Faktaa. Internationell mobilitet vid yrkesläroinrättningar och högskolor B 2009 INFORMATION OCH STATISTIK

Transkript

1 Faktaa. INFORMATION OCH STATISTIK 3B 2009 IRMA GARAM och siru korkala: Internationell mobilitet vid yrkesläroinrättningar och högskolor 2008 Kansainvälisen liikkuvuuden ja yhteistyön keskus Centret för internationell mobilitet och internationellt samarbete Centre for International Mobility

2 IRMA GARAM och siru korkala: Internationell mobilitet vid yrkesläroinrättningar och högskolor 2008 Bakgrund Internationell mobilitet bland studerande och lärare är en central del av den internationella utvecklingen inom yrkesutbildning och högre utbildning. Europeiska unionens utbildningsprogram högskoleutbildningens Erasmus från 1992 och yrkesutbildningens Leonardo da Vinci från 1995 har för sin del breddat de finländska läroinrättningarnas möjligheter till internationellt samarbete. I och med dem har allt fler studerande och lärare kunnat vistas i ett främmande land som del av sina studier eller sitt arbete. Samtidigt har organisationen av den internationella verksamheten vid läroinrättningarna blivit mer systematisk och målinriktad. Att öka och underlätta studenternas och lärarnas rörlighet är centrala mål i processen för europeiskt undervisningssamarbete, det vill säga Bolognaprocessen som startade 1999 för högskoleutbildnings del och yrkesutbildningens Köpenhamnsprocess som inleddes FAKTAA. INFORMATION OCH STATISTIK

3 Ett bevis på rörlighetens centrala roll i internationaliseringsutvecklingen är också de nationella mobilitetsmålen. Undervisningsministeriets utvecklingsplan för utbildning och forskning 1 har som internationaliseringsmål för yrkesutbildningen att studenternas och undervisningspersonalens rörlighet ska öka med 30 procent till På motsvarande sätt innehåller högskolornas internationaliseringsstrategi 2 målet att 2015 ska 8 procent av yrkeshögskolornas och 6 procent av universitetens studerande årligen delta i en utlandsperiod på minst en vecka och motsvarande mängd utbytesstuderande ska komma till Finland. Information om trender, volymer och olika aktörer inom internationell mobilitet är viktig för verksamhetens utveckling. Centret för internationell mobilitet och internationellt samarbete CIMO strävar för sin del efter att svara på detta informationsbehov genom att årligen sammanställa och publicera statistik över internationell rörlighet vid yrkesläroinrättningar och högskolor. CIMO har sammanställt uppgifter från universiteten och yrkeshögskolorna sedan 1998 och från yrkesläroinrättningarna sedan Dessförinnan ansvarade Utbildningsstyrelsen för statistikföringen av internationell mobilitet inom yrkesutbildningen. I detta nummer av Faktaa Information och statistik presenteras och analyseras resultaten från rapporterna Kansainvälinen liikkuvuus ammatillisissa oppilaitoksissa 2008 och Kansainvälinen liikkuvuus yliopistoissa ja ammattikorkeakouluissa 2008 som CIMO har publicerat. Rapporterna i sin helhet har publicerats i pdf-format på finska i serien Tietoa ja tilastoja (2/2009 och 3/2009). De finns på adressen Julkaisut ja tilastot Tutkimukset ja selvitykset Tietoa ja tilastoja -raportit. I den här publikationens första kapitel diskuteras den generella utvecklingen inom yrkesutbildningens och den högre utbildningens internationella mobilitet under de senaste åren, dess fördelning mellan olika regioner i Finland samt samarbetsregioner utomlands. Det andra kapitlet fokuserar på yrkesutbildningens och det tredje på högskolornas internationella rörlighet Utvecklingsplanen för utbildning och forskning Undervisningsministeriet 2 Högskolornas internationaliseringsstrategi Undervisningsministeriet FAKTAA. INFORMATION OCH STATISTIK 3

4 4 FAKTAA. INFORMATION OCH STATISTIK

5 Perspektiv och utvecklingslinjer Den internationella studentmobiliteten ökar Sett ur ett längre tidsperspektiv har studentmobiliteten vid såväl yrkesläroinrättningarna som högskolorna vuxit. Utvecklingen tycks alltså överensstämma med målen i Utvecklingsplanen för utbildning och forskning. Tillväxten inom båda sektorerna har dock varit ojämn och tidvis till och med stannat upp. Vid yrkesläroinrättningarna går riktningen på den internationella rörligheten klart från Finland till utlandet: årligen åker det ungefär dubbelt fler studerande ut i världen från finländska läroinrättningar än det kommer studerande hit. Antalet utresande studenter är nu 1 661, det vill säga 45 procent fler än 2002, de inkommande är 1 010, alltså 67 procent fler ökade antalet utresande markant, då fler studerande än året innan åkte utomlands Från Finland Till Finland Mobilitetens utveckling vid yrkesläroinrättningarna FAKTAA. INFORMATION OCH STATISTIK 5

6 Antalet studerande som åker utomlands från högskolorna i Finland har sedan början av 2000-talet ökat med näsan personer, det vill säga 26 procent. Trenden vände neråt 2007 när antalet utresande minskade med ungefär 400 studerande jämfört med året innan. Minskningen tycks dock ha varit ett kortvarig fenomen, för finländarnas utbytesstudier har börjat öka igen. Mängden högskolestuderande som kommer till Finland har ökat i en jämnare och snabbare takt; sedan början av 2000-talet har mängden nästan fördubblats. År 2007 vände utbytesbalansen till Finlands fördel: sedan dess har det årligen kommit fler utbytesstuderande till högskolorna i Finland än vad det åker utomlands härifrån. Antalet högskolestuderande som kommer till Finland ökar snabbast: det har nästan fördubblats sedan början av 2000-talet Från Finland Till Finland Utvecklingen av mobiliteten vid högskolorna FAKTAA. INFORMATION OCH STATISTIK

