En mängd olika aspekter på stenhus, till exempel arkitektur, tekniska detaljlösningar, energiförbrukning, täthet och kostnader, belystes vid det murverksseminarium som arrangerades på LTH den 17 april 2008. Seminariet lockade ett stort antal deltagare som tog del av det digra utbudet av föredrag. Nästan 200, framför allt arkitekter och materialtillverkare men även åtskilliga konsulter, entreprenörer och byggherrar, hade anmält sig till seminariet som arrangerades av Konstruktionsteknik vid LTH. Miklós Molnár, universitetslektor vid Konstruktionsteknik och seminariearrangör, höll dagens första föredrag Intresset för stenhus större än utbudet. Under 2001-02 genomförde han och kollegor till honom en konsumentundersökning. Enkäten skickades ut till 1300 husägare, av dem svarade 573 43 procent. År 2001-02 hade stenhus fem procent av småhusmarknaden. Undersökningen visade att nio procent av dem som svarat på enkäten helst ville ha ett murat småhus. Undersökningen visade att konsumenterna framför allt tänker på planlösning och stadsdel när de köper sitt hus. Men även hög fuktsäkerhet och sunt inneklimat bedöms som mycket viktigt. 90 procent av dem som köpt stenhus är nöjda med sitt hus vilket kan jämföras med 60 procent av köparna av trähus. De potentiella stenhusköparna finns framför allt i Skåne län, där var tredje gärna skulle köpa ett stenhus. I Västra Götaland och Stockholm är intresset klart mindre. Varför väljer man bort stenhus när husköpet eller husbygget ska genomföras? Var tredje uppger ointresse, var fjärde menar att det skulle bli för dyrt och var femte hänvisar till brist på färdiga förslag. När det gäller trähus har småhusindustrin färdiga förslag medan detta inte fanns för stenhus. Endast tre procent anger höga uppvärmningskostnader som skäl för att välja bort stenhus. Men villaköparna greppar inte alltid hela problematiken. De gör inte kopplingen mellan hög fuktsäkerhet och valet av fasad- och väggmaterial. Slutsatserna av enkätsvaren är att konsumenter behöver mer information om vad som är ett murat hus. De behöver också information om sambandet mellan egenskaper och material. Konsumenter efterfrågar fler färdiga koncept och därför måste sådana erbjudas i större utsträckning än vad som görs idag. Miklós Molnár menar också att man bör titta på vilka hinder det finns för det murade byggandet. Det har gått drygt sex år sedan undersökningen genomfördes. Miklós Molnár tror dock inte att marknadsandelarna för murade småhus har ökat. Men det finns fler färdiga koncept på sådana hus idag. Misslyckandena med tunnputs på isolering på lätta stommar har bidragit till ökat intresse för murat byggande. Undersökningsresultaten finns i två rapporter som är tillgängliga på konstruktionstekniks hemsida. 1
Tomas Gustavsson, Tekn. Lic, yrkesverksam byggkonstruktör/konsult och seminariearrangör, koncentrerade sitt första föredrag till frågan Vad är ett stenhus? Det saknas en vedertagen definition på vad som är ett stenhus. En beskrivning kan vara att ytterväggar och huvudsakliga vertikalt bärande konstruktioner är murade eller gjutna i icke organiska material. Dessa material kan även omfatta bjälklag och icke bärande väggar. När det gäller stenhus med tegelfasader finns olika bakmursalternativ lättbetong, lättklinker, tegel och murad eller gjuten betong. Isoleringen ska bestå av ett oorganiskt material till exempel mineralull. För stenhus med putsade fasader och då framför allt homogena, putsade blockmurverk, består murblocken vanligen av lättklinker, lättbetong eller tegelmurblock. Fördelarna med stenbaserade väggar är att de är robusta, har lång livslängd, behöver ringa underhåll, har värmetröghet och verkar klimatutjämnande. De är obrännbara och det finns inte grogrund för mikrobiell påväxt. För tillväxt behöver mögelsvampar fuktig miljö, värme, organiskt material och icke toxisk miljö. I renodlade stenväggar finns ingen näring för mikroorganismer och därför utgör de inga riskkonstruktioner med tanke på mögelproblem. Från mitten av 1990-talet har den konventionella byggnadstekniken i Sverige varit organisk tunnputs på cellplast eller mineralisk puts på mineralull i kombination med en träregelstomme. Kännetecknade har varit