Radhusområdet Prästkragen, Bjuv

Transkript

1 Radhusområdet Prästkragen, Bjuv PM angående renoveringsbehov i tegelfasader Vägguppbyggnad Ytterväggarna består av 120 fasadtegel med innanförliggande väggdel, bakmur, av 200 lättbetong och invändig puts. Teglet har tillverkats genom strängpressning, vilket innebär att det formats genom att man tryckt leran igenom ett munstycke, varefter det skurits av med ståltråd. Gult tegel Det gula fasadteglet har räfflad yta. Detta har åstadkommits i råteglet, dvs efter formning men innan bränning, genom att teglets blivande utvändiga yta dragits maskinellt mot ett raster av ståldubb. Färgvariationerna i tegelytan är relativt stora, från gröna färgtoner till röda. Detta hänger samman med syreförhållandena i ugnen, gult tegel får röda färgnyanser om det bränns med syreöverskott i ugnen och gröna vid syreunderskott. 1

2 Rött tegel Det röda fasadteglet har borstad yta, vilket åstadkommits genom att råteglets blivande utvändiga yta tryckts maskinellt mot en borste. Färgvariationerna är relativt stora även i detta tegel, från ljust rött till relativt mörkt rött. Rött tegel påverkas av syreunderskott i ugnen så att det får en mörkare kulör, men den aktuella variationen kan också bero på variationer i lerans sammansättning. Väggar utan organiskt innehåll vanlig på 1950-talet Vägguppbyggnaden med halvstens fasadtegel och bakmur av lättbetong blev mycket vanlig under 1950-talet. En fördel med denna är att det saknas organiska material i väggen, vilket gör att man inte riskerar att få mögelpåväxt inne i väggarna, vilket är ett tyvärr förekommande gissel i mer sentida. Isoleringsstandarden anges idag med det s.k. U-värdet (tidigare betecknat Kvärde ). För den aktuella väggen bedöms U-värdet vara ca I jämförelse med nyproducerade hus är det högt, men jämfört med hur hus bygges normalt på talet är det ett relativt bra isoleringsvärde. Under senare år har vikten av att hus byggs lufttäta betonats alltmer ur energisynpunkt. Den typ av vägg som finns på Prästkragen har erfarenhetsmässigt fördelar i detta avseende, lufttätningen utgörs av den invändiga putsen. Samtidigt behövs inte något diffusionstätt skikt (t.ex. plastfolie); de murade väggarna är genomsläppliga för fukt och kan därigenom torka ut när de utsatts för fukt. Vidare kan det faktum att man har en relativt tung bakmur medföra energifördelar under delar av uppvärmningssäsongen. Detta beror på att överskottsvärme under de varmaste delarna av dygnet kan lagras i stommen och mindre energi därför behöver tillföras under dygnets kalla timmar. 2

3 Fogen Vid murning kan den synliga delen av fogarna utföras antingen direkt i samband med murningen, eller som ett senare arbetsmoment, s.k. efterfogning. På Prästkragen är fogningen utförs som efterfogning. Detta kan iakttas idag genom att det yttersta skiktet i fogen, den efterfogade delen, i många fogar har släppt, eller håller på att släppa, från underlaget. Fogningen har skett med ett fogbruk som innehåller relativt mycket ballast, eventuellt kan det vara fråga om s.k. Simrishamnsgrus, som ansetts vara speciellt bra och vackert i murningsbranschen. Fogar kan utformas på ett otal olika sätt. Fogarna på Prästkragen karakteriseras av att dom i stort sett livar med teglets utsida. Möjligen kan dom bukta något inåt, d.v.s. dom har en något konkav yta. Detta kan bero på att fogarna i ytan eroderats på bindemedel i ytan. Genom att bindemedlet (kalk och cement) eroderas med tiden friläggs gruskorn i fogarna, vilket efterhand ger tegelmurverket patina. Problem med frostsprängning av teglet Det finns omfattande problem med frostskador i tegelfasaderna. P.g.a. bristande frostbeständighet spaltas teglet i tunna skivor som bryts loss från ytan. Efterhand fortplantar sig denna process inåt i de tegelstenar som inte är tillräckligt beständiga. Sönderfrysning kan ske i tegel som inte är tillräckligt hårdbränt. Frostskador sker i lägen där teglet utsätts för så stor vattenbelastning att det blir mättat på vatten, när temperaturen samtidigt sjunker under nollpunkten. Frostskador i teglet kan åtgärdas genom att man tar bort frostskadade stenar och murar in nya. När man tar bort sönderfruset tegel bör man kontrollera 3

