Faktaa. INFORMATION OCH STATISTIK 1B 2009 Siru Korkala: Från temaveckor till utvecklingsprojekt En undersökning av skolornas internationella verksamhet Kansainvälisen liikkuvuuden ja yhteistyön keskus Centret för internationell mobilitet och internationellt samarbete Centre for International Mobility
Siru Korkala: Från temaveckor till utvecklingsprojekt En undersökning av skolornas internationella verksamhet Bakgrund Internationell verksamhet och internationalisering är numera en del av vardagen inom den allmänbildande utbildningen i Finland. Många grundskolor och gymnasier sysslar aktivt med internationell verksamhet trots att de ekonomiska resurserna som anvisas för internationalisering är mindre än på de övriga utbildningsstadierna. Traditionellt har effekterna av skolornas internationella verksamhet undersökts ur individens synvinkel genom kartläggning av elevernas och lärarnas erfarenheter. Centret för internationell mobilitet och internationellt samarbete CIMO har i sin färska utredning Från temaveckor till utvecklingsprojekt utgått från läroinrättningens perspektiv och undersökt vilka typer av bestående förändringar den internationella verksamheten har åstadkommit i skolans vardag. Utredningen syftar också till att visa på den variation som förekommer i skolornas internationella verksamhet. I sin bästa form ger internationell verksamhet hela skolan glädje, nya upplevelser och arbetssätt, som man fortfarande minns och tillämpar många år senare. I detta nummer av publikationsserien Faktaa Information och statistik presenteras de centrala resultaten från undersökningen. Hela rapporten har publicerats på finska i serien Tietoa ja tilastoja (4/2009). 2 FAKTAA. INFORMATION OCH STATISTIK
Vad undersöktes? CIMOs utredning sökte svar på följande centrala frågor: 1. Vilken typ av internationell verksamhet finns det i skolorna och hur är den organiserad? 2. Hur ställer sig kommunerna till skolornas internationella verksamhet? 3. Hur har den internationella verksamheten påverkat skolornas vardag? 4. Vilka är förutsättningarna för att den internationella verksamheten ska ge resultat? 5. Varför deltar vissa skolor inte alls i internationell verksamhet? Målgrupperna var skolor på grund- och gymnasialstadiet samt ledande tjänstemän inom kommunernas skolväsende. Utredningen genomfördes under läsåret 2008 2009. Forskningsmetoderna som användes var en elektronisk enkät och intervjuer. Enkäten besvarades av 1010 skolor av vilka 963 var finskspråkiga och 47 svenskspråkiga. Svarsprocenten var 31. Enkäten kompletterades av intervjuer med 12 lärare, 8 rektorer och 4 ledande tjänstemän inom skolväsendet. Den finska rapporten finns i sin helhet i pdfformat på adressen www.cimo.fi Julkaisut ja tilastot Tutkimukset ja selvitykset Tietoa ja tilastoja -raportit Siru Korkala: Teemaviikoista kehittämishankkeisiin. Selvitys koulujen kansainvälisestä toiminnasta. 4/2009 Skolornas internationella verksamhet är mångsidig Enligt undersökningen håller internationell verksamhet på att blir en etablerad del av grundskolornas och gymnasiernas vardag. Verksamheten har ökat snabbt sedan 1990-talet i och med Finlands EU-medlemskap. Skolorna betraktar internationalisering som växelverkan mellan elever och lärare med olika kulturell bakgrund. Av de skolor som svarade på enkäten hade så många som 71 procent haft internationell verksamhet under de senaste fem åren. Graden av internationalisering varierar dock stort vissa skolor nöjer sig med internationalisering på hemmaplan medan andra deltar i omfattande utvecklingsprojekt. Det är vanligt att skolorna har olika typer av internationell verksamhet på gång samtidigt. I vissa skolor ingår internationalisering redan i den kontinuerliga och permanenta verksamheten. Skolans storlek tycks inte inverka på dess aktivitet: litenhet är inget hinder för internationell verksamhet, det finns entusiasm och resurser också hos små skolor. 1 FAKTAA. INFORMATION OCH STATISTIK 3
515 Lärarmobilitet Elevmobilitet 445 Virtuellt internationellt samarbete Lärarassistentverksamhet Skolutvecklingsprojekt 141 245 307 Figur 1. De vanligaste formerna för internationell verksamhet i skolorna (antal) Annan verksamhet 199 4 FAKTAA. INFORMATION OCH STATISTIK
