Puts på murverk. Murverk Material, konstruktion, hantverk. Uppbyggnad av flerskiktsputs. Hantverksaspekter. Armering av puts

Transkript

1 Murverk Material, konstruktion, hantverk Puts på murverk Uppbyggnad av flerskiktsputs Hantverksaspekter Armering av puts Material från föreläsningen har hämtats främst från Undvik misstag i murat och putsat byggande, utgåva 2 och Äldre murverkshus, reparation och ombyggnad

2 Puts Fasadbehandling som ger ett heltäckande skikt med minsta tjocklek 2 mm (siffran kan variera i litteraturen). Begreppet puts kan avse både ett enskilt skikt och ett system med flera skikt. Puts byggs upp i ett eller flera skikt

3 Några beteckningar Oorganisk (mineralisk) puts Puts med oorganiskt bindemedel (t.ex. kalk, cement, kc, gips, hydraulisk kalk). Mindre tillsatser av organiskt material kan förekomma Ytskikt Yttersta skiktet i en fasadbehandling, t.ex. färg eller ytputs. Tjockputs - tunnputs Tjockputs har totaltjocklek minst 9 mm, ofta mer t.ex mm, kallas även grovputs. Tunnputs har tjocklek mellan 2-8 mm

4 Grundning Första putspåslaget i en tjockputs som sedan den egentliga putsen appliceras på Kan variera i tjocklek, från icke täckande, mycket tunn behandling till heltäckande på flera mm. Heltäckande med 1-2 mm tjocklek kallas tunngrundning Utstockning Påslag som utgör det egentliga putsskiktet i en tjockputs Fyller ut ojämnheter Ger önskad planhet Ger i struktur Illustrationer ur Äldre murverkshus

5 Slätputs För att åstadkomma en slät och plan yta brädrivs/filtas putsen med en filtbräda Bilder: Rätt murat och putsat

6 Ädelputs Ytputs med oorganiskt bindemedel (kalk eller cement) och ballast av dolomitkross (marmor). Slamning Tunn ytbehandling med putsbruk, kan vara genomfärgad Säckskurning Mycket tunn, ej heltäckande ytbehandling med putsbruk. Ytan bearbetas med grovporig skumgummibräda eller liknande, så att underliggande tegel delvis syns Färger T.ex. kalkfärg, kalkcementfärg, cementfärg, silikatfärg (oorganiska ytskikt) Olja, alkyd, akrylat (organiska ytskikt)

7 Rivputs När putsen hårdnat något rivs de yttersta 2-3 mm bort med spikbräda, ger struktur med urgröpningar Bild från Webers hemsida Bilder ur Rätt murat och putsat

8 Stänkputs Tunnputs, varierande grovlek, stänks eller sprutas på, ger småknottrig ytstruktur Bilder från Webers hemsida Bilder ur Rätt murat och putsat

9 Spritputs Tunnputs med varierande grovlek, stänks eller sprutas på, ger grovknottrig ytstruktur Bild från Webers hemsida T.v. bilder ur Rätt murat och putsat

10 Underlagets vattensugning Putsen ska vara anpassad till underlagets sugegenskaper Svagt sugande: Leca (lättklinker) Betong Hårdbränt tegel Starkt sugande: Lättbetong Lättbränt tegel, tex tegelmurblock

11 Första skiktets uppgift: Ge vidhäftning mot underlaget Medföra jämn vattensugning in i underlaget Övriga skikt: Hållfastheten ska vara avtagande utåt, för att putsen ska klara fukt- och temperaturrörelser

12 Utförandeaspekter Fördelaktigt: Grovt putsbruk Heltäckande tunngrundning Förvattning vid starkt sugande underlag Komprimering i samband med applicering av bruket Tid mellan två påslag Skydda mot snabb uttorkning Armering av putsskikt minskar sprickrisk

13 Sprickbildning i puts Påfrestningar som kan ge upphov till dragspänning och därmed sprickor uppstår i tre faser: De första timmarna efter påslag, putsen är i plastiskt tillstånd, pga sugning/uttorkning De första veckorna då putsen härdar/hållfastheten ökar Resterande livslängd, pga fukt- och temperaturrörelser

14 Armering av puts Armering av puts medför minskad sprickrisk Putsnät av stål (vfz, 1 mm/19mm ) effektivare än glasfiber Bäst funktion: dubbelarmering Näst bäst armering en bit ut i utstockingen Sämst funktion: Armering som placeras i insida av putsen Illustration: Undvik misstag i murat och putsat byggande

15 Materialval Invändig puts: KC-puts Hydrauliska kalkputser Luftkalk Gips Utvändig puts: KC, grundning med A-bruk Hydrauliska kalkbruk