Socioekonomiska skillnader i övervikt i Sverige, 1980-2005



Relevanta dokument
Vem har drabbats av fetmaepidemin?

Fysisk aktivitet och hälsa. Patrik Wennberg, läkare vid Bureå Hälsocentral forskare och lärare vid Umeå Universitet

Bakgrund. Christina. C Fåhraeus Barnläkare 2011

Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985

Samband mellan ökande BMI och expanderande snabbmatskedjor i Stockholm från 70-talet till nutid.

Viktiga barn. Ett program för prevention och behandling av övervikt bland barn och ungdom

Kan tillit och tilltro påverkas politiskt?

Hellre rik och frisk - om familjebakgrund och barns hälsa

Livslängd och dödlighet i olika sociala grupper

Sammanfattning. Orsaker

Nutidens komplexa fysiska rörelsemönster vad har hänt och vad kan vi göra?

Policy Brief Nummer 2017:3

Social position och hälsa. Sara Fritzell och Janne Agerholm

Grav övervikt och knäproteskirurgi, ortopedens handlande för individ och samhälle. Roger Olsson, Östersund

Benartärsjukdom en global pandemi? BIRGITTA SIGVANT

Äta för att prestera!

Drabbas vi olika beroende på vilken bakgrund vi har?

Diabetes.

Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland

Upphandling och kvalitet i svensk äldrevård. Mats Bergman (SöU) Sofia Lundberg (UmU) Giancarlo Spagnolo (SITE/SSE+U Rome)

Finns det skillnader i läkemedelsanvändning mellan utrikes födda och personer födda i Sverige?

Övervikt och fetma iso-bmi i Jönköpings län

Lurad av medelvärdet. Motsatt trend i fördelning av husläkarbesök över inkomstgrupper om individ- istället för områdesinkomstdata används

StatistikInfo. Inkomster i Västerås Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2014:12. [Skriv text]

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014

Upphandling och kvalitet i svensk äldrevård. Mats Bergman (SöU) Sofia Lundberg (UmU) Giancarlo Spagnolo (SITE/SSE+U Rome)

Grön infrastruktur och hälsa i stadsmiljö. Mare Lõhmus

Vilka bor i hyresrätt och hur har det förändrats?

Barns och ungdomars vikt i Västernorrland - insamlat genom barnavårdscentraler och skolsköterskors hälsosamtal i skolan.

Löner, sysselsättning och inkomster: ökar klyftorna i Sverige?

Trångboddhet skillnaderna kvarstår 1

ordinalskala kvotskala F65A nominalskala F65B kvotskala nominalskala (motivering krävs för full poäng)

Hilde Brekke Fredrik Bertz Ena Huseinovic Anna Winkvist. Viktnedgång under amningsperioden två randomiserade studier

Fetare men friskare 25 års hjärtkärlsjukdom och diabetes med MONICA i norra Sverige

Livmodercancer, solvanor och vitamin-d. Elisabeth Epstein KK, Skånes Universitessjukhus, Lund

Lars Gelander. Barnläkare, Med. Dr. Verksamhetschef Barn- och ungdomsverksamheterna Angereds Närsjukhus

Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen

Grön infrastruktur och hälsa i stadsmiljö. Mare Lõhmus

Analysis of factors of importance for drug treatment

Rörligheten på den svenska bostadsmarknaden

Övervikt och fetma hos gravida kvinnor

Hur påverkas familjen runt den överviktsopererade patienten? Mikaela Willmer, leg dietist, med dr

Barndialogen. De ger mig vad jag behöver, när jag behöver det och på det sätt jag behöver det... PRIMÄRKOMMUNAL SAMORDNING

Hälsa och levnadsvanor i Jönköpings län

Skillnader i hälsa. Botkyrka kommun Folkhälsorapportering Avdelning hållbar samhällsutveckling Kommunledningsförvaltningen Botkyrka kommun

Hälsa på lika villkor 2018 Resultat från befolkningsenkäten HLV, hälsoutfall utifrån jämlikhetsperspektiv

Hälso- och sjukvårdsberedningarna

Löner, sysselsättning och inkomster: ökar klyftorna i Sverige?

Stillasittande & ohälsa

Tentamen , 6 timmar Sjukdomslära och epidemiologi, 5 hp

Praktik blir statistik. Margareta Berglund, Lars Olsson & Malin Skoog Vårdutvecklare Kunskapscentrum barnhälsovård Region Skåne

Barnhälsovård vid familjecentraler Vad ser vi för effekter?

