REGIONFÖRBUNDET ÖREBRO LÄN

REGIONFÖRBUNDET ÖREBRO LÄN Förstudie 24 mars 2006

Kontaktpersoner: Länsstyrelsen Örebro län Ylva Gustafsson Höjer, ylva.g.hojer@t.lst.se Regionförbundet Örebro län Peter Åslund, peter.aslund@regionorebro.se Länstrafiken Örebro Christer Eklund, christer.eklund@lanstrafiken.se Förstudien har genomförts av David Larsson på ÖNET Energikontoret Örebro län, en verksamhet inom Regionförbundet Örebro län. Diarienr: 151/2006

Sammanfattning Transporter av människor och gods är en viktig förutsättning både för god livskvalité och för ekonomisk tillväxt, men transporterna påverkar miljön negativt. Bland annat kommer ungefär hälften av koldioxidutsläppen i länet från våra transporter. Syftet med Hållbara transporter Örebro län är att skapa en regional arena för offentliga aktörer, där dessa kan samarbeta för att minska transporternas miljöpåverkan. Genom ökat informationsutbyte mellan aktörerna blir det lättare att dra nytta av varandras erfarenheter. Genom regionalt samarbete kan man också dra nytta av skalfördelar vid upphandlingar, utredningar och informationskampanjer. Samarbetet ska vara långsiktigt och målet är att bidra till att de regionala miljömålen för år 2010 och 2020 uppfylls. Det arbete som utförs ska vara väl förankrat i regionen och de enskilda aktörerna är delaktiga när nya projekt initieras. Inom samarbetet planeras fyra nätverksgrupper: Persontransporter Godstransporter Samhällsplanering Förnybara bränslen Arbetet inom varje grupp samordnas av en nätverksledare, som utses inom de medverkande organisationerna. För den övergripande samordningen ansvarar en processledare, som även hjälper till att söka projektfinansiering och har ansvar för en gemensam webbplats. Samarbetet startar vid en kick-off under våren 2006. Därefter initieras projekt utifrån de behov som identifieras i varje nätverksgrupp. I förstudien presenteras sex olika förslag till projekt för den närmaste tiden; Arbetspendling, Cykelleasing, Framtidens kollektivtrafik, Bilpooler, Torrhamn Hallsberg och Produktion av förnybara drivmedel. - 3 -

Innehåll Bakgrund 5 De viktiga transporterna 6 En regional arena för hållbara transporter 7 Fyra insatsområden 8 Persontransporter 8 Godstransporter 9 Samhällsplanering 9 Förnybara bränslen 9 Förslag till organisation 10 Föreslaget arbete 2006-2007 11 Kick-off 11 Nätverksmöten 11 Informationsspridning 12 Projekt 12 Referenser 14 Bilaga 1 Dagens transportsituation15 Bilaga 2 Den nationella transportpolitikens mål Bilaga 3 Exempel på lämpliga åtgärder Bilaga 4 Aktuella aktiviteter i länet Bilaga 5 Andra regionala samarbeten - 4 -

Bakgrund Regionalt tillväxtprogram för Örebro län 2004-2007 Liksom övriga län i Sverige har Örebro län ett regionalt tillväxtprogram som syftar till att samordna insatser för utveckling och tillväxt. Tillväxtprogrammet för Örebro län har tagits fram i ett brett partnerskap och genomförs med hjälp av ett stort antal människor och aktörer i länet. Målet för tillväxtprogrammet i Örebro län är: ett internationellt konkurrenskraftigt näringsliv, verksamt i en omgivning som karaktäriseras av positivt företagsklimat och en god livsmiljö. I regionala tillväxtprogrammet för Örebro län prioriteras bland annat Logistik, transporter och trafiksäkerhet som en av länets fem fördjupade satsningar, områden där länet har konkurrensfördelar och ett stort antal framgångsrika företag. Ett av målen i programmet Logistik, transporter och trafiksäkerhet är att en regional handlingsplan för ett hållbart trafiksystem ska finnas framtagen år 2007. Regionala miljömål i Örebro län 2005-2010 Landets alla länsstyrelser har i uppdrag att i samråd med andra aktörer regionalt anpassa, konkretisera och följa upp de nationella miljömålen. Örebro län berörs av 12 av de 13 nationella miljömålen. Skogsvårdsstyrelsen har motsvarande uppdrag för målet Levande skogar. Länsstyrelsen och Skogsvårdsstyrelsen har även i uppdrag att samordna och stimulera åtgärder i linje med miljömålen Länsstyrelsen bedriver miljömålsarbetet i bred samverkan med andra aktörer i länet. Tillsammans har vi både bättre kunskap om länets miljö och större möjlighet att nå målen. Miljömålen ska vara en gemensam grund för länets miljöarbete. Att arbeta med förbättringar inom trafikområdet har direkt inverkan på miljömålen Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft och God bebyggd miljö samt indirekt effekt på Ingen övergödning och Bara naturlig försurning. Vägtrafiken står för länets största utsläpp av både koldioxid och kväveoxider (49 respektive 54 procent). Koldioxid är den viktigaste klimatpåverkande gasen. Kväveoxider bidrar till försurning och övergödning och kan i höga halter ge hälsoeffekter. Trafiken är en viktig källa även till buller, barriäreffekter och ohälsosamma utsläpp av partiklar och organiska lösningsmedel Genom att aktivt utveckla planeringsunderlag och styra planering och byggande mot en utveckling i linje med målet God bebyggd miljö kan många miljö och hälsoproblem mildras eller undvikas. - 5 -