4 omkringliggande stenar med avseende på bom. Med bom menas i detta sammanhang att teglet ser oskadat ut, men det yttersta skiktet har i själva verket släppt från underlaget, varför en frostskada kommer att framträda synligt inom snar framtid. Genom att knacka lätt på tegelytan med ett metallföremål kan man avgöra om det yttersta skiktet egentligen redan spaltats av. Hydrofobering av teglet Det förekommer att man i syfte att minska problem med frostsprängning av tegel väljer att hydrofobera teglet, med olika silikonhartsbaserade material. Behandlingen innebär att tegel och murfogar impregneras med att medel som medför att ytan blir vattenavvisande, ungefär som när man vaxar bilar. Metoden är kontroversiell inom murnings- och tegelbranschen, där de flesta anser att metoden inte är att rekommendera. Exempelvis avsäger sig tegelindustrin garantiansvar för murverk som behandlas med denna typ av metoder. Ett argument mot hydrofobering är att behandlingen medför att det snabbt bildas en vattenfilm på tegelytan vid regn. I allt murverk finns enstaka sprickor. Vatten kan tryckas in i dessa om det blåser mot fasaden, eller sugas in kapillärt. Hydrofoberingen är visserligen genomsläpplig för vattenånga, men uttorkningen går långsammare, varför man menar att frostskadorna t.o.m. kan förvärras. De som förespråkar hydrofobering anges å sin sida att praktiska exempel visat att omfattningen av frostskador i verkligen minskat. Här tas inte något definitivt och generellt ställningstagande för eller emot hydrofobering. Men till de frågetecken som rests enligt ovan kan fogas att så långt gångna frostsprängningar som finns i många lägen på Prästkragen knappast torde lösas genom hydrofobering. Om man väljer att hydrofobera kan möjligen i en del lägen livslängden förlängas för fasader med mer begränsade skador. Samtidigt bör man vara observant på att inverkan av impregneringen efterhand måste förnyas, eftersom solljus och regnväder efterhand bryter ned verksamma beståndsdelar. Rostsprängningar i tegelmurverk I den första horisontella fogen över fönster- och dörröppningar i radhusen på Prästkragen ligger armering, som går in någon dm på ömse sida om öppningen. Armeringen är av icke rostfri typ och har idag i många fall rostat betydligt. I samband med att den rostar utvidgas dess volym, vilket spränger sönder fogarna, s.k. rostsprängning. Normalt ligger det två armeringsjärn i fogarna, ett nära utsidan och ett nära insidan. Båda järnen bör tas bort. Praxis vid denna typ av reparationer är att man tar bort det 4

5 understa skiftet tegel över fönster/dörr och sätter in (murar in) en s.k. tegelbalk, d.v.s. ett prefabricerat armerat tegelskift. Med hänsyn till att muröppningarna i detta fall är relativt korta och att tegelmurverket är ca 1,60 m högt över öppningarna kan det gå att ta bort armeringen och endast mura om det understa skiftet tegel. Därigenom skulle man kunna undvika problem med att få fram ersättningstegel för dessa delar. Ytterligare projektering bör utföras om åtgärder enligt denna princip vidtas. Rostsprängningar i balkar över garageportar Skador från rostande armering förekommer också i balkar över garageportar. Det torde vara ändamålsenligt att byta ut balkar med denna typ av problem mot nya prefabricerade balkar av lättbetong, betong eller leca, med putsad utsida. Man kan också överväga att åtgärda problem p.g.a. rostande armering genom att ta bort skadade delar, frilägga armering och rensa den från rost samt bygga upp igen med lagningsbruk. Val av kompletteringstegel Det är viktigt att välja ersättningstegel omsorgsfullt. Förutom kulör är viktiga faktorer: Grad av variation i kulör mellan olika stenar Ytstruktur (borstat, räfflat) Formatet Det går inte att hitta tegel som är identiskt lika med det befintliga teglet. Erfarenhetsmässigt är det dock viktigt att inventera vad det finns för alternativ och välja ut det bästa möjliga. Vid avvikande kulör det normalt bättre att välja ett tegel som är något mörkare än originalet än ett som är ljusare. Maskinslagna tegelsorter har inte samma ytstruktur som strängpressade. Men emellanåt har maskinslaget tegel större variation i färgskala och form som kan uppväga att ytstrukturen är annorlunda, varför de inte helt ska uteslutas. Det är viktigt att nya tegelstenar som muras in har bra frostbeständighet. Därför bör teglet uppfylla frostbeständighetsklass F2. Förslag till tegelleverantörer: Wienerberger AB, Flädie, Bjärred (äger det sista kvarvarande större 5