avsaknaden av luftspalt utanför träreglarna, vilket innebär att fukten stängs in mellan två täta skikt. En byggmetod som bryter mot elementära byggtekniska regler. Tomas Gustavsson menar att det är mycket genant för byggbranschen att den använt och använder denna metod. Idag går delar av branschen över till organisk tunnputs på fukttålig utvändig skiva och ventilerad luftspalt. Det är en bättre metod men avståndet är långt till stenhusets säkerhet, funktion och egenskaper. När man använder puts och tegel på fasader idag refererar man till en gammal känd byggnadsteknik. Tegel och puts har hängt samman sedan 1100-talet när teglet introducerades i Sverige. Man refererar till en byggnadsteknik som har ett grundmurat rykte. Men verkligheten ser annorlunda ut när det bakom putsen finns en oventilerad träkonstruktion. Konsumenterna vilseförs! I våra grannländer i söder används däremot tegel och puts på mera autentiska sätt. Tomas Gustavsson framhöll materialverkan/materialitet som ett viktigt begrepp. Det handlar om hur vi med våra sinnen och intellekt uppfattar materialet till exempel visuellt, taktilt och akustiskt. Erfarenheter visar att man med rätt tillverkningsmetoder kan tillverka mycket vackert tegel och utbudet av vackert tegel med hög teknisk kvalitet är bra idag i Sverige. Det murade teglets materialitet består av många olika delar, den putsade väggens materiallitet är inte lika påtaglig. 2
Ett annat viktigt begrepp är trovärdighet för hur fasaden är byggd. Man måste respektera ytskiktens roll som en del i en stenbaserad vägg. Med ett väggalternativ med fasadmur/isolering/bakmur kan man uppnå i stort sett vilket U-värde som man vill. Energifördelarna är alltså stora. Och låga U-värden kan uppnås utan risk för mögel. Dessutom ger tyngd i bakmuren fördelar med tanke på värmelagring. Andra fördelar med fasadmur/isolering/bakmur är bland annat att det ger robusta konstruktioner, ett minimum av underhåll och långsiktig hållbarhet. När det gäller homogena, putsade blockmurverk kan man inte åstadkomma riktigt låga U-värden. En konventionell regelvägg med fasadtegel kräver egentligen en väl ventilerad luftspalt innanför teglet. Luftningsfunktionen skulle kunna användas som ett gestaltningselement, ett sätt att visa att skalmuren utanför en träkonstruktion är något annat än en del av en traditionell stenvägg. Detta kan exempelvis åstadkommas genom att man använder kantställda håltegel som löpytor eller ventilationsgaller av varmförzinkad plåt eller koppar i koppformat som inordnas i murförband eller annat geometriskt mönster. Tegel och puts som moderna byggnadsmaterial var ämnet för Tomas Tägil, arkitekt och universitetslektor vid Arkitektskolan, LTH. Han pratade om sin syn på tegelanvändning under efterkrigstiden Vad tänker man på när man hör ordet tegel? Själv tänker han på ord som robust, stabil, gediget, fint hantverk, vackert material. Men vad tänker studenter på? Vad säger ordet tegel dem? Studenterna tycker det associerar till något negativt och tråkigt. Men när Tomas Tägil lät studenterna möta tegel på olika sätt förändrades bilden. Intresset ökade när de fick se vackra tegelbyggnader och de förstod att tegel representerar en hel värld. Bland annat fick de se Sigurd Lewerentz kyrkobyggnad i Klippan. Studenterna invigdes i teglets språk, ett språk uppbyggt av en mängd variationsmöjligheter. Det finns många kulörer i tegel och stenens yta och struktur skiljer sig åt. Fogarna har också sitt eget språk djupa, ytliga, upphöjda, vinklade allt påverkar hur vi uppfattar dem. Förband och detaljer ger oändliga möjligheter till variation. Tomas Tägil gjorde en historisk tillbakablick till 1960-talet. Då var tegelarkitekturen ganska trist, inget som fick arkitekter att hänföras. lvar Aaalto hade experimenterat med tegel under 1940- och 1950-talen. Han prövade sig fram i tegelspråket, bland annat lät han bygga ett experimenthus 1953 med 50 olika fällt med tegel Man kan inte frälsa världen, men man kan ge den exempel. Under 1960-talets Sverige fanns arkitekter som, parallellt med att det storskaliga tegelbyggandet pågick, använde tegel på ett aktivt och medvetet sätt, till exempel Bengt Lindroos och Ingeborg Hammarskjöld-Reiz. 3