De viktiga transporterna Väl fungerande transporter av människor, gods och information är viktigt för både ekonomisk tillväxt och god livskvalité. Tack vare sitt geografiska läge är Örebro län ett centrum för logistik. För att fler människor ska välja att bo i Örebro län är det också viktigt att invånarna har tillgång till snabba, säkra och billiga transporter. Trafiken är dock förknippad med allvarliga negativa effekter i form av olyckor och miljöpåverkan. När det gäller vår miljö påverkas den både nära trafiken, i form av buller och försämrad luftkvalité, och längre bort, i form av försurning, övergödning och global klimatpåverkan. På senare år har det blivit alltmer tydligt att den globala klimatpåverkan är ett av vår tids stora problem, och transporterna bär en stor del av ansvaret. En god miljö lyfts fram som ett av sex övergripande mål för den nationella transportpolitiken. Att det är viktigt att försöka minska transporternas miljöpåverkan påpekas också både i de regionala miljömålen och i det regionala tillväxtprogrammets handlingsprogram för logistik, trafiksäkerhet och transporter. Enligt de regionala miljömålen ska transporternas utsläpp av koldioxid vara högst 620 000 ton år 2010 och högst 500 000 ton år 2020. År 2003 var utsläppen 670 000 ton, vilket motsvarade 50% av de totala koldioxidutsläppen i länet. En god miljö Transportsystemets utformning och funktion anpassas till krav på en god livsmiljö för alla, där natur och kulturmiljö skyddas mot skador. En god och hälsosam hushållning med mark, vatten, energi och andra naturresurser ska främjas. Ett av sex övergripande mål för den nationella transportpolitiken Utsläpp av koldioxid från transportsektorn ska år 2010 ha stabiliserats på 2000 års nivå och därefter ha minskat med 20 procent fram till år 2020. Regionalt miljömål för begränsad klimatpåverkan Hur transportsystemet utvecklas i stort påverkas mycket av statliga styrmedel som skatt på bensin och diesel, men det finns också stora möjligheter att påverka utvecklingen på lokal och regional nivå. Några exempel på lokalt arbete är Örebro kommuns satsning på cykeltrafiken i Örebro, och Hallsbergs kommuns engagemang för att utveckla kombiterminalen i Hallsberg. Flera av länets kommuner har också antagit kommunala klimatstrategier, där åtgärder för att minska utsläppen från transporter är en viktig del. - 6 -

En regional arena för hållbara transporter Syftet med Hållbara transporter Örebro län är att skapa en regional arena för offentliga aktörer, där dessa kan samarbeta för att minska transporternas miljöpåverkan. Genom ökat informationsutbyte mellan aktörerna blir det lättare att dra nytta av varandras erfarenheter. Genom regionalt samarbete kan man också dra nytta av skalfördelar vid upphandlingar, utredningar och informationskampanjer. För att samarbetet ska bli handlingskraftigt krävs en bred förankring och att de enskilda aktörerna är delaktiga när nya projekt initieras. För att säkerställa att samarbetet blir långvarigt är det lämpligt att en aktör på regional nivå är ansvarig för processen. Under 2006 kommer Länsstyrelsen att vara denna ansvariga aktör, men från och med 2007 väntas Regionförbundet ta över ansvaret. Målet med samarbetet är att bidra till att de regionala miljömålen för år 2010 och 2020 uppfylls, samtidigt som övriga mål i det regionala tillväxtprogrammet och i den nationella transportpolitiken inte åsidosätts. Erfarenheter från andra regioner Runt om i landet pågår ett flertal regionala samarbeten kring hållbara transporter och erfarenheter från dessa bör naturligtvis utnyttjas framöver. I denna förstudie har ingen noggrann genomgång gjorts, men några framgångsfaktorer från X-MaTs i Gävleborgs län är: Fokusera arbetet på att påverka beteenden, inte på infrastruktur. Jobba inte för brett. Välj ut prioriterade åtgärder. Utse några piloter, organisationer som är villiga att gå före. Stötta dessa och håll dem motiverade. Sprid information om deras goda exempel till andra. För över resultat till andra organisationer för fortsatt arbete. X-MaTs, liksom många andra samarbeten, bedrivs i projektform under 2-3 år. Vi bedömer det som en framgångsfaktor att redan från början se samarbetet som långsiktigt och att aktörerna verkar för att göra det till en del av sitt löpande arbete. För övrigt bör noteras att det pågår ett övergripande samarbete kring hållbara transporter i Mälardalen, Mälardals-MaTs, som samordnas av Mälardalsrådet. Eftersom Örebro län ingår i detta område är det viktigt att vårt arbete i länet samordnas med det övergripande. Fler regionala samarbeten återfinns i bilaga 5. - 7 -

