för Cykelställ. Kostnaderna för cykelställ återfinns under cykelfrämjande åtgärder. När det gäller bilpool är målet uppfyllt men de upparbetade kostnaderna 0,9 miljoner kronor lägre än beräknat eftersom bilpoolen har etablerats utan att några nya parkeringsplatser behövde etableras. Investeringarna för att förbättra cykelvägnätet kostar däremot 8,9 miljoner mer eftersom projektet ökat ambitionerna och satsat på att genomföra Kymlingestråket som blir ett viktigt pendlarcykelstråk till och från Kista. Trafikkontoret reviderade budgeten för cykelinvesteringar genom en ansökan till Trafik- och renhållningsnämnden 2013-02-07, då beslut togs om 8 miljoner extra i budget för den ökade ambitionsnivån. Projektet önskar överföra 1 miljon från budgetposten för bilpool till cykelfrämjande åtgärder samt föra över bidragsandelen 1,3 miljoner kronor från arbetsområdet Förnybar energi där målet har uppnåtts till en lägre kostnad. En avvikelseansökan om detta inkommer till Boverket 2014. För AO7, Information och ökad delaktighet, fanns i ursprungsbudgeten endast en post. Totalt överstiger kostnaderna planerad budget med 1,8 miljoner kronor. AO8, Utvärdering, fanns enligt ursprungsbudgeten endast en post. Totalt överstiger kostnaderna planerad budget med 2 miljoner kronor för perioden 2010-2014. 8
Sammanfattande redovisning 2014 Redovisning AO1 Energieffektivisering Planerad Totalsumma (MSEK) Upparbetad summa (MSEK) Upparbetat bidrag (MSEK) Personalkost nader Redovisning 2014 Investeringar Planeringskostnader 2010-2014 2010-2014 2010-2014 Summa (SEK) Summa (SEK) Summa (SEK) Total Summa 2013(SEK) Totalt AO1 82,5 101,4 24,8 244 429 8 312 435 0 8 556 864 AO3 Förnybar energi Totalt AO3 45,6 41,2 12,4 2 292 539 13 937 166 2 296 961 18 526 666 AO6 Transporter Totalt AO6 33,5 45,2 10,1 796 945 150 939 605 683 1 553 566 AO 7 Ö kad delaktighet & information Totalt AO7 14,5 16,2 4,4 1 614 969 581 468 42 292 2 238 729 AO8 Utvärdering Totalt AO8 8,2 10,2 2,5 2 372 930 691 108 718 374 3 782 411 Summa exkl. projektledning Totalt AO1-08 exkl. projektledning 184,3 214,2 64,2 7 321 811 23 673 115 3 663 310 34 658 236 Projektledning+ administration Totalt projektledning 5,2 3,5 126 092 0 13 628 139 720 Summa inklusive projektledning Totalt AO1-08 inkl. projektledning 189,5 217,6 54,0 7 447 903 23 673 115 3 676 938 34 797 956 Ekonomiska rapporter om renovering Energicentrum vid miljöförvaltningen har i uppdrag att stimulera till energieffektivisering av stadens fastigheter. 2012 tog de fram en rapport med en jämförelse mellan två av husen i Hållbara Järva, Brogården i Alingsås, Gårdsten och Backa Röd i Göteborg. En av slutsatserna Svenska Bostäder drar är att upprustningen inte är ekonomiskt lönsam med en payoff-tid på ca 40 år, men energieffektiviseringarna gör den mer lönsam. För energieffektiviseringsåtgärderna beräknas payoff-tiden till ca 15 år. Bifogades årsrapport 2012. 2014 har Hållbara Järva tillsammans med Energicentrum tagit fram en uppföljande rapport där alla Hållbara Järvas hus analyseras tillsammans med Hållbara städers renoveringsproprojekt Mitt Gröna Kvarter, Hållbara Ålidhem och Rosengård i förvandling. Bifogas slutrapporten. Skrifterna går att ladda ner från följande webbsida: www.stockholm.se/energicentrum 9
10
1.1 Arbetsområde 1 Energieffektivisering Tidsåtgång: 2010-01-01 2014-12-31 Delprojektledare: Svenska Bostäder Deltagare i arbetsområdet: Svenska Bostäder, Stadsmuseet och Miljöförvaltningen Kostnad: 82,5 MSEK Minskad energianvändning 13,6 GWh/år (9,6 GWh fjv & 4 GWh el) Minskade CO 2 -utsläpp 1110 1 ton/år Den energieffektiva renoveringen kommer att ske med olika modeller för tre olika typer av flerbostadshus - tillvaratagande av tidstypiska värden Ombyggnad av bostadshus har genomförts enligt ansökan, med ändringen att endast en gavel av ett loftgångshus blir aktuell för byggande med prefabricerade element. Detta innebär att