7 Vad är internationell mobilitet och hur statistikförs den? Internationell mobilitet innebär att studerande eller personal vid läroinrättningar arbetar eller studerar utomlands. I statistiken som presenteras här ingår fysisk mobilitet siffrorna visar hur många personer som konkret har rest från Finland utomlands och från utlandet till Finland för att studera eller arbete under en viss tid. Studenterna har varit utomlands bl.a. på studentutbyte eller för att bekanta sig med arbetslivet genom en period av inlärning i arbete eller praktik. Utlandsvistelsens längd varierar från några veckor till ett helt läsår: yrkesstuderande är i regel kortare perioder utomlands, högskolestuderande längre. Studerande som avlägger en hel examen utomlands ingår inte i denna statistik. Läroinrättningarnas personal besöker andra länder exempelvis på resor inom ramen för samarbetsprojekt och på förberedande besök eller för att undervisa eller delta i andra typer av arbetslivsperioder. Statistiken från yrkesutbildningen och från högskoleutbildning samlas enligt rätt så olika kriterier. På yrkessidan omfattar statistiken studerande som avlägger grundutbildning på ungdomsstadiet och lärare och annan personal som arbetar inom den. Läroavtalsutbildningen och yrkesutbildningen för vuxna ingår inte i siffrorna. Statistiken över mobiliteten bland yrkesläroinrättningarnas personal 2008 inkluderar resor som räckte minst 5 dagar. Tidigare beaktades inte resans längd, vilket kan vara förklaringen till att antalet utresande har minskat. För studenternas del har utbyten på minst 2 veckor räknats som långa utbyten, medan utlandsperioder kortare än detta ingår i kategorin korta utbyten. För dem som kommer till Finland har längden på utbytet som ingår i statistiken inte definierats. Statistiken för högskolestuderande omfattar utbytesstudier och praktik som ingår i examen. Statistiken som diskuteras här inkluderar bara långa utbytesperioder på minst 3 månader. Denna publikation behandlar inte mobiliteten bland högskolornas lärare och övriga personal. Information om yrkeshögskolelärares utlandsperioder finns i CIMOs rapport Tietoa ja tilastoja 3/2009. Statistik över mobiliteten bland universitetens lärare och forskare finns i Undervisningsministeriets databas KOTA. FAKTAA. INFORMATION OCH STATISTIK 7

8 Från Finland Till Finland Södra Finlands län 12,1 4,9 Västra Finlands län 10,4 3,6 Östra Finlands län 10,2 7,6 Uleåborgs län 11,1 3,1 Lapplands län 10,7 16,9 Alla län totalt 11,1 5,2 Yrkesläroinrättningarnas studentmobilitet per län, % Från Finland Till Finland Uni YH Uni YH Södra Finlands län 26,8 12,2 28,2 10,0 Västra Finlands län 24,6 13,9 27,5 11,5 Östra Finlands län 17,2 10,2 21,1 10,0 Uleåborgs län 16,5 7,8 28,1 13,6 Lapplands län 23,5 11,2 29,9 9,4 Alla län totalt 23,9 12,2 27,2 10,7 Högskolornas studentmobilitet per län, % 1.2 Utländska studerande dras norrut Graden av internationell mobilitet varierar på olika håll i Finland. Ett gemensamt drag för yrkesläroinrättningarna och högskolorna är att de som ligger i norra Finland i genomsnitt tar emot fler utländska studerande än de som ligger längre söderut. Detta syns tydligt vid yrkesläroinrättningarna i Lapplands län, som har lyckats locka till sig betydligt fler inkommande utbytesstuderande än övriga skolor har gjort. Lappland tar också emot många universitetsstuderande, medan det för yrkeshögskolornas del kommer mest utländska studenter till läroinrättningarna i Uleåborgs län. Däremot skickar inte läroinrättningarna i norra Finland ut sina egna studerande lika aktivt: speciellt lata med att åka utomlands tycks studerande vid yrkeshögskolorna i Uleåborgs län vara. Bland studerande vid yrkesläroinrättningar åker flest studerande utomlands från Södra Finlands och Uleåborgs län, bland högskolestuderande från Södra Finlands och Västra Finlands län. Yrkesläroinrättningarna i Lapplands län har lyckats locka klart flera utländska studerande än skolor i andra regioner. Hur räknas mobilitetsaktiviteten? Läroinrättningarnas mobilitetsaktivitet räknas genom att relatera antalet utbytesstuderande till antalet nya studerande samma år. Talet visar hur stor procentandel läroinrättningens utresande eller inkommande utbytesstuderande utgör av antalet nya studerande. Uppgifterna om nya studerande vid yrkesläroinrättningarna har fåtts från Statistikcentralen och om nya studerande vid universiteten och yrkeshögskolorna ur databaserna KOTA och AMKOTA. 8 FAKTAA. INFORMATION OCH STATISTIK

