SmittskyddsPosten Från Smittskyddsenheten Västra Götalandsregionen Influensa på hjärnan? Influensa kommer varje år som ett brev på posten. Kanske lite osäkrare än vanliga brev vad gäller ankomsttid men att den kommer vet vi alla av erfarenhet. Förberedelser för dess ankomst sker också över hela världen i form av framtagande av vaccin via WHO samt vaccination av stora grupper. I Sverige är vi av olika anledningar sedan länge relativt dåliga på att vaccinera mot influensa. Sverige är bland de länder som använder minst influensavaccin i västvärlden. Andra vaccinationer accepteras genomgående i större omfattning. Kostnader för den enskilde är säkert en bromsande faktor men inte den enda härvidlag. När så ett hot som funnits under längre tid i andra delar av världen krupit allt närmre våra gränser ändras bilden mycket snabbt. Mediarapporteringen om fågelinfluensans härjningar och potentiella risker ledde till att årets influensavaccin snabbt förbrukades. Detta trots att vaccinet egentligen inte har vare sig skyddseffekt eller något annat kopplat till just denna fågelsjukdom. Detsamma gäller läkemedel att ta vid eventuell influensasjukdom. Utan att ett enda fall av influensa konstaterats i landet ökade försäljningen av influensaläkemedel från fjolårets några hundratal förpackningar dramatiskt, tiotals gånger, till att bli restnoterat. Leveransrestriktioner för både enskilda recept samt beställningar fick införas för att möjliggöra leveranser i rimliga proportioner, undvika hamstring och säkra tillförseln till dem som eventuellt behöver det vid årets normala influensa. Innehållsförteckning Influensa på hjärnan?... s.1 Aktuellt om fågelinfluensa... s.2 Vem betalar allmänfarlig sjukdom? s.3 Intensiv influensahöst... s.3 Profylax mot hepatit B s.4 Vaccination mot kikhosta.. s.5 Ny hemsida, Smittskyddsenheten s.5 Legionellapneumoni s.6 En reaktion av detta slag kan i mycket tyckas vara överdriven men den för också något gott med sig: Medvetenheten om hotet ökar hos alla berörda. Motiveringen att vaccinera sig ökar. Förhoppningsvis mer hos de som bäst behöver vaccineras, så kallade riskgrupper, än hos övriga befolkningen. Arbetsgivare inom vården överväger allt oftare att börja vaccinera sin vårdpersonal både av företagsekonomiska skäl men också för att skydda patientgrupper. Planeringen inför den förr eller senare kommande svårare influensapandemin ökar i tempo och ser nu till och med ut att kunna leda till att vi återfår en produktion av influensavaccin i vårt eget land eller i något av våra närmaste grannländer. Hela scenariot har nu flera möjligheter att bli historiskt och mer än bara ett hjärnspöke. En av anledningarna är att det faktiskt är första gången i världshistorien som vi har möjlighet att förbereda oss för en stor världsomfattande influensaepidemi, en pandemi. Att inte ta den möjligheten vore givetvis fel, oavsett vilket scenario som är det mest sannolika. Och man får än en gång ödmjukt konstatera att det oftast inte finns något ont som inte också för något gott med sig, Det spelar sedan mindre roll att risken för att just en så kallad fågelinfluensa skall kunna ge upphov till en allvarlig epidemi bland människor är extremt liten. Det gäller att se möjligheterna och inte det motsatta! Medarbetare MARTIN WAHL Tom Grönberg och Sabina Söderlund har slutat vid Smittskyddsenheten i Göteborg och vi önskar dem lycka till med nästa uppdrag i livet. December 2005 Nr 4