utvärderingen av prefab endast kommer att omfatta processen. I alla hustyper har olika typer av FTX-system installerats samt i ett av skivhusen har ett rör för återvinning av värme från avloppsvatten installerats. Detta har utvärderats som komplement till prefabricerade väggar. Ett hus, Trondheimsgatan 28, färdigställdes 2011. Trondheimsgatan 30, Sibeliusgången 2 och Gärdebyplan 2-28 färdigställdes under 2012. Västerby backe 30 färdigställdes under 2013. Det sista huset, Sibeliusgången 4 färdigställdes under 2014. För varje ombyggnadsprojekt redovisas all projektinformation för perioden januari 2010 till december 2014 i de husvisa rapporter som bifogas. Skivhus Kv Nystad 7, Sibeliusgången 2, en huskropp Solceller i form av 120 m 2 på fasad. Solceller på taket installerades 2014 Färdigställt. Inflyttat augusti 2012 Certifiering: Miljöbyggnad ambition klass silver, miljöklassningsarbete pågår Byggprojektledare: Johan Lundqvist Kv Nystad 8, Sibeliusgången 4, en huskropp Solpaneler i form av 130 m 2 solfångare. Färdigställt. Enligt ursprunglig tidplan skulle detta hus ha färdigställts under 2013 men pga överklagad upphandling försköts produktionsstart och därmed även färdigställande. Certifiering: Miljöbyggnad ambition klass silver, miljöklassningsarbete pågår Byggprojektledare: Johan Lundqvist Loftgångshus Kv Trondheim 4, Trondheimsgatan 28, en huskropp Färdigställt. Inflyttat april 2011. Solceller har installerats 2013. 1 Emissionsfaktor fjv 82 g/kwh; el 85g/kWh 11
Certifiering: Miljöbyggnad ambition klass silver, miljöklassning klar, Brons Byggprojektledare: Leif Bergman Kv Trondheim 4, Trondheimsgatan 30, en huskropp. Inflyttat maj-december 2012. Certifiering: Miljöbyggnad ambition silver, miljöklassningsarbete pågår Byggprojektledare: Björn Ribbhagen Lamellhus Kv Kvarnseglet 2, Gärdebyplan 8-20 och 22-28, två huskroppar Inflyttat mars 2012. Solceller installerades 2014. Certifiering: Miljöbyggnad ambition klass brons, Certifiering klar, brons. Byggprojektledare: Erik Wistrand, Eva Eriksson Kv Storkvarnen 4, Västerby backe 26-30, en huskropp Solpaneler i form av 150 m 2 solfångare och 100 m 2 solceller installerat. Inflyttat i mars 2013. Certifiering: Miljöbyggnad ambition klass brons, miljöklassningsarbete pågår Byggprojektledare: Erik Wistrand, Gabrielle Linnsén-Lööw Prefabricerade fasadelement Teknikupphandling av prefab-element gjordes i samarbete med Bebo under 2011. Inget anbud uppfyllde kraven varför samtliga anbud förkastades. Under 2012 valde Svenska Bostäder att i samarbete med en entreprenör vidareutveckla en tänkbar lösning med syfte att om möjligt genomföra den på ett hus. Utredning och projektering utfördes under 2012. Beslut om fortsättning togs i början av 2013. Det var för Svenska Bostäder av största vikt att säkerställa att prefab-lösningen höll god kvalité så att de boende inte skulle drabbas av olägenheter. Tekniken har nu provats i ett hus som byggs om på Trondheimsgatan 40. Svenska Bostäder beslutade att endast montera fem stycken element på gavelfasaden i väster. Leverans och montage utfördes under juni 2013. Montaget av elementen på plats tog ca 10 timmar effektiv tid. Huskroppen färdigställdes och är inflyttad mars 2014. Aktuellt projekt är svårt att utvärdera på något annat än själva produktionen eftersom energianvändningen påverkas av hela klimatskalet. Det var en trång arbetsplats vilket gav problem med kranar. Vissa skönhetsfel och konstruktionsmissar förekom och det kvarstår besiktningsanmärkningar. Svenska Bostäder konstaterar att Prefab lösningar idag inte kan konkurrera med traditionell puts. Kort rapport bifogades årsrapport 2013. Beborapport bifogas. Åtgärder för att nå 88 kwh/m 2 (med uppdaterad beräkning 101 kwh/m 2 ) Ny uppdaterad beräkning av målsättningen från 88 till 101 kwh/m 2 A temp Under 2013 analyserade Svenska Bostäder de beräknade värdena för respektive hus. Beräkningsmetoderna har utvecklats sedan 2010 då projektet påbörjades. Bl.a. har Sveby tagit fram riktlinjer för beräkningar där värden för bl.a. vädring och köldbryggor finns med, vilket inte fanns med i de ursprungliga beräkningarna. De ursprungliga värdena beräknades dessutom av olika konsulter med olika ingångsvärden, vilket gör att dessa var bristfälliga. De gav ett genomsnitt för berörda hus på 88 kwh/m 2 Atemp och år vilket blev projektets målsättning. Med de nya teoretiska värdena som tar höjd för 12