Fyra insatsområden Att sträva efter ett hållbart transportsystem innebär att sträva efter effektiv logistik, energieffektiva fordon och förnybara bränslen. De medel som står till buds för offentliga aktörer på lokal och regional nivå är dels att underlätta för andra aktörer att välja hållbara transporter och dels att själv föregå med gott exempel. Exempel på åtgärder som kan underlätta för andra är fysisk planering, utveckling av kollektivtrafiken, krav på förnybara drivmedel vid tankstationer och att sprida information om hållbara alternativ. Goda exempel att gå före med kan vara riktlinjer för organisationens tjänsteresor, samåkningstjänst och utbildning i sparsam körning för de anställda, inköp av miljöbilar och krav på kvalitetssäkrade transporter vid inköp av varor. Samhällsplanering Persontransporter Godstransporter Förnybara bränslen Figur 1 Insatsområden för hållbara transporter Åtgärderna kan fördelas på fyra insatsområden; persontransporter, godstransporter, samhällsplanering och produktion av förnybara bränslen. Persontransporter Bilresorna utgör stommen för dagens persontransporter och utgör ca 80% av transportarbetet (se bilaga 1). Kollektivtrafiken nyttjas främst för resor till och från skolor och arbetsplatser. De allra flesta bilar och bussar drivs med fossila bränslen, men försäljningen av miljöbilar har ökat kraftigt de senaste åren. Det totala persontransportarbetet beräknas öka med 27% fram till år 2020. Även under en överskådlig framtid kommer bilresorna att dominera. För att minska bilresornas miljöpåverkan kan man som offentlig aktör på olika sätt stimulera exempelvis samåkning, sparsam körning och försäljningen av miljöbilar. Kollektivtrafiken behöver utvecklas och marknadsföras för att ta andelar från biltrafiken. Tågresor är snabba och bekväma, men endast tillgängliga mellan vissa orter. Bussresor är billigare än bilresor, men långsammare. På försöksstadiet finns innovativa system med förarlösa spårbilar, som skulle kunna bli en del av kollektivtrafiken på lång sikt. En stor del av tågtrafiken bedrivs utan regionalt stöd, medan busstrafiken till hälften finansieras med regionala skattemedel. Helst ska en utökning av kollektivtrafiken kunna ske utan insats av extra skattemedel. Gång och cykling kan stimuleras till exempel genom trafiksäkerhetsåtgärder, tydlig vägvisning och motionskampanjer. - 8 -

