IBA I SVERIGE. Anders Johansson

IBA I SVERIGE Anders Johansson

FÖRORD Vintern 2005 tog Sveriges Kommuner och Landsting i samverkan med Testbedstudio arkitekter initiativ till en konferens om hur man i Tyskland tagit sig an problematiken med krympande städer. Syftet med konferensen var att belysa frågan om hur man kan hantera en situation då samhällsutvecklingen är på tillbakagång eller stagnerar. Vilka goda exempel finns att ta del av? Tyskland har visat på framgång med att ta itu med frågeställningarna och många gånger klarat av situationen på ett okonventionellt sätt. Flera svenska kommuner har också funnit vägar till framgång genom ett annorlunda arbete med samhällsplaneringsfrågorna. Medarrangörer i konferensen var även Kungliga Tekniska Högskolan, Sveriges Arkitekter, Kairos Future, IBA Stadtumbau 2010, Stiftung Bauhaus-Dessau samt Goethe Institut. Erfarenheterna från konferensen var mycket positiva och följdes senare av en studieresa till stadsbyggnadsutställningen IBA Stadtumbau i östra Tyskland. Efter studieresan kände deltagarna att det borde finnas möjligheter att utveckla tankegångarna och arbeta på en fortsättning som kan appliceras på svenska förhållanden. Det är därför spännande att kunna redovisa hittills gjorda erfarenheter och förmedla tankar för framtiden genom att publicera denna skrift. För innehåll och slutsatser svarar för fattaren själv. IBA i Sverige Anders Johansson Ett varmt tack till alla som medverkat i detta arbete. Sveriges Kommuner och Landsting, Testbedstudio arkitekter, författaren och respektive illustratör Boken utgiven av Sveriges Kommuner och Landsting Tryckt av Sibtryck Stockholm November 2006 Grafisk formgivning Fellow Designers ISBN-10: 91-7164-190-4 ISBN-13: 978-91-7164-190-8 Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Ulf Johansson Ann- Sofie Eriksson 5

INLEDNING Sverige är i behov av att finna nya sätt att arbeta långsiktigt och utåtriktat med att utveckla nya stadsbyggnadsstrukturer. Detta gäller i hög grad de regioner som behöver arbeta för att nå en stabilitet och utveckling. Som led i detta sökande finns det anledning att blicka utomlands. Ett mycket framgångsrikt förfaringssätt är de mässor som kallas IBA i Tyskland, där för närvarande två stycken är under ut förande. En av dessa, IBA Stadtumbau 2010, visar på en struktur som lämpar sig väl för svenskt bruk, med tonvikt på långsik tighet, dialog, utveckling av befintliga strukturer och med en ekonomiskt strömlinjeformad utformning. Regina Sonnabend, koordinator för IBA Stadtumbau 2010 har bistått med ovärderlig hjälp vad gäller information om Tyskland. Boken avslutas med ett exempel på hur en svensk byggnadsutställning skulle kunna utformas i Gävleborgs län. Denna skiss har tagits fram i samtal med planchef Ingemar Olofsson och stadsarkitekt Mats Ökvist på Söderhamns kommun och kommunstrateg Lennart Östblom på Sandvikens kommun. Eventuella fel och oklarheter står dock givetvis författaren för. Anders Johansson Förfaringssättet kan med fördel lånas in till Sverige för att realiseras här. Denna bok syftar till att studera förutsättningarna för genomförandet av en IBA-mässa, och är ett första steg i en lång process som måste utformas med en gradvis konkretion och med ett växande antal aktörer. Inom ett antal år ser vi att en svensk region kan stå värd för ett evenemang som samlar och visar upp en rikedom av olika projekt inom stadsbyggnadsfältet i en utställning som aktiverar en mängd lokala aktörer och som får besökare från hela landet. Boken består av två delar. I den första delen ges en introduktion till IBA i Tyskland och en genomgång av aktiviteterna och arbetssättet i IBA Stadtumbau 2010. I den andra delen studeras på vilket sätt denna organisation skulle kunna omsättas som modell i Sverige, och hur en sådan utställning skulle kunna gestalta sig hos oss. I arbetet med boken har en referensgrupp bidragit med kommentarer och granskning av texten. Denna referensgrupp består av Reigun Thune Hedström på Sveriges Kommuner och Landsting, professor Göran Cars på KTH Samhällsbyggnad och biträdande länsarkitekt Mats Husén på Länsstyrelsen Gävleborg. 6 7

IBA STADT- UMBAU 2010

VAD ÄR IBA? IBA är en form av arkitektur- och stadsbyggnadsverksamhet i utställningsform som sedan 50-talet regelbundet genomförts på olika håll i Tyskland. IBA utläses Internationale Bauausstellung, och betyder den Internationella Byggnadsutställningen. IBA har i arkitektur- och planeringsgemenskapen sedan starten varit ett välkänt begrepp, som har haft ett stort internationellt genomslag. Här kan man jämföra med Sveriges ofta alltför kortsiktiga projekt som är baserade på att utföras under ett visst år (till exempel Bo01 och Designåret). IBA är ett instrument för att genomföra genomgående förändringar i samhället där själva förfarandet är uthålligt och där konsekvenserna delvis ses på mycket lång sikt. Genom att låta IBA vara en katalysator kan nya förfaringssätt och samarbetsformer utvecklas, nya finansieringsmodeller erhållas och innovativa resultat uppnås. Namnet förklarar dock bara delvis vad det är fråga om. Verksamheten har kulminerat i en publik utställning som visat upp nya byggnader och nya områden. Ofta har internationella arkitekter bjudits in för att delta i utförandet, samtidigt som man har nått en publik långt utanför landets gränser. Men detta är bara toppen på isberget. Bakom den utställning som drar till sig uppmärksamhet från utomstående står ett genomgripande förändringsarbete, där man har tagit en publik manifestation som inteckning för att nå längre med utvecklingsarbetet än man normalt skulle ha gjort. Poängen med IBA är att relatera till relevanta frågor och behov i samhället, och kunna hantera dessa i ett samlat projekt. Här är processen och det kontinuerliga genomförandet av hela programmet avgörande, och något som förgrenar sig i olika delar av samhället: Statliga, kommunala och privata intressen sam verkar i genomförandet av åtgärder i mycket olika omfattning inom varierande områden. Förutom direkt arkitektur och planering ingår även sociala och kulturella projekt, projekt för utbildning och integration, och så vidare. En betydande aspekt är även projektens tidsomfång. Ett IBAprogram tar idag cirka 10 år att genomföra, med andra ord har man insett att genomförandet tar mycket lång tid i anspråk. Processerna får helt enkelt tillåtas verka i den tidsrymd som behövs för att projekten skall bli framgångsrika. 10 11