vädring och köldbryggor blir genomsnittsvärdet 101 kwh/m 2 med de åtgärder som genomförts i Hållbara Järvahusen, vilket blev den nya målsättningen. Tre av husen har genom solcellssatsningen fått solceller vilket minskar genomsnittsvärdet. Medelvärdet på de hus som är uppmätta är 96 kwh/m 2 A temp, så målet har uppnåtts. Takisolering med bibehållet låga taklutningar Takisolering har skett i de hus där det inte redan var genomfört sedan tidigare. Takutformningen har i de flesta fall bibehållits. Se vidare de bifogade husvisa rapporterna. Vakuumisolering Vakuumisolering kommer inte att användas i något av ovan nämnda hus, eftersom infästningsmetodiken inte varit utvecklad och andra lösningar har varit mer kostnadseffektiva för att få bort köldbryggor. Höga krav på FTX-ventilation I samtliga hus har FTX aggregat med 65-90 % verkningsgrad installerats genom motströms plattvärmeväxlare. I loftgångshusen är de placerade i källarutrymmen och i lamellhuset Kvarnseglet i ett tillbyggt fläktrum på taket. I skivhusen har de placerats på vinden. Under 2014 har en konsult fått i uppdrag att utvärdera de olika FTX-systemens funktion samt energieffektivitet och att jämföra temperaturverkningsgrader. Tyvärr har mätperioden mars-oktober varit för varm för att utvärdera aggregatens värmeåtervinningsförmåga, men BeBo har beviljat medel för fortsatt mätning under vinterhalvåret. Rapporten som bifogas årsrapport 2014 får ses som en delrapport. De hittills uppmätta temperaturverkningsgraderna har ett medelvärde på 84 %. Inget av aggregaten har något luftläckage från frånluften till tillluften, däremot konstaterades läckluft från uteluft till avluft vilket kan bero på sönderfrysning. SFP- medelvärdet är 1,7 kw/(m3/s) och ljudnivån mellan 56-78 dba. 13
Värmeåtervinning på avloppsvatten I ett av skivhusen har värmeåtervinning på avloppsvatten installerats med en beräknad verkningsgrad på 20 %. Preliminär genomsnittlig besparing per lägenhet var beräknad till 1100 kwh/lgh och år med avloppsvärmeväxlare. I Nystad 7 skulle det innebära en energibesparing på 13 kwh/m 2. Preliminära data från det första ombyggda huset visar på avsevärt lägre återvinning än vad leverantören utlovat. Utvärdering från september 2014 visar en besparing på 2,3 kwh/m 2. Besparingen kommer att öka under vinterhalvåret men troligen inte nå 13 kwh/m 2. Om problemen med prestandan på avloppsvärmeväxlaren i Nystad 7 kan undanröjas har Nystad 8 förberetts så att det lätt kan monteras en avloppsvärmeväxlare även där. Individuell mätning Ett av skivhusen, Nystad 8, är försedd med mätare för individuell mätning av varmvatten. Mätarna fjärravläses så att statistik kan redovisas för de boende via webbsida. Det har varit ett medvetet val att inte debitera inledningsvis. Att ha en period med enbart mätning innan debitering införs ger unika möjligheter att studera förbrukningsvanor avseende varmvatten i tre skeden: 1 Ingen påverkan 2 Påverkan genom information om varmvattenanvändning via webbsida 3 Påverkan genom mätning och debitering Utvärdering av detta kommer inte vara genomfört under 2014. I övriga hus är det förberett för individuell mätning och ett system för debitering finns så att det kan införas om resultatet från Nystad 8 är bra. LED-belysning i allmänna utrymmen, kök och badrum LED-belysning kan nu konkurrera med andra lågenergilampor gällande ljus per Watt. Detta var inte fallet när