Kramling, rörelser, detaljer, utförande

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Kramling, rörelser, detaljer, utförande"

Olof Eriksson
för 5 år sedan
Visningar:

1 Kramling, rörelser, detaljer, utförande Tomas Gustavsson TG konstruktioner AB

2 Kramling av murverk Funktioner: För över vindlast från skalmur till bakomliggande regelstomme eller betongvägg Fördelar vindlast mellan skalmur och bakmur Förhindrar att skalmur knäcker ut i sidled vid stora trycklaster Hindrar skalmur att glida ut vid upplag Utförande: Rostfritt, syrafast stål Ska klara murverkets rörelser Inmurningslängd 40 mm

3 Fördelning av vindlast på fasad- och bakmur SS-EN , Kan göras i proportion till böjstyvhet EI eller momentkapacitet M rd Vid fördelning efter böjstyvhet: w fasad = EI fasadmur / (EI fasadmur + EI bakmur ) Vid fördelning efter momentkapacitet: w fasadmur = M Rdfasadmur / (M Rdfasadmur + M Rdbakmur )

4 Dimensionering av kramlor: Ska ta upp aktuell vindlast Ska klara tvångsrörelser Räknas normalt i säkerhetsklass 2 Vid lösisolering i kanalmur, t.ex. perlit, beaktas horisontaltryck från denna

5 Min antal kramlor EKS 10, Kanalmurar minst 4/m 2 Skalmurar minst 3/m 2 Kraven i EKS är minimikrav Fler kan krävas av konstruktiva skäl, t.ex. runt stora muröppningar

6 Formfaktorer: SS-EN

7 Formfaktorer: SS-EN _2005

8 Dimensionering av kramlor: Samtidigt verkande tryck och böjning Max dragkraft mht max utdragskraft i stommen eller i murverksfog, baseras på provningar Max dragkraft i kramla, mht dragspänning

9 h Fast inspända kramlor rörelsecentrum t.ex. Z-kramla ovan, slagbindare för efterbockning nedan b/2 b/2 δ = Δb a (m) Δb = korttidsrörelse av temperatur. För tegel kan sättas Δb=0,25 mm/m

10 Fast inspända kramlor: Ur Joma, handbok2011-skalmurar

11 h Ledad kramla, rörlig i vertikalled rörelsecentrum cykelstyre a b/2 b/2 a = b/2 δ = Δb a (m)

12 Ledad kramla, rörlig i vertikalled: Ur Joma, handbok2011-skalmurar

13 U-kramla utsätts för böjpåkänning:

14 Dimensioneringstabell Ur Joma, handbok2011-skalmurar

15 Kramlor ska inte låsa skalmurs rörelse Kramling i hörn utan rörelsefog: Kramling i hörn med rörelsefog: Minst 1000 Rörelsefog (dilfog)

16 Första raden kramlor sätts i någon av de understa fogarna

17 Rörelser i murverkskonstruktioner Vid utformning beaktas att olika rörelser i anslutande konstruktioner inte orsakar sprickbildning/skador Rörelser i murverk relateras främst till termiska förhållanden, fuktvariationer, krypning samt mekanisk belastning Vid fastlåsning mot andra byggnadsdelar kan sprickor uppkomma

18 Rörelsefogar (dilatationsfogar) För att minska sprickrisken kan rörelsefogar läggas in Placering och avstånd mellan rörelsefogar bestäms främst av Typ av mursten/block och bruk Väggens geometri; öppningar, väggproportioner Inspänningsgrad i anslutande byggdelar Aktuella variationer i temperatur och fukt Inlagd armering har framförallt effekt på sprickvidd Rörliga, ledade kramlor minskar risk

19 Källa: Rätt murat och putsat

20 Permanent svällning Resultat av kemisk reaktion; amorfa silikater som bildas vid lerbränning reagerar med fukt Stabilare ämnen bildas, leder till permanent volymökning Innehåll av amorfa silikater beror av - Lerans sammansättning - Bränningstemperatur - Bränningstid Hårdare bränning medför mindre svällning Svällning startar när den brända leran kommer i kontakt med luftens fukt Svällningshastigheten avtar successivt, men kan pågå flera decennier Frågan om permanent svällning har inte beaktats i svenska och övriga nordiska länders byggnormer eller dimensioneringspraxis. I den mån särskilt höga fasader planeras bör frågan beaktas.