IBAS HISTORIA I denna situation utvecklades det första IBA, Interbau, med uppförandet av stadsdelen Hansaviertel 1957, nära Västberlins cent rum i Tiergarten. Här medverkade en rad internationella stjärnarkitekter till en ny bostadsbebyggelse med punkt- och lamellhus. Modellen togs upp igen i Berlin tjugo år senare, då med en omfattande uppbyggnad och restaurering av kvarter, främst i stadsdelen Kreuzberg. Tonvikten var även denna gång lagd på bostadsbebyggelse, men inte i ett samlat utställningsområde utan genomsyrande hela stadsdelen. Utställningen avslutades 1987. Den nuvarande formen för IBA föddes i och med utställningen Emscher Park i Ruhr-området. Ruhr hade sedan 60-talet lidit av industrinedläggningar, arbetslöshet och tilltagande miljöproblem. Efter att ha prövat ett antal mer traditionella förfaringssätt, som uppförandet av en serie universitet, hade området inte visat tecken på återhämtning. Man sjösatte då det långsiktiga projektet IBA, som genomfördes under åren 1989 till 1999. Detta IBA i Ruhr fokuserade på landskapet kring fl oden Emscher som rinner ut i Rehn, med en återhämtning av hela ekosystemet. Framför allt är dock IBA Emscher Park känt för omvandlingen av många stora industrianläggningar för nya ändamål inom kulturoch rekreationsområdet. För närvarande pågår två IBA i östra Tyskland; Fürst-Pückler- Land i delstaten Brandenburg söder om Berlin, som i stora drag behandlar det landskap som kvarstår sedan brunkolsutvinningen i området, och Stadtumbau 2010 som främst behandlar stadsutveckling. Planläggningen för ett nytt IBA i Hamburg har just startat. IBAs historiska bakgrund kan härledas till situationen i efterkrigstidens Europa, där Tyskland var en nation som måste födas på nytt. Städerna var i stora delar sönderbombade, och basala funktioner i samhället måste återbyggas, däribland bostäder. Berlin drabbades särskilt hårt då staden blev fokus för det kalla kriget. Staden isolerades gradvis av den Sovjetiska ockupationsmakten, samtidigt som stora resurser tillfördes från USA för att hålla Västberlin vid liv. Följande IBA-program har förekommit: IBA Interbau, 1954 1957 IBA Berlin, 1979 1987 IBA Emscher Park, 1989 1999 IBA Fürst-Pückler-Land, 2000 2010 IBA Stadtumbau 2010, 2002 2010 IBA Hamburg, 2004 2013 12 13

IBA STADTUMBAU Bakgrunden till IBA Stadtumbau 2010 är den omfattande strukturomvandlingen som skett i östra Tyskland. En stor del av den industriella verksamheten lades ner, med arbetslöshet och utfl yttning som följd. Byggnadsbeståndet var i dåligt skick, och åtgärdades bland annat genom bidrag för egnahemsbebyggelse, något som vidare påskyndade förfallet i stadskärnor och förortsområden. Bostadsöverskottet är idag mycket stort, med över 1 miljon tomma bostäder, och i vissa områden över 50% tomma lägenheter. Då de fiskala enheterna är mycket små, kan enskilda områden lida av en mycket dålig ekonomi. över gripande mål för varje stad begripliga för både deltagare och besökare. Varje tema sammanfattas i en kortare sats, till exempel för Wanzleben är temat urbana familjefält, för Halle är temat balanserandet av en dubbelstad, och för staden Stendal är temat centralort i lantligt rum. Alla de olika projekt som kan falla in i temat tillåts också att vara en del i utställningen. På så sätt åstadkoms en stor variation av delprojekt som alla strävar mot samma mål. I denna situation initierades IBA Stadtumbau, i delstaten Sachsen- Anhalt sydväst om Berlin. Man var tvungen att söka åtgärder för att vända på utvecklingen, samtidigt som förfarandet måste vara ekonomiskt gångbart. I detta läge antog man idén om den smala staden som en övergripande utgångspunkt och målsättning för hela projektet. Den smala staden går ut på att försöka vända nackdelar till fördelar genom att utnyttja de resurser som står till buds i en slags stadens hushållsekonomi. Typiska exempel som brukar nämnas är möjligheter till stora centrala grönytor och billiga lokaler, samt att nya samarbetsformer och lokala ekonomiska initiativ befordras av den rådande situationen. 18 städer i delstaten har anslutit sig till IBA Stadtumbau. Stä derna är i varierande storlek, från Wanzleben med 5 000 invånare till Halle med 240 000 invånare. Städerna har med andra ord mycket olika typer av problematik och behov. För att tillgodose städernas olika behov, och för att samtidigt kunna hålla ihop utställningen så att den blir fattbar, har varje stad fått ett eget tema, som svarar mot dess speciella problematik. Dessa teman är samtidigt både öppna och specifika, så att många olika typer av projekt kan samlas under temat. Genom att varje stad har ett tema blir utställningen och dess 14 15

