Ärende 21 RS 2014-04-30



Relevanta dokument
Falkenbergs kommun Kommunledningskontaret Kanslienhc'1-n Dnr j{ 2.ötH -(21

Månadsrapport Maj 2016

Det övergripande målet för Hallandstrafikens verksamhet är att: Resandet med kollektivtrafik ska öka och vara attraktivt

Hallandstrafiken AB. Innehållsförteckning

Månadsrapport Januari 2017

Hallandstrafiken AB. Innehållsförteckning

Månadsrapport april 2018

Månadsrapport juni/juli 2018

Månadsrapport Mars 2017

Månadsrapport Februari 2017

Månadsrapport Oktober 2017

Det övergripande målet för Hallandstrafikens verksamhet är att: Resandet med kollektivtrafik ska öka och vara attraktivt

Hallandstrafiken AB. Innehållsförteckning

Månadsrapport April 2017

Kollektivtrafikplan 2016

Månadsrapport augusti 2018

Månadsrapport April 2016

Månadsrapport Augusti 2016

Månadsrapport Juni 2016

Månadsrapport Juli 2016

Månadsrapport Juni/juli 2017

Månadsrapport Augusti 2017

Kommunstyrelsens handlingar

Månadsrapport Maj 2017

Månadsrapport november 2018

Månadsrapport maj 2018

Remissvar - kollektivtrafikplan för Hallandstrafiken KS

Månadsrapport Oktober 2016

Månadsrapport oktober 2018

PERSONTÅG MELLAN HYLTEBRUK OCH HALMSTAD. en rapport om möjligheter till jobb och tillväxt

Innehållsförteckning 1. Kollektivtrafikplan Resandeutveckling Trafikplaneringens utgångspunkter... 12

Månadsrapport december 2018 januari 2019

Uppföljningsrapport Kollektivtrafik KRONOBERG Daniel Malmqvist Regionala kollektivtrafikmyndigheten Dnr. 17RK1556

Utkast till Regionalt trafikförsörjningsprogram för Gävleborgs län. Remissversion maj 2012

Ärende 5 RS

TALARE ANDREAS ALMQUIST - VD DANIEL MODIGGÅRD - TRAFIKCHEF DANIEL BERNHARDT - CHEF SÄRSKILD KOLLEKTIVTRAFIK

Region Hallands synpunkter på rapporten Transportsystemets behov av kapacitetshöjande åtgärder

16 Förberedelser för en tågstation och utveckling av ett stationssamhälle i Väröbacka avsiktsförklaring om samplanering RS160730

Den svenska delen av Öresundstågstrafiken uppfyller Naturskyddsföreningens krav för märkningen Bra Miljöval.

Totalt svarade 43 personer på enkäten. Hur ofta reser du kollektivt? Pendlar du till någon annan ort än din bostadsort?.

15 Anmälan av inkomna/utgående skrivelser/protokoll

Uppföljningsrapport Kollektivtrafik KRONOBERG Daniel Malmqvist Regionala kollektivtrafikmyndigheten Dnr. 18RGK1189

Ämne: VB: Återkoppling från höstens dialogmöte 2018 dnr Borås_återkoppling_dialogmöte.pdf

Trafikförsörjningsprogram - kompletteringar

Kollektivtrafiken i Östergötland. En kunskapsöversikt

Allmän trafikplikt (Kalmar) Emmaboda Karlskrona

Månadsrapport mars

Nåbarhet med olika stark trafik

Förutsättningar - Kollektivtrafikplan 2019 med utblick

Kollektivtrafikplan 2019 med utblick

Regionalt trafikförsörjningsprogram

Norrtågs kvalitetsredovisning År 2015 Kvartal 4

Komplettering av Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2012

Trafikförsörjningsprogram Sörmland. Oskar Jonsson, Länstrafiken Mälardalen

Pressinfo - presskonferens kl Deltagare:

FEMKLÖVERN I REGION SKÅNE

YTTRANDE. Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2016

Kalmar länstrafik Region Kalmar län. kalmarlanstrafik.se klt.se

REGIONALT INSPEL TILL ARBETET MED NATIONELL PLAN FÖR TRANSPORTSYSTEMET

KUNGSBACKA KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskott

Uppföljning av trafikförsörjningsprogram - Vision och mål för den regionala kollektivtrafiken