Vilka former har skolornas internationella verksamhet i praktiken? Den vanligaste formen av internationell verksamhet vid de skolor som deltog i utredningen tycks vara lärar- och elevmobilitet, det vill säga utlandsperioder av olika typ och längd, under vilka man bekantar sig med skolarbete utanför det egna landet. Lärarmobiliteten har ofta som syfte att utveckla deltagarens yrkeskunskap. Det kan exempelvis handla om lärarutbyte, olika besök eller fortbildning. För elevernas del kan mobiliteten innebära bland annat gemensamma träffar, besök och klass- eller elevutbyten, då man går i skola i ett annat land och bekantar sig med dess språk och kultur. Mobiliteten kan ingå i ett skolutvecklingsprojekt kring ett gemensamt tema där man utvecklar skolarbetets kvalitet i samarbete med utländska partner. Utvecklingen kan exempelvis fokusera på pedagogiska eller didaktiska metoder, undervisningspersonalens välmående eller skoladministration. Samarbetet omfattar också i regel praktiskt skolarbete där eleverna behandlar det gemensamt valda ämnet som en del av sina studier. Projektens längd och antalet deltagare varierar. Projektsamarbetet får stöd från många olika finansieringskällor, bland annat från Comenius inom EU:s Program för livslångt lärande (LLP) och från det nordiska programmet Nordplus Junior. Också virtuellt samarbete är populärt inom det utnyttjas bland annat internet, olika elektroniska lärplattformar och växelverkan via e-post för att antingen ersätta eller komplettera annan internationell verksamhet. Exempelvis plattformen etwinning inom programmet Comenius erbjuder skolorna olika projektverktyg. Många skolor använder Comenius-lärarassistenter för att få omväxling i undervisningen. Assistenten arbetar i klass exempelvis som stöd till en språklärare och gör genom sin närvaro det lättare för eleverna att använda det främmande språket i praktiken. Lärarassistenterna förmedlar kunskap om sitt hemland och sin kultur till eleverna och erbjuder dem därigenom möjlighet till internationalisering på hemmaplan. Med det menas verksamhet som kan genomföras i den egna skolan och i närmiljön exempelvis olika temaveckor eller utnyttjande av Internet. Skolorna har ofta flera olika typer av internationell verksamhet på gång samtidigt: exempelvis utvecklingsprojekten kan omfatta lärar- och elevmobilitet samt virtuellt samarbete. Bilden av skolornas internationella verksamhet är ofta alltför ensidig: skolorna kan ha internationella aktiviteter också utan egentlig projektverksamhet. Sådana aktiviteter är bland annat lägerskolor, olika temadagar och temaveckor, vänskoleverksamhet, internationella gäster, brevväxling mellan elever, och fadderbarnsverksamhet som stöder skolgången för barn i utvecklingsländer. FAKTAA. INFORMATION OCH STATISTIK 5
2 Skolorna och kommunerna är positiva till internationaliseringen Allmänt taget är attityden till skolornas internationella verksamhet enligt utredningen positiv. Av de som svarade på enkäten anser 75 procent att internationaliseringen är nödvändig med tanke på skolans utveckling. Också rektorerna och de ledande tjänstemännen inom skolväsendet som intervjuades betonade vikten av internationell verksamhet som en del av mångsidig undervisning. Enligt undersökningen är det mycket viktigt att kommunens och i synnerhet skolans ledning stöder verksamheten för att de internationella aktiviteterna ska lyckas och vara meningsfulla. I alla de intervjuade skolorna var rektors intresse och insatser den faktor som upprätthöll skolans aktivitet. En klar majoritet av dem som svarade på enkäten uppgav att skolans ledning stöder internationell verksamhet. Dessutom ansågs ledningen för skolväsendet ha en positiv inställning. Däremot var över hälften av dem som svarade missnöjda med de ekonomiska resurserna som skolan fått. De ekonomiska villkoren inverkar starkt på skolornas internationella verksamhet. Det är inte helt okomplicerat att främja mobilitet när de ekonomiska resurserna är knappa. Stödet till skolornas internationalisering är relativt litet i proportion till antalet aktörer, i synnerhet jämfört med stödet till högre utbildning eller yrkesinriktad grundutbildning. Därför betonas det på kommunal nivå att det virtuella samarbetet bör stärkas som ett alternativ till mobilitet. 6 FAKTAA. INFORMATION OCH STATISTIK