Hållbara Järva inleddes 2010. I de senast ombyggda husen har LED installerats i fler utrymmen än i de första ombyggnadsprojekten. LED har installerats i utrymningstrapphus, kökstak, under och överskåp i kök, spot i tak och vägg, lägenhetskorridorer, takbelysning i badrum, cykelförråd utomhus, tilläggsbelysning i skyddsrum och nödutgångsarmaturer. Se vidare i de bifogade husvisa rapporterna. Energisnål utrustning för hushållen Energieffektiv diskmaskin och induktionsspis har erbjudits som tillval förutom i Trondheimsgatan 28, där induktionsspis installerats i alla lägenheter. I samrådsprocessen har boende motsatt sig diskmaskin och induktionsspisar eftersom det höjer bruksvärdet på lägenheten och enligt hyreslagen ska hyran då höjas.svenska Bostäder har istället satt in energieffektiva spisar, induktionsspisar och diskmaskin har erbjudits som tillval men få har valt det. De lägenheterna som är färdigställda har förberetts för diskmaskin. Energieffektiva byggarbetsplatser Byggarbetsplatserna etableras antingen i befintliga hus eller välisolerade bodar, med dörrstängare. Verktygen separeras så endast kylkänsliga förvaras i värmda utrymmen. Byggbodarna var värmeisolerade, drevade emellan och inklädda under med energikappa. En så kallad energietablering. Automatiska dörrstängare fanns. Förvaring av 14
verktyg skedde i garage och i källaren på projekten. Det fanns en kall container för markentreprenaden utan uppvärmning. Utvändigt var det mastbelysning med rörelsedetektorer och i huset var det lågvoltsbelysning med lågenergilampor. Stambyte en grundförutsättning Stambyte samt vattenbesparande åtgärder som exempelvis snålspolande kranar har skett i alla hus, se vidare de husvisa rapporterna. De vattenbesparande åtgärderna beräknades ge 10 % energibesparing per kvadratmeter. Utfallet för de fyra fastigheter som det finns mätdata för är en besparing på i genomsnitt 18 %. Kvarnseglet 2-16% Nystad 7-5% Trondheimsg. 28-18% Trondheimsg. 30-26% Det verkar ha gett effekt på varmvattenanvändningen per person också efter renoveringen, se nedan uttryckt i kwh/capita och år, med procentuell förändring inom parantes. En reservation angående dessa siffror är att det är svårt att veta hur många som bor i lägenheterna bara med hjälp av folkbokföringen. Det gäller både före och efter renovering. Kvarnseglet 2: 1435 (-49%) Nystad 7: 1459 (-30%) Trondheimsg. 28: 1332 (-4%) Trondheimsg. 30: 1247 (-10%) Varsamhet och kvarteren äkta 1960-tal och äkta 1970-tal Stadsmuseets kulturmiljöenhet har deltagit i diskussioner med stadsbyggnadskontoret, Skönhetsrådet och Svenska Bostäder angående strukturplan för Husby. Stadsmuseet har påtalat vikten av att bevara karaktären, då i synnerhet vad gäller planstruktur, material och färgsättning. De renoverade husen i Husby har dock färgsättningen ändrats vilket förändrat karaktären på husen, vilket enligt stadsmuseet innebär att kulturhistoriska värden gått förlorade. Detta berodde inte på de energieffektiviserande åtgärderna utan snarare på att Svenska Bostäder tillsammans med hyresgästerna beslutat att de ville ha en ljusare färgsättning av kvarteret. Vad gäller Rinkeby (Kvarnseglet och Storkvarnen) har stadsmuseet kommit överens om planerade förändringar med byggprojektledaren Erik Wistrand, arkitekten och stadsbyggnadskontoret. I Akalla har placering av solceller på fasad som ett tilläggselement diskuterats med byggprojektledaren Johan Lundqvist. Solcellerna har placerats med hänsyn till de kulturhistoriska värdena. Även när det gäller solfångarnas placering på taket har hänsyn tagits genom att de följer taklutningen så att de inte blir synliga från marken. Ett PM från Stadsmuseet bifogas. Kostnader och minskad miljöpåverkan av Svenska Bostäders åtgärder för effektivare energianvändning De mest lämpade koncepten kommer att appliceras vid all renovering av Svenska Bostäders miljonprogramshus. År 2014 har Svenska Bostäder renoverat/påbörjat renove- 15