Under 1950-talet fanns det gott om tegelbruk i Skåne. Antalet minskade kraftigt under 1970-talet. År 2000 fanns ett kvar som numera är nedlagt. Arkitekterna fick alltså gradvis ett allt mindre utbud att välja mellan. Tegelspråket blev ett annat än det varit. En del tegelbruk gjorde försök att utveckla nya tegelsorter men entusiasmen hos arkitektkåren var inte så stor. Vad gjorde man istället? Ibland vände man på stenarna och använde dem på ett nytt sätt. Under 1960-70-talen blev det en nedgång för teglet och arkitekterna gjorde inte mycket för att förändra detta. Men Tomas Tägil tycker det finns glädjande nyheter idag. Nu finns ett stort tegelutbud tack vare import. I Danmark finns ett stort sortiment att välja bland. Hur ska man då göra för att tegel ska få en verklig renässans? Tomas Tägil tror det är viktigt med exempel vi behöver olika sorters tegelhus som visar hur man kan arbeta med tegel som material. Vi behöver bilder av att tegel är ett generöst och vackert material. Alla måste hjälpas åt att ta fram de bilderna. Ola Wedebrunn, arkitekt och lektor på Kunstakademiets Arkitektskole i Köpenhamn hade Murförbundet skillnad och likhet tvärs över Sundet som rubrik för sitt föredrag. Det finns flera sidor att belysa när vi talar om material vår egen och materialens. Hur hanterar vi material? Hur hanterar vi upplevelsen av materialet och hur förhåller vi oss till det? Hur blir vi skolade? Tegelbyggnader har ytor av olika karaktär. Gamla tegelbyggnader kan vara vackra och gåtfulla. Gåtfullheten måste vi kunna hantera. Gåtfullheten ligger i muren om den har ett eller flera skikt, om den är staplad med eller utan bruk, om den är fint fogad och vilka förband som finns. Ola Wedebrunn känner glädje för murat byggeri. Det är något att entusiasmeras av. Tegelstenen har måttförhållandet 1,2,4 vilket skapar goda kombinationsmöjligheter. Den ömsesidiga upplevelsen mellan ett material och den som upplever materialet skapar den känsla för materialet som vi söker. Fogar kan göras på olika sätt. Murarbetets estetik, arbetet med sten, har ett värde i sig själv. En skönhet att uppskatta. Blockmurverkets arkitektoniska möjligheter var rubriken för Nini Leimands föredrag. Hon är arkitekt och doktorand vid Kunstakademiets Arkitektskole i Köpenhamn och har genomfört ett forskningsprojekt om blockmurverk som resulterat i tre skrifter. Huvudområdena är tegel, lättbetong och lättklinkerbetong. Det speciella med de här blocken är att isoleringsvärdet och det bärande elementet är integrerat i ett och samma element. Nini Leimand tycker det är extremt fascinerande att bygga med de här produkterna. 4
Det har under de senaste 50 åren funnits en konsensus kring uppfattningen att konstruktioner ska delas upp. Men de här produkterna har en enkel tankegång bakom sig här finns allt i ett och samma material. Nini Leimand diskuterade två olika byggmetoder dels den med inbyggd isolering mellan skalmur och bakmur, dels den med en homogen yttermur. Hon håller framför allt fram enkelheten och friheten det innebär att bygga ett hus med block det kan vara symetriskt, man behöver inte tänka ytter- och innersida, man kan bygga med många hörn. Själv har hon 18 hörn i det egna huset! Tillverkarna har utvecklat nya former av materialet som ger nya arkitektoniska möjligheter. Lättbetongblock betyder mycket för inneklimatet i huset. Det första man i Danmark talar om när det gäller byggkonstruktioner är U-värdet. Ett endimensionellt tankesätt, tycker Nini Leimand, vilket inte tar hänsyn till den värmeackumulering som finns i stenhuskonstruktionen. Tillverkarna kämpar med att uppnå så låga U-värden som möjligt men det finns en nedre gräns för vad som är möjligt. Därmed förbises att det finns många sidovinster med att bygga med en tung konstruktion. Hon har studerat stenhus byggda under 1950-60-talet i Danmark som visar på olika möjligheter att använda blockmurverk. På den tiden kunde man rita ett helt hus i en ritning! Enkelheten är mycket inspirerande. En poäng med blockmurverk är att man kan placera fönster på olika sätt. Blockmurverk har en stor estetisk potential, menade Nini Leimand. Tomas Gustavsson återkom med föredraget Tekniska detaljlösningar med fasadtegel