Aktuellt om fågelinfluensa hur är läget? För en månad sedan skrevs mycket i massmedia om fågelinfluensa och pandemi. Nu har pressarna tystnat till förmån för nya händelser. Länsveterinären vill med denna artikel beskriva fågelinfluensa och även föra fram de beslut och restriktioner som gäller för att fortsatt undvika att vi får in fågelinfluensa i vårt land. Jordbruksverket beslutade den 27 oktober om förebyggande åtgärder mot fågelinfluensa gällande våra tamfjäderfä. Enligt de nya reglerna skall djurhållare se till att höns och kalkoner som hålls i kommersiellt syfte inte hålls utomhus på anläggningen om de inte fodras och vattnas inomhus skyddat från vilda fåglar, samt att de inte kommer i vare sig direkt eller indirekt kontakt med vilda fåglar och att dricksvattnet inte kan bli förorenat av vilda fåglar. För andra fåglar gäller att de om möjligt ska hållas inomhus och att direkt eller indirekt kontakt med vilda fåglar om möjligt ska förhindras. Dammar och dylikt för fåglar skall vara tillräckligt avskärmade mot vilda fåglar. Auktioner, marknader, utställningar och tävlingar med fåglar är vidare förbjudna i landet. Fågelinfluensa eller aviär influensa, som den också heter, är en djursjukdom som kan drabba tama och vilda fåglar. Den smitta som nu är aktuell är således ett hot mot våra tamfåglar och andra fåglar som vi håller i fångenskap. Risken att vilda fåglar för med sig fågelinfluensa till våra fjäderfän bedöms ha ökat efter att smittan konstaterats 20 mil söder om Moskva därför att det finns vilda fåglar i detta område som flyttar via bland annat Sverige till sina vinterplatser. Smittrisken är dock fortfarande mycket liten. Fågelinfluensa orsakas av ett virus som tillhör Influensavirus typ A. Influensa A-virus kan indelas i olika undertyper beroende på vilka proteiner som sitter på virusets yta. Man har hittat 16 H-typer och 9 N-typer. Den smitta som vi nu talar och läser om orsakas av H5N1, en virustyp som är särskilt aggressiv för fåglar. Vilda vattenfåglar bär ofta med sig milda varianter av fågelinfluensavirus. Detta virus är alltså naturligt förekommande bland framför allt änder och de blir själva inte sjuka. Inkubationstiden är mellan 3-5 dagar. Influensavirus sprids från en smittad fågel till en annan genom fågelträck, som kan innehålla mycket stora mängder virus, men också via luften när fåglarna nyser och hostar. Det innebär att smittöverföring kan ske direkt genom att fjäderfä hålls ute eller att vilda fåglar kan ta sig in i hönshus eller andra utrymmen där man håller fåglar inomhus. Smittan kan också ske indirekt genom att fågelträck fastnar på skor på djurskötare eller besökande personer. De indirekta smittvägarna anses mest sannolika. Mellan olika besättningar eller djurhållningar med fjäderfän sker smittspridning genom handel eller motsvarande med levande fåglar. Den kan spridas via föremål som redskap, kläder, foder, transportfordon, damm, fjädrar med mera och också genom vattendrag. Smitta anses kunna spridas upp till 100 meter med vinden. Hygienen är som alltid i samband med sjukdomar viktig för att bryta smittvägar. Viruset är dessbättre också känsligt för de flesta desinfektionsmedel. Om Ni har frågor kontakta gärna någon av oss på Länsstyrelsens Veterinärenhet. Vårt telefonnummer är: 0501-60 50 00. INGRID EILERTZ Veterinär, Länsstyrelsens veterinärenhet 2