ring av 1500 lägenheter av deras bestånd med de erfarenheter som har gjorts genom Hållbara Järva. I det första huset på Trondheimsgatan 28 upptäcktes att dragningar av elledningar i huset orsakade läckage mellan lägenheterna då det var svårt att få helt tätt mellan rören som elledningarna går i. Rören ligger bredvid varandra i knippen och därför är det svårt att få tätt mellan dem. I kommande hus har en mall utvecklats som separerar rören var för sig vilket gör det möjligt att täta mellan dem enklare. Detta koncept används nu fortsatt i även de hus som inte ingår i projektet. Ambitionsnivån i de två hus i kvarteret Trondheim 4 har höjts från att ligga på 120 kwh/m 2 till 105 kwh/m 2 tack vare Hållbara Järva projektet. Även i övriga hus som ska renoveras diskuteras möjligheten till en höjd ambitionsnivå och lyckade åtgärder lika Hållbara Järva husen prövas i varje enskilt projekt. I området är varmvattenförbrukningen/m 2 mycket hög vilket gör det svårare att få ner energianvändningen/m 2. Den höga varmvattenförbrukningen beror på att det bor fler personer i varje lägenhet. Däremot är den normal räknat per person. Hållbara Järvasatsningen har gett Svenska Bostäder en möjlighet att utföra och följa upp energiinvesteringar som annars troligen inte skulle ha blivit av. Erfarenheter, både goda och mindre bra, har fortlöpande meddelats inom organisationen varpå delar har utförts i andra ombyggnadsprojekt. Beslut om en generellt ändrad ambitionsnivå har inte fattas. Svenska Bostäders plan sedan Hållbara Järva initierades är att den uppföljningen som görs och de erfarenheter som inhämtas tillsammans ska utgöra underlag för en senare omprövning och eventuell höjning av målen för Järvalyftet i stort. Generellt är FTX ventilation, byte till energieffektiva fönster och dörrar, tilläggsisolering och snålspolande kranar åtgärder som genomförs liksom för Hållbara Järva husen. I övriga Stockholm strävar Svenska Bostäder efter att i möjligaste mån åstadkomma totalombyggnationer för bästa energieffektivisering, effektivitet och kundnytta. Detta sker med en stort boendeinflytande i lyhörda samrådsprocesser likt den processen som nu pågått under ett antal år i Järva. Stor hänsyn tas dock till alla projekts specifika särart då Svenska Bostäders bestånd sträcker sig från slutet av 1800-talet till alldeles nybyggt. Utfall minskad energianvändning och minskade CO2 utsläpp Sju hus är renoverade men tyvärr finns endast mätdata i dagsläget för fyra fastigheter. Data i tabellen nedan kan tyvärr inte jämföras med de data som finns i de ursprungliga beräkningarna då ingångsvärdena skiljer sig både gällande antal kvadratmeter och emmissionsfaktorn eftersom dessa tagits fram med hjälp av den excelfil som Umeå universitet och KTH utformat för att kunna jämföra alla Hållbara Städer projekt. Minskad energianvändning 2014 (4 fastigheter) 2022 (uppskalat baserat på totalyta 443500 Atemp) Hushållsel 48 MWh/år 0,94 GWh/år Fastighetsel 104 MWh/år 2,0 GWh/år Tappvarmvatten 148 MWh/år 2,9 GWh/år Värme 1141 MWh/år 22 GWh/år 16
Minskade CO2-utsläpp 2014 (4 fastigheter) 2022 (uppskalat baserat på totalyta 443500 Atemp) Hushållsel 5 ton/år 106 ton/år Fastighetsel 9 ton/år 170 ton/år Tappvarmvatten 14,5 ton/år 282 ton/år Värme 98 ton/år 1910 ton/år Ursprungligen beräknad minskad energianvändning För 350 lägenheter (sju byggnader) Minskad fjärrvärmeanvändning: 2,9 GWh/år Minskad elanvändning: 1,1 GWh/år År 2014, uppskattat till 1430 av Svenska Bostäders lägenheter Minskad fjärrvärmeanvändning: 9,6 GWh/år Minskad elanvändning: 4,0 GWh/år År 2022, samtliga Svenska Bostäders 5200 lägenheter på Järvafältet Minskad fjärrvärmeanvändning: 35,1 GWh/år Minskad elanvändning: 14,1 GWh/år Ursprungligen beräknade minskade CO 2 e-utsläpp 2 För 350 lägenheter (sju byggnader) Minskade CO 2 e-utsläpp: 330 ton/år År 2014, uppskattat till 1430 av Svenska Bostäders lägenheter Minskade CO 2 e-utsläpp: 1110 ton/år År 2022, samtliga Svenska Bostäders 5200 lägenheter på Järvafältet Minskade CO 2 e-utsläpp: 4080 ton/år 2 Emissionsfaktor fjv 82 g/kwh; el 85g/kWh 17