Godstransporter Det totala godstransportarbetet i Sverige beräknas öka med 28% fram till år 2020. Transporterna med lastbil dominerar (ca 40%) och väntas också öka mer än sjöfarten och järnvägstransporterna. (Se bilaga 1.) De olika transportslagen fyller olika roller i godstransportsystemet. Högvärdigt gods fraktas normalt med lastbil och flyg, lågvärdigt gods med tåg eller sjöfart. Generellt kan också sägas att lastbil används för de kortaste sträckorna, järnväg på längre sträckor samt sjöfart och flyg på riktigt långa sträckor. Lastbilstransporterna domineras av transporter med jord, grus, sten och sand. Styckegods, rundvirke och livsmedel är andra stora produkter. För att minska lastbilarnas miljöpåverkan kan man som offentlig aktör sträva efter att efterfråga kvalitetssäkra transporter vid köp av transporttjänster. Järnvägstransporterna behöver utvecklas för att kunna konkurrera med vägtransporterna om fler godsfraktioner än idag. Här har kombiterminalen i Hallsberg en nyckelroll för en sådan utveckling i regionen. Samhällsplanering Samhällsplanering handlar om hur mark- och vattenområden ska användas för bebyggelse, infrastruktur och verksamheter. Genom planeringsprocessen ska olika samhällsintressen vägas mot varandra i en öppen och demokratisk process samtidigt som enskildas rättigheter ska beaktas. Stadens miljö och dess transporter är ett viktigt utvecklingsområde. Transporter inom städer har direkt inverkan på luftföroreningar, buller, trängsel och koldioxidutsläpp men är också av fundamental betydelse för medborgare och näringsliv. Planering av hållbara transporter inom städer kräver långsiktighet och resurser för kollektivtrafik, tillgänglighet till varor och tjänster, säker cykel- och gångtrafik och samordnad planering för markanvändningen. Förnybara bränslen Transporternas beroende av fossila bränslen är ett problem då förbränningen orsakar klimatförändringar. Oljeberoendet kan också bli ett allvarligt ekonomiskt problem i takt med att oljeutvinningen i framför allt Nordsjön minskar och efterfrågan i Asien och Sydamerika ökar kraftigt. Samtidigt är produktion av förnybara bränslen från jord- och skogsbruksprodukter, liksom förnybar el från till exempel vindkraft, en möjlighet till regional tillväxt. Som offentlig aktör kan man på olika sätt stimulera produktion av förnybara bränslen och förnybar el. - 9 -

Förslag till organisation Nätverksgrupper För att få en bred förankring av arbetet utgår organisationen från de ingående aktörerna. Fyra nätverksgrupper bildas med personer som är verksamma inom respektive insatsområde. Inom grupperna ges möjlighet att utbyta erfarenheter om genomförda åtgärder. Det är också här som behovet av gemensamma projekt identifieras. Referensgrupp Processledare Persontransporter Godstransporter Samhällsplanering Förnybara bränslen N Ä T V E R K S G R U P P E R Varje nätverksgrupp har en ledare som ansvarar för att samla ihop gruppens idéer och ta fram mål för det kommande arbetet. Mindre projekt kan genomföras inom nätverksgruppen. Större projekt kan komma att drivas separat, med en egen projektledare. Vissa projekt samordnas med Mälardals- MaTs. Processledare Processledaren samlar ihop nätverksgruppernas arbete och sprider information via en gemensam webbplats. Där ingår även att sprida information från andra regionala samarbeten. Vidare bistår processledaren nätverksledarna med hjälp att söka finansiering till nya projekt. Örebro kommun har nyligen anställt en samordnare för arbetet med hållbara transporter inom kommunen. Processledaren bör arbeta i nära samarbete med denna samordnare. Referensgrupp För att arbetet ska bli framgångsrikt måste det förankras inom de deltagande organisationerna. En möjlighet som bör prövas är att tillsätta en referensgrupp med tjänstemän från organisationer och myndigheter samt representanter för kommunerna. Finansiering Processledare (½-1 tjänst), webbplats, informationsmaterial och mindre konsultutredningar bör kunna finansieras av ansvarig regional aktör (Länsstyrelsen/Regionförbundet). Det kan även vara möjligt att samordna detta med arbetet inom Örebro kommun. Nätverksledarna utses inom deltagande organisationer och förväntas genomföra detta arbete i sina respektive roller. För att arbetet med hållbara transporter ska få prioritet bör viss tid öronmärkas för detta arbete. - 10 -

Övriga projektkostnader t.ex. utredningar, informationskampanjer, eventuella anställningar etc. kan ansökas via externa finansiärer som Vägverket, Banverket, Naturvårdsverket (Klimp), Energimyndigheten och EU. Det finns flera EU-program på transportområdet, vilket innebär stora möjligheter om man vill genomföra ett större projekt med europeiskt perspektiv. En första uppgift för processledaren bör bli att utvärdera om det finns några planerade EU-projekt runt om i Europa som är intressanta att knyta till detta samarbete, eller börja ta fram en egen ansökan (eventuellt med stöd av konsult). Föreslaget arbete 2006-2007 Kick-off Syftet med kick-offen är att få en bred förankring för samarbetet. Kick-offen genomförs under våren eller tidiga hösten 2006 och anordnas av Länsstyrelsen och Regionförbundet gemensamt. Nätverksmöten De fyra nätverksgrupperna får stor frihet att själva besluta om agenda och mötesfrekvens men bör samlas vid återkommande möten. Exempel på åtgärder och insatser listas nedan. Persontransporter Samordning av kollektivtrafiktaxor, pendlarparkeringar, busshållsplatser, bytespunkter, informationssystem, biljetthantering, informationskampanjer, samarbete med större arbetsplatser. Cykelvägsskyltning, cykelkartor, informationskampanjer. Samåkning, bilpooler, sparsam körning, miljöbilar, reseriktlinjer. Videokonferens, webb- och telefonmöten. Godstransporter Upphandling av varor och transporttjänster, samdistribution av varor, utveckling av kombiterminalen i Hallsberg. Samhällsplanering Stadsplanering för ökad andel cykling och kollektivtrafik. (Lokalisering av bostäder, arbetsplatser och handel.) Utbyggnad av cykelvägar och bussfiler, trafiksignaler som ger kollektivtrafiken företräde. - 11 -