LEDORD KOORDINATION Den stora mängd delprojekt och aktörer i ett IBA-projekt måste på något sätt organiseras på ett effektivt och begripligt vis. Man talar om koordination i fyra olika nivåer, som också är de nivåer inom vilka IBA verkar; delprojekt, städer, sektorer och ekonomisk distribution. Faktumet att många sinsemellan disparata delprojekt drivs inom en stads tema säger också något om IBA Stadtumbaus ambition. Man vill verka för vad som kallas en integrerad stadsutveckling. Med detta menas att stadsbyggnad inte bara handlar om den byggda fysiska miljön, utan att man ser till stadens utveckling som helhet. Här ingår åtgärder inom en rad olika fält, som avrivning och upprustning av gamla byggnader, planering och nybyggnation, ekologisk återhämtning, information och deltagande, integration, ungdomsprojekt, kultur och fritid, projekt för att förbättra ekonomiska möjligheter, skapande av handelsplatser och understödjande av nya samverkansformer. frågeställningar. IBA-kontoret stödjer och är samtalspartner till städerna så att de alla uppnår samma kvalitetsnivå, och så att de bibehåller sin individuella profil inom hela IBA-projektet. För att ge städerna möjlighet till ett direkt utbyte av erfarenheter har man skapat ett nätverk mellan de deltagande städerna. De träffas i konferensform var tredje månad, något som leder till direkta och bilaterala kontakter. Det finns även en internetbaserad tjänst som heter Stadsmonitorn, där alla kan följa städernas utveckling inom IBA-projektet. Städerna är för delprojekten beroende av sina ordinarie finansieringsformer. Här är det av vikt att de kommunala och delstatliga sektorerna koordineras, så att de samverkar i varje delprojekt. På detta sätt uppkommer den fjärde nivån av koordination, den av de ekonomiska fl ödena hos de delstatliga sektorerna. IBA har här utarbetat ett kontrollorgan som ser till att dessa fl öden på bästa sätt samverkar. Inom dessa nivåer av sektoriell och ekonomisk koordination menar IBA Stadtumbau att man åstadkommit en positiv förändring av de tyska administrativa principerna. I en integrerad stadsutveckling är det av vikt att många aktörer deltar i planeringen av projekten, och att de därmed både blir deltagare i och föremål för planeringen. IBA arrangerar debatter, seminarier, workshops och konferenser under alla skeden i processen, så att medborgare, näringsliv och institutioner leds in i processen. IBA strävar efter att generera nya former av samverkan och partnerskap. IBA-kontoret och de deltagande städerna väljer ut och riktar varje delprojekt så att de passar in i ett sammanhang, så att de til lsammans och som kombination har förutsättningar att uppnå de mål som beskrivs i stadens tema. Detta innebär en kontinuerlig utvärdering och finjustering av delprojekten. Alla deltagande städer har olika teman och delvis olika pro blematik, men genomförandet av delprojekten stöter ofta på liknande 16 17

DELTAGANDE STÄDER Eftersom IBA Stadtumbau kulminerar år 2010 har de fl esta stora byggprojekt ännu inte kommit igång. Men arbetet med delprojekten har startat i alla städer. Staden Halle arbetar med frågan om att förbinda den gamla och nergångna stadskärnan med det väldiga förortsområdet Halle- Neustadt. Området har tappat mer än 55% av sin befolkning, och står inför en gigantisk omstrukturering. För att kunna diskutera alternativa utvecklingsvägar har ett antal framtidsscenarion tagits fram. Här visas en vision med ekologiska, tekniska och kommunikativa förtecken. Den lilla staden Achersleben har en genomfartsväg i ytterkanten av stadskärnan. Bullret och den relativt tunga trafiken har lett till utfl yttning längs gatan, som har en stor andel tomma och delvis förfallna hus. Men dessa hus kan inte direkt rivas, eftersom bullerproblemen då skulle fl yttas till kvarteren bakom. Dessutom förlorar då gatan sin karaktär av stadsgata. Vid några av de tomma tomterna har man byggt spaljéer för grönväxter, eller skapat platser för gatukonstverk. En bullermur är uppbyggd av gamla återvinna byggdelar, som visar husens historia. I staden Dessau finns en stor mängd tomma bostäder i stadens centrum, främst från efterkrigstiden. Man har beslutat att gradvis och fl äckvis riva husen, och skapa en stor, slingrande park som löper igenom hela staden. För att skapa delaktighet och intresse för processen har man använt sig av en vanlig metod i IBA Stadtumbau; att utföra små, initiala projekt av närmast symbolisk eller evenemangslik natur. Dessa projekt signalerar att en förändringsprocess är påbörjad. I Dessau bjöd man in lokalbefolkningen till att vara med att plantera träd i det planerade grönområdet. 18 19

Staden Wanzleben har antagit familjepolitiken som sitt tema. Inom ambitionen att skapa en god bostadssituation för familjer inriktar staden sig främst på frågor om mödrarnas situation, och faktumet att de trots god barnomsorg har svårt att ta sig tillbaka till arbetslivet. Wanzleben är den minsta staden som deltar i IBA Stadtumbau, och har därmed begränsade resurser. Dessutom innebär temat i sig många sociala delprojekt som ofta inte är visuellt synliga. Därför har man startat processen med ett direkt och konkret evenemang. Man bjöd alla invånare att komma till rådhuset som familjer och där bli fotograferade. Bilderna användes sedan i en fotoutställning. Detta ger en direkt förståelse för vad temat handlar om, och väcker tankar om hur en familj är konstruerad. Martin Luthers födelsestad Eisleben har en medeltida stadskärna. Många av de gamla husen är dock obebodda och fallfärdiga, och skapar en dålig självbild för staden. Man har tagit det drastiska beslutet att riva många av dessa kulturminnesmärkta hus. Istället har man inom kvarteren byggt små, enkla parker och parkeringsplatser, skyddade av murar. Karaktären på staden bibehålls, samtidigt som de temporära lösningarna signalerar att marken är till för att återuppbyggas i framtiden. Man har även genomfört en arkitekttävling för ett Luthermuseum, som nu är under uppförande. Staden Staßfurt hade tidigare en livskraftig gruvindustri, med gruvgångar som sträckte sig under stadens centrum. Gruvgångarna rasade, och skapade instabilitet under delar av stadens centrum som omöjliggör boende och byggnation. För att kunna finna en lösning för detta obeboeliga centrum anordnandes en offentlig workshop i staden. Det resultat som antogs var att skapa en stor sjö med en omkringliggande park där stadens centrum tidigare låg. Inom temat stad utan centrum har man skapat en miljö som bidrar till stadens välbefinnande och särart, och som vittnar om dess förfl utna. 20 21