Resultat & milstolpar för AO1: 2013: Energieffektiv renovering av sju flerbostadshus (350 lägenheter), halvering av energianvändningen 2014 Energieffektiv renovering av 1 430 lägenheter, halvering av energianvändningen 2013-2014: Erfarenhet av varsam energieffektivisering av flerbostadshus 2014: Utvärdering av renoveringskoncepten för flerbostadshus Status 2014 7 hus klara 1500 klara/påbörjade. Halvering av energianvändningen gällande uppvärmning Energieffektivisering och hänsyn till kulturhistoriska värden går att kombinera FTX-utvärdering, avloppsvärmeväxlare, energi och ekonomiutvärdering, publikation med erfarenheter 2013-2022: Replikering av de bästa renoveringskoncepten för flerbostadshus Pågår fram till 2022 18
1.2 Arbetsområde 3 Förnybar energi Tidsåtgång: 2010-01-01 2014-12-31 Delprojektledare: Deltagare i arbetsområdet: Kostnad: Lokalt producerad energi: Minskade CO 2 e-utsläpp 3 : Utfall: Svenska Bostäder Svenska Bostäder, Fortum Värme, Miljöförvaltningen 45,6 MSEK 1,45 GWh/år (varav 1,25 GWh/år från solceller som ersätter vindkraftverket, 156 MW/år från solfångare och 31 MWh/år från redan planerade solceller) (Ett 2 MW Vindkraftverk beräknas producera 5 GWh/år) 102 ton/år 4 (1/4 av vad ett 2 MW vindkraftverket skulle ha gett) Solcellerna har inte varit installerade i ett år, så det finns inte tillräckligt med uppmätta värden här. 1.2.1 Fortum Värme och Svenska Bostäder i samverkan Klimatneutral energiförsörjning på Järva inom ett decennium Ny avtalsform mellan energileverantör och kund Någon ny avtalsform har inte varit aktuell att formulera. Däremot har diskussioner förts mellan Fortum och Svenska Bostäder gällande fjärrvärmeproduktionen som innehållit viss del fossilt bränsle dvs något annat än den klimatneutrala energiförsörjning som eftersträvats. Under Hållbara Järvaarbetet tog Fortum beslut om att konvertera fjärrvärmeproduktionen till klimatneutral energi vilket Svenska Bostäder ser mycket positivt på. Eventuellt kan ett samarbete angående leverans av överskottsenergi från solceller och solfångare bli aktuellt framöver, men i dagsläget producerar solcellerna inte mer energi än fastigheten använder. Svenska Bostäders kompletterande satsningar på förnybar energiproduktion och främjande av export av svensk miljöteknik. En förstudie avseende vindkraftverk på Järva genomfördes 2011. Diskussioner med myndigheter samt stadens förvaltningar och politiker avseende genomförbarheten ingick i förstudien. Det visade sig mycket svårt att hitta en lämplig plats för ett fullstort vindkraftverk bland annat p.g.a. de krav på avstånd från vägar som ställs av Trafikverket samt restriktioner att bygga på höjden i närheten av Bromma flygplats. De tre platser som Svenska Bostäder föreslog för vidare utredning låg alla i Igelbäckens kulturreservat. Järvalyftets styrgrupp beslöt i december 2011 att Svenska Bostäder inte skulle 3 CO2e-minskning baseras på övergång från fjärrvärme och el (nordisk elmix) till värme och el från solfångare resp. vindkraft och solceller 4 Emissionsfaktorer: fjv 82 g/kwh; el 85g/kWh; vindkraft 7 g/kwh; solceller 14,2 g/kwh; solfångare 6,4 g/kwh 19