Förnybara bränslen Regional produktion av förnybara bränslen. Lämpliga områden och fordon för introduktion av förnybara bränslen. 24 mars 2006 Informationsspridning En webbplats upprättas under hösten 2006, med samlad information om pågående arbeten. Informationskampanjer kan bli aktuellt inom de olika projekten. Projekt Nya projekt initieras i nätverksgrupperna. Nedan listas några uppslag till konkreta projekt, med förslag på deltagare. Persontransporter Godstransporter Arbetspendling Samarbete med större arbetsgivare för att anpassa turer och service enligt efterfrågan. Fokus på sträckor med många pendlare, där busslinjerna idag har låg beläggning. Länstrafiken, kommunerna, större arbetsgivare Cykelleasing Samarbete med kommunerna, landstinget och intresserade företag om gemensam upphandling av cykelleasing som erbjudande till de anställda. (Liknande hem-pc.) Vägverket, kommunerna, landstinget, större företag Bilpooler Samarbete med kommunerna, landstinget och större företag om gemensam upphandling av bilpoolstjänster. Regionförbundet (ÖNET), Vägverket, kommunerna, landstinget, större företag Framtidens kollektivtrafik Strategisk översyn av hur kollektivtrafiken bör utvecklas i länet på lång sikt. Regionförbundet och Länstrafiken i samarbete med Mälardalsrådet Torrhamn Hallsberg Marknadsföring av godspendeln Hallsberg-Göteborg och utveckling av en godspendel Hallsberg-Norrköping. Regionförbundet, Banverket, Hallsbergs kommun - 12 -

Förnybara bränslen Produktion av förnybara drivmedel Utredning om lämplig placering av produktionsanläggningar för biogas, etanol, syntetisk diesel m.m. i mälardalsregionen. Regionförbundet och LRF i samarbete med Mälardalsrådet - 13 -

Referenser Länsstyrelsen Örebro län (2005). Miljömål för Örebro län 2005-2010. Publ. nr 2005:12. Länsstyrelserna i Stockholm-Mälarregionen m.fl. (2005). En bättre sits 2030 PM Persontrafik. Länsstyrelserna i Stockholm-Mälarregionen m.fl. (2005). En bättre sits 2030 PM Gods och logistik. Mälardalsrådet (2004). Hållbara transportsystem i Mälardalen förstudie. Delrapport Mälardals-MaTs. Rapport 2004:01. Trivector (2005). Resvaneundersökning RVU04. Utvecklingsrådet Örebro län (2004). Regionalt tillväxtprogram för Örebro län 2004-2007 Handlingsprogram för logistik, trafiksäkerhet, transporter. - 14 -

Bilaga 1 Dagens transportsituation Inom de flesta sektorer minskar användningen av fossila bränslen, men inte när det gäller transporterna. År 2003 stod transportsektorn för hela 50% av koldioxidutsläppen i Örebro län. Transporter 50% Service 5% Energi 22% Hushåll 7% Industri 16% kg/inv 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 Koldioxidutsläpp Transporter Energi Industri Hushåll Service 1990 1995 2000 2001 2002 2003 Koldioxidutsläpp i Örebro län år 2003. Totala utsläpp 1,3 miljoner ton (4 800 kg per invånare.) [Källa: SCB] Koldioxidutsläpp i Örebro län år 1990-2003. [Källa: SCB] Den huvudsakliga anledningen till detta är att transportarbetet ökar, både när det gäller persontransporter och godstransporter. Snabbare och bekvämare resor gör att vi reser oftare och längre. En allt mer global handel leder till längre varutransporter. En stor del av transporterna utförs med bil och lastbil som nästan uteslutande drivs med fossila bränslen. Sveriges personbilar är dessutom tyngst och motorstarkast i Europa, vilket ger hög bränsleåtgång. Transportarbete (miljarder personkilometer) Persontransportarbetet i Sverige per trafikslag 2001 och prognos för 2020. [Källa: SIKA (2004), diagram från En bättre sits 2030 PM Persontrafik (2005)] - 15 -