9 Vad gör Finland och norr intressant? Finland är ett attraktivt land för utbytesstuderande av många orsaker. De finländska högskolorna erbjuder mycket och mångsidig undervisning på engelska inom olika ämnen. I praktiken kan man studera på engelska vid alla högskolor i Finland. De utländska studenterna tas också väl om hand infrastrukturen för utbytesstudier fungerar väl och allt praktiskt sköts flexibelt. Enligt en enkät som gjorts bland högskolornas utländska utbytesstuderande 1 anses Finland vara ett intressant utbytesmål som förenar modern teknologi och exotik. Finland upplevs både som ett modernt föregångarland med ett välfungerande samhälle och högklassig utbildning, och som ett lagom annorlunda och exotiskt mål. Ju längre norrut man kommer, desto mer betonas det annorlunda och exotiska. Många utbytesstudenter vid läroinrättningarna i Lapplands län får en unik möjlighet att pröva på livet vid Polcirkeln. Jaana Severidt och Outi Snellman vid Lapplands universitet och Hellevi Leppiaho vid yrkeshögskolan i Rovaniemi tror att deras läroinrättningar också är attraktiva tack vare en profil som sammanhänger med det nordliga läget och ett internationellt undervisningsutbud som baserar sig på den. Båda högskolorna har också satsat på välfungerande studentservice. Det goda ryktet hos små, men internationella kampus har spritt sig världen via utbytesstuderande som återvänt hem. Pia Leinonen vid Lapplands yrkesläroinrättning tror att regionens popularitet också beror på att läroinrättningen vill bedriva och utveckla internationellt samarbete. Lapplands yrkesläroinrättning har väletablerade samarbetsnätverk med utländska skolor och fungerande kontakter också till företag inom sina branscher, vilket exempelvis gör det lättare att hitta platser för inlärning i arbetet för inkommande utbytesstuderande. 1 Hietaluoma, Hanna: Why Finland. Undersökning av orsakerna till att utländska utbytesstuderande sökt sig till finländska högskolor. CIMO Publications 3/2001. FAKTAA. INFORMATION OCH STATISTIK 9

10 1.3 Mest studentutbyte med europeiska partner Europacentreringen är speciellt framträdande inom yrkesutbildningen, där i praktiken alla (99 %) av de inkommande utbytesstudenterna kommer från de europeiska länderna. Även en absolut majoritet (95 %) av de utresande studenterna åker till Europa, ett fåtal väljer dock Asien eller Afrika. Från Finland Till Finland Asien 3,00 0,64 Afrika 1,30 0,20Eu Europa 94,80 98,60 Latinamerika och Karibien 0,25 0,00 Nordamerika 0,50 0,52 Oceanien 0,15 0,04 Totalt 100,00 100,00 Mobiliteten inom yrkesutbildningen är mycket Europacentrerad, inom den högre utbildningen har Europas betydelse minskat de senaste åren. Studentmobilitet vid yrkesläroinrättningarna per världsdel, % Vid högskolorna har Europas betydelse som hemeller målregion för utbytesstuderande minskat något under de senaste åren. Samtidigt har speciellt Asiens andel ökat. Utvecklingen har varit tydligare bland studerande som reser från Finland: år 2000 åkte 77 % av de utresande till Europa, medan bara 68 % av dem som reste ut 2008 gjorde det. Samtidigt ökade Asiens andel från 9 till 15 procent. Också Afrika och Nordamerika har blivit något populärare under de senaste åren. Från Finland Till Finland Asien 14,5 9,30 Afrika 3,60 1,10Eu Nordamerika 8,00 3,00 Latinamerika och Karibien 3,00 1,50 Europa 67,80 84,40 Oceanien 2,50 0,40 Okänd 0,60 0,30 Totalt 100,00 100,00 Studentmobilitet vid högskolorna per världsdel, % 10 FAKTAA. INFORMATION OCH STATISTIK

11 Asien får en allt viktigare roll i det internationella utbildningssamarbetet Utbildningsstyrelsen beviljar yrkesläroinrättningar anslag för internationell verksamhet enligt ministeriets linjedragningar också för samarbete utanför Europa enligt ministeriets linjedragningar. De senaste åren har 15 procent av anslaget inriktats på samarbete med Asien. Undervisningsministeriet har publicerat ett handlingsprogram för samarbete med Asien inom högre utbildning, där man hoppas att Asienkompetens och samarbete med asiatiska länder ska vara ett fokusområde inom högskolornas internationalisering. Kina är den vanligaste samarbetspartnern och det vanligaste mållandet i Asien. Från yrkesläroinrättningar åkte 164 och från högskolor studerande till Asien; i båda grupperna hade en fjärdedel Kina som sitt målland. Också 95 lärare inom yrkesutbildningen reste till Asien, av dem åkte nästan hälften till Kina. På motsvarande sätt kom det totalt 835 studerande från asiatiska länder till Finlands högskolor, av dessa nästan en tredjedel från Kina. Mellersta Österbottens yrkeshögskola och Ylivieska yrkesinstitut har samarbetat aktivt med Kina och speciellt Shanghai i över 10 år. Mellersta Österbottens yrkeshögskola koordinerar ett utbyte med Kina, där över 100 studerande inom olika ämnen från finländska yrkeshögskolor årligen åker för att studera i tre månader vid universitet i Shanghaiområdet. Utöver studier i det egna ämnet omfattar studieperioden i regel också undervisning i det kinesiska språket och den kinesiska kulturen. Ylivieska yrkesinstitut deltar för sin del i ett projekt som koordineras av Kalajokilaakso utbildningssamkommun, där studerande och lärare från olika ämnen sänds på en period för inlärning i arbete till Shanghaiområdet. Studenternas utlandsperiod är 4 10 veckor; närvårdarstudenterna arbetar på daghem, medan studerande inom företagsekonomi, administration och turism arbetar på företag eller praktikhotell i regionen. När det exotiska Lappland intresserar utländska studerande som kommer till Finland, upplever de utresande finländska studenterna att Kina lockar för att det är så annorlunda. Hannele Teir från Mellersta Österbottens yrkeshögskola säger att Kina är ett populärt mål bland studenterna. Shanghai är en häftig upplevelse det är en kosmopolitisk stad där det händer något hela tiden. Stadens puls smittar av sig. Det går inte studera och arbeta i Kina utan att beakta den annorlunda kulturen. Anssi Räsänen från Ylivieska yrkesinstitut lyfter fram bland annat de strikta sederna och bruken samt hierarkin som exempelvis reglerar vem man ska skaka hand med först och hur man ska agera med personer i olika positioner. Teir tror ändå att man med en typisk finsk personlighet klarar sig bra i landet helt enkelt med normalt gott uppförande: i Kina uppskattas ödmjukhet och det är ingenting konstigt med att vara tystlåten. Hannele Teir betonar att man inte lär sig språket eller kulturen i Kina på en kort utbytesperiod. Men under den kan man få upp ögonen för om man verkligen är intresserad av Kina. Många som deltagit i utbytet har återvänt till landet och vissa har fått jobb med uppdrag som relaterar till Kina. FAKTAA. INFORMATION OCH STATISTIK 11