KOMMUNIKATION En av de stora förtjänsterna med att inordna projekt inom ramen för IBA Stadtumbau är de samlade insatser som görs vad gäller kommunikation och marknadsföring. IBA lyckas skapa en större grad av uppmärksamhet för projektet än vad en individuell åtgärd annars skulle ha åstadkommit. Detta fungerar i fl era nivåer. På den lokala nivån är det av vikt att medborgaren får en förståelse för att en förändringsprocess är igång, och att den går att påverka. Det skapas en känsla av att vara del i ett större händelseförlopp. Här är olika former av evenemang och initiala projekt av vikt, tillika med informationsmaterial och de seminarier och workshops som invånaren inbjuds delta i. IBA Stadtumbau har lagt stor vikt vid att skapa bilder och texter som intresseväckande och tydligt förklarar projektets utveckling. Det visuella materialet gör att fl er grupper av intressenter involveras redan på planeringsstadiet. Ett kommunikativt material är av högsta vikt för att marknadsföra utställningen utåt, för personer som inte är en del av orten och som inte kan se problematiken på plats. Ett vackert och tydligt material skapar förväntningar och debatt om projektet, lockar besökare och ger uppmärksamhet från andra delar av landet och världen. Årligen utkommer en välfylld och välillustrerad bok som tar sig an olika aspekter av projektet och beskriver dess utveckling. Boken riktar sig till en tysk och internationell publik, och är tvåspråkig. Till detta kommer ett rikt publicitets- och informationsmaterial. Hemsidan är av särskild vikt. Här publiceras fortlöpande projektets utveckling. IBA Stadtumbau har också utvecklat vad som kallas Stadsmonitorn, en internetbaserad databas som man kan zooma in i, där städernas utveckling kan studeras, och där projektets planerade och uppförda delar gradvis förs in. 22 23

ORGANISATION IBA Stadtumbaus organisation kan beskrivas i fyra delar. IBA Stadtumbaus styrelse, eller kuratorium, består av 27 personer, och leds av delstaten Sachsen-Anhalts ministerpresident. I styrel - sen ingår fl era delstatsministrar, företrädare för ämbetsverk, chefredaktörer och kulturrepresentanter. Sedan finns en styrgrupp, ett förbindelseutskott, som består av 19 personer och leds av delstatens minister för byggnation och transport. Styrgruppens uppgift är att övervaka verksamheten och att kunna agera för att överbrygga enskilda politiska och administrativa hinder i processen. Den dagliga verksamheten sker på IBA-kontoret. Kontoret består av 10 personer, och leds av en chef med en koordinator som ställföreträdare. Kontoret är fysiskt etablerat på det fristående forskningsinstitutet Bauhaus-Dessau, som också är huvudman för verksamheten. Direktören på Bauhaus-Dessau är också chef för IBA Stadtumbaus kontor. Kontoret initierar utvecklings processen och delprojekten för varje stad i samarbete med denna stad. Kontoret avgör också om kriterierna är tillfredsställande för att ett projekt skall tas upp som del i IBA Stadtumbau. programmet Stadtumbau Ost, som syftar till en stabilitet framför allt inom bostadssektorn i östra Tyskland), och dels genom delstatliga medel från olika sektorer. I fördelandet av medel har dock projekt inom IBA Stadtumbau prioritet. Övervakning av städernas byggnadsprojekt sker av delstatens utvecklingsbolag SALEG. Eftersom IBAs projekt är intersektoriella, och medel därför kommer från olika delstatsdepartement, har en speciell enhet skapats, IMAG, eller den interministeriella arbetsgruppen, som ser till att målkonfl ikter undviks. Det beräknas att staden med egna medel bidrar med cirka 8 procent av kostnaden för de realiserade projekten. Eftersom de fl esta av de stora byggprojekten inte påbörjats, finns ännu inga officiella uppgifter om de samlade investeringarna i de 18 deltagande städerna. Först under 2008 väntas en sådan kalkyl. Själva projektorganisationen är skapad utefter en relativt liten budget. Den har en årlig budget på 1 miljon euro, som finansieras av delstaten Sachsen-Anhalt. Varje stad handhar sina egna delprojekt med resurser inom sin ordinarie organisation. Som deltagare i IBA Stadtumbau förbinder sig dock städerna att genomföra processerna under vägledning av IBA-kontoret. Detta ökar inslagen av olika former av experiment, nya deltagandeformer och typer av verksamhet som evenemang och publicitetsskapande åtgärder. Även inslag av privata projekt ingår i IBA Stadtumbau. Städernas deltagande finansieras genom de normalt tilldelade medlen; dels genom federala medel (till exempel det stora 24 25