Resvolym (person-km) 1 000 000 800 000 600 000 400 000 200 000 Andel resor med bil (%) 150% 125% 100% 75% 50% 25% 0 0% 00 50 50 100 100 150 150 200 Reslängd (km) Till fots Cykel Bil Buss Tåg Annat Resvolymer i Örebro län år 2004, fördelat på trafikslag. Den totala resvolymen beräknas till 8,3 miljoner personkilometer, varav bilresor utgör 82%. (Hela reslängden har hänförts till det huvudsakliga färdmedlet för resan.) Diagrammet visar 80% av den totala resvolymen. [Källa: RVU 04, anpassat av Oskar Jonsson, Länstrafiken Örebro] Transportarbete (miljarder tonkilometer) Godstransportarbetet i Sverige per trafikslag 2002 och prognos för 2010 och 2020. [Källa: SIKA (2005), diagram från En bättre sits 2030 PM Gods och logistik (2005)] - 16 -

Transportinfrastruktur i Mälardalen [Källa: Banverket, Vägverket; från En bättre sits 2030 PM Gods och logistik (2005)] - 17 -

Arbetspendling totalt i Örebro län 2002 [Källa: Länsstyrelsen Örebro län] - 18 -

Bilaga 2 Den nationella transportpolitikens mål Det övergripande målet för transportpolitiken är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Det övergripande målet preciseras i sex delmål: Ett tillgängligt transportsystem Transportsystemet utformas så att medborgarnas och näringslivets grundläggande transportbehov kan tillgodoses. En hög transportkvalitet Transportsystemets utformning och funktion medger en hög transportkvalitet för medborgarna och näringslivet. En säker trafik Det långsiktiga målet för trafiksäkerheten ska vara att ingen dödas eller skadas allvarligt till följd av trafikolyckor inom transportsystemet. Transportsystemets utformning och funktion ska anpassas till de krav som följer av detta. En god miljö Transportsystemets utformning och funktion anpassas till krav på en god livsmiljö för alla, där natur och kulturmiljö skyddas mot skador. En god och hälsosam hushållning med mark, vatten, energi och andra naturresurser ska främjas. Positiv regional utveckling Transportsystemet främjar en positiv regional utveckling genom att dels utjämna skillnader i möjligheterna för olika delar av landet att utvecklas, dels motverka nackdelar av långa transportavstånd. Ett jämställt transportsystem Transportsystemet är utformat så att det svarar mot både kvinnors och mäns transportbehov. Kvinnor och män ska ges samma möjlighet att påverka transportsystemets tillkomst, utformning och förvaltning och deras värderingar tillmätas samma vikt. De långsiktiga målen ska ligga fast över en längre tidsperiod. De ska ge uttryck för kontinuitet och långsiktighet i transportpolitiken. Någon inbördes prioritering finns inte mellan de långsiktiga delmålen. På sikt ska alla delmål uppnås. - 19 -

Etappmål för bättre uppföljning På kort sikt blir det ibland aktuellt med en prioritering mellan olika delmål. Denna prioritering bör i första hand ske genom etappmål som är realistiska med hänsyn till tillgängliga resurser, tekniska möjligheter och internationella åtaganden och som är avstämda mot varandra. På många områden behövs det bättre underlag för att kunna fastställa etappmål som uppfyller dessa krav. En fortsatt utveckling av etappmålen ska därför ske. Detta som ett led i en förbättrad fortlöpande redovisning till riksdagen, men även för att ge förutsättningar för en bred uppföljning av transportpolitiken på övergripande nivå. Exempel på etappmål är: Tillgänglighetsmål 1. Senast 2010 bör kollektivtrafiken vara tillgänglig för funktionshindrade Kvalitetsmål 2. Kvaliteten i det svenska transportsystemet bör, mätt i termer av förutsägbarhet, säkerhet, flexibilitet, bekvämlighet, framkomlighet och tillgång till information successivt förbättras. Trafiksäkerhetsmål 3. Antalet personer som dödas till följd av vägtrafikolyckor bör ha minskat med minst 50 procent till år 2007 räknat från 1996 års nivå. Miljömål 4. Utsläppen av koldioxid i Sverige bör år 2010 ha stabiliserats på 1990 års nivå. Mål för tillgänglighet och positiv regional utveckling 5. Tillgängligheten för medborgare och näringsliv mellan glesbygd och centralorter samt mellan regioner och omvärlden bör successivt förbättras Mål för ett jämställt transportsystem 6. Regeringen har för avsikt att fastställa etappmål under mandatperioden. Statens institut för kommunikationsanalys, SIKA, är den myndighet som har till uppgift att utveckla och föreslå etappmål och indikatorer. Ett sådant arbete pågår. - 20 -