och bakmur av tegel eller andra stenmaterial. Han arbetar med teglets uttryck och är kritisk till hur tegel används i dussinproduktionsbyggandet idag där teglet ofta får underordna sig andra material. När det gäller en stenhusfasad är det viktigt att under grundkonstruktionerna ha det mest beständiga materialet, till exempel makadam. En annan viktig aspekt är lufttätheten, som i den här konstruktionen uppnås genom den putsade innerväggen. Det är en fördel att kunna se det lufttätande skiktet. I normalfallet i Sverige idag vilar betongplattan på cellplast. I praktiken lägger man tio centimeter cellplast under en bärande konstruktion. Cellplast är ett utmärkt isoleringsmaterial men definitivt inget konstruktionsmaterial vilket man gjort det till. Denna lösning lämpar sig absolut inte för tunga väggar, poängterade Tomas Gustavsson. Det är inte bra av andra skäl heller eftersom det blir en kraftig köldbrygga som går rakt ut. För sockeln är det viktigt att dränering av läckvatten fungerar på ett bra sätt. Ofta byggs skalmuren så att den kragar ut utanför sockeln. Men sockeln kan mycket väl liva med teglet. Man kan också låta sockeln skjuta ut. Den framskjutna sockeln blir en referens till äldre byggnadsteknik. Fönsterdetaljen är också mycket viktig för upplevelsen av murverk. Här finns viktiga byggtekniska detaljer att tänka på. Om man vill sätta fönster långt ut i fasaden så kan 5
man göra det, men då är lufttätningen extra viktig. Det är också mycket viktigt hur takfotsdetaljen görs. Vid skarpt skuret möte mellan tak och vägg är det viktigt att se till att vatten som letar sig ner under takpannorna leds ut på underlagspappen i anslutningen mellan vägg och takets innanförliggande delar och att använda tegel som har extra bra frostbeständighet. När det gäller takanslutning mot vägg, som fortsätter ovan taket, är det viktigt att stoppa ett eventuellt regngenomslag med hjälp av ett vattenutledande membran. Ofta utformas denna detalj med klumpiga uppdragningar av plåt på väggarna som inte motiveras av tekniska krav. Utformning av bärning över muröppningar är en viktig fråga, både tekniskt och ur gestaltningssynpunkt. Det finns prefabricerade spännarmerade tegelskift liksom slakarmerade platsarmerade överstycken. Man kan även använda sig av oarmerade valv, raka eller bågformade. Det är ingen självklar teknisk lösning med tegelskift. Läsbarheten är inte så självklar när man ser en tegelbalk. Detta kan man jobba med gestaltningsmässigt, exempelvis genom att markera att teglet i tegelbalkarna fyller en något annorlunda uppgift än de normala stenarna i murverket. Andra intressanta strategier kan vara övergång till andra material, som till exempel stål eller betong i lägen för stora muröppningar. Tomas Gustavsson har i samarbete med Fojab Arkitekter utarbetat ett förslag till en modern murad vägg för passivhus. En fasadmur förses med förstyvningar för att skapa ökad bärförmåga. Det är ganska liten skillnad vad gäller erforderlig arbetsinsats mellan att mura en halvstens skalmur med förstyvningar jämfört med en vanlig skalmur. Men man ökar bärförmågan i muren radikalt. En rejäl isolering läggs innanför och så avslutar man med en blockmur på insidan. Skalmuren blir alltså bärande. Förstyvningen ger upphov till ett intressant modernt förband där det kommer två koppytor intill varandra i samma läge i vartannat skift i vertikalläge. Utifrån egna praktiska erfarenheter av byggprojekt uppskattar Tomas Gustavsson att kostnaderna för en putsad homogen blockmur är cirka 1 800-1 900kr/kvm. För en kanalmur med fasad- och bakmur av halvstens tegel är kostnaden cirka 2 600-2 800 kr/kvm. Kostnaden för fasadtegel, isolering och blockmurverk ligger däremellan. Som jämförelse kostar, enligt Wikells Sektionsfakta 2008/2009, tunnputs på cellplast och träregelstomme cirka 1 900 kr/kvm. Ett småhus byggt med kanalmur och med 165 kvm fasadarea skulle kosta 132 000 kr mer än tunnputs på frigolit. Men marknadspriset för ett kanalmurat tegelhus verkar ligga runt 4-5 miljoner kronor och huset med tunnputs/frigolitfasad runt 3 miljoner. Tomas Gustavssons föredrag byggde till stor del på innehållet i hans kommande bok Moderna tegeldetaljer, som ges ut av stiftelsen Arkus förlag våren/sommaren 2008. Även Miklós Molnár återkom som föredragshållare, nu med frågeställningen Behövs dilatationsfogar och armering i dagens murverk? 6