IBA IBA I SVERIGE SVERIGE

VARFÖR IBA I SVERIGE? Varför skulle vi vara betjänta av en organisation som IBA i Sverige? Ja därför att en sådan organisation kan hålla ihop alla enskilda åtgärder för utveckling så att de leder till ett gemensamt mål, och så att de samlade åtgärderna märks. Detta gäller speciellt i mindre uppmärksammade regioner i Sverige. Även Sverige har dock etablerade och framgångsrika modeller, som till exempel de årliga Bo-utställningarna. Ett problem för de svenska satsningarna är kanske fixeringen kring ettårsperioden. Vi har de årliga bomässorna, som Bo01 i Malmö och Bo06 i Tensta, och även temaåren, med 2005 års Designår som exempel. Designårets olika satsningar hade precis börjat få effekt och uppmärksamhet när året tog slut, och ett helt annat slags år tog vid. Västra Hamnen där Bo01 utspel ade sig har förvisso fortsatt att utvecklas, men hade kanske vunnit på att kunna behålla ett redan etablerat namn kopplat till ett förfaringssätt. kanalisera och generera kapital, intresse och engagemang. Den har möjlighet att skapa samlade mål för en hel region, och möjlighet att lägga interna motsättningar åt sidan för att uppnå detta mål. Den har förmågan att skapa stort externt intresse och publicitet, och förmågan att få de lokala invånarna, företagen och kommunerna att tro på sig själva, att skapa känslan av att deras samhälle utvecklas. Vi kan idag se effekterna av det senast genomförda IBA-projektet, det kring fl oden Emscher i Ruhrområdet. Sju år efter mässans avslutande har Ruhrs industrilandskap omskapats, med grön områden och nya bostäder, där nerlagda industriområden har blivit livskraftiga platser för nya näringar, och där antalet skapade arbetstillfällen och den ekonomiska vinsten vida överstigit förväntningarna. Detta betyder att efter den avslutande utställningen så vidtar en ny fas där de skapade projekten lever sitt eget liv, och där andra och helt nya projekt börjar formas. Dessutom är Bo01 förbundet till en enskild stads egen utvecklingsväg. Bo01 har varit framgångsrikt, delvis för att det realiserat en storslagen vision, och innehållit ett visst mått av för Sverige experimentellt tänkande. Men det är fortfarande baserat på uppförandet av en fysisk miljö i ett enskilt område, främst för bostadsbyggande. Vi behöver en betydligt längre kontinuitet och uthållighet, som driver projekten tills dessa får effekt. Detta måste också kopplas till idéer om manifestation. En slutgiltig utställning är ett bra mål som tvingar projekt att bli klara i tid och är ett utåtriktat, marknadsföringsbart mål som blir en slags belöning för allt nedlagt arbete. Men det är nödvändigt att se ett sådant projekt som process. Vi måste i första ledet sätta utvecklandet av nya strukturer, som är självlärande, som inbegriper många olika aktörer, och som kan fortgå efter mässans slutförande. Detta är några av kvaliteterna med IBA-förfarandet. En IBA-utställning är stor, och kan genom själva sin tyngd samla, 28 29

ETT REGIONALT PERSPEKTIV En byggnadsutställning kan självfallet ta sig många olika former. Den måste dock vara urskiljbar från övrig verksamhet. Om hela Sverige vore inbegripet skulle vi istället stå inför ett systemskifte. Den nedre gränsen har å andra sidan att göra med signifikans. Om endast ett kvarter omfattas måste det föreligga en betydande verkshöjd i fråga om experimentalitet. IBA har under de senaste decennierna handlat om regioner. I en region finns ett samlat problemkomplex, med liknande förutsättningar och yttringar, och området är tillräckligt stort för att kunna uppbåda tillräckliga resurser för att genomföra en utställning. I Ruhr-området handlade det främst om en ekologisk återvinning, och att finna nya användningsområden för tidigare nedlagd tung industri. Det nu pågående IBA Fürst-Pückler-Land i del staten Brandenburg behandlar det avindustrialiserade landskapet, medan IBA Stadtumbau fokuserar på levandegörandet av ett antal städer med minskande befolkning och resurser. Många inriktningar är alltså möjliga för ett IBA, och det är metodiken som är avgörande, inte föremålet för åtgärderna. Fördelen med ett regionalt perspektiv är att en kollektiv effekt kan åstadkommas genom att fl era städer eller områden bidrar med en problematik där olika typer av åtgärder passar på sitt håll, med en slags klusterbildning av områden som följd. För denna effekt är det också positivt att städerna eller områdena är av olika storlek och omfattning. Vilka regioner är då aktuella? Det finns en mängd olika regioner i Sverige som skulle passa som föremål för IBA, alla med sina egna förutsättningar. Generellt kan sägas att det är en fördel att beakta funktionella regioner, som inte nödvändigtvis avgränsas av formella läns- eller kommungränser. En potential i IBAs form ligger utanför storstadsregionerna. 30 31

STADSUTVECKLING IDAG Hur bör målen för en IBA-utställning utformas, och vad vill man idag uppnå med ett stadsutvecklingsprojekt? Detta låter sig naturligtvis besvaras på många olika sätt. Utifrån IBA Stadtumbau kan kanske några hållpunkter ändå formuleras. En stadsbyggnadsutställning som gör anspråk på att vara i nationell och internationell framkant måste på ett eller annat sätt driva utvecklingen framåt. Den måste vara innovativ eller experimentell i något hänseende. Själva organisationen kan i sig vara framåtblickande. Det kan röra sig om samarbetsformer, finansieringsfrågor eller organisationsstrukturer, som under relativt kontrollerade former låter sig prövas. I den mån satsningen är lyckad kan den upprepas eller förfinas ytterligare. Här är i sig IBA Stadtumbau ett utmärkt exempel, och där själva organisationen även kan appliceras på ett annat innehåll. Vad gäller själva innehållet kan man hävda att IBA Stadtumbau tangerar en allmänt erkänd utvecklingsriktning; att se stadsutvecklingen i ett helhetsperspektiv, och som process med hållbarhetsförtecken. Stadsutveckling handlar idag inte enbart om fysiska strukturer som tillgodoser några på förhand definierade krav. Självklart finns det även frågor om arkitektonisk kvalitet, vad gäller estetik, byggteknik och resurssnålhet. Sådana frågor kan vara relevanta komponenter i delprojekt. Estetik är i sig en motor för engagemang och måste genomsyra hela projektet, även om det är ett öppet begrepp som kan tillåta de mest oväntade tolkningar. De mer tekniska komponenterna är naturligtvis högst aktuella, även om de inte behöver betonas i alla former av projekt. Det IBA fört fram är frågan om integrerad stadsutveckling, där städernas komplexa natur ses som grundläggande i programmet. Alla olika aspekter av stadsutveckling tillåts samverka, och får ta sig uttryck i de konkreta projekten. Det finns projekt för bostäder, näringsliv, rekreation, sociala och kulturella projekt, permanenta, temporära och mer evenemangslika projekt, där projekt med helt olika skala, aktörer och verkansområde tillsammans bygger upp en samlad hantering av ett område och problematik. Här kan man tala om konstellationer, ungefär som att enskilda stjärnor tillsammans ger en bild med kollektiv mening. De olika projekten medverkar alla till att uppfylla ett gemensamt mål. De kan vara sinsemellan mycket olika, men genom att noggrant placera varje projekt på rätt plats understödjer de varandra. Ett medel att skapa visionen om detta gemensamma mål är att på rätt sätt formulera ett tema eller målsättning för projekten på en ort. De olika orterna kan sedan vidare ha ett gemensamt mål för hela regionen. I detta tänkande ingår också idén om strategiska funktioner. Projekten är här utformade för att uppnå vissa tänkta mål. På det viset är det skillnad på att ett hus skall vara vackert för att göra ägaren lycklig, eller att huset skall vara vackert för attrahera en viss typ av köpare, som vidare genererar en viss typ av social sammansättning i ett område, och så vidare. Den koordinerade bilden av en mängd sinsemellan olika åtgärder kan sägas vara IBA-metodikens kärna. 32 33