Bilaga 3 Exempel på lämpliga åtgärder Åtgärderna har sammanställts utifrån rapporten Hållbara transportsystem i Mälardalen förstudie, där de tagits fram vid en inledande workshop. Åtgärderna ger en bred översikt, och är inte alltid konkretiserade eller anpassade för det regionala perspektivet. De har strukturerats om utifrån insatsområdena i denna rapport. Persontransporter Kollektivtrafik Höjd turtäthet, bättre tidhållning Utökad information både före och under resan Pendlarparkeringar (cykel, bil) Matartrafik Bättre framkomlighet för bussar Infrastrukturinvesteringar Förbättra bytespunkter Nya fordon (snabbare, bekvämare) Smarta kort hela resan Taxesystem Samordning mellan länstrafikbolagen Multimodala transporter Cykling Ge status åt cykeln Sammanhållet regionalt cykelvägnät Cykel på kollektiva färdmedel Goda och säkra parkeringsmöjligheter vid bytespunkter Personbilar Utskrotning av de äldsta bilarna (skrotningsavgift, fordonsskatt) Miljödifferentierad fordonsskatt Höjd drivmedelsskatt Miljözon för personbilar Ökad andel miljöbilar Miljökrav vid upphandling Motorvärmare Fordonsbränslen med låginblandat biobaserat drivmedel Bränslesnålare motorer Resepolicy Sparsam körning (bilskolor) ISA (Intelligent stöd för automatisk hastighetsanpassning) Gemensam upphandling av fordon Mötespolicy Resepolicy Parkeringsåtgärder (utbud/prissättning/övervakning/förmånsbeskattning) Kilometerskatt och trängselavgifter Nationellt/Regionalt system för bilpooler - 21 -

Godstransporter Samhällsplanering Ökad andel miljöfordon Miljökrav vid upphandling (inkl arbetsmaskiner/redskap) Restriktioner inom miljözoner Differentierad fordonsskatt ISA (Intelligens stöd för automatisk hastighetsanpassning) Sparsam körning (yrkesförare) Multimodala transporter Effektiva järnvägssystem och hamnar Kombiterminaler Underlätta byten mellan transportslag Kilometerskatt och trängselavgifter Logistikcentraler i rätt lägen Standardiserade lastbärare IT Samarbete mellan hamnar, näringsliv, regionala aktörer etc Samverkan mellan aktörer Gräddfiler för fordon med fler passagerare Sänkta hastigheter P-ledssystem Gatu- och vägrenhållning Cykelvägar Busskörfält Skyltning Trimmade och samordnade trafiksignaler Bygga bort flaskhalsar Tätare bebyggelse koncentrerad till kollektivtrafikstråk Ökade satsningar på vattenvägar Integration av transportplanering och fysisk planering Mindre orter måste ha goda kollektiva förbindelser till större transportstråk Förnybara bränslen Regionala hänsyn vid utformning av nät för tankstationer Stimulans till ökad produktion av biogas - 22 -

Bilaga 4 Aktuella aktiviteter i länet Nedan redovisas några av de aktiviteter som pågår i länet och kan utgöra en grund för det kommande samarbetet. Persontransporter Kollektivtrafik Länstrafiken utarbetar ett nytt miljödokument. Man strävar efter att öka bussarnas beläggningsgrad och utreder möjligheten att upphandla fordon som drivs med förnybara bränslen vid framtida upphandlingar. Vägverket och kommunerna arbetar med att göra alla busshållplatser tillgängliga för handikappade senast år 2010. Länstrafiken har infört gemensam kontanttaxa i sina tre län och strävar efter samma prissättning även för rabattkorten. (Vissa kommuner subventionerar dock sina resor ytterligare.) Man kommer också att börja sälja rabattkort på betydligt fler ställen runt om i Örebro. Länstrafiken kommer att utöka sin marknadsföring under år 2006. Linjekartan för stadstrafiken i Örebro ska göras tydligare och tidtabellen ska kompletteras med fler kartbilder. Länstrafikens webbplats kommer att få en ny sökfunktion. Länstrafiken och Nora kommun har utrett förutsättningarna för en tågpendel mellan Nora och Örebro. Cykling Nya och förbättrade cykelvägar byggs i flera kommuner. Örebro kommun driver en cykeluthyrning, där cyklarna planeras få elektroniska lås som kan kopplas till busskorten eller annat smart kort. En ny uppställningsplats för hyrcyklar planeras vid Södra station och eventuellt även vid Centralstation i Örebro. Örebro kommun deltar i EU-projektet Baltic Sea Cycling, som syftar till att utveckla cyklingen. Personbilar Örebro kommun har idag 40% miljöfordon. Målsättningen är 80% år 2010. Man vill främja biogasanvändning och har slutat köpa in etanolbilar till förmån för biogasbilar. Kommunen genomför även en informationskampanj om miljöbilar tillsammans med bilförsäljare. Landstinget har tagit fram riktlinjer för resande i tjänsten. Örebro kommun och Landstinget erbjuder sina anställda möjligheter till samåkning via Svenska Samåkningstjänst. ÖNET och Vägverket planerar ett projekt för att stimulera nya bilpooler i länet. Virtuella möten Landstinget har utrustning för videokonferens i flera av sina lokaler och utnyttjar denna för vissa möten. I Hallsbergs kommun har vissa fortbildningskurser genomförts via videokonferens i Vuxenskolans lokaler. Telefonmöten ersätter vissa möten hos flera aktörer. - 23 -