PM 2017:3. Första linjens vård. Likheter och skillnader i kontaktmönster mellan olika grupper

Vem får problem med spel?

Resultatrapport Enkät till skol-, distriktsläkare, skolsköterskor och tandläkare hösten 2008

Statistikbilaga Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg

Tillväxt på BVC. Varför mäter vi barn? Integrerat mått på fysiskt och psykiskt välbefinnande.

Hushållsbarometern våren 2013 Delrapport 1

Nordeas Trygghetsindex 2011

Barn och ungdomars Vitamin D-status

Hälsa på lika villkor Fyrbodal/VGR 2011

Makar som delar på kakan en ESO-rapport om jämställda pensioner

Förslag till Handlingsprogram övervikt och fetma i Stockholms läns landsting

Rapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar

Kvinnors och mäns sjukfrånvaro

Mer och Mindre studiens inspirationsdag. Om motiverande samtal i barnsjukvården: När teorin ska bli vardag

Poolade data över tiden och över tvärsnittet. Oberoende poolade tvärsnittsdatamängder från olika tidpunkter.

Delprov 3 Vetenskaplig artikel Med rätta svar

Längd och vikt hos barn och ungdomar i Svenljunga kommun 2004

AMOS (Adolescents Morbid Obesity Surgery study)

STOCKHOLMS UNIVERSITET HT 2007 Statistiska institutionen Johan Andersson

NDR och blodtryck. Årsrapporten 2011 Trender över tid

Växelvis boende och barns upplevelse av stress

Förmåga att tillvarata sina rättigheter

Noll fetma Ett projekt inom Vinnovas program Visionsdriven hälsa

De flesta hushåll får mer i plånboken 2019, men köpkraften sjunker

Tillväxt på BVC. Varför mäter vi barn? Integrerat mått på fysiskt och psykiskt välbefinnande.

lokalt vårdprogram för hälso- och sjukvården i södra Älvsborg

När oron blir större än problemet om vikten av ett balanserat förhållningssätt till ungas medieanvändning

SE Internationella Familjedagen. Internationella Familjedagen SOS Barnbyar April 2012

Hälsa på lika villkor

Kvantitativa metoder och datainsamling

Leder pensionering till ekonomisk sårbarhet?

Hur ojämlikt är Sverige?

Barns Hälsa och Livsmiljö-med fokus på Jönköpings län

Socker och sjukdomsrisk. Emily Sonestedt, PhD Lunds Universitet

Hela staden socialt hållbar

Övervikt och fetma. Tina Henningson, BHV-öl Skaraborg Mars 2011

Bortfall i folkhälsoenkäter Spelar det någon roll?

Bostadsbränder och socioekonomiska. Per-Olof Hallin Urbana studier, Malmö högskola

Har du råd att bo kvar?

Analys Gotland utifrån Öppna jämförelser Region Gotland

Diabetesjukdomens många ansiktensteg mot individualiserad behandling

kostnader och möjliga åtgärder för Sverige

Hälsa på lika villkor Västra Götaland 2011

Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning

Hur går vi i pension? och vilka grupper lämnar arbetsmarknaden först?

Parodontium Tandens upphängningsapparat (fäste) Parodontit - Inflammation. Mattias Michelin

Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården

Bolånetagarnas amorteringar har ökat sedan införandet av individuella amorteringsplaner

Transkript:

Socioekonomiska skillnader i övervikt i Sverige, 1980-2005 ÅSA LJUNGVALL asa.ljungvall@nek.lu.se Nationalekonomiska institutionen, Lunds universitet

Övervikt ur ekonomiska perspektiv Kostnader pga ökad sjukvårdskonsumtion, ökad sjukfrånvaro, tidigare pension etc. Övervikt är en konsekvens av val och beteende. Ekonomiska faktorer såsom priser, teknisk utveckling och inkomstökningar kan dessutom tänkas ha påverkat våra val och vårt beteende. Socioekonomiska skillnader i förekomsten av fetma och övervikt reflekterar att olika grupper gör olika val och har olika beteende.

Övervikt ur ekonomiska perspektiv Kostnader pga ökad sjukvårdskonsumtion, ökad sjukfrånvaro, tidigare pension etc. Övervikt är en konsekvens av val och beteende. Ekonomiska faktorer såsom priser, teknisk utveckling och inkomstökningar kan dessutom tänkas ha påverkat våra val och vårt beteende. Socioekonomiska skillnader i förekomsten av fetma och övervikt reflekterar att olika grupper gör olika val och har olika beteende.