Ibland uppstår sprickor i avlånga murar, vertikala sprickor från fundamentet och upp till murens kant. Anledningen till att sprickorna uppstår är att temperatur- och fuktvariationer ger formändringar. Dessa hindras vid till exempel upplag och hörn. De hindrade formändringarna kan ge upphov till kritiska dragspänningar och så småningom dragsprickor, som är vanliga i både murverk och betong. Sprickinitieringen sker närmast fundamentet och fortsätter upp till ytan. Sprickorna innebär dock inte att stabiliteten är hotad men sprickorna kan uppfattas som vanprydande. Det finns olika sätt att minska risken för sprickor. Ett sätt är att ta bort hinder mellan fundament och vägg, alltså minska friktionen genom att sätta dit ett glidskikt. Allra bäst är rostfri plåt men det fungerar även med papp. För att undvika sprickor vid hörn är det bäst att låta bli att kramla i närheten av sammanmurade hörn. Man kan även påverka val av material. Man väljer starkt tegel som kombineras med svagt murbruk, till exempel C- bruk. Ibland måste man ha dilatationsfogar. När gör de nytta? Effekten är störst om man kan förhindra att hela väggtvärsnittet blir utsatt för kritiska dragspänningar. Väggens längd är inte avgörande för om det blir sprickor eller ej utan det är förhållandet mellan längd och höjd som styr. Om förhållandet är mindre än 5, vilket gäller för de flesta fasader, så behövs inte dilatationsfogar. Om man måste göra fogar så gäller det att göra dem mindre framträdande. Till exempel placera dem i inåtgående hörn, lägen där det händer något i planlösningen. Om man drar in fogmassan 20 mm innanför tegellivet och fogar med hydrauliskt kalkbruk blir dilatationsfogen radikalt mindre iögonfallande. Murverksarmering behövs där murverkets bärförmåga inte är tillräcklig och där man vill begränsa bredden hos eventuella dragsprickor. Värt att tänka på är att den sprickbegränsande effekten av murverksarmering är dåligt dokumenterad. Armering har använts i överflöd; så sent som i början av 1980-talet användes icke korrosionsskyddad armering med förödande effekt på murverkets beständighet och funktion. Miklós Molnár genomförde under seminariets gång en enkätundersökning kring murat byggande med hjälp av mentometrar. Det visade sig att drygt 60 procent av deltagarna under det senaste året vid något tillfälle har upplevt brist på information som rör murat byggande. Framför allt har det gällt information om tekniska lösningar och praktiskt byggande. Nästan 90 procent uppger att de som yrkesutövare skulle ha nytta av en Internetbaserad portal med leverantörsoberoende information om murat byggande och de skulle vara beredda att betala en årlig serviceavgift för detta på 200-400 kronor. Nästan 70 procent tror att även konsumenter och allmänhet skulle ha nytta av en sådan portal. Ämnet för Johan Jönsson, Tekn.dr. och forskare vid Konstruktionsteknik LTH, var Underhållsbehov i efterkrigstidens tegelfasader. Föredraget grundade sig på erfarenhe- 7
ter av ett forskningsprojekt 2004-07. När tegel började användas som fasadskal började man använda mycket armering i fasaderna. Uppskattningsvis kommer 79 miljoner kvm fasad med icke korrosionsskydda armering att påverkas av korrosionsskador. Flerbostadshusen står för 23 miljoner. Det finns alltså ett mycket stort renoveringsbehov. Skadorna inträffar framför allt över och under fönstren. En inventering i Eslöv visade att skadorna framför allt finns på väst- och sydfasader. Orsaken är framför allt temperaturen och att regnet står på i dessa väderstreck. När det gäller renoveringsgrad finns tre varianter. Att bara fylla i nytt bruk eller ersätta ett av de två armeringsjärnen är inga hållbara lösningar. Man måste ta bort båda armeringsjärnen och lägga nytt bruk. Då avlägsnar man korrosionsproblemet och andra sekundära problem permanent. Nackdelarna, jämfört med de två andra varianterna, är att det är svårare att utföra, dyrare och att det finns relativt liten erfarenhet av arbetsmetodiken. Metoder har dock utvecklats som alternativ till de gängse