Dessutom är det förutom elevutbyten också viktigt med de här samtalen mellan vuxna att utbyta erfarenheter och bekanta sig med pedagogiken i andra länder och att man också försöker lära sig något av andra... - SKOLDIREKTÖR Skolornas internationella verksamhet finansieras på olika sätt Centret för internationell mobilitet och internationellt samarbete CIMO EU:s Program för livslångt lärande (LLP) / Comenius EU:s Program för livslångt lärande (LLP) / Programmet för studiebesök Nordplus Junior Nordplus Språk och kultur Nordplus Horisontal Utbildningsstyrelsen etwinning (EU:s LLP / Comenius) Pohjola-Norden Europarådets (ER) Pestalozzi-program Programmet Euroscola Hanaholmens kulturcentrum för Sverige och Finland Fulbright-stipendieprogrammen British Council Kommunal finansiering, ESF-projekt, kulturfonder, församlingar osv. FAKTAA. INFORMATION OCH STATISTIK 7
8 FAKTAA. INFORMATION OCH STATISTIK
Den internationella verksamhetens formaliseringsgrad varierar 3 Av skolorna som svarade på enkäten har 46 procent en internationaliseringsstrategi, de flesta dock som del av skolans allmänna strategi. Bara 9 procent av skolorna har en separat internationaliseringsstrategi. En dryg tredjedel av dem som svarade uppger att de vet att också kommunen där skolan ligger har en internationaliseringsstrategi. Det handlar alltså om respondenternas vetskap andelen av svaret Vet ej är så stor vid den här frågan, att det inte går att direkt dra slutsatsen att det inte finns en strategi. Skolan har internationaliseringsstrategi Kommunen har internationaliseringsstrategi 46 51 3 35 32 33 0 % 20 % 40 % 60 % 80 % 100 % Ja Nej Vet ej Internationell verksamhet ingår i skolans arbetsplan hos 68 procent av dem som svarade på enkäten. Ungefär en fjärdedel av respondenterna vet att kommunen har en person som ansvarar för skolornas internationella verksamhet. En sådan person har utsetts också vid nästan hälften av skolorna som svarade på enkäten. Figur 2. Har skolan eller kommunen en internationaliseringsstrategi? Kommunen har en ansvarig person för internationell verksamhet 26 50 24 Skolan har en ansvarig lärare för internationell verksamhet 45 54 1 0 % 20 % 40 % 60 % 80 % 100 % Ja Nej Vet ej Figur 3. Har kommunen/skolan utsedd en person, som ansvarar för skolornas internationella verksamhet? FAKTAA. INFORMATION OCH STATISTIK 9
10 FAKTAA. INFORMATION OCH STATISTIK
Försiktiga bedömningar av den internationella verksamhetens effekter 4 Undersökningen tyder på att internationell verksamhet matar sig själv: det är i första hand deltagande i internationell verksamhet som motiverar skolan att öka och fortsätta med internationell verksamhet. Den har resulterat i att internationalisering har blivit en del av skolans arbetskultur det mångkulturella och tolerans är en del av skolans vardag skolan har förbundit sig att främja internationalisering mer än tidigare skolan har fått internationella kontakter eleverna har fått internationella kontakter elevernas förståelse av främmande kulturer har ökat meningsfulla och lyckade projekt ökar för sin del arbetstrivseln bland skolans personal. Erfarenheter av nordiskt elev- och lärarutbyte CIMO har i år också undersökt skolverksamhet ur ett nordiskt perspektiv: Katariina Rahikainen har utrett effekterna av Pohjola- Nordens skolverksamhet. Studien omfattade alla elever som deltog i studieresor finansierade av Pohjola-Norden under åren 2002 2008. Dessutom riktade sig undersökningen till lärare som deltog i lärarutbyte åren 2004 2008 (lärarstipendiater). Enligt utredningen inverkade studieresan och lärarutbytet på deltagarnas personliga utveckling. I synnerhet studerande vid yrkesläroanstalter och finskspråkiga gymnasister som gick i skola i Sverige i fyra veckor (långtidsstipendiater) ansåg att deras karriärs- och studiemöjligheter hade förbättrats något. Studiens deltagare tillfrågades också om resan hade någon inverkan på hur de upplever det nordiska. Den nordiska känslan ökade mest bland lärarna, vilket troligen beror på att samarbete med kolleger är viktigt med tanke på att upprätthålla nordiska kontakter. Studieresorna hade också ett klart samband med förbättrade språkkunskaper. Utredningen är en del av en pro gradu-evalueringsstudie som skrivs vid Helsingfors universitet. Studien publiceras bland annat på CIMOs webbtjänst www.cimo.fi hösten 2009. Källa: Katariina Rahikainen 2009. Erfarenheter av nordiskt elev- och lärarutbyte. En evalueringsstudie. FAKTAA. INFORMATION OCH STATISTIK 11