Vem betalar vad vid allmänfarlig sjukdom? Vid misstanke om eller konstaterad allmänfarlig sjukdom skall undersökning, vård och behandling som behandlande läkaren bedömer minska risken för smittspridning vara kostnadsfri för patienten. Detta gäller om åtgärderna vidtas: - inom landstingets hälso- och sjukvård - hos läkare som får så kallad läkarvårdsersättning - hos läkare med vårdavtal med landstinget Kostnadsfrihet för läkemedel gäller oavsett vilken behörig läkare som förskrivit läkemedlet. Rätten till denna kostnadsfrihet för såväl undersökning, vård och behandling har: - den som är folkbokförd i Sverige - EU-medborgare som flyttar inom gemenskapen - utländska sjömän på speciell indikation enligt äldre internationell överenskommelse Praktiskt går detta till så att patientavgifter och vårdkostnad belastar behandlande enhet medan laboratoriekostnader belastar Smittskyddsenheten. Kostnaden för proverna faktureras Smittskyddsenheten direkt från respektive laboratorium. Detta gäller dock inte undersökningar som inte görs på direkt misstanke om sjukdom till exempel hälsoundersökningar och allmän screening av olika skäl. För att patienten skall åtnjuta kostnadsfrihet för läkemedel enligt ovan måste man ange betalas enligt Smittskyddslagen direkt på receptet. Apoteket fakturerar härefter läkemedelskostnaden enligt instruktion från läkemedelsenheten antingen på: - centralt regionalt anslag - förskrivande enhet eller - Smittskyddsenheten Vid speciella situationer som utbrott eller då speciella smittskyddsskäl föreligger kan dessa åtaganden behöva vidgas men man måste då först ta kontakt med Smittskyddsenheten. MARTIN WAHL Intensiv influensahöst Vaccination av riskgrupperna har pågått planenligt under hösten. Hotet om fågelinfluensa har ökat intresset för vaccination mot den vanliga influensan. Många landsting rapporterade att vaccinet var slut efter en månad på grund av att många personer utanför riskgrupperna vaccinerats. Signalerna från verksamheterna i vår region har varit att riskgrupperna prioriterats, vi kommer att veta hur det gått genom befolkningsenkäter i mars år 2006. Det har varit en intensiv höst för oss som arbetar med influensaprogrammet. Cirka 1300 sjuksköterskor och läkare i regionen har tagit del av utbildningen i influensa och vaccination. Informationen till den äldre befolkningen är en annan viktig del i arbetet eftersom det finns många missuppfattningar om såväl influensa som vaccinationen. Eftersom vaccinationstäckningen bland kroniskt sjuka personer under 65 år är låg, endast 34 procent, har vi börjat utbilda läkare och sjuksköterskor på sjukhus. Tanken är att man där ska kunna vaccinera patienter som endast kontrolleras på sjukhusmottagningar och patienter som sjukhusvårdas under oktober och november. Slutligen pågår arbetet med den regionala pandemiplanen. Vi passar på att tacka för gott samarbete och alla tips och idéer om hur vaccinationsprogrammet kan förbättras. KARIN STENQVIST MARI-ANNE ANDERSSON HELLVIN Influensasjuksköterska Västra Götaland 3
Grupper där spridning av sjukdomen sker i Sverige eller grupper med ökad risk för hepatit B-exposition Intravenösa narkotikamissbrukare Män som har sex med män Interner på fängelse Sexualpartner till person med akut eller kronisk hepatit B Familjemedlemmar i familj med kronisk HbsAg bärare Barn och vårdare som vistas i samma grupp inom barnomsorgsverksamheten som HbsAg-positiva småbarn (<6 år) Barn till föräldrar från länder med intermediär till hög prevalens av hepatit B (gäller 2005 de flesta länder utanför Nordamerika, Västeuropa och Australien). För mer info - se prevalensdata från WHO. Läs hela dokumentet på http://www.socialstyrelsen.se/publicerat/2005/89 39/2005-130-6.htm Nya rekommendationer för profylax mot hepatit B från Socialstyrelsen I oktober publicerades de nya rekommendationerna angående profylax mot hepatit B (se ovan). Socialstyrelsen definierar två huvudsakliga riskgrupper: 1. grupper där spridning av sjukdomen ofta påvisas, 2. och grupper som utsätts för en ökad risk för hepatit B exposition. Rekommendationerna anger att det är viktigt att