ORGANISATION För att genomföra ett stadsutvecklingsprojekt av IBAs storlek i Sverige kommer många olika organ och människor att medverka. Dessa behöver ha en struktur, och utarbetade arbets- och kommunikationsformer. För att inte tvingas skapa en helt ny organisation bör det mesta av arbetet bygga på redan existerande strukturer. Detta gäller speciellt då många av delprojekten kan vara redan initierade projekt, som på normalt sätt genomförs av en kommun. På detta läggs en ny struktur som är själva IBA-organisationen. Följande organisation är en möjlig lösning som till stor del bygger på IBA Stadtumbau, något anpassat till svenska förhållanden. Eftersom arbetet skär igenom en nationell, regional och kommunal nivå, måste organisationen särskilt betona hur samarbeten sker och hur information rör sig genom organisationen. Inom de deltagande kommunerna handhas varje delprojekt av respektive förvaltning i den ordinarie organisationen. Eftersom olika förvaltningar handhar olika delar av verksamheten, skapas en projektgrupp sammansatt av representanter för de medverkande förvaltningarna. Denna projektgrupp leder och koordinerar kommunens verksamhet, och fungerar som motpart till projektkontoret och arbetskommittén. De deltagande kommunerna samlas i ett semiinformellt områdesnätverk, där projektgrupperna tillsammans kan utbyta och förankra idéer och erfarenheter, samt debattera gemensamma strategier. Årligen sker en offentlig konferens som presenterar projektets fortlöpande genomförande. Organisationen leds formellt av en styrelse som är förankrad på hög nationell och regional nivå. Styrelsen består av representanter för departement, statliga verk, kommunförbund, länsstyrelse och kommuner i projektområdet, finansieringsinstitut, forskning och kultur. Det högsta operativa organet är en arbetskommitté som leds av huvudmannen för organisationen. En sådan huvudman skulle kunna vara Sveriges Kommuner och Landsting, eller ett forskningsinstitut. Arbetskommitténs huvuduppgifter är att skapa riktlinjer för och bevaka arbetet, och att vara en förbindelselänk mellan styrelse, kontor och de medverkande kommunerna. Alla dessa har representation i kommittén. Det dagliga arbetet drivs av ett projektkontor som kan vara baserat hos huvudmannen, i statlig förvaltning eller som privat verksamhet. Kontoret består av en projektledare, informationsansvarig, samt projektkoordinatorer och arkitekter. Kontorets uppgifter är att i samarbete med kommunerna generera, formulera och koordinera de delprojekt som är en del av IBA, skapa information om projektet och marknadsföra det utåt. 34 35

GENOMFÖRANDET En IBA-process tar lång tid att genomföra. Den långa genomförandetiden är också själva motorn i projektet, eftersom den har karaktären av process. Under den tid processen genomförs sker också en kontinuerlig utveckling i de deltagande kommunerna. Projektförloppet styrs av vissa övergripande faktorer, som delar in projektet i faser. I en förberedande fas etableras organisa tionen och vissa förstudier görs. I en genererande fas etableras den lokala organisationen och många delprojekt. Här förekommer också mindre initiala projekt. I en planeringsfas drivs planarbetet och motsvarande arbete inom andra områden. I genomförandefasen sker uppförandet av de olika objekten eller processerna. Utställningen är en fas som offentligt manifesterar projektets genomförande. Projektet avslutas med en utvärdering. Viktigt att komma ihåg är att faserna kan vara starkt förskjutna i tiden mellan olika delprojekt. För att åskådliggöra tidsförloppet kan man ändå stipulera följande förenkling: År 1 År 2 3 År 4 5 År 6 7 År 8 År 9 Förberedande fas Genererande fas Planeringsfas Genomförandefas Utställning Utvärdering och fortsatt arbete Om ett IBA-projekt beslutas till år 2008 kan man alltså för vänta sig en utställning och final i projektet under år 2015. Detta kan tyckas vara långt i framtiden. Men man skall här inte glömma bort att det är åren fram till utställningen som är de mest be tydelsefulla; under förväntan av ett resultat utvecklar sig området. Sedan vidtar nya och andra projekt. Vad kostar då genomförandet av ett IBA-evenemang? Här måste man skilja på kostnaden för organisationen, och den betydligt högre budgeten för de genomförda projekten. Ett snabbt överslag på en årlig budget för IBA-organisationen ger för handen att kostnaden för hela projektorganisationen uppgår till mellan 5 och 8 miljoner kronor per år. Den totala investeringskostnaden i projekten är omöjlig att förutsäga eftersom den är starkt beroende av områdets storlek och karaktären av projekt. Den årliga budgeten för projektorganisationen måste givetvis vägas mot en rad andra tal; den totala kostnaden för hela projektets genomförande, dess finansiering, intäkter och ekonomiska effekter i olika perspektiv. Här kan det vara relevant att jämföra med motsvarande siffror för andra projekt i Tyskland och Sverige. På följande uppslag resoneras det runt detta. 36 37