21 Rörelsefogar Skalmur har sämre förmåga ta rörelser än fullmur Starkare bruk Ej i förband med murdel med stabilare klimat Rörelsecentrum:

22 Källa: Rätt murat och putsat, återgiven i EK6- handboken

23 Ur EKS 10, :

24 Att minska behovet av rörelsefogar Effektivt glidskikt Placera första raden kramlor minst 1 m från hörn utan rörelsefog Bruksklass M1 fördelaktigt jämfört med M2.5 - men konstruktiva skäl kan tala för M2.5 Undvik där det är möjligt låsningar av skalmuren mot andra byggnadsdelar

25 Armering minskar sprickvidden vid uppsprickning Armera liggfogar i försvagade snitt Försvagat snitt

26 Att minska behovet av rörelsefogar Undvik låsningar mot starkare konstruktioner Skalmur Trappad betongsockel Mineralullsboard + fogmassa i vertikal rand

27 Bästa val av glidskikt/vattenutledning: Ett lager EPDM-gummi som vattenutledande membran, dras upp på regelstomme/bakmur Ett lager EPDM eller rostfri plåt, bredd lika skalmuren läggs ovan vattenutledande membranet

28 Ofta avgör arkitekturen om dilfogar kan undvaras, och om murning med M1 är en bra idé

29 Krav på utförandeklass EKS 10, Utförandeklass I: Leds/övervakas av person med särskild utbildning och erfarenhet av murverkskonstruktioner Utförandeklass II: Leds/övervakas av person med erfarenhet av utförande av murverkskonstruktioner Murverk i byggnad med fler än två våningar och platsarmerat murverk ska utföras i klass I Platsarmerat murverk i enbostadshus i max 2 våningar samt murverk armerat för enbart rörelsekrafter får utföras i klass II

30 Allmänna anvisningar/k1: I konstruktionshandlingar bör följande uppgifter som gäller för murverkskonstruktioner anges: utförandeklass hållfasthetsklass för mursten/murblock brukskvalitet uppgifter om kramling och armering miljöklass

31 Föreskrifter om murverk SS-EN , Armerat murverk: Bör utföras med murbruk med minst 4 MPa tryckhållfasthet, med undantag för horisontell liggarmering som bör muras med bruk med minst 2,5 MPa bruk dvs M 2,5 (B-bruk) går bra för liggfogsarmering, men vertikalarmerat murverk bör utföras med starkare bruk Kommentar: Ingen distinktion görs i SS-EN mellan konstruktiv armering och armering som läggs för att minska sprickrisk Rimligt tolka kraven i EK6 som att murverk som armeras endast för att minska sprickrisk kan utföras med M1

Krav på täckskikt, armerat murverk SS-EN 1996-1-1, 8.2.

32 Krav på täckskikt, armerat murverk SS-EN , Krav på täckskikt: min 15 mm min 15 mm Minst Ø + 5 mm Avser normalt murbruk och lättmurbruk Krav på täckskikt i EKS 10 ger i vissa fall krav på större täckskikt

33 Krav på väggtjocklek Väggtjockleken bestäms av konstruktör mht: Behov av konstruktiv bärförmåga Byggnadsfysikaliska krav Andra byggnadstekniska förhållanden, t.ex. möjligheter att fästa in fönster Minimikrav: EKS 10, Minsta nominella väggtjocklek (mm) Bärande vägg Skalmur Högst 2 våningar, max 6 meter Högre än 2 våningar, mer än 6 meter Ca

34 Minsta väggarea för bärande murverk SS-EN , Tvärsnittsarean minst 0.04 m 2, motsvarande ungefär ½ x 1 ½ sten tegel Bärande vägg SS-EN , Vägg primärt dimensionerad för att bära nyttig last utöver sin egentyngd EKS 10, om höga skalmursfasader Skalmurar högre än 4 våningar och deras upplag bör dimensioneras i brottgränstillstånd och med avseende på stabitet

Reflektion: Dimensionering av skalmur i brottstadium och för stabilitet, enligt EKS 10 Oavsiktlig snedställning, ger horisontalkrafter Inverkan av initialkrokighet, ger

35 Reflektion: Dimensionering av skalmur i brottstadium och för stabilitet, enligt EKS 10 Oavsiktlig snedställning, ger horisontalkrafter Inverkan av initialkrokighet, ger moment i vertikala bärverk Oavsiktlig excentricitet, framförallt i sockelanslutning Primärt skadeområde vid olyckslast Snedställning: Initialkrokighet: Excentricitet i upplag:

36 Krav på överlapp i förbandsmurning SS-EN , h u 1) h u 1) När h u är mindre än eller lika med 250 mm: det största av 40 mm eller 0.4 h u När h u är större än 250: det största av 0.2 h u eller 100 mm

37 Tillåtna måttavvikelser SS-EN , mm 20 mm 1) 1) 20 mm 2) Vertikal anliggning 1) 20 mm Initiallutning

38 Utförande av murverk SS-EN , 3.4: Max utkragning 15 mm, av tegelliv vid sockel, om inte annat anges Olika toleranskrav i AMA Hus och EK6: Krav i AMA HUS är hårdare

39 Slitsar och ursparningar SS-EN , Får inte utföras så att de försämrar murverks stabilitet Tabell ur EK6- handboken

Relevanta dokument

Projektering av murverk

Murverk Material, konstruktion, hantverk Projektering av murverk Skalmurar/bärande murverk/bakmurar; förutsättningar, normkrav Skalmur ingår inte bärande huvudsystemet Bärning av skalmur måste beaktas