Socioekonomiska skillnader i övervikt i Sverige, 1980-2005 Tidstrender i övervikt (och fetma) för Tre utbildningsgrupper - max gymnasium, viss högskoleutbildning (men ingen examen), högskoleexamen Fyra inkomstgrupper - inkomstkvartiler baserade på disponibel hushållsinkomst, justerat för hushållets komposition

Socioekonomiska skillnader i övervikt i Sverige, 1980-2005 Tidstrender i övervikt (och fetma) för Tre utbildningsgrupper - max gymnasium, viss högskoleutbildning (men ingen examen), högskoleexamen Fyra inkomstgrupper - inkomstkvartiler baserade på disponibel hushållsinkomst, justerat för hushållets komposition Definition av övervikt och fetma Övervikt: BMI 25 Fetma: BMI 30 BMI = Body-mass index = vikt(kg) / längd(m) i kvadrat

Skillnader i övervikt och fetma - vuxna (25-75 år) år 2004/05 60% 50% 40% 55% övervikt (BMI 25) fetma (BMI 30) 39% 30% 20% 18% 10% 9% 0% max gymnasium + inkomstkvartil 1 högskoleexamen + inkomstkvartil 4 Källa: ULF (Undersökningarna av levnadsförhållanden) 2004/05 BMI = Body-mass index = vikt(kg) / längd(m) i kvadrat Kontrollvariabler: endast ålder. Att kontrollera för fler variabler (civilstatus, antal barn, invandringsstatus och rökning) förändrar inte bilden nämnvärt.

Utbildning/inkomst övervikt/fetma 60% 50% 40% 55% övervikt (BMI 25) fetma (BMI 30) 39% 30% 20% 18% 10% 9% 0% max gymnasium + inkomstkvartil 1 högskoleexamen + inkomstkvartil 4 Visar på korrelationer och säger inget om kausaliteten Korrelationen kan i princip bero på endera av tre faktorer (eller en blandning av dem) Utbildning/inkomst övervikt Övervikt utbildning/inkomst Annan (utelämnad) faktor påverkar både övervikt och utbildning/inkomst

Socioekonomiska skillnader och tidstrender Välkänt att det finns negativa socioekonomiska gradienter Lätt att (förhastat?) dra slutsatsen att det också är de med låg utbildning och/eller låga inkomster som drabbats värst av fetmaepidemin dvs av de stora ökningarna Det kan finnas olika förklaringar till skillnader vid en viss tidpunkt och till ökningar över tiden Hur tidstrenden ser ut för olika socioekonomiska grupper säger något om vad som orsakat fetmaepidemin - om prisförändringar är en viktig orsak bör vi observera större ökningar bland dem med lägre inkomster - om kunskap om tex näringsinnehåll och konsekvenser av olika livsstilsval blivit allt viktigare i vår förändrade miljö med betydligt utökade valmöjligheter bör vi observera större ökningar bland dem med lägre utbildning Viktigt att analysera tidstrender och att skilja på utvecklingen över tid och hur skillnader ser ut vid en viss tidpunkt

Tidstrender i övervikt (BMI 25) för kvinnor (25-75 år) med olika utbildning 45% max gymnasium 40% 35% 30% viss högskoleutbildning (ingen examen) högskoleexamen 25% 20% 15% 1980/81 1988/89 1996/97 2004/05 Källa: ULF (Undersökningarna av levnadsförhållanden) 1980/81, 1988/89, 1996/97 och 2004/05 Kontrollvariabler: endast ålder. Att kontrollera för fler variabler (civilstatus, antal barn, invandringsstatus, rökning och inkomst) förändrar inte bilden nämnvärt.

Tidstrender i övervikt (BMI 25) för män (25-75 år) med olika utbildning 63% 58% 53% 48% max gymnasium viss högskoleutbildning (ingen examen) högskoleexamen 43% 38% 33% 28% 1980/81 1988/89 1996/97 2004/05 Källa: ULF (Undersökningarna av levnadsförhållanden) 1980/81, 1988/89, 1996/97 och 2004/05 Kontrollvariabler: endast ålder. Att kontrollera för fler variabler (civilstatus, antal barn, invandringsstatus, rökning och inkomst) förändrar inte bilden nämnvärt.