påbörja någon planprocess för att bygga något vindkraftverk. Detta bekräftades av stadens politiker i februari 2012 med motiveringen att staden inte ska äga energiproduktionsanläggningar samt att det är svårt att motivera ett vindkraftverk i Järva när man sagt nej till ett på Hammarbybacken och att det kunde försvåra framtida utnyttjande av aktuell del av Järvafältet. Under 2012 godkände Boverket att projektet som ersättning för vindkraftverket skulle genomföra en större satsning på solceller. Solcellssatsning som ersättning för det planerade vindkraftverket Boverket hade i skrivelser meddelat att en ersättning av vindkraft skulle producera förnybar el och att det skulle var något innovativt. Hållbara Järva valde att satsa på konventionella solceller och motiverade det innovativa med följande koncept: Järva Solstaden Solcellstätaste området i Sverige, 10 000 m 2 Gemensamt uppföljningssystem Visualisering av solcellerna och dess elproduktion Solhusmärkning Stärka områdets identitet - en hållbar stadsdel. Inspirera till installation av solceller i Stockholm och andra städer Totalt har nu 10 600 m 2 solceller installerats på 52 tak inom Järva. Stockholms stads bostadsbolag Svenska Bostäder och Familjebostäder samt fastighetskontoret och idrottsförvaltningen har tillsammans installerat solceller med en effekt på 1,4 MWp på flerbostadshus repektive två simhallar. Installationerna beräknas producera cirka 15-20 procent av bostadsfastigheternas och 6 procent av simhallarnas fastighetsel. Solcellerna beräknas generera 1,3 miljoner kwh solel per år. Investeringen beräknas ha en återbetalningstid på cirka 10 år. Familjebostäder har 23 anläggningar, 4313 kvm solceller och 575 kwp installerad effekt. Svenska Bostäder har 27anläggningar, 5130 kvm solceller och 684 kwp installerad effekt. Fastighetskontoret / Idrottsförvaltningen har 2 anläggningar, 1163 kvm solceller och 155 kwp installerad effekt. Priserna på solceller har gått ner 50 procent de senaste fem åren och även under det år som projektet genomförde upphandlingar sjönk priserna från de första till de sista upphandlingarna. Vid upphandlingarna har entreprenörerna som fått uppdraget i alla fall utom ett varit svenska företag. Denna upphandling har gett dem möjlighet att synas genom visualiseringen, press och på invigningar, vilket förhoppningsvis ger dem större möjligheter till affärer i Sverige och i framtiden även exportmöjligheter. Genom databasen kommer även forskare i hela världen att kunna komma åt data till sin forskning vilket ger ytterligare en exponering för dessa företag. Se tabellen nedan. 20
Priser på upphandlingar - Jäva 2013-2014 Beställare Upphandling Entreprenör Pris / kwp Storlek [kwp] Totalpris ex. moms Svenska Bostäder etapp 1 Glacell 12 630 kr 173,2 2 187 516 kr Svenska Bostäder etapp 2 German Solar 12 300 kr 118,1 1 452 630 kr Svenska Bostäder etapp 3 German Solar 12 255 kr 125,5 1 538 003 kr Svenska Bostäder etapp 4 Drivhuseffekten 10 710 kr 226 2 420 460 kr FSK Husbybadet Norden solar 10 784 kr 95 1 024 500 kr FSK Tensta* Solkompaniet 10 699 kr 51,5 551 000 kr Familjebostäder etapp 1 Solkompaniet 12 789 kr 299 3 824 000 kr Familjebostäder etapp 1** Solkompaniet 15 099 kr 101 1 525 000 kr Familjebostäder etapp 2 Drivhuseffekten 10 842 kr 204 2 211 800 kr 1393,3 ** inklusive högeffektiva solceller * Tensta - 51,5 kw toppeffekt och anbudssumma 551 000 kr +en Äta på 64 000 kr för uppgradering av växelriktarna från Sungrow till SMA => totalt 615 000 kr Data om elproduktionen Miljöförvaltningens avdelning SLB-analys har byggt upp en databas för insamling av data om elproduktion, solinstrålning och temperatur från respektive anläggning. Alla anläggningar skickar nu data till databasen som är öppen för forskare och andra som vill följa upp solcellsinstallationerna. En första uppföljning genomfördes hösten 2014 då 24 anläggningar var uppkopplade. Anläggningarna har i genomsnitt en verkningsgrad på 85 % som visar att de fungerar mycket bra. Data finns ännu inte för ett helt år vilket innebär att en fullständig utvärdering inte är möjlig. Data för flertalet anläggningar har varit svåra att utvärdera på grund av avsaknad av korrekt data. Uppföljningen av solceller bifogas. Databasen är en mycket viktig del av solcellssatsningen. Exempelvis kommer en övervakning med solinstrålning kunna ge indikationer på om modulernas degraderar över tid, och ifall garantiåtgärder skulle vara giltiga att påkalla. Ett