25% Undervisning. Gotland. Fulltofta Trädpromenad. 50% Konstruktör. 25% Forskning

Transkript

1

2 25% Undervisning Gotland 25% Forskning 50% Konstruktör Fulltofta Trädpromenad Ljunghusen Veberöd

3 Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond

4

5 Putsen utsetts för både rena drag- och tryckspänningar samt böjdragspänningar orsakad av längdförändringar i putsen. Rörelser i puts är orsakad av: Krympning p.g.a. vattenavgång vid härdning - Initiellt Klimatinducerade krympning/utvidning (temperatur och fukt) Tiden efter härdning Karbonatiseringskrympning (upprepad uppfuktning/uttorkning)- Tiden efter härdning Rörelse /- Initiell krympning Karbonatiseringskrympning - Härdningsfas Fiktivt diagram Vid karbonatisering sker en reaktion där inträngande koldioxid (CO 2 ) får cementen att återgå till kalksten. + - Tid Ex. temperaturökning Klimatinducerade rörelser Ex. temperaturminskning

6 Illustrerar bl.a. karbonatiseringskrympning, resultat från Miklos Molnar, LTH

7 Dragförsök Vill ha många sprickor och små sprickvidder Försöksschema

8 Geometri Armerad med Stålnät Glasfibernät Stålnät: Maskvidd 19mm, Tråddiameter 1mm Glasfibernät: Maskvidd 6mm Tråddiameter? Weber therm 397 EF-nät

9 Oarmerad/enkelarmerad Dubbelarmerad med stålnät Dubbelarmerad med glasfibernät

10 Vilka rörelser är möjliga att förhindra med olika armeringskonfigurationer? Enkelarmerad Excentrisk Enkelarmerad Excentrisk Enkelarmerad Centrisk Dubbelarmerad Centrisk Sprickfördel.- Nej Rotationsförh.-Nej Sprickfördel.-Nja Rotationsförh.-Nja Sprickfördel.- Nja Rotationsförh.-Nja Sprickfördel.- Ja Rotationsförh.-Ja Nr. 4 Nr. 2 Nr. 1 Nr. 3 Konsekvenser av att dubbelarmera i praktiken?

11 Therm 136 Therm 340

12 Användandet av ett dubbelt nät gör att: 1. armeringen hamnar i rätt läge för att ta upp dragspänningar (behöver inte bygga upp putsen i flera lager för att få rätt placering av armeringen) 2. enligt försök är det möjligt att sprickfördela 3. putsen dör, dvs kan ej röra sig ur planet sig vilket ökar sannolikheten för en sprickfri fasad, ingen utmattningslast 4.inga större krav på använt bruk, Serpo (Therm) 136 och kan läggas på i ett skikt 6. styvheten i nätet gör att det är lättare att montera och att montera rätt. 7.styvheten i nätet bidrar även till att appliceringen av putsen förenklas avsevärt samtidigt som tjockleken av putskakan kan styras med stor noggrannhet.

13 Hjälpmedel: Arbetar med FEM-analys i 3-dimensioner, enkla materialmodeller. Använder BRIGADE Geometriska parametrar att variera: Väggens dimension samt placering av hål för fönster Angränsande väggar och fönstersmygar Tjockleken på putskakan i väggens plan Armeringens läge samt dess variation (bucklighet) Laster: Värme och vind Utvärdering: Relativa spänningsskillnader. Referens=perfekt geometrisk modell. Mål: Påvisa effekterna av geometrin och utföranderelaterade (normala) defekter

14 Materialegenskaper Puts: Serpo 340 (Therm 340) Längdutvidningskoefficient Elasticitetsmodul (Draghållfasthet) (Böjmomentkapacitet) Temperatur (oc) Mineralullsisolering: Paroc, Rockwool och Isover Elasticitetsmodul- i två riktningar (i och ur planet)

15 4,0 3,0 2,0 3m med smyg- Rockwool vs Isover, temp.sänkning 40 o C Vid fönster- och dörröppningar bör det finnas armering i två skikt Utbredning: mm från öppningen, gäller vid angränsande väggar Vid gränsskiktet mellan isolering och puts Zon med omväxlande dragoch tryckspänningar beroende av klimat Spänning (MPa) 1,0 0,0 0 0,5 1 1,5 2 2,5 3 1mm Rockwool 19mm Rockwool 1mm Isover 19mm Isover -1,0 Vid ytan av putsen -2,0-3,0 Längd (mm) Böjmomentkapacitet (drag)=2,4mpa enligt försök

16

17 Tjockleksförändringar i putsen leder till spänningskoncentrationer Bygger in dilationsfogar

18 Vad händer när en spricka i putsen utsätts för ett hydrostatiskt vattentryck? Kan vatten transporteras i/genom isoleringen? Kan vatten transporteras i skarvarna mellan isoleringen? Transporteras vatten i gränsskiktet mellan puts och isolering? Kan vatten rinna på baksidan av isoleringen? Vad händer om vatten når en isolerhållare? Hur påverkar sprickans bredd i putsen vattenflödet?

19 Isolering Puts Fritt vatten i en behållare Spricka Putsbruk: Serpo 340 underlagsbruk, (Therm 340) Isolering: Paroc Fas 2, 50mm Vattentryck: 15-50mm vattenpelare motsv Pa Sprickan: Naturlig form- böjs till brott

20 Test 3 och 5 redovisas

21 Vatteninträngning genom sprickor på putsad stenullsisolering Provkroppen TEST 3 TEST 5 Skarv i isolering Test 1-4: Sprickvidd i puts: 0.2-1mm (ej redovisad) Test 5: Sprickvidd i puts: 0.2, 0.5 och 1mm

22 Resultat - Test 3 Nr. 1 Nr. 2 Nr. 3 Nr. 4 Oavsiktlig spricka i puts Inget läckage i isoleringsskarv, troligtvis beroende på att det är mindre motstånd i spricka i puts än skarven mellan isoleringen Extremt snabb reaktion (15s), stort läckage både i vertikal och horisontell skarv Vattnet transporteras mellan puts och isolering och leds ut i till vertikal isoleringsskarv samt horisontell spricka i putsen Resultat nr. 3

23 Resultat- Test 5 Ex. b=1mm, L=100mm 5.3x1x100=330ml/h=>5dl/h , 0.5, 0.2mm Inte räknat med det vatten som fastnat i systemet. Mängd vatten som passerat (g, ml) :15:1 800g 300g 20g 1mm spricka 0.5mm spricka 0.2mm spricka

24 Lärdomar från försöken Vatten transporteras ej genom isolering, vid vertikala test. Vatten transporteras mellan puts och isolering. Sågad yta uppåt Vanlig yta uppåt Sumpområde Ej möjligt för vattnet att sugas upp av isoleringen, 2dygn Vattnet har av någon anledning trängt igenom baksidan

25 Lärdomar från försöken, forts. Vatten som transporteras mellan puts och isolering kan ledas till baksidan av isoleringen om det finns skarvar i isoleringen eller viss typ av isolerhållare.

26 Lärdomar från försöken, forts. Störst påverkan på vattenflödet mellan puts och isolering är hur pass tät/homogen putsen har blivit i området mellan putsnät och isolering. I många fall hamnar putsnätet närma isoleringen med följd att bruket ej omsluter nätet. På detta vis är det möjligt att små kanalsystem bildas där vattnet har lätt att transporteras. Tiden för att vattnet ska passera varierar mellan sekunder till ½-h.

27