sjukvården, skolhälsovården, barnavårdscentraler och andra vårdgivare vid varje kontakt med någon från dessa riskgrupper verifierar att de har ett skydd mot hepatit B och om så inte är fallet ser till att de får nödvändiga vaccinationer. I Västra Götaland kommer från och med 2006 alla barn till föräldrar från länder med hög till intermediär prevalens av hepatit B att erbjudas vaccination mot hepatit B i samband med de ordinarie barnvaccinationerna på BVC. Flera delar av regionen har redan infört detta. När det gäller grupper som utsätts för risk inom sitt arbete ska varje arbetsgivare göra en bedömning av vilka risker som finns på arbetsplatsen. Om bedömningen visar att medicinska förebyggande åtgärder till exempel vaccination - behövs, ska arbetsgivaren erbjuda och bekosta sådana enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Frågan om titerkontroll och eventuell booster är inte helt klarlagd. Man bör kontrollera svaret avseende anti-hbs bland personer som utsätts eller har utsatts för risk att smittas av hepatit B eller där man kan misstänka att ett optimalt immunsvar ej uppnås. Har man en gång uppnått skyddande antikroppsnivå >10 IU/L efter fullgjord primärvaccination beräknas skyddet mot klinisk sjukdom kvarstå i upp till 15 år, sannolikt ännu längre. Socialstyrelsen beskriver ej hur dessa rekommendationer ska implementeras och ej heller hur de ska finansieras. Detta lämnas till varje landsting/region att själv besluta om. Vi håller nu på att uppdatera våra olika PM angående hepatit B profylax i enlighet med dessa rekommendationer. ANN SÖDERSTRÖM 4
Vaccination mot kikhosta Förändring som beslutades för SOSFS 1996:1 den 3 augusti 2005. I SOSFS 1996:1 finns beskrivet hur barn bör vaccineras mot kikhosta. Detta vaccinationsprogram omfattar alla barn från årskohorten som föddes 1996 med doser vid tre, fem och tolv månader. I en kommentar till kikhostevaccinet står: En fjärde injektion innehåller enbart difterioch stelkrampsvaccin. I framtiden kan det bli aktuellt med ett tillägg av kikhostevaccin även i denna injektion. När denna kommentar nu tas bort blir resultatet att den fjärde injektionen även bör innehålla kikhostevaccin. Tillgängliga kunskaper talar tydligt för att skyddet mot kikhosta snabbt avtar under skolåldern. I väntan på Socialstyrelsens översyn gällande barnvaccinationsprogrammet finns det anledning att ta ställning till hur de barn som vaccinerats mot kikhosta som spädbarn även fortsättningsvis kan skyddas mot sjukdomen. I dagens program ges en vaccination mot difteri och stelkramp vid 10-års ålder och barnen skulle då samtidigt kunna vaccineras mot kikhosta. Socialstyrelsen föreslår därför att kommuner och skolhälsovård redan under hösten år 2005 tar ställning för att byta den vaccination som idag ges mot stelkramp och difteri vid 10-års ålder till en vaccination mot; difteri, stelkramp och kikhosta. Läs mer: - tio frågor om kikhostevaccin (se vår hemsida/nyhetsarkiv 2005-10-03) - www.socialstyrelsen.se/publicerat Information, art nr: 2005-01-15, kan laddas ner eller beställas från Socialstyrelsens webbplats. Ny hemsida för Smittskyddsenheten I januari 2006 kommer vi att presentera en nyare layout på vår hemsida. Innehållet kommer vara likartat det idag, men förhoppningsvis tydligare. Adressen är densamma: www.vgregion.se/smittskydd Anledningen till den nya hemsidan är ett beslut inom Västra Götaland - att alla verksamheter skall använda samma hemsideprogram så att de som är inne och läser skall känna igen sig oberoende vilken hemsida inom regionen som de är inne på. På hemsidan kommer finnas uppgifter om: organisation adresser och tfn till