12 12 FAKTAA. INFORMATION OCH STATISTIK

13 Internationell mobilitet vid yrkesläroinrättningarna Yrkesutbildningen i siffror Under statistikåret 2008 fanns det i Finlands fastland studerande inom läroplansbaserad yrkesutbildning. De nya studerandena detta år uppgick till personer. Det största utbildningsområdet var teknik och kommunikation med 43 % av alla studerande. 15 % av studenterna fanns inom social- och hälsovårdsområdet, 12 % inom turism-, kosthålls- och ekonomibranschen. Källa: Statistikcentralen Från Finland åkte studerande (5 % av nya studerande) på långvarigt utbyte studerande (6 % av nya studerande) på kortvarigt utbyte 24,7 % fler studerande (1 059 st.) än föregående år. Till Finland kom studerande (5 % av nya studerande) 23,2 % fler studerande (472 st.) än föregående år. Från Finland åkte lärare och övrig personal 16 % färre (307 personer) än föregående år Till Finland kom lärare eller övrig personal 19,7 % färre (384 personer) än föregående år 2.1 Stora regionala skillnader i mobilitetsaktiviteten Av landskapen är det läroinrättningarna i Nyland som både skickar ut och tar emot mest studerande och undervisningspersonal. Detta är förståeligt, eftersom det numerärt finns flesta läroinrättningar i regionen. Också till Lappland kommer det många utländska studerande, medan Birkaland för sin del tar emot många lärare och övrig personal. Bilden av mobilitetens spridning ändras när man ställer antalet utresande och inkommande studerande i proportion till antalet nya studerande inom yrkesutbildningen samma år. Enligt denna beräkning skickar Östra Nyland och Mellersta Österbotten mest studerande utomlands. Aktiviteten i dessa landskap ökar speciellt tack vare de svenskspråkiga FAKTAA. INFORMATION OCH STATISTIK 13

14 läroinrättningarna som gör kortvariga besök framför allt till Sverige. Tröskeln för att åka utomlands tycks alltså vara lägre för svenskspråkiga studerande. Studerande från Finland Studerande till Finland Lärare från Finland Lärare till Finland Södra Karelen 1,5 1,0 1,9 1,6 Södra Österbotten 5,4 3,3 4,2 1,9 Södra Savolax 2,7 7,8 3,9 6,6 Östra Nyland 4,3 2,4 2,7 2,4 Kajanaland 1,4 2,3 2,7 1,8 Egentliga Tavastland 4,4 2,8 1,9 2,9 Mellersta Österbotten 4,3 4,8 9,6 5,6 Mellersta Finland 7,3 4,5 5,4 6,2 Kymmenedalen 4,4 5,3 3,2 6,9 Lappland 4,5 15,1 8,2 7,6 Birkaland 7,7 6,0 7,5 10,5 Österbotten 2,2 1,7 2,6 1,4 Norra Karelen 4,5 5,3 5,1 4,3 Norra Österbotten 8,9 3,9 7,6 6,8 Norra Savolax 4,5 5,7 5,4 5,0 Päijänne-Tavastland 4,8 4,4 2,3 7,4 Satakunda 1,8 1,7 2,5 2,4 Nyland 20,2 19,0 18,4 13,0 Egentliga Finland 5,1 3,1 4,7 6,4 Totalt Mobilitetens spridning enligt landskap 2008 (%) Studerande från Finland Studerande till Finland Södra Karelen 7,3 2,3 Södra Österbotten 13,4 3,9 Södra Savolax 9,5 12,8 Östra Nyland 29,7 0,9 Kajanaland 10,7 8,5 Egentliga Tavastland 12,2 3,7 Mellersta Österbotten 25,5 13,4 Mellersta Finland 14,5 4,2 Kymmenedalen 13,7 7,7 Lappland 10,7 16,9 Birkaland 9,8 3,6 Österbotten 7,4 2,6 Norra Karelen 12,7 6,9 Norra Österbotten 11,1 2,3 Norra Savolax 8,9 5,2 Päijänne-Tavastland 13,0 5,6 Satakunda 4,5 2,0 Nyland 10,8 5,3 Egentliga Finland 7,4 2,1 Totalt 11,1 5,2 Studentmobilitet enligt landskap i förhållande till nya studerande samma år (%) Tröskeln för att åka utomlands tycks vara lägre för svenskspråkiga studerande. 14 FAKTAA. INFORMATION OCH STATISTIK

