Reparation av murverk med korrosionsskador. TG konstruktioner AB

Transkript

1 Reparation av murverk med korrosionsskador TG konstruktioner AB

2 Bakgrund: Skalmur ersatte fullmur - Från 1940-talet och framåt - Bjälklagen är upplagda på och förankrade i ytterväggarna - därför behövs inte kramlor: Skalmurar kräver särskild förankring till inre väggdel/stomme: Fullmur av 1,5 sten tegel

3 Parallell utveckling: Cementrikare bruk och armering Normalt 2 st armeringsjärn längsgående i armerade fogar

4 Armering förekommer från 1940-talet Avsikten med armeringen var att: ta upp dragkrafter i murverk ovanför fönster och dörrar i murverket ta upp dragkrafter orsakade av vindlaster begränsa sprickor på grund av temperatur- och fuktrörelser

5 Armering endast över muröppningar

6 Armering längs hela fasaden

7 Rostande armering Armeringen utvidgas kraftigt när den rostar Volymökningen förstör fogarna, ibland också tegelstenar Murens konstruktiva funktion kan påverkas Utseendemässigt förfall Risk för fuktskador i innanför liggande regelvägg

8 Korrosionens förlopp Till en början är ph-värdet högt i murbruket, över 12 Vid höga ph-värden rostar inte armeringen Murbruket reagerar med luftens koldioxid, karbonatiseras Karbonatiseringen utgör en front som förflyttas från ytan och söker sig in i murbruket I karbonatiserat murbruk, vid ph < 9, börjar armeringen rosta

9 Stora underhållsbehov idag Armering utan korrosionsskydd har använts i stor omfattning miljontals kvadratmeter berörs Reparationer utförs utan att ta bort korroderad armering fasadens nedbrytning fortsätter, risk för fuktskador och ras Ersättningsmaterial och lagningsmetoder väljs utan hänsyn till fasadens utseende bebyggelsen förfulas, kulturella värden förvanskas Försenad reparation ger merkostnader, fasader kan behöva rivas Onödigt omfattande reparation blir omotiverat dyrt

10 Faktorer som styr korrosionen i tegelfasader Temperatur och fukt viktigast I vanliga fall mer sprucket på fasader som vetter mot syd och väst än nord och öst (gäller för klimatförhållanden i Skåne) Höjd över mark och byggnadens form inverkar på mängden slagregn som träffar fasaderna Taksprång ger ett effektivt lokalt skydd

11 Den andra delen av problemet: Kramling till byggnadsstommen

12 Bristande förankring syns inte i förväg Skador sker momentant utan förvarning Klostergården, Lund, efter Gudrun Rosengård, Malmö, efter skador i början av 1990-talet

13 Överskrids kapaciteten någonstans kan ras inträffa Det sker normalt plötsligt, utan förvarning Särskilt riskabla byggnader: byggda slutet av 60-talet, höga byggnader, 8-9 plan eller mer, gjuten stomme med oledade, ej rostfria kramlor Figur: Stefan Svensson, Räddningsverket och Lejonheden/Lindroth, LTH

14 Exempel på skalmurar som rasat Klostergården, Lund, slutet av 1960/början 1970-talet Klostergården, Lund, vid stormen Gudrun 2005 Rosengård, Malmö, 2 gavelfasader, början av 90-talet Malmö hamn Landskrona, Helgebröten, bostadshus, Tenhult, Jönköping, bostadshus, Norrköping, bostadshus, Ektorpsgatan Hultdalsskolan, Åby, Norrköping Örebro, Varberga, bostadshus Örebro, Ekströms, industribyggnad Laholmstrakten, skola Mariannelund, bostadshus Årby, Eskilstuna, bostadshus Isaksdal, Nyköping, bostadshus Hallonbergen, Stockholm, bostadshus Wårby, Stockholm, bostadshus

15 Bristande horisontalförankring För få kramlor Ej tillräckligt rostskydd Ej (tillräckligt) inmurade Bristande rörlighet m.h.t. temperaturrörelser Kramlor kan vara särskilt bristfälliga vid bakmur av blå lättbetong