EFFEKTER Hur kan man beskriva effekterna av en IBA-process? Många delar av projektet är vedertagna åtgärder, som byggnation av bostäder och lokaler, inrättande av verksamheter och uppförandet av grönområden och infrastruktur. Här är också normala beräkningsmetoder giltiga. Men i mässan som helhet tillkommer även andra element där effekterna kan vara svåra att kvantifiera. Eftersom det är mycket svårt att spekulera i en total investeringskostnad och en eventuell vinst i projektet, är det här relevant att jämföra med några andra närliggande exempel. IBA Emscher Park som drevs i Ruhr-området mellan 1989 och 1999 hade en total investeringssumma om cirka 4 miljarder D-mark, ungefärligt motsvarande 20 miljarder kronor, varav två tredjedelar kom från offentliga medel. Pengarna fördelade sig på 120 delprojekt av olika karaktär. Vi kan nu börja se effekterna av investeringen. Landskapsparken Duisburg Nord är ett av de större delprojekten. Från 1992 till dags dato har man investerat cirka 70 miljoner euro i projektet. Cirka 350 arbetstillfällen har skapats inom parken. Man har årligen 600 000 besökare, och en omsättning på 4 miljoner euro. inneburit följande: Kostnaderna för projektkansliet var 68 miljoner kronor, och exploateringskostnaderna 410 miljoner kronor för Bo01-området. Kommunens kostnader och intäkter för hela Västra hamnen beräknas vardera till drygt 1 000 miljoner kronor. Vinsten kalkyleras till mellan 2 och 24 miljoner kronor. Till detta kommer investeringar och vinst för byggföretag och andra aktörer. Vad gäller de samhällsekonomiska vinsterna menar Inregia att Bo01 är ett systempåverkande stadsbyggnadsprojekt, och att man därför inte kan beskriva dessa vinster annat än kvalitativt. Vinsterna beskrivs i kriterier av att området attraherar internationella företag och välutbildad arbetskraft, något som är av regionalekonomisk betydelse. Att området är ett populärt besöksmål, och har gjort åtgärder på det ekologiska området bidrar till en kollektiv nytta. Man påpekar också fördelarna med de långa fl yttkedjor som projektet medfört. Den största vinsten är kanske ändå den som handlar om att vitalisera ett område, med möjlighet till nya investeringar inom näringslivet, en förbättrad boendemiljö, och framför allt att hos invånare och aktörer lyckas skapa en tro på utveckling i samhället. Att en sådan tro stadsfästs är kanske det enskilt mest positiva för ett områdes välbefinnande och stärkande. Området Zeche Zollverein är en före detta kolbearbetningsanläggning, och kanske det största delprojektet. Med investeringar på 136 miljoner euro de senaste fem åren innefattar Zollverein bland annat en design- och managementskola, stora utställningsytor och lokaler för olika designverksamheter. Cirka 110 företag har hittills etablerat sig inom området, med mer än 1 000 personer anställda. Vi kan även jämföra med det svenska exemplet Bo01 och utbyggnaden av Västra Hamnen i Malmö, där analysföretaget Inregia studerat de ekonomiska effekterna. För Malmö stad har projektet 38 39

EXEMPEL IBA GÄVLEBORG Hur skulle då en byggnadsutställning med IBA som modell kunna gestalta sig i Sverige? För att kunna förstå och debattera detta bör vi kanske ge en preliminär bild av en möjlig utställning, så att vi utifrån denna kan ta nästa steg vidare, genom att gradvis förbättra och förkasta konkreta förslag. Här presenteras det tänkta exemplet att Gävleborgs län står som värd för verksamheten. Gävleborgs län innefattar två landskap, Gästrikland och Hälsingland, med tillsammans tio kommuner. Den största staden är Gävle med 68 000 invånare. Huvudnäringarna i Gävleborgs län har traditionellt varit järn och trä, något som fortfarande är aktivt i industrin och länets kulturarv. Under det senaste decenniet har en obalans uppkommit på många orter i området, med utfl yttning och bostadsöverskott som följd. hålla sig levande med nya attraktiva områden. Ett stort landområde på södra sidan om åmynningen mot havet har tidigare varit industrimark. Nu söker Söderhamn sätt att utveckla detta område till en varierande och attraktiv boendemiljö. Exemplen på de följande uppslagen är fiktiva. De utgår från den rådande problematiken på orten, och är en blandning av åtgärder som för närvarande utförs, planeras, eller debatteras, samt ett antal andra möjliga åtgärder. Det bör alltså påpekas att detta är exempel på hur en IBA-mässa skulle kunna se ut, och speglar alltså inte nödvändigtvis förankrade planer inom kommunen. Utställningen skulle förslagsvis kunna inbegripa 17 olika orter av varierande storlek, där varje ort tar upp en relevant tematik. Här är två orter utvalda, som arbetar med olika problematik i olika skala. Sandviken är en i högsta grad levande bruksort om 23 000 invånare, med det internationella stålbolaget Sandvik som största arbetsgivare. Stadskärnans affärsverksamhet och stadsliv har liksom i många andra svenska småorter gradvis utarmats, delvis på grund av externa handelsområden. I Sandvikens stadskärna har den sista dagligvaruhandeln just lagts ned. Samtidigt ligger det nybyggda handelsområdet i omedelbar närhet, något som potentiellt kan aktivera hela staden. Söderhamn, med 13 000 invånare, har rötter från 1600-talet, och har traditionellt haft basnäringarna trä, stål och handel. Man har rivit cirka 1 000 lägenheter i oattraktiva bostadsområden, samtidigt som staden har en god ekonomi och vill 40 41