15 2.2 Stora skillnader mellan utbildningsområdena Antalet utlandsperioder är störst inom stora utbildningsområden. Flest utresande finns det inom teknik och kommunikation, med en andel på 24 % av alla utresande. Därnäst följer turism-, kosthållsoch ekonomibranschen (19,5 %) samt social-, hälso- och idrottsområdet (19,1 %). Antalet deltagare i utbytet är störst inom stora utbildningsområden, men i relation till antalet nya studerande blir bilden en annan. Om man ställer antalet utresande studerande i proportion till antalet nya studerande samma år, stiger naturbruks- och miljöområdet samt kulturen till utbildningsområden som skickar ut många studerande. Däremot är teknik och kommunikation inte ett särskilt aktivt område enligt detta sätt att mäta utbytet. Även områden med lågt studentantal kan alltså vara internationella. Bland lärare och övrig personal är utlandsperioder vanligast inom utbildningsområdet övrig utbildning, som omfattar bland annat läroinrättningarnas administrativa personal och språklärare. Näst mest internationell mobilitet förekommer bland lärare inom teknik och kommunikation. Studerande från Finland % av nya studerande Humanistiska och pedagogiska 45 5,4 området Kultur 287 7,8 Företagsekonomiska 274 5,2 och administrativa området Naturvetenskapliga området 44 2,4 Teknik och kommunikation 586 2,9 Naturbruks- och miljöområdet 242 8,9 Social-, hälso- och idrottsområdet 461 6,4 Turism-, kosthålls- och ekonomi ,8 område Övrig utbildning 6 1,2 Långvarig studentmobilitet enligt utbildningsområde i förhållande till nya studerande samma år (%) Lärare från Finland % Humanistiska och pedagogiska 11 0,7 området Kultur ,9 Företagsekonomiska ,6 och administrativa området Naturvetenskapliga området 17 1,1 Teknik och kommunikation ,3 Naturbruks- och miljöområdet 147 9,2 Social-, hälso- och idrottsområdet ,2 Turism-, kosthålls- och ekonomi ,9 område Övrig utbildning ,2 Mobilitet bland lärare och övrig personal enligt utbildningsområde 2008 (%) FAKTAA. INFORMATION OCH STATISTIK 15

16 2.3 Närområdena intresserar studerande och Mellaneuropa lärare Mobiliteten inom yrkesutbildningen koncentreras mest till Europa: de populäraste målländerna bland studerande, lärare och övrig personal som åker från Finland ligger alla i Europa, likaså kommer man hit från europeiska länder. Flest studerande åkte till Estland och Sverige och flest kom från Tyskland och Frankrike. Det förefaller att man åker på kortvariga utbyten till närområdena, medan längre utbyten i regel går till länder längre bort. 90 % av resorna till Estland och 77 % av dem till Sverige var kortare än två veckor. Också Ryssland är populärt som mål just för korta utbyten: 82 % av utbytena dit var kortvariga. För långvariga utbyten är Spanien det populäraste mållandet, där 89 % av utbytesstudenterna var i minst två veckor. Trots att finländska studerande gärna åker till grannländerna, ligger dessa inte bland de tre länder som skickar mest studerande till Finland. Finland är populärare bland studerande från Mellaneuropa. Bland lärare och övrig personal är grannländerna inte lika populära målländer som bland studerande. Majoriteten av besöken går till Tyskland och på motsvarande sätt är tyskarna de vanligaste besökarna i Finland. Målland Utresande Hemland Inkommande Estland 950 Tyskland 444 Sverige 794 Frankrike 321 Spanien 542 Spanien 178 Tyskland 513 Ryssland 156 Frankrike 371 Sverige 148 Nederländerna 288 Italien 139 Storbritannien 261 Norge 132 Ryssland 186 Nederländerna 131 Norge 150 Storbritannien 127 Ungern 150 Ungern 122 De 10 vanligaste mål- och hemländerna för utresande studerande från Finland respektive inkommande studerande till Finland Målland Utresande Hemland Inkommande Tyskland 168 Tyskland 239 Nederländerna 121 Frankrike 141 Ryssland 115 Ryssland 126 Spanien 110 Sverige 118 Frankrike 110 Estland 99 Estland 102 Italien 84 Storbritannien 100 Nederländerna 77 Sverige 82 Ungern 69 Italien 67 Polen 62 Ungern 65 Storbritannien 61 De 10 vanligaste mål- och hemländerna bland lärare och övrig personal som rest från Finland respektive kommit till Finland Till närområdena åker man på kortvariga utbyten, medan längre utbyten i regel går till länder längre bort. 16 FAKTAA. INFORMATION OCH STATISTIK

17 Vad är inlärning i arbetet? Studerande som ska avlägga en yrkesinriktad grundexamen får pröva på praktiska arbetsuppgifter inom sin bransch redan under studietiden. I alla treåriga examina ingår minst 20 studieveckor inlärning i arbetet, det vill säga studier på en arbetsplats. De målinriktade studierna handleds och bedöms. Man kan avlägga en period av inlärning i arbete antingen i Finland eller utomlands. På arbetsplatsen lär sig studenterna en del av yrkeskunskapen som ingår i examen. De kan arbeta på företag inom sin bransch, inom den offentliga förvaltningen eller andra organisationer. Det betalas i regel ingen lön för inlärning i arbetet, inte heller för utlandsperioder. För att finansiera en vistelse utomlands kan man ansöka stipendium till exempel bidraget från EU-programmet Leonardo da Vinci täcker största delen av rese- och levnadskostnaderna. 2.4 Studerande åker på inlärning i arbetet, personalen för att planera projekt Majoriteten av yrkesstuderande som åkt utomlands har varit på en period av inlärning i arbetet. Lärare och övrig personal vid yrkesläroinrättningar åker oftast utomlands i annat syfte än lärarutbyte eller period i arbetslivet. Vanliga syften är exempelvis resor i samband med samarbets- eller utvecklingsprojekt eller förberedande besök för att planera ett nytt projekt. Studerande från Finland % Inlärning i arbetet Övriga studier Totalt Syftet med långvariga studentutbyten 2008 Lärare och övrig personal % Period i arbetslivet Lärarutbyte Övrigt Totalt Syftet för utbyte bland lärare och övrig personal 2008 FAKTAA. INFORMATION OCH STATISTIK 17