metoderna. Här visade en mentometerundersökning att drygt 70 procent av åhörarna tycker att renovering av skadade fönsterbalkar genom mekanisk förankring är att föredra framför byte till prefabricerat tegelskift. Under årens lopp har ett antal fasader fallit ner på grund av att horisontalstabiliseringen av halvstens murverk rostat sönder. Först under 1960-talet användes rostfri kramling. Sedan en bit in på 70-talet dominerar den rostfria kramlan marknaden. Vid renoveringsarbete är det av största vikt att kontrollera status på kramlingen innan arbetet påbörjas. Johan Jönsson uppmanade fastighetsägarna att i preventivt syfte inventera fastighetsbeståndet för att undvika kommande ras. Om kramlingen är OK behöver man normalt sett inte återställa borttagen armering. När reparationer görs är det viktigt att välja rätt sten och rätt fog så att fasadens utseende inte förvanskas. Inom ett pågående examensarbete har ett CAD-baserat visualiseringsverktyg, som underlättar val av ersättningsmaterial, utvecklats. Cirka 40 procent av åhörarna har intresse för användning av denna typ av visualiseringsteknik. Energiförbrukning i småhus med Lecastomme var ämnet för Anders Lidholm, civilingenjör och produktchef inom Maxit AB. Han började med att gå tillbaka 40 år i tiden. 1967 gällde Babs 67. Då gjorde man skillnad på U-värdet beroende på tung eller lätt stomme. Under åren 1975-88 tittade man bara på U-värde utan hänsyn till material. 1989 infördes nya regler och återigen gäller funktionskrav. Boverket har bestämt att energiförbrukningen inte ska överskrida 110 kwh/år/kvm för hus i den södra delen av landet. För den norra delen gäller 130 kwh/år/kvm. Efter att ett hus är färdigbyggt ska energiåtgången kontrolleras vilket kan vara lite problematiskt att göra. En undersökning visar dock, enligt Anders Lidholm, att det är förvånansvärt bra överensstämmelse mellan beräknade och verkliga värden. 8
U-värde är enligt Anders Lidholm ett endimensionellt sätt att se på energifrågan. Med en tung stomme kan man spara 2-20 procent av energi/år. Trots olika U-värden i olika material kan man, när man tar hänsyn till värmelagringsförmågan, uppnå samma energiförbrukning. Enda skillnaden är materialvalen. För ett hus med hög termisk kapacitet räcker ett U-värde på 0,29. Man kan enligt Anders Lidholm bygga hus som klarar de nya kraven trots att man enbart använder 400 mm lecablock, alltså ingen extra isolering. För att bland annat eliminera alla eventuella köldbryggor har man i ett byggprojekt som omfattar cirka 150 hus valt att stapla blocken på varandra, Det Stapelbara Murverket. Uppföljning av fem av de här husen visar att de är mycket energieffektiva och har värden som, i vissa fall, ligger långt under Boverkets krav 60-70 kwh/år/kvm. Täthetsmätningar på ett av husen visade 0,52 l/s kvm, det vill säga under kraven. De svaga punkter som noterades är lätta att åtgärda i byggfasen. För att bygga energieffektiva hus i sten behöver man inte begränsa sig när det gäller utformningen, det finns en arkitektonisk frihet, menade Anders Lidholm. Pasi Käkelä, chef forskning och utveckling, H+H Finland OY, talade om Täta hus med stomme av lättbetong utifrån erfarenheter av ett finskt forskningsprojekt som utfördes vid Tampere University of Technology och Helsinki University of Technology. Lufttätheten har mätts vid ett övertryck av 50 Pa i 170 nybyggda enfamiljshus och i 54 lägenheter i flerbostadshus. Av de 170 husen är 100 träregelhus, 20 timrade hus, 10 massiva blockmurverkhus av lättbetong, 10 massiva lecablockhus, 10 tegelhus, 10 betongblockshus samt 10 hus i prefabricerad betong. Samtliga hus provtrycktes. Resultaten visade att de timrade husen hade sämst värden följt av träregelhusen. Samtliga stenhus hade bättre värden, de var alltså tätare. Ett annat resultat som Pasi Käkelä redovisade var att om n50-värdet ökar ett steg så ökar, grovt räknat, uppvärmningsenergin med ca 9 procent. Den totala energikonsumtionen ökar fem procent. Konklusionen av projektet är att hus med tung stomme är mycket lufttäta och då speciellt murade hus med massiva lättbetongbjälklag som takkonstruktion. Lufttäthet har stora effekter på energiförbrukningen, (det är det enklaste och billigaste sättet att reducera energiåtgången). Lufttäta hus garanterar god värmeåtervinningsfunktion i ventilationssystemet, fördelar på grund av värmetröghet i den tunga stommen, bra inomhusklimat och att de boende mår bra, sammanfattade Pasi Käkelä. Lasse Vretblad, arkitekt och byggherre Arkitektmagasinet AB, talade utifrån frågan Är det dyrt att bygga stenhus? Arkitektmagasinet startade ett eget byggbolag eftersom 9