Samplaneringen har ökat i skolan 2,5 Internationaliseringen syns mer än tidigare i läroplanen 2,7 Skolan har tagit i bruk nya undervisningsmetoder eller läromedel 2,5 Det satsas numera mera på lärarfortbildningen 2,2 Internationalisering syns mer än tidigare i olika ämnen 2,8 Skolans språkprogram har utvidgats 1,8 Personalens IT-färdigheter har förbättrats Skolans allmänna atmosfär har förbättrats Samarbetet bland skolans hela personal har ökat Undervisningens kvalitet har ökat 2,5 2,6 2,5 2,5 Samarbetet mellan skolan och utbildningens huvudman har ökat 2,2 Samarbetet mellan skolans personal och ledning har ökat 2,5 Internationalisering har blivit en bestående del av skolans verksamhetskultur Det mångkulturella och tolerans har blivit en del av skolans vardag Skolan har förbundit sig att främja internationalisering mer än tidigare 3,0 3,0 3,0 En ny verksamhetsform/ ett nytt arbetssätt har införts i skolan 2,7 Figur 4. De direkta effekterna av internationell verksamhet på skolans vardag bedömdes som högst ganska stora. 1 = inte alls, 2 = i liten mån, 3 = i ganska stor mån, 4 = i stor mån 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5 4,0 12 FAKTAA. INFORMATION OCH STATISTIK
De som deltog i utredningen upplevde att det var svårt att bedöma effekterna av den internationella verksamheten. Dessutom påpekades det att det ofta inte finns tillräckligt med tid exempelvis för en evaluering av projekten i efterhand. Man är också mycket försiktig i bedömningen av effekterna i skolorna, vilket inte nödvändigtvis betyder att den internationella verksamheten inte skulle ha någon inverkan på arbetet inom skolorganisationen. Ofta går det så att när det internationella samarbetsprojektet har avslutats, koncentrerar sig skolan på andra saker utan att reflektera över vad man uppnådde med projektet. Projekt som följer på varandra men inte tycks ha någon inbördes kontinuitet eller ge något meningsfullt bidrag till skolans verksamhet, leder inte heller till bestående förändringar i verksamheten. Den internationella verksamheten koncentreras fortfarande till stor del på några lärares ansvar, vilket också gör att verksamhetens effekter begränsas. Bedömningen av effekterna kan också ha påverkats av att de flesta som svarade på enkäten var rektorer, som inte nödvändigtvis deltar i verksamheten i lika hög grad som lärarna. Trots att det upplevdes som svårt att bedöma de direkta effekterna, har den internationella verksamheten lett till många bestående förändringar i skolans vardag. De vanligaste aspekterna som kom fram i undersökningen var att elevernas och personalens språkkunskaper har blivit mångsidigare, skolans matkultur har utvecklats, elevernas studiemotivation har förbättrats och fadderbarnsverksamhet har blivit bestående. En speciellt viktig faktor som nämndes var stödjande av lärarnas välmående meningsfulla projekt ökar också arbetstrivseln bland skolans personal. Dessutom ökar internationell växelverkan uppskattningen av skolsystemet i det egna landet. Jag tycker att projektet har gett en förståelse för hur vi placerar oss i den här europeiska skolvärlden, som är den vi närmast har kontakter till. Man kan alltså ställa sina egna saker i proportion på en större skala. Många grundläggande saker är ju så oerhört välordnade i Finland. Å andra sidan kan vi säkert ge andra partnerskolor information om sådant som vi har upplevt att fungerar. Men jag har nog den uppfattningen att vårt system värdesätts i alla skolor som vi har haft kontakt med. Visst har vi något att ge dem. Många av de ovan nämnda sakerna har gått framåt, men inte bara tack vare internationell verksamhet, utan överlag tack vare en entusiastisk personal som är engagerad i sitt arbete och har utvecklat undervisningen. Internationaliseringen har kommit med som ett trevligt tillägg och en ny idékälla. - Lärare som svarade på enkäten - Rektor åk 1 6 FAKTAA. INFORMATION OCH STATISTIK 13