18 Mobilitetsmål för yrkesutbildningen Utvecklingsplanen för forskning och utbildning ställer mål också för mobiliteten inom yrkesutbildningen. Planen vill bland annat öka rörligheten bland studerande och anställda vid samt utexaminerade från yrkesläroinrättningar; målet är att denna rörlighet ska öka med 30 % årligen under planperioden. Speciellt betonas lärarnas internationella arbetslivsperioder, som för närvarande bara utgör under 10 % av mobiliteten bland lärare och övrig personal. Likaså vill man ge utbildningsarrangörer bättre möjligheter till att lära sig av sina internationella kolleger. Utvecklingsplanen tar också ställning till att mobiliteten inom yrkesutbildningen är så Europacentrerad: läroinrättningarna uppmuntras att öka sitt samarbete med länder utanför EU. Bland de nuvarande 10 populäraste samarbetsländerna är det bara Ryssland som inte är EU/EES-land. 2.5 Finansieringen kommer oftast från läroinrättningen eller Utbildningsstyrelsen Av de egentliga mobilitetsprogrammen är EU:s Leonardo da Vinci det populäraste, men en mycket stor del av rörligheten finansieras med läroinrättningens egna medel, antingen helt eller kompletterad med Utbildningsstyrelsens statsbidrag. Inom Leonardo-programmet reste studerande främst till Storbritannien och Nederländerna, men också till Tyskland och Spanien. Bidraget från Utbildningsstyrelsen användes oftast för studievistelser i Tyskland, Spanien och Sverige. Studerande % Lärare och övrig personal % Leonardo da Vinci Comenius/Grundtvig Nordplus Läroinrättningens övriga samarbete Utlandsperiod arrangerad av studenten själv Totalt Mobilitetsarrangemang för långvarigt studentutbyte samt rörlighet bland lärare och övrig personal Egen finansiering från läroinrättningen eller statsbidrag från Utbildningsstyrelsen 18 FAKTAA. INFORMATION OCH STATISTIK

19 FAKTAA. INFORMATION OCH STATISTIK 19

20 3 Internationell studentmobilitet vid högskolorna 2008 Högre utbildning i siffror Den högre utbildningen omfattar universiteten och yrkeshögskolorna. Statistikåret 2008 fanns det sammanlagt 20 universitet och 26 yrkeshögskolor i Finland. Vid universiteten studerade och vid yrkeshögskolorna studerande; nya studerande inledde sina studier vid universiteten och vid yrkeshögskolorna. De största utbildningsområdena mätt i studentantal är teknikvetenskaperna och humaniora vid universiteten och teknik och kommunikation samt social-, hälso- och idrottsområdet vid yrkeshögskolorna. Källa: Databaserna AMKOTA och KOTA Från Finland åkte utomlands studerande, av vilka från universiteten och från yrkeshögskolorna 5,3 % fler studerande (435 st.) än föregående år Från utlandet kom till Finland studerande, av vilka studerande till universiteten och till yrkeshögskolorna 5,1 % fler studerande (428 st.) än föregående år 20 FAKTAA. INFORMATION OCH STATISTIK 3.1 Universitetsstuderande är aktivare om antalet utbytesstuderande relateras till nya studerande Om antalet utresande och inkommande utbytesstuderande ställs i proportion till antalet nya studerande samma år, är universiteten klart aktivare än yrkeshögskolorna i att skicka ut och ta emot utbytesstuderande. Skillnaden beror troligen på att studierna vid yrkeshögskolorna är intensivare och mer skolaktiga, vilket gör att det finns mindre utrymme för en utlandsperiod i studieprogrammet. Vid universiteten däremot har studenterna traditionellt inom många ämnen friare kunnat planera tidtabellerna för och innehållet i sina studier. Det kommer att bli intressant att framöver se om övergången till examensstrukturen med Bachelor- och Masterexamina kommer att påverka universitetsstuderandes möjlighet och villighet att avlägga studier utomlands.

21 10,7 Till Finland 27,2 16,9 12,2 Från Finland 23,9 16,6 0,0 5,0 10,0 15,0 20,0 25,0 30,0 Yrkeshögskolor Universitet Totalt Studenternas internationella mobilitet i relation till antalet nya studerande 2008, % Bilden av studentmobilitetens aktivitetsfördelningen ändras när man väljer en annan indikator. Om antalet deltagare i utbytet relateras till hela studentantalet i stället för antalet nya studerande, skickar yrkeshögskolorna sina studerande ut i världen oftare än universiteten. Studietiden är i genomsnitt längre vid universiteten än vid yrkeshögskolorna, vilket ökar deras totala studentantal i jämförelse med yrkeshögskolorna. Från Finland Till Finland Universiteten 2,8 3,3 Yrkeshögskolorna 3,1 2,7 Om antalet deltagare i utbytet relateras till hela studentantalet i stället för antalet nya studerande, skickar yrkeshögskolorna sina studerande ut i världen oftare än universiteten. Studenternas internationella mobilitet i relation till det totala studentantalet 2008, % FAKTAA. INFORMATION OCH STATISTIK 21