16 Bedömning av behov att tilläggsförankra: Osäkra parametrar: Antal kramlor Inmurade eller nerbockade Stålet delvis avrostat Stålet utmattat pga rörelser Stämmer uppgifter i gamla ritningar/beskrivningar med hur man i praktiken byggt? Hur vet man var eventuella ras initieras? Mer eller mindre normalfall: Tilläggsförankring bör göras

17 Tilläggskramling Kramla som expanderar såväl i stomme som i skalmur Tilläggskramling sker till: bjälklagskanter tvärgående betongväggar bakmurar Dry-Fix

18 Exempel på tilläggskramling vid litet avstånd betong - murverk Lättbetong Bottningslist Ankarmassa

19 Behöver befintlig armering ersättas? Över öppningar: Över muröppningar kan vissa skalmurar vara oarmerade Ofta är prefab murstensskift praktiskt att använda Armering för fukt- och temperaturrörelser: Kan normalt tas bort Armering i kanalmur, långt mellan avstyvande pelare/väggar: Återarmering kan krävas

20 Öppning i skalmur kan utföras oarmerad Villkor: Obelastad, h > L/4 och a > 0.25 m h a L: max 2.0 m Regeln gäller i nyproduktion, men kan med sunt förnuft tillämpas på äldre murverk

21 Säkring av undre skift om man inte återarmerar Bultar sätts in i de undre skiften Befintligt tegel bibehålls

22 Vid hur stora öppningar kan man ta bort de undre skiften? När man tar bort undre skift tar överstycket lasten genom valvverkan för valvverkan är max spännvidd i obelastad skalmur 2.0 m Det återstående murverket kan också bedömas med utgångspunkt från balkverkan: Vid balkverkan kan beräkningsmässigt upp till ca 2,60 m öppning klaras i murverk murat med C-bruk Vid större öppningar kan förstärkningsåtgärder erfordras när understa skiftet tas bort Förutsättningar: murbruket är i bra kondition vidhäftning mellan sten och bruk är god detta är tumregler som måste användas med förnuft, säkerhetsaspekter måste beaktas

23 Armering i murpelare mellan öppningar avlägsnas: I nästa etapp rensas resterande fogar

24 Avlastning med stämp i murpelare

25 Säkerhet och arbetsmiljö Risker finns: Komplettera kramlingen först, rensa armering sedan Ställningar ska inte förankras i skalmurar från denna tid, fäst in i bakomliggande stomme Avlastning av murade partier kan erfordras Det finns fasader som inte kan repareras utan bör tas ned Riskanalys bör göras i samarbete med konstruktör

26 Utseendemässiga krav Val av ersättningstegel tegeltyp, ytstruktur, format Fogarna fogkulör, fogmått, fogbrukstyp, fogningsteknik/verktyg Förbands- eller mönstermurning Ofta koncentreras intresset endast till att hitta tegel med rätt kulör, men fogen är ofta väl så viktig Det kan få synas att lagning gjorts viktigt att den gjorts med hantverksmässig omsorg

27 Svårt hitta likadant tegel - men värt att leta efter bästa val Strängpressat tegel har slätare yta än slaget Äldre strängpressat har ofta variation i form och färg i paritet med modernt slaget Hellre mörkare ersättningstegel än ljusare Eftersom man inte kan få fram exakt lika tegel är fogen desto viktigare Behandling av tegel med pigmenterad olja tveksam metod, efter 2-3 år har pigmentet brutits ned, skillnader i färg kan bli abrupt

28 Praktiska erfarenheter avseende tegelbalkar Viktigt att balktillverkare får reda på aktuell stötfogsbredd Rätt förband i tegelbalkar Gärna övermått på tegelbalkar, kapa till på byggplats

29 Praktiska erfarenheter avseende fogar Hellre mörkare fog jämfört med olagat murverk än ljusare Snabb fogstrykning ger ljusare fog Fogstrykning med metallverktyg ger slätare och ljusare fog Normalt är fogverktyg av trä att föredra, men undantag finns

30

31 X-Bor Metod för mätning av hållfasthet i fog f K k f α b f β m f k är den karakteristiska tryckhållfastheten för murverket i MPa K,, är konstanter, som anges i SS-EN , f b är den normaliserade tryckhållfastheten för murstenarna eller murblocken i lastriktningen i MPa f m är murbrukets tryckhållfasthet i MPa

32 X-Bor