6 svenska tegelbruket Haga, som bl.a. tillverkar rött borstat tegel, men också saluför en rad andra tegelsorter från bl.a. Danmark), Tegelmäster AB, Malmövägen, Bara (ägs delvis av och säljer Egernsund Tegl i Sverige), Randers Tegel, Magasinsgatan 5, Skövde (ägs av och säljer Randers Tegl, har också kontor i Malmö), Bruksspecialisten, Kabingatan 5, Malmö (säljer Ströyer Tegl i Sverige, men också återbrukat tegel från och 1960-talen), Förutom dessa tegelleverantörer finns Kakel & Tegel, Carlsgatan 54, Malmö, , som dock kanske inte är inriktade på den aktuella typen av tegel, utan normalt saluför mer exklusivt tegel. Som nämnts ovan går det normalt inte att få fram nyproducerat tegel som är helt lika befintligt. Erfarenheten säger dock att detta inte är nödvändigt för ett lyckat resultat, det kan få synas att lagningar gjorts om de gjorts med hantverksmässig omsorg.. Och om teglet avviker något blir utförandet av fogarna i murverket desto viktigare. Val av murbruk och fogbruk Murning bör ske med KC-bruk, bruksklass M1 (tidigare benämnt bruksklass C). För fogning kan samma brukstyp och bruksklass användas. Alternativt kan för fogningen användas hydrauliskt kalkbruk eller KC-bruk M0,5 (tidigare benämnt bruksklass D). För att hitta murbruk som ansluter väl till befintliga fogar kan det vara lämpligt att prova olika sorter genom provfogning. Om man inte hittar brukssorter som ansluter väl kan pigmentering tillgripas. Fogningsutförande Fogar bör utföras så att de får samma utformning som i befintligt murverk, d.v.s. som slät fog. Om slutbearbetning av fogarna görs snabbt efter att bruket lagts på erhålls en ljusare fog. Vid senare slutbearbetning erhålls mörkare fog. Verktyget som används vid slutbearbetning av fogar har också betydelse för ytstruktur och kulör. Normalt används fogpinne av trä, som ger en råare yta än om man använder verktyg av stål. Den slätare ytan som stålverktyg ger medför också att fogkulören blir ljusare. Vid ommurningar kan det vara fördelaktigt att utföra fogningen som s.k. efterfogning. Detta innebär att man efter murningen kratsar ur fogarna ca 20 mm och utför 6

7 fogningen som ett särskilt arbetsmoment i ett senare skede. Om man samtidigt fogar om anslutande, oskadat murverk kan man på så sätt få mer enhetliga fogar. På motsvarande sätt som vid val av kompletteringstegel är det bättre att ha fogar som avviker genom att vara mörkare än genom att vara ljusare än omgivande fogar. För att erhålla en riktigt slät fog, se nedan. Efterbehandling av fog med Murtvätt eller dylikt, se nedan. Omfogning Som nämnts ovan kan det vara fördelaktigt att foga om befintligt murverk som ansluter till lagningar, för att erhålla mer enhetligt utseende. Det kan också vara fördelaktigt att foga om murverkspartier om det finns problem med s.k. regngenomslag. Regngenomslag innebär att vatten vid långvarig nederbörd och samtidig blåst trycks igenom tegelmurverket, varigenom fukt kan komma att sugas upp av bakmuren, med fuktfläckar inomhus som följd. Genom att först kratsa ur befintliga fogar ca mm och foga om dessa kan ökad täthet erhållas. En förutsättning är att omfogningen utförs med fackmässigt hantverk. I bilaga 1 återges utdrag ur kursmaterial om fogningshantverk som används för fortbildning av murare inom Sveriges Murnings- och putsentreprenörförening, SPEF. För att få fram ballast (gruskorn) synlig i ytan efter omfogning kan behandling med utspädd saltsyra alternativt Murtvätt övervägas. Det finns på marknaden idag också fogbruk med särskilt framtagen ballast som avses vara jämförbar med Simrishamnsgrus. Tillverkning av tegelbalkar Om man väljer att sätta in nya prefabricerade tegelbalkar över fönster och dörrar är det viktigt att man ger tillverkaren av balkarna uppgift på vilken bredd man har i de vertikala fogarna. Vidare är det fördelaktigt att tillverka balkarna något längre än de skulle behöva vara, så att man kan kapa till dem exakt på plats. På så vis undviker man behov av att mura in passbitar av tegel på sidorna av öppningar. Kompletteringskramling Vid reparation av tegelfasader från 1950-talet brukar man normalt förstärka förankringen till bakomliggande byggnadsstomme. De här aktuella husen är enplans- 7

8 hus, och läget bedöms inte vara anmärkningsvärt hårt utsatt för vindbelastning. Tilläggskramling bedöms därför inte vara erforderlig generellt. För vissa, mer utsatta väggdelar kan det dock finnas anledning att förstärka förankringen till bakmuren i enstaka lägen. Sättningsskador Det finns en del sättningsskador i ytterväggar på området. För att kunna göra bedömning av deras konstruktiva status krävs geotekniska undersökningar, varför dessa inte behandlas i detta utlåtande. Generellt kan sägas att massiva murverkskonstruktioner, som t.ex. bakmuren av 200 lättbetong, har relativt stor förmåga att ta upp vertikala sättningar, dock med reservationen att uppsprickning kan ske. Halvstens skalmurar av tegel har sämre förmåga, varför tilläggskramling till bakmuren kan vara en ändamålsenlig förstärkningsåtgärd. Lund den 14:e maj 2012 Tomas Gustavsson byggnadskonstruktör, tekn lic 8