22 3.2 Vissa utbildningsområden är aktiva i att skicka ut studerande, andra i att ta emot Inom universitetssektorn ligger aktiviteten i fråga om utlandsstudier i viss mån i linje med om ämnet är mjukt eller hårt : studerande inom humaniora och samhällsvetenskaper åker i genomsnitt oftare utomlands än studerande inom teknik och naturvetenskaper. Samtidigt tar många ämnen inom teknik och naturvetenskaper, som agrikultur- och forstvetenskap, medicin och teknik, emot fler inkommande studerande än vad de sänder ut. Inom yrkeshögskolesektorn dominerar tre ämnesområden studentutbytet: turism, kosthåll- och ekonomi, företagsekonomi och administration samt kultur. Dessa är mest aktiva både i att sända ut och ta emot studerande; bara områdenas inbördes ordning är olika för de två aspekterna. Från Finland % av nya antal Till Finland % av nya antal Bildkonst 55,8 24 Agrikultur-forstvetenskap 48,1 200 Juridik 45,7 241 Odontologi 46,5 33 Företagsekonomi 38,4 997 Juridik 45,0 237 Humaniora 36,2 961 Konstindustri 42,5 172 Musik 34,4 56 Företagsekonomi 39, Samhällsvetenskap 33,1 654 Bildkonst 37,2 16 Psykologi 30,2 48 Veterinärmedicin 36,4 20 Idrottsvetenskap 27,2 41 Samhällsvetenskap 35,5 700 Agrikultur-forstvetenskap 25,7 107 Psykologi 35,2 56 Konstindustri 25,2 102 Musik 32,5 53 Teater och dans 22,4 17 Medicin 32,0 140 Teknik 20,0 748 Teknik 30, Odontologi 16,9 12 Idrottsvetenskap 29,8 45 Medicin 15,3 67 Humaniora 25,6 681 Teologi 12,1 38 Pedagogik 15,1 298 Pedagogik 11,4 225 Farmaci 13,7 45 Farmaci 9,7 32 Naturvetenskap 13,5 428 Veterinärmedicin 9,1 5 Teater och dans 11,8 9 Naturvetenskap 9,0 285 Hälsovetenskap 10,9 43 Hälsovetenskap 7,9 31 Teologi 3,5 11 Alla totalt 23, Alla totalt 27, Universitetens internationella mobilitet i relation till antalet nya studerande per utbildningsområde (% och antal) 22 FAKTAA. INFORMATION OCH STATISTIK

23 Från Finland % av nya antal Till Finland % av nya antal Turism-, kosthålls- och ekon.området 27,4 578 Samhällsvetenskapliga, företagsekono- 22, Samhällsvetenskapliga, företagsekono- 18, miska och administrativa området miska och administrativa området Kulturområdet 14,0 377 Kulturområdet 18,1 487 Turism-, kosthålls- och ekon.området 11,5 243 Naturbruks- och miljöområdet 13,8 141 Humanistiska och pedagogiska området 10,7 26 Humanistiska och pedagogiska området 13,0 48 Naturbruks- och miljöområdet 10,2 104 Social-, hälso- och idrottsområdet 8,2 752 Teknik och kommunikation 7,4 670 Teknik och kommunikation 7,3 662 Social- och hälsoområdet 5,9 537 Naturvetenskapliga området 6,3 97 Naturvetenskapliga området 2,7 41 Alla totalt 12, Alla totalt 10, Yrkeshögskolornas internationella mobilitet i relation till antalet nya studerande per utbildningsområde (% och antal) 3.3 Tyskland, Frankrike och Spanien är de tre toppländerna inom utbytet Trots att högskolestudenterna åker till totalt över 100 länder, är huvudströmmen dock inriktad på några länder i Europa. De tre populäraste målländerna Spanien, Tyskland och Storbritannien tar emot en fjärdedel (25 %) av alla studerande som åker utomlands från Finland. De tre vanligaste hemländerna Tyskland, Frankrike och Spanien står i sin tur för över en tredjedel (35 %) av alla högskolestuderande som kommer till Finland. Bland de 10 populäraste målländerna ligger bara 2 länder utanför Europa. Från Finland YH Uni Totalt Till Finland YH Uni Totalt Spanien Tyskland Tyskland Frankrike Storbritannien Spanien Sverige Polen USA Italien Frankrike Tjeckien Nederländerna Ryssland Kina Nederländerna Österrike Ungern Ryssland Österrike De 10 vanligaste mål- och hemländerna bland högskolornas utbytesstuderande FAKTAA. INFORMATION OCH STATISTIK 23

24 24 FAKTAA. INFORMATION OCH STATISTIK Högskolornas egna avtal ger framför allt studenterna möjlighet att åka utanför Europa och att komma därifrån till Finland.

25 Bland de 10 populäraste målländerna ligger bara två länder utanför Europa: Kina och USA. Av dessa har Kina tagit en plats bland täten under talet. Kina är populärt i synnerhet bland yrkeshögskolestuderande, USA för sin del bland universitetsstuderande. Östeuropeiska länder finns med bland hemländerna, men inte bland målländerna. Den internationella studentmobiliteten mellan Finland och länderna i Östeuropa uppvisar också ett överskott för Finland: det kommer alltså fler studerande till Finland från Östeuropa än vad det åker studerande dit från Finland. Från Finland YH Uni Till Finland YH Uni Praktik Utbytesstudier Totalt Andelen utbytesstudier och praktik av internationell studentmobilitet, % FRÅN FINLAND Annat; 12,4 3.4 En dryg tredjedel av yrkeshögskolornas studentmobilitet är internationell praktik Yrkeshögskolornas studerande åker inte utomlands bara för att studera, utan också för att praktisera: över en tredjedel (37 %) av yrkeshögskolornas mobilitet består av internationell praktik. Praktikens andel har ökat under 2000-talet. Däremot åker bara 13 % av universitetsstuderandena utomlands för att praktisera. Det här har sannolikt sin förklaring i att praktikperioderna utgör en obligatorisk del av examina vid yrkeshögskolorna, medan praktik sällan är obligatorisk vid universiteten och den kan ofta ersättas med andra studieprestationer. 3.5 Hälften av högskolestudenterna som åker från Finland och tre fjärdedelar av de inkommande är Erasmusstuderande Free mover -studier eller -praktik; 10,2 Högskolans egna avtal; 21,9 Högskolans egna avtal; 12,8 Nordplus; 1,0 Free mover -studier eller -praktik; 3,4 Nordplus; 5,9 TILL FINLAND Annat; 7,1 Erasmus; 49,5 Erasmus; 75,7 Högskolornas internationella studentmobilitet sker i praktiken inom fyra olika arrangemang: EUprogrammet Erasmus, högskolornas egna avtal, free mover-platser som studenternas skaffar själva samt Mobilitetsarrangemangen, % FAKTAA. INFORMATION OCH STATISTIK 25