SANDVIKEN Sandvikens IBA-tema syftar till att aktivera en stadskärna som gradvis tappat i vitalitet. En serie åtgärder behandlar olika aspekter av frågan. 1. Aktiva gator. Gator för alla ger mer cirkulation! De centrala gågatorna öppnas upp för lågfartstrafik, cyklister och barnvagnar. Alla gator får alléer och fickparkering. 2. Ankarpunkter. Gator skall leda någonstans, och huvudgatorna Hyttgatan och Köpmangatan får mål i dess slut. Här etableras en delikatessbutik för internationella livsmedel, en företagsinkubator i gamla Domus, och en ny restaurang i posthuset. 3. Hyttgatans förlängning. Hyttgatan förlängs norrut genom Gävlevägen för att direkt ansluta till handelsområdet Mosaiken. 4. MallSport. Den lite besökta gallerian i stadens mitt förvandlas till centrum för sporthandel, med stora och små affärer och servicefunktioner för sportverksamhet. Syftet är att skapa en central attraktionspunkt som även kan skänka ekonomisk bärkraft till intilliggande affärsverksamhet. 5. Jerntorget. Stadens centrala torg är delvis en stenlagd torgyta, och delvis en parkeringsplats. Genom en grönskande promenadväg förbinds torget med närliggande grönytor och kommunikationsstråk. 6. Musikcentrum. Den gamla Baptistkyrkan byggs om till kulturskola, med scen, café och replokaler. 7. Kläder. Sandvikare är kända för att klä sig elegant. En speciell satsning på klädbutiker görs i stadskärnan. 8. Öppettider. Företagarföreningen beslutar om nya öppettider till 20.00. 9. Bostäder i innerstan. Hela innerstaden kompletteras med attraktiva bostäder, där förtätning anses vara en viktig faktor för att åstadkomma ett rikare liv i staden under alla tider på dygnet. 42 43

SÖDERHAMN Söderhamns IBA-tema behandlar en stor industritomt öster om stadskärnan, och som skall omvandlas till blandad bostadsbebyggelse. Man vill återskapa rutnätsstaden på dagens villkor, och har utvecklat en strategi att gradvis bygga ut infrastruktur och varje kvarter efter de behov som uppkommer. D. Handel. Område för storköp, men även anpassat för den intilliggande bebyggelsen. E. Kontor, butikslokaler och eventuellt lättare tillverkning inom kvarteren ger en livfull stadsmiljö. F. Museum. Museum i anslutning till det medeltida borgområdet Faxeholmen. Ett antal längsgående kommunikationsband byggs gradvis ut: 1. Promenadstråk. Den första åtgärden är en promenadväg längs vattnet, för att invånarna skall börja upptäcka området. 2. Strandpromenad. Cykelvägen breddas till gata, med kajkant och trottoarer. Här anvisas husfasader mot vattnet. Tvärgator dras upp mot infartsvägen. 3. Boulevard. En bred boulevard med grönyta för sport, lek och rekreation. Även här anvisas fasadliv för att ge stadsmässighet. 4. Cykelväg. En cykelväg längs den gamla banvallen. 5. Bryggor. Den sista utbyggnadsfasen går ut i vattnet, med bryggor, pirer och anläggningsplatser. De längsgående banden och tvärgatorna skapar kvarter, som gradvis växer fram med olika innehåll: A. Temporär aktivitet. De initialt tomma tomterna används för temporärt bruk, till exempel för camping eller cirkus. B. Egnahem. Kvarter med villor eller radhus. C. Flerfamiljshus. Dessa kan vara mer innerstadsmässiga i fyra våningar, eller trädgårdsstad med två våningar och staket. Bostäderna är anpassade så att fl ertalet lägenheter får vattenkontakt. 44 45

REFERENSER ILLUSTRATIONER Sveriges Kommuner och Landsting Reigun Thune Hedström Tel: 08-452 78 59 Email: reigun.thune.hedstrom@skl.se Testbedstudio arkitekter Anders Johansson Tel: 08-644 39 06 Email: anders@testbedstudio.com IBA Stadtumbau 2010 Regina Sonnabend Tel: 0049-340-65 08 231 Email: sonnabend@iba-stadtumbau.de KTH Samhällsbyggnad Göran Cars, Professor Tel: 08-790 79 38 Email: cars@infra.kth.se Länsstyrelsen Gävleborg Mats Husén, Biträdande länsarkitekt tel 026-17 12 87 Email: mats.husen@x.lst.se Sandvikens kommun Lennart Östblom, Kommunstrateg Tel: 026-24 12 99 Email: lennart.ostblom@sandviken.se Sid 7 Foto Anja Schlamann Sid 8 Parkplanering i Dessau, Planungswerkstatt Stadtumbau Dessau, Foto Heike Brückner, Stiftung Bauhaus Dessau Sid 11 Foto Peter Liedtke, Landschaftspark Duisburg Nord Sid 12 Testbedstudio arkitekter Sid 15 Kerstin Faber, IBA Stadtumbau 2010 Sid 17 Foto Rene Weißbarth, IBA Stadtumbau 2010 Sid 18 Kai Vöckler och Rainer Mühr Sid 19 Foto Maria Zander Foto Anja Schlamann Sid 20 Foto Mirko Sens Sid 21 Foto Christian Schüler, Stadtverwaltung Staßfurt Kerstin Faber, IBA Stadtumbau 2010 Sid 23 Kerstin Faber, IBA Stadtumbau 2010 Sid 25 Foto Rene Weißbarth, IBA Stadtumbau 2010 Sid 26 Bo06 i Tensta, International Festival, Front, LLP Arkitektkontor Foto Anders Johansson Sid 29 Foto Ronny Bergström, Malmö Stadsbyggnadskontor Sid 31 Testbedstudio arkitekter Sid 33 Foto Anders Johansson Sid 35 Testbedstudio arkitekter Underlagsmaterial från IBA Stadtumbau 2010 Sid 36 Testbedstudio arkitekter Sid 39 Fellow Designers Sid 41 Testbedstudio arkitekter Sid 42 Testbedstudio arkitekter Underlagsmaterial från Sandvikens kommun Sid 45 Testbedstudio arkitekter Underlagsmaterial från Söderhamns kommun Söderhamns kommun Ingemar Olofsson, Planchef Tel: 0270-752 31 Email: ingemar.olofsson@soderhamn.se Se fortlöpande information om projektet på: www.stadsutveckling.se Alla illustrationer publiceras med rättighet från respektive upphovsman. 46 47