14 FAKTAA. INFORMATION OCH STATISTIK
Effekterna ökar om den internationella verksamheten är systematisk och resultaten sprids 5 Enligt undersökningen stannar erfarenheterna som man fått av internationell verksamhet allt som oftast inom den egna skolans väggar. Det tycks exempelvis inte vara särskilt vanligt att man informerar om projektens resultat externt utanför skolan. Respondenterna påpekar dock också själva vikten av aktiv informationsspridning men på grund av tidsbrist blir detta ofta ogjort. Om skolan har en egen internationaliseringsstrategi och om den internationella verksamheten har integrerats i skolans arbetsplan är effekterna av verksamheten större. Effekterna ökar också när skolans hela personal deltar jämlikt i verksamheten. I praktiken faller dock de internationella aktiviteterna mycket ofta på några entusiastiska lärares lott. Deltagarna i den internationella verksamheten har sinsemellan utbytt information och erfarenheter Deltagarna i den internationella verksamheten sprider sina erfarenheter till andra i skolan Erfarenheterna har också spridits till andra skolor Erfarenheterna har spridits externt t.ex. till hemmen och intressegrupper 3,0 2,9 2,3 2,4 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5 4,0 Figur 5. Åsikter om spridning av erfarenheter, 1 = inte alls, 2 = i liten mån, 3 = i ganska stor mån, 4 = i stor mån FAKTAA. INFORMATION OCH STATISTIK 15
6 Internationell verksamhet beror på såväl attityder som resurser Undersökningen visar att deltagandet i internationell verksamhet beror på både resurser och attityder. 70 procent av respondenterna ansåg att deltagandet är en resursfråga. En lite större grupp, 85 procent, menade att deltagandet hänger på attityder; av dem ansåg en tredjedel till och med att deltagande i internationell verksamhet inte alls är beroende av resurser utan att det är en ren attitydfråga. Och det som är förvånande jag talar inte om vår skola, utan mer allmänt är det att man bara ser arbetsmängden och inte alls behållningen, man förstår inte nyttan av det. - Lärare åk 7 9 Alla skolor är dock inte intresserade av internationell verksamhet, utan väljer att inte alls delta i den. Undersökningen visade att det kan bero bland annat på följande orsaker: internationell verksamhet sker mest utanför den officiella arbetstiden arbetets ojämlika fördelning det är mycket arbete, men å andra sidan avundas de aktiva internationell verksamhet intresserar inte elevernas föräldrar verksamheten tar resursers av skolans grundläggande uppgift man ser inte nyttan av internationell verksamhet internationalisering upplevs inte som nödvändig med tanke på skolans utveckling tidigare verksamhet har gett dåliga erfarenheter skolans ledning stöder inte internationell verksamhet. I synnerhet skolor som inte är så aktiva inom internationell verksamhet framhöll tidsbrist som ett hinder för deltagande. Dessutom är de mer missnöjda än övriga respondenter med stödet från kommunen och skolans ledning. 16 FAKTAA. INFORMATION OCH STATISTIK
Skolan har fått tillräckliga ekonomiska resurser för internationell verksamhet 2,3 Våra personresurser är inte tillräckliga för internationell verksamhet 2,6 Skolans ledning stöder internationalisering 3,6 Kommunen och kommunens beslutsfattare har stött internationalisering 2,9 Skoldirektören har en positiv attityd till skolans internationella verksamhet 3,3 Skolan har fått tillräcklig information om internationella möjligheter Tidsbrist hindrar deltagande i internationell verksamhet 3,1 3,0 Kommunens och skolväsendets stöd är en viktig sporre för internationell verksamhet 3,6 Den internationella verksamhetens mål har definierats tillräckligt tydligt i läroplansgrunderna 2,8 Den internationella verksamheten stöder läroplanens mål tillräckligt väl 3,3 Figur 6. Åsikter om tillräckligheten av stöd och resurser 1 = helt av annan åsikt, 2 = delvis av annan åsikt, 3 = delvis av samma åsikt, 4 = helt av samma åsikt FAKTAA. INFORMATION OCH STATISTIK 17