26 Erasmus-praktiken ökade programmets andel Läsåret erbjöds studenterna för första gången möjligheten att åka på en praktikperiod till Europa med bidrag från programmet Erasmus. Denna möjlighet utnyttjades av totalt 687 finländska studerande, av vilka majoriteten, 535 stycken, studerade vid yrkeshögskolor. Yrkeshögskolestudenterna tycks alltså ivrigt ha tagit till sig den nya möjligheten att finansiera en praktikperiod. Erasmus-praktiken kan ske vid företag eller olika organisationer; platsen skaffar man själv eller med hjälp från läroinrättningen. Praktikanten får ett Erasmus-stipendium för att täcka en del av kostnaderna som praktiken orsakar, men det är arbetsgivaren som avgör om praktikanten får någon egentlig lön eller inte. I regel är praktiken oavlönad. En praktikperiod är 3 12 månader lång. Praktikperioderna inom Erasmus är oftast kortare än perioderna för utbytesstudier inom programmet, som i genomsnitt är 5,5 månader. Enligt CIMOs statistik över Erasmus var de finländska studenternas första praktikperioder med bidrag från programmet i genomsnitt 3,8 månader och inföll oftast på sommaren, alltså under läroinrättningarnas lov. Det vanligaste var att studenterna själva skaffade sin praktikplats. Ett tydligt undantag är dock social- och hälsovårdsområdet, där praktiken avläggs exempelvis vid hälsovårdscentraler eller motsvarande organisationer och alltid arrangeras via högskolornas avtal. Möjligheten till Erasmus-praktik förklarar för sin del att programmets andel av arrangemangen för finländska utbytesstuderande har ökat. Erasmus-statistiken sammanställs läsårsvis, medan statistiken över högskolornas mobilitet görs per kalenderår. 26 FAKTAA. INFORMATION OCH STATISTIK

27 det nordiska programmet Nordplus. Via dessa kanaliseras 88 % av utbytena från Finland och 93 % av utbytena till Finland. De olika arrangemangen fokuserar på olika länder: via Erasmus rör sig studenterna mellan Finland och de övriga EU/EES-länderna, inom Nordplus mellan Norden eller Baltikum och Finland. Högskolornas egna avtal ger framför allt studenterna möjlighet att åka utanför Europa och att komma därifrån till Finland. Free movers rör sig inom alla geografiska områden. Programmet Erasmus tycks ha fått en starkare roll i mobiliteten från Finland. År 2008 åkte Erasmus-studerande utomlands från Finland, vilket är över 700 fler än året innan. Av alla studerande som åkte utomlands utnyttjade 49,5 % Erasmus, medan programmets andel var 43 % året innan. Ökningen utgör ett undantag, för de senaste åren har Erasmus andel av hela mobiliteten från Finland minskat. Sakkunnig Siru Korkala arbetar inom CIMOs enhet för Informationstjänster och hennes ansvarsområde är forsknings- och utredningsverksamhet kring internationalisering inom den allmänbildande och yrkesinriktade utbildningen samt vuxenutbildningen. Ledande sakkunnig Irma Garam arbetar inom CIMOs enhet för Informationstjänster och hennes ansvarsområde är forsknings- och utredningsverksamhet särskilt kring den högre utbildningens internationalisering. FAKTAA. INFORMATION OCH STATISTIK 27

28 Centret för internationell mobilitet och internationellt samarbete CIMO är en expert- och serviceorganisation underställd undervisningsministeriet, som främjar internationell växelverkan inom utbildning, arbetsliv och kultur samt bland ungdomar. CIMO administrerar och genomför olika stipendie- och utbytesprogram och ansvarar för det nationella genomförandet av utbildnings- och ungdomsprogram inom Europeiska unionen samt för information om programmen Kultur och Ett Europa för medborgarna. Dessutom främjar CIMO undervisning i finska språket och kulturen vid utländska universitet. CIMOs övriga centrala uppgifter är att samla, bearbeta och förmedla information inom dess verksamhetsområde för olika kundgruppers behov. 12/2009. Bilder: Fennopress och Satu Haavisto. CIMOs forsknings- och utredningsverksamhet producerar information till stöd för planering och utveckling av internationellt utbildningssamarbete. Man statistikför internationell studentmobilitet och utför olika utredningar om utbildningens internationalisering och aktuella teman inom internationellt utbildningssamarbete. FAKTAA Information och statistik är en publikationsserie som presenterar resultat från CIMOs forsknings- och utredningsverksamhet i ett kortfattat format. FAKTAA-publikationerna ges ut i både tryck och pdf-format på CIMOs webbtjänst. Rapporterna (pdf) publiceras i serien Tietoa ja tilastoja på CIMOs webbtjänst: Julkaisut ja tilastot Tutkimukset ja selvitykset. FAKTAA 3/2009 har redigerats av Tiina Lehmusvaara. ISSN (pdf) ISBN (pdf)