Vretblad och hans kollegor inte var nöjda med byggbranschens sätt att bygga. Resurserna används skevt, tycker Lasse Vretblad. Ekonomi handlar om resursanvändning. Vanligtvis görs kortsiktiga prioriteringar och då faller bärande strukturer bort. Istället prioriterar man det som kunderna kan se. Arkitektmagasinet ville använda ett eget byggprojekt som laboratorium och göra egna prioriteringar. Byggprojektet innebar att bygga fem radhus. Två saker ville man ändra på jämfört med konventionellt byggande. Dels att satsa på en bärande stomme av Leca med en yttre skalmur och en bärande hjärtvägg i mitten. Den andra idén var att låta köparna göra som de ville vad gällde planlösningar och liknande, att låta dem använda volymen förhållandevis fritt. Ett intressantare sätt att använda resurserna på, menade Lasse Vretblad. Byggprojektet omfattade 28 delentreprenader. Byggnadsstommen bestod av platta på mark, murverkskonstruktioner, stålbalkar, massivträbjälklag samt takstolar. Husen kostade 16 miljoner kronor utan moms och vinst. Stommen svarade för 20 procent av kostnaderna. Nästan ett färdigt hus, menade Lasse Vretblad. Det är rimligt att satsa de pengarna för att få en gedigen kvalitet istället för att satsa på mindre bestående värden. Det var alltså inte dyrt att bygga stenhus men någon bra affär var det inte. Projektet gav ingen vinst. Skälet var att man lät köparna göra egna planlösningar vilket blev dyrt. Men murade stommar är inte dyra, framhöll Lasse Vretblad. Dagens sista föredrag svarade Bengt Persson, landskapsarkitekt och processansvarig Fastighetsförädling vid AF Bostäder Lund, för Studentbostäder med passivhusprestanda och tung stomme. AF Bostäder är en stiftelse som ska erbjuda billiga och ändamålsenliga bostäder åt aktiva studenter i Lund. Cirka 90 procent av AF Bostäders bestånd på knappt 6 000 bostäder är från 1960-talet. En av fastigheterna är det centralt belägna Magasinet med drygt 80 bostäder. Intill Magasinet finns möjligheter att uppföra en ny byggnad. Här föddes tanken på att uppföra ett flervåningshus i tegel. AF Bostäder har gett fyra arkitektkontor, två i Lund och två i Malmö, i uppdrag att ge förslag på ett flervåningshus. De hade fria händer att välja tegel som bärande del eller tegel som fasadmaterial i kombination med andra stenmaterial. En annan programförutsättning var att man särskilt skulle titta på möjligheterna att utforma byggnaden som ett passivhus. Byggnaden måste präglas av hög kostnadseffektivitet eftersom AF Bostäder ska erbjuda bra grundstandard till lågt pris. Peter Torudds förslag består av en tung stomme av betong och fasadtegel. A-plan har ritat ett loftgångshus med betongstomme och ytterväggar av tegel, isolering och Leca. Arkitektmagasinet föreslår tre huskroppar, solfångare, betongstomme och icke bärande ytterväggar av kanalmurat tegelmurverk, frånluftventilation med värmeåtervinning. Byggnaderna uppfyller passivhus-kraven. White Arkitekter har ritat ett hus med kvadratiska fönster och loftgånglösning. Det har en bärande betongkonstruktion, traditionell 10
regelvägg och tegelfasad. Även denna byggnad uppfyller passivhus-kraven. Samtliga förslag har alltså en bärande betongstomme. Hade bärande murverk varit ett alternativ, frågade sig Bengt Persson. Går det att kombinera alla de olika aspekterna på byggnaden? Björn Magnusson Staaf, stadsantikvarie i Lund, var moderator för den avslutande diskussionen. På en fråga om takutsprång poängterade Tomas Gustavsson att det är viktigt att ha frostbeständigt fasadtegel. Kraftiga takutsprång hjälper inte som skydd för dåligt tegel. Det finns bra tegel som både klarar sig utan takutsprång och som klarar att gå ner i mark. Björn Magnusson Staaf framhöll att det finns ett bra urval av material idag. Ibland sägs det att det är