Hallsbergs kommun arbetar aktivt med att utveckla kombiterminalen i Hallsberg i samarbete med Göteborgs hamn. Banverket planerar utbyggnad till dubbelspår på delar av sträckan Hallsberg- Motala. Örebro kommun driver ett projekt för samdistribution av varor till butiker i centrala Örebro. Godstransporter Samhällsplanering Förnybara bränslen 24 mars 2006 Örebro kommun genomför stadsplaneringen med beaktande av cyklisternas villkor. Man planerar även att ta fram en gångstråksplan. Örebro kommun verkar för att minska trafikmängden inne i Örebro genom tvärleder söder om staden och genom att verka för att flytta ut trafikalstrande verksamhet. Örebro kommun arbetar med att sänka tillåten hastighet i bostadsområden till 30 km/h. Örebro kommun deltar i EU-projektet BUSTRIP, som syftar till att ta fram en plan för hållbara transporter. Örebro kommun har utrett en uppgradering av biogasen från reningsverket för fordonsdrift och inlett ett samarbete med Svensk Biogas. Länstrafiken och Karlskoga kommun diskuterar att prova syntetisk diesel i stadens kollektivtrafik och vissa kommunala fordon. Nya tankstationer i Örebro kommun måste erbjuda minst ett förnybart bränsle. - 24 -

Bilaga 5 Andra regionala samarbeten Exempel på regionala samarbeten kring hållbara transporter. (Ingen fullständig sammanställning.) Hållbara transporter i Västernorrland http://www.energikontoret.nu (2003-2005) Videokonferenser, logistiksystem, samåkning, bilpooler, sparsamt körsätt, pendlarparkeringar, samdistribution av varor, luftkvalitéövervakning. X-MaTs (Gävleborg) http://www.lg.se/templates/page.aspx?id=8843 (2001-2003) Förslag till åtgärder inom kollektivtrafik, näringslivets transporter, offentliga transporter och samhällsplanering. http://www.x-mats.nu (2005-2007) Åtgärder inom persontransporter. Dala-MaTs http://www.regiondalarna.se/dalamats (2004-2007) Hållbart resande, näringslivets transporter, offentliga transporter, kollektivtrafik, samhällsplanering, landsbygdens transporter, uppföljning/utvärdering, former för fortsatt regional transportsamverkan. Tripp (Värmland) http://www.tripp.nu Arbetspendling och arbetsresor. Mälardals-MaTs (Stockholms, Uppsala, Örebro, Västmanlands och Södermanlands län) http://www.malardalsradet.se (under Miljö > Hållbara transporter) (2001-) Analys och förslag till åtgärder inom förnyelsebara bränslen, personbilstrafik, godstransporter, kollektivtrafik och samhällsplanering. Hållbara resor och transporter, Stockholm http://www.ab.lst.se/templates/informationpage 7245.asp (2005-2007) Samordning av åtgärder inom konceptet hållbara resor och transporter. TransportEko Sydost (Jönköpings, Kalmar och Kronobergs län) http://www.energikontor-so.com/transporteko/transporteko%20index.htm (2001-2006) Godstransporter, förnyelsebara bränslen, bildelning, sparsam körning, bussresor och gång- och cykelvägar. Skåne-MaTs http://www.skane.se/templates/page.aspx?id=16151 (2001-2004) Utredning och informationsspridning om kollektivtrafik, samhällsplanering, sparsam körning, cykling, alternativa bränslen och godstrafik. - 25 -

Miløre Centre (Öresundsregionen) http://www.milore.se (2001-) Information om bilpooler, cykling, distansarbete, kollektivtrafik, miljöbilar, resepolicy, samåkning, sparsam körning, videokonferenser, godstransporter och upphandling av transporter. Omfattande information om hållbara transporter på Miløre Centres webbplats. - 26 -