7 Internationell verksamhet har också överraskande effekter på skolans vardag De som deltog i utredningen hade också stött på många oförutsedda effekter av den internationella verksamheten. Exempelvis de personliga kontakter som de har fått genom verksamheten var en positiv överraskning för många. som svarade på enkäten. Detta korstryck har också tärt på motivationen bland några av dem som deltagit i arbetet och samtidigt hindrar det för sin del att nya personer söker sig till internationell verksamhet. Verksamhetens överraskande effekter tycks dock oftast vara negativa. De starkaste icke-önskade effekterna som kom fram var internationellt aktiva lärares erfarenheter av kollegernas avund vissa betraktar fortfarande internationell verksamhet som ett extra nöje och en möjlighet att resa för skolans pengar. Dessutom hade det extra arbete som verksamheten medförde och som man också var tvungen att göra på fritiden överraskat många av dem Jag tippar att när man planerar de här projekten, så kan man inte ens ana vad allt de för med sig. Jag påstår att de har större effekt än vad man har tänkt sig. - Lärare åk 7 9 18 FAKTAA. INFORMATION OCH STATISTIK
Vilken typ av internationell verksamhet är nyttigast? 8 Internationell verksamhet upplevs som meningsfull av flera olika orsaker. Internationell verksamhet ska vara Internationell verksamhet ska inte vara avsedd för hela personalen och alla elever en integrerad del av skolarbetet och en kontinuerlig process frivillig för deltagarna och utgå från deras eget intresse formulerad till en strategi och ingå i grunderna för läroplanen koordinerad verksamhet (koordinator för internationell verksamhet i kommunen och/eller skolan) öppen och sådan att erfarenheterna från den sprids till alla stödd och godkänd av skolans ledning. några få lärares knåpande lösryckta projekt som stör det grundläggande arbetet och belastar personalen obligatorisk verksamhet alla är inte motiverade känd bara för dem som deltar i den. Utredningens styrgrupp Irma Garam, ledande sakkunnig, CIMO, styrgruppens ordförande Mikko Nupponen, chef för resultatområde, CIMO Nina Rekola, enhetschef, CIMO Nina Eskola, ledande sakkunnig, CIMO Tytti Voutilainen, programsakkunnig, CIMO Juha Karvonen, utvecklingschef Kommunförbundet Leena Liusvaara, områdesrektor, Salo stad Paula Mattila, undervisningsråd, Utbildningsstyrelsen Sakkunnig Siru Korkala arbetar inom CIMOs enhet för Informationstjänster och hennes ansvarsområde är forsknings- och utredningsverksamhet kring internationalisering inom den allmänbildande och yrkesinriktade utbildningen samt vuxenutbildningen. FAKTAA. INFORMATION OCH STATISTIK 19
Centret för internationell mobilitet och internationellt samarbete CIMO är en expert- och serviceorganisation underställd undervisningsministeriet, som främjar internationell växelverkan inom utbildning, arbetsliv och kultur samt bland ungdomar. CIMO administrerar och genomför olika stipendie- och utbytesprogram och ansvarar för det nationella genomförandet av utbildnings- och ungdomsprogram inom Europeiska unionen samt för information om programmen Kultur och Ett Europa för medborgarna. Dessutom främjar CIMO undervisning i finska språket och kulturen vid utländska universitet. CIMOs övriga centrala uppgifter är att samla, bearbeta och förmedla information inom dess verksamhetsområde för olika kundgruppers behov. Libris Oy 10/2009/1000. Bilder: Hannu Piirainen, Janne Westerlund och Satu Haavisto. CIMOs forsknings- och utredningsverksamhet producerar information till stöd för planering och utveckling av internationellt utbildningssamarbete. Man statistikför internationell studentmobilitet och utför olika utredningar om utbildningens internationalisering och aktuella teman inom internationellt utbildningssamarbete. FAKTAA Information och statistik är en publikationsserie som presenterar resultat från CIMOs forsknings- och utredningsverksamhet i ett kortfattat format. FAKTAA-publikationerna ges ut i både tryck och pdf-format på CIMOs webbtjänst. Rapporterna (pdf) publiceras i serien Tietoa ja tilastoja på CIMOs webbtjänst: www.cimo.fi Julkaisut ja tilastot Tutkimukset ja selvitykset. FAKTAA 1/2009 har redigerats av Tiina Lehmusvaara. ISSN 1798-3649 (tryckt) ISSN 1798-3657 (pdf) ISBN 978-951-805-304-3 ISBN 978-951-805-305-0 (pdf) Publikationen har fått Europeiska kommissionens stöd. Kommissionen ansvar inte för innehållet i publikationen.