Tidstrender i övervikt (BMI 25) för kvinnor (25-75 år) med olika inkomst 52% 48% 44% 40% 36% inkomstkvartil 1 inkomstkvartil 2 inkomstkvartil 3 32% 28% 24% 20% 16% 1980/81 1988/89 1996/97 2004/05 Källa: ULF (Undersökningarna av levnadsförhållanden) 1980/81, 1988/89, 1996/97 och 2004/05 Kontrollvariabler: endast ålder. Att kontrollera för fler variabler (civilstatus, antal barn, invandringsstatus, rökning och utbildning) förändrar inte bilden nämnvärt.

Tidstrender i övervikt (BMI 25) för kvinnor (25-75 år) med olika inkomst 52% 48% 44% 40% 36% inkomstkvartil 1 inkomstkvartil 2 inkomstkvartil 3 32% 28% 24% inkomstkvartil 4 20% 16% 1980/81 1988/89 1996/97 2004/05 Källa: ULF (Undersökningarna av levnadsförhållanden) 1980/81, 1988/89, 1996/97 och 2004/05 Kontrollvariabler: endast ålder. Att kontrollera för fler variabler (civilstatus, antal barn, invandringsstatus, rökning och utbildning) förändrar inte bilden nämnvärt.

Tidstrender i övervikt (BMI 25) för män (25-75 år) med olika inkomst 60% 55% inkomstkvartil 2 inkomstkvartil 3 inkomstkvartil 1 50% 45% 40% 35% 1980/81 1988/89 1996/97 2004/05 Källa: ULF (Undersökningarna av levnadsförhållanden) 1980/81, 1988/89, 1996/97 och 2004/05 Kontrollvariabler: endast ålder. Att kontrollera för fler variabler (civilstatus, antal barn, invandringsstatus, rökning och utbildning) förändrar inte bilden nämnvärt.

Tidstrender i övervikt (BMI 25) för män (25-75 år) med olika inkomst 60% 55% inkomstkvartil 2 inkomstkvartil 4 inkomstkvartil 3 inkomstkvartil 1 50% 45% 40% 35% 1980/81 1988/89 1996/97 2004/05 Källa: ULF (Undersökningarna av levnadsförhållanden) 1980/81, 1988/89, 1996/97 och 2004/05 Kontrollvariabler: endast ålder. Att kontrollera för fler variabler (civilstatus, antal barn, invandringsstatus, rökning och utbildning) förändrar inte bilden nämnvärt.

Tidstrender i fetma (BMI 30) Samma analys för utvecklingen i fetma Resultaten i korthet: - Bland män har ökningarna inte varit mindre bland dem med hög utbildning och inkomst - Ökningar bland kvinnor med högskoleexamen mindre än bland övriga mot slutet av perioden - Ökningar bland kvinnor i övre inkomstkvartilen mindre än bland övriga (vilket vi såg även för övervikt)

Tidstrender i fetma (BMI 30) för kvinnor (25-75 år) med olika utbildning 16% 14% max gymnasium 12% 10% 8% 6% viss högskoleutbildning (ingen examen) högskoleexamen 4% 2% 0% 1980/81 1988/89 1996/97 2004/05 Källa: ULF (Undersökningarna av levnadsförhållanden) 1980/81, 1988/89, 1996/97 och 2004/05 Kontrollvariabler: endast ålder. Att kontrollera för fler variabler (civilstatus, antal barn, invandringsstatus, rökning och inkomst) förändrar inte bilden nämnvärt.

Tidstrender i fetma (BMI 30) för kvinnor (25-75 år) med olika inkomst 18% 16% 14% 12% 10% inkomstkvartil 1 inkomstkvartil 2 inkomstkvartil 3 8% 6% 4% 2% 0% 1980/81 1988/89 1996/97 2004/05 Källa: ULF (Undersökningarna av levnadsförhållanden) 1980/81, 1988/89, 1996/97 och 2004/05 Kontrollvariabler: endast ålder. Att kontrollera för fler variabler (civilstatus, antal barn, invandringsstatus, rökning och utbildning) förändrar inte bilden nämnvärt.

Tidstrender i fetma (BMI 30) för kvinnor (25-75 år) med olika inkomst 18% 16% 14% 12% 10% inkomstkvartil 1 inkomstkvartil 2 inkomstkvartil 3 8% 6% 4% inkomstkvartil 4 2% 0% 1980/81 1988/89 1996/97 2004/05 Källa: ULF (Undersökningarna av levnadsförhållanden) 1980/81, 1988/89, 1996/97 och 2004/05 Kontrollvariabler: endast ålder. Att kontrollera för fler variabler (civilstatus, antal barn, invandringsstatus, rökning och utbildning) förändrar inte bilden nämnvärt.