brist på hantverkare men kunde man utbilda hantverkare på 1100-talet borde man kunna göra det idag. Tomas Gustavson menade att det kommer att finns tillgång till murare. Tyska och danska företag kan vara intresserade av att arbeta i Sverige liksom baltiska och polska. Deras arbetskraftskostnader börjar närma sig kostnaderna för svensk arbetskraft. Genom att Sverige idag är en del av en internationell byggmarknad på ett annat sätt än tidigare är, åtminstone i södra Sverige, tillgången till hantverkare bättre än tidigare. När det gäller kostnader för murat byggande grundar Tomas Gustavsson sig på egna erfarenheter. Han beräknar kostnaden för vägg med homogena block till cirka 1 900 kr/kvm exklusive moms. För en kanalmur med tegel är kostnaden 2 600-2 800 kr/kvm. Som jämförelse kostar tunnputs med frigolit cirka 1 900 kr/kvm. Denna byggteknik används inte för att den är billig utan det handlar snarare om vilka intressenter som får tillgång till mark att bygga på. Vilka som har byggprocessen i sin hand. Det är sällan slutkonsumenten kommer till tals vilket är en stor brist, menar Tomas Gustavsson. Hans erfarenhet är att privatpersoner väljer bra tekniska lösningar. Björn Magnusson Staaf sammanfattade med att material och kunnande finns och att det dessutom inte är dyrare att bygga stenhus. Men kunskaperna om detta måste nå fram till konsumenterna, köparna. Det är de som påverkar efterfrågan. För de flesta människor signalerar putsade väggar att det rör sig om ett stenhus. Och stenhus är bra enligt mångas uppfattning. I själva verket är de senaste årens putsade hus med träregelstomme ett lurendrejeri, menade Björn Magnusson Staaf. Så, undrade han, är inte detta en stor folkbildningsuppgift? För byggbransch, universitet och arkitekter. En av åhörarna påpekade att trähusmarknaden har någon form av auktorisation vilket saknas i stenhusbranschen. Regeringen stöder trähusbyggande. 75-80 procent av alla hus som säljs består av en träkonstruktion, även i Skåne. Här har stenhusbranschen en jätteuppgift. 11
Miklós Molnár påpekade att frågor kring beständighet och fuktkänslighet bör få högre prioritet inom svensk byggforskning. Forskningsmedel till detta ändamål skulle kunna tillföras från överskottet i byggfelsförsäkringarna och slussas till forskarna genom en organisation som företräder konsumenterna. En av seminariedeltagarna menade att det finns två ledstjärnor idag ekonomi och tid. Sverige har de bästa förutsättningar men är absolut sämst på att utnyttja dem när det gäller livscykeltänkande. Det kostar faktor 1 att projektera, faktor 10 att bygga men faktor 100-1000 att driva och förvalta! Vi prenumererar på dyra underhållskostnader och människors dåliga boendemiljö och vi kan inte säga upp prenumerationen. En åhörare i publiken menade att det är galet av stenhusbranschen att inte ha färdiga hus att visa upp. Folk vill kunna peka på det de vill ha. De som väljer att själva låta bygga sitt hus vet vad de vill ha. Men flertalet husköpare kan inte välja utan går efter vad de ser som exempel. Trähusindustrin har fasta priser. Kunder vill veta vad ett hus kostar och därför måste det finnas färdiga ekonomiska kalkyler, prissatta prototyper. Det som hänt under fem-sex år är att trähus och stenhus idag kostar ungefär lika mycket. Det måste man nå fram med till konsumenterna. Björn Magnusson Staaf påpekade att det finns mängder med tidskrifter som handlar om inredning och köksluckor. Men det är väldigt få tidskrifter som handlar om byggnadsteknik och som vänder sig till en bred konsumentgrupp. Tomas Gustavsson höll med om att folkbildning av konsumenterna är viktigt, att lära folk skilja på bra och dåligt byggande. Och detta borde vara fullt genomförbart. Kanske bör folkbildningen även omfatta banker och försäkringsbolag eftersom de inte gör skillnad som är olika känsliga ur till exempel fuktsynpunkt. När seminariedagen gick mot sitt slut passade Tomas Gustavsson på att framhålla att han inte på något sätt är motståndare till trä. Trä är ett fantastiskt byggnadsmaterial men fuktkänsligt och måste hanteras utifrån det. Det gäller att använda alla material utifrån deras egna villkor. Det fick bli slutet på denna stenhusdag. Göran Nilsson 12