våra kontor länkar till lagar som berör smittskydd. Anmälningsrutiner - hur och var man gör en smittskyddsanmälan anmälningspliktiga sjukdomar smittskyddsblad -info till patient & läkare. smittsamma sjukdomar - fakta. blankettförråd: - blanketter, övertag av behandlingsansvar mm PM vaccinationer statistik kalender publikationer nyheter länkar Saknar ni något på vår nuvarande hemsida eller har du några synpunkter inför kommande hemsida? E-posta gärna dina synpunkter till: smittskydd@vgregion.se JILL JOHANSSON Smittskyddssjuksköterska Västra Götaland JILL JOHANSSON Smittskyddssjuksköterska/IT-samordnare, Västra Götaland 5
Legionellapneumoni Adress Nu i höst har en västsvensk man insjuknat i lunginflammation orsakad av Legionella under en vistelse på hälsohem/spa-hotell i Polen. Sedan 1997 har sju legionellafall rapporterats bland svenskar som vistats på detta hotell, två har avlidit. Flera skåningar har bland andra drabbats. De flesta har rest med ett företag som har sitt huvudkontor i västsverige. Alla misstänkt utlandssmittade fall i Sverige anmäls från de regionala smittskyddsenheterna till Smittskyddsinstitutet (SMI) i Stockholm, som i sin tur ansvarar för de internationella kontakterna och rapporterar till nätverket EWGLINET (se nedan). I SMI:s informationsblad EPI-aktuellt 45/2005 har Birgitta de Jong, epidemiolog på SMI, gett mer information om fallen från hälsohemmet/ spaanläggningen i Polen. Hennes artikel återges här nedan: PETER ULLERYD Upprepade fall av legionärssjuka efter vistelse på hälsohem/spa-hotell i Polen I veckan rapporterades återigen ett fall av legionärssjuka efter vistelse på hälsohem/ spa-hotell i Polen. Hotellet har figurerat som smittkälla för ytterligare sex personer sedan 1997, se tabell nedan. Kön Ålder Insjukningsmånad och år Övrigt man 74 september 1997 kvinna 72 november 1997 man 73 maj 1999 Avled kvinna 81 maj 2004 Avled man 79 juni 2004 man 82 juni 2005 man 73 november 2005 Alla ovanstående fall har rapporterats till EUnätverket för legionellainfektioner, EWGLINET, (www.ewgli.org). Då ett hotell ger upphov till två eller fler fall under en tvåårsperiod genererar det en clusterrapport som sänds ut till samtliga deltagande länder i nätverket. Dessutom skall deltagande personer i nätverket i det land där smittkällan misstänks, ansvara för att behörig lokal myndighet (miljö- och hälsoskyddskontor) undersöker legionellaförekomsten på hotellet och att adekvata åtgärder vidtages om legionellabakterier påvisas. Legionärssjuka är en lunginflammation orsakad av legionellabakterier. Dessa är vanligt förekommande i jord- och vattensamlingar. Bakterien ska generellt ses som ganska ofarlig. Smitta sker genom inandning av förorenat vatten i aerosolform (små vattendroppar). Att få i sig bakterien via dryck tycks vara ofarligt för friska människor. Inkubationstiden är i regel 5 6 dygn men kan vara både kortare och längre (2-10 dygn). Legionärssjuka yttrar sig som en lunginflammation med oftast hög feber, huvudvärk och muskelvärk. Diarré förekommer ofta. Sjukdomsbilden är ibland mycket allvarlig, särskilt som sjukdomen nästan alltid drabbar personer som av någon anledning har nedsatt immunförsvar, och dödsfall inträffar trots modern intensivvård. Sjukdomen kan behandlas med antibiotika. Smittskyddsenheten i Västra Götaland önskar er alla en God Advent! Informationsansvarig Redaktör Layoutansvarig Webbansvarig BIRGITTA DE JONG Epidemilog SMI Martin Wahl Peter Ulleryd Ulrika Nordling Pernilla Brown Telefonnummer till respektive kontor: Borås 033-616 29 01 Göteborg 031-61 29 39 Skövde 0500-43 24 30 Uddevalla 0522-921 54 www.vgregion.se/smittskydd 6