automatiserade rapporteringssystemet kommer att kunna utvecklas för att fel och brister ska upptäckas snabbt och åtgärdas så ingen produktion går förlorad. Solcellsinstallationerna och dess uppföljningssystem kommer att kunna ge viktiga forskningsresultat. Staden kommer att söka finansiering för projektet Solstaden, där Hållbara Järvas koncept är en grund. Målet med Solstaden är att ta fram riktlinjer för hur och var man bäst bygger solcellsanläggningar för flerbostadshus med avseende på anläggningens kostnader över hela livslängden. Anläggningarna i Järva har byggts av flera olika entreprenörer. Entreprenörerna har varit kunniga inom området att montera och driftsätta solcellsanläggningar, men har haft svårigheter att få ordning på rapportering av driftdata. Var och en har använt indi- 21
viduella loggrar och lösningar för överföring av mätvärden till den centrala databasen hos SLB-analys. Detta visar på behovet av ökat kunnande i frågan och att projektet Hållbara Järva och framtida projektet Solstaden bidrar i frågan. De olika leverantörernas insamlingssystem bidrar med både problematik och kunskap om insamling av data. All data återfinns på adressen www.slb.nu/soldata där den är gratis att ladda ned. Visualisering Projektet har utvecklat en visualisering av elproduktionen från anläggningarna. Den kan följas dels på miljöbarometern där den samlade elproduktionen visas uppdelat per stadsdel eller per fastighetsägare. Detta kan ge en sporre att öka andelen solcellsanläggningar för att det syns tydligt vilken fastighetsägare alternativt vilken stadsdel som producerar mest. Man kan även välja att gå in på en kartfunktion där elproduktionen per område, stadsdel och anläggning visas. Tanken är att denna visualisering ska kunna användas i entréer eller i offentliga lokaler med en touchskärm. Framtida och även tidigare installerade anläggningar kan också koppla upp sig och skicka data. Visualiseringen återfinns på www.miljobarometern.se/stockholm respektive www.soldata.stockholm.se Solhussymbol I september 2013 utlyste Hållbara Järva en tävling för att ta fram en solhussymbol. Tävlingen var öppen för alla stockholmare över 16 år. Totalt kom det in 24 bidrag. Bidragen bedömdes av en jury bestående av Per Ankersjö, stadsmiljöborgarråd, Mårten Castenfors, chef Liljevalchs konsthall, Pelle Björklund, vd Svenska Bostäder, Magdalena Bosson, vd Familjebostäder, Martin Rörby, skönhetsrådet, Anna-Karin Ericson, stadsmuseet och SamiraYousef, Förorten i centrum. På invigningen av den första solcellsinstallationen i Husby hölls en prisceremoni för vinnaren av solhussymbolen, Merja Louka från Akalla, samt andra och tredje pristagaren. Prisutdelare var miljöborgarrådet Per Ankersjö och Liljevachs chef Mårten Castenfors. Symbolen används nu som en fastighetsskylt som visar hus med solceller installerade på taken, till att börja med i Järva. Tanken är att alla som kopplar upp sina solceller och skickar data till databasen får ansöka om att använda skylten i framtiden. Solfångare och solceller som hade planerats från början De solcellsinstallationer och solfångare som hade planerats från början är uppsatta i följande tre ombyggnadsprojekt: Nystad 7, Nystad 8 och Storkvarnen. Sammanlagt blev det cirka 360 m 2 solfångare och 430 m 2 solceller. Vilket beräknas producera 156 000 kwh/år respektive 41 000 kwh/år. Även dessa har kopplats upp till databasen. Utredningen om energiförsörjning har skjutits framåt i tiden bland annat för att frigöra resurser till styrning och uppföljning av Hållbara Järvaprojektet i stort. I och med Fortums beslut om konvertering av fjärrvärmeproduktionen minskade behovet av att snabbt hitta alternativ. Resultat & milstolpar för AO3: 2010-2011: Nya samverkansformer mellan energileveratör och avnämnare Status 2014 Ev. i framtiden ang. överskottsenergi från solceller. 2012-2014: Förnybar energi på Järvafältet Klart 22