Tidstrender i fetma (BMI 30) för män (25-75 år) med olika utbildning 18% 16% max gymnasium 14% 12% 10% högskoleexamen 8% 6% 4% 2% 0% 1980/81 1988/89 1996/97 2004/05 Källa: ULF (Undersökningarna av levnadsförhållanden) 1980/81, 1988/89, 1996/97 och 2004/05 Kontrollvariabler: endast ålder. Att kontrollera för fler variabler (civilstatus, antal barn, invandringsstatus, rökning och inkomst) förändrar inte bilden nämnvärt.

Tidstrender i fetma (BMI 30) för män (25-75 år) med olika inkomst 16% 14% 12% 10% 8% inkomstkvartil 1 inkomstkvartil 2 inkomstkvartil 3 inkomstkvartil 4 6% 4% 2% 0% 1980/81 1988/89 1996/97 2004/05 Källa: ULF (Undersökningarna av levnadsförhållanden) 1980/81, 1988/89, 1996/97 och 2004/05 Kontrollvariabler: endast ålder. Att kontrollera för fler variabler (civilstatus, antal barn, invandringsstatus, rökning och utbildning) förändrar inte bilden nämnvärt.

Slutsatser Fetmaepidemin är inte enbart ett låginkomst- eller lågutbildningsfenomen Även om det finns socioekonomiska skillnader i övervikt ett visst givet år, har i princip alla grupper drabbats av ökningar alla har ändrat beteende En viktig och riktig förklaringsfaktor måste vara konsistent med likartade ökningar (eller så måste vi diskutera olika förklaringar för olika grupper)

Tack!

USA: Trender i fetma och svår fetma per inkomstgrupp. Kvinnor. 0,45 Panel C Pr(obese/severely obese) 0,40 0,35 0,30 0,25 0,20 0,15 0,10 0,05 0,00 1960 1964 1968 1972 1976 1980 1984 1988 1992 1996 2000 2004 2008 Obesity Severe obesity PIR<=1 1<PIR<=2 2<PIR<5 PIR>=5 Ur: Ljungvall, Å. & Zimmerman, F. (2012). Bigger bodies: Long-term trends and disparities in obesity and body-mass index among U.S. adults, 1960 2008. Social Science & Medicine 75(1), pp. 109-119.

USA: Trender i fetma och svår fetma per inkomstgrupp. Män. Pr(obese/severely obese) 0,36 0,32 0,28 0,24 0,20 0,16 0,12 0,08 0,04 Panel C Obesity Severe obesity 0,00 1960 1964 1968 1972 1976 1980 1984 1988 1992 1996 2000 2004 2008 PIR<=1 1<PIR<=2 2<PIR<5 PIR>=5 Ur: Ljungvall, Å. & Zimmerman, F. (2012). Bigger bodies: Long-term trends and disparities in obesity and body-mass index among U.S. adults, 1960 2008. Social Science & Medicine 75(1), pp. 109-119.

USA: Trender i fetma och svår fetma per utbildningsgrupp. Kvinnor. 0,40 Panel B Pr(obese/severely obese) 0,35 0,30 0,25 0,20 0,15 0,10 0,05 0,00 1960 1964 1968 1972 1976 1980 1984 1988 1992 1996 2000 2004 2008 <12 yrs 12 yrs or some college university degree Obesity Severe obesity Ur: Ljungvall, Å. & Zimmerman, F. (2012). Bigger bodies: Long-term trends and disparities in obesity and body-mass index among U.S. adults, 1960 2008. Social Science & Medicine 75(1), pp. 109-119.

USA: Trender i fetma och svår fetma per utbildningsgrupp. Män. Pr(obese/severely obese) 0,36 0,32 0,28 0,24 0,20 0,16 0,12 0,08 0,04 Panel B Obesity Severe obesity 0,00 1960 1964 1968 1972 1976 1980 1984 1988 1992 1996 2000 2004 2008 <12 yrs 12 yrs or some college university degree Ur: Ljungvall, Å. & Zimmerman, F. (2012). Bigger bodies: Long-term trends and disparities in obesity and body-mass index among U.S. adults, 1960 2008. Social Science & Medicine 75(1), pp. 109-119.