Norrtågs kvalitetsredovisning År 2017 Kvartal 4

Uppföljning av fördubblingsmålet 2015 Rapport från Partnersamverkan för en förbättrad kollektivtrafik

Uddevalla. Kollektivtrafik

3 Anmälan av inkomna/utgående skrivelser/protokoll

Mål och strategier för Skånetrafiken. KTN den 6 februari 2017

Komplettering av trafikförsörjningsprogram

Norrtågs kvalitetsredovisning År 2016 Kvartal 2

Krösatågen och Kustpilen SIU

Kollektivtrafik på landsbygden i Västra Götaland

REMISSYTTRANDE 1 LTV Västerås stad

Trafikpliktsutredning avseende allmän trafikplikt för Östra Sörmland

Trafiksystem 2012 Karlstad - Öxnered - Göteborg

Trafikplikt inför upphandling busstrafik 2015 beslutsunderlag

OBS! FM Gullbrannagården i Eldsberga! Sammanträdet startar redan med kaffe och presentation av Gullbrannagårdens verksamhet.

Regional infrastrukturplan Förslag till justeringar. Tillväxtutskottet, 17 oktober 2017

Remissvar: Järnvägens behov av ökad kapacitet förslag på lösningar för åren

Trafikförsörjningsprogram för Skåne Kommundialog November 2013

1. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 2. Stockholms läns landsting,

Kollektivtrafiknämnden

Västra Götalandsregionen

Remissvar - Kollektivtrafikplan KS

Beslut om allmän trafikplikt för busstrafik i Vallentuna

Delårsrapport 2014 TN (inkl helårsbedömning) januari augusti. Dnr TN

Samrådssammanställning av Nytt trafikupplägg längs Östhammarstråket

Rapport om kollektivtrafiken i Skåne juli 2018

Skånetrafiken Upphandling av busstrafik Trelleborg stad och regiontrafik, dnr 333/2017 Bilaga Trafikbeskrivning 1 (18) Innehåll

Kollektivtrafik för en hållbar regional utveckling Halland 2035

Trafikplikt inför upphandling busstrafik 2015 beslutsunderlag

Regionalt trafikförsörjningsprogram för Västra Götaland

Kollektivtrafikplan 2018

Skånetrafikens kvalitetsrapport Januari Kundnöjdhet - Punktlighet Resande

Kollektivtrafikens utbud och användning- med fokus på Halland

Innovation och ökat resande skånska innitiativ och erfarenheter

Förvaltningschefens tjänsteutlåtande samt nedanstående underlag;

Regionstyrelsen

Prislista. För resor över länsgräns. Gäller från och med 1 januari Information för resor mellan Kalmar län och angränsande län.

Bostadsplanering och kollektivtrafikförsörjning. Tema-PM inom Strukturbild Blekinge

Halland bästa livsplatsen! Kommunikationernas betydelse för tillväxten

Transkript:

Resandeutveckling i Halland januari 2014

Ackumulerat resande i Halmstads stadstrafik Ärende 21 4 500 000 4 000 000 3 500 000 3 000 000 2 500 000 2 000 000 2006 2011 2012 2013 2014 1 500 000 1 000 000-5,8 % 500 000 0 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec

500 000 Ackumulerat resande i Falkenbergs stadstrafik Ärende 21 450 000 400 000 350 000 300 000 250 000 200 000 2006 2011 2012 2013 2014 150 000 3,6 % 100 000 50 000 0 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec

500 000 Ackumulerat resande i Varbergs stadstrafik Ärende 21 450 000 400 000 350 000 300 000 250 000 200 000 2006 2011 2012 2013 2014 150 000 100 000 + 13 % 50 000 0 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec

8 000 000 Ackumulerat resande med Hallandstrafiken exkl. Kungsbacka och Öresundståg Ärende 21 7 000 000 6 000 000 5 000 000 2006 4 000 000 3 000 000 2011 2012 2013 2014 2 000 000-3,32 % 1 000 000 0 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec

500 000 Ackumulerat resande i Kungsbackas stadstrafik Ärende 21 450 000 400 000 350 000 300 000 250 000 200 000 2006 2011 2012 2013 2014 150 000 100 000-14 % 50 000 0 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec

8 000 000 Ackumulerat resande i Regiontrafiken Regionbuss, Länståg, Kungsbackapendeln Ärende 21 7 000 000 6 000 000 5 000 000 4 000 000 3 000 000 2006 2011 2012 2013 2014 2 000 000-8,34 % 1 000 000 0 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec

14 000 000 Ackumulerat resande i Halland exkl Öresundståg Ärende 21 12 000 000 10 000 000 8 000 000 6 000 000 2006 2011 2012 2013 2014 4 000 000-6,6 % 2 000 000 0 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec

Sammanfattning Dokument kompletteras med sammanfattning under vecka 9.

Innehåll 1. Kollektivtrafikplan 2015... 2 1.1 Inledning... 2 1.2 Kollektivtrafikplanen i ett sammanhang... 2 Styrande dokument... 2 1.3 Kollektivtrafikplan... 3 2. Målstyrning... 4 2.1 Mål för kollektivtrafiken... 4 2.2 Så styr vi mot målen... 4 3. Måluppföljning 2013... 6 3.1 Resandeutveckling... 6 Resandeutveckling Halland... 6 Tågtrafik... 7 Regionbusstrafik... 10 Närtrafik... 12 Stadsbusstrafik... 12 3.2 Nöjdkundindex... 15 Leverans... 15 3.3 Infrastruktur... 16 4. Aktiviteter för att nå målen 2014... 18 4.1 Marknadsaktiviteter... 18 4.2 Översyn prisstruktur... 19 4.3 Nästa generations betalsystem... 19 4.4 Försäljning... 19 4.5 Pågående utredningar... 20 5. Trafikförändringar 2015... 22 5.1 Tågtrafik... 22 5.2 Regionbusstrafik... 22 5.3 Stadsbusstrafik... 24 5.4 Lågfrekvent resande... 27 5.5 Infrastruktur... 28 5.6 Mobilitetsåtgärder... 29 0

5.7 Priser... 29 6. Utblick 2016 och 2017... 30 6.1 Tågtrafik... 30 6.2 Regionbusstrafik... 31 6.3 Stadsbusstrafik... 31 6.4 Infrastruktur... 32 7. Ekonomi... 33 7.1 Samhällsnytta... 33 8. Särskild kollektivtrafik... 35 8.1 Skolskjuts... 35 8.2 Anropsstyrd trafik... 36 Färdtjänst... 36 Sjukresor... 36 Allmän anropsstyrd trafik... 36 Verksamheten... 37 Bilder, tabeller, bilagor och figurer Bild 1: Kollektivtrafikplanen i ett sammanhang Bild 2: Hallandstrafikens huvudprocesskarta Bild 3: Nuvarande linjenät Varberg Bild 4: Föreslaget linjenät Varberg Bild 5: Nuvarande linjenät Kungsbacka Bild 6: Föreslaget linjenät Kungsbacka Bild 7: Kollektivtrafikens samhällsnyttor Tabell 1: Lågfrekvent resande, planerade justeringar 2015 Tabell 2: Ekonomi 2015 2017 Tabell 3: Skolskjutstrafiken i siffror 2013 Tabell 4: Anropstyd trafik i siffror 2013 Figur 1: Resandeutveckling i Halland 2006 2013 Figur 2: Öresundståg 2009 2013 Figur 3: Av och påstigande Öresundståg i Halland 2011 2013 Figur 4: Kungsbackapendeln 2006 2013 Figur 5: Regionbusstrafik i Halland 2006 2013 Figur 6: Ackumulerad resandeutveckling 324/320 åren 2005 2013 Figur 7: Närtrafik i Halland 2006 2013 Figur 8: Stadsbusstrafik i Halland 2006 2013 Figur 9: Stadsbusstrafik i Falkenberg, Varberg och Kungsbacka 2006 2013 Figur 10: Nöjdkundindex 2006 2013 Figur 11: Rättidighet Öresundståg Bilaga 1: Regionbusslinjer Halland 2014 Bilaga 2: Nyckeltal för kollektivtrafiken i Halland 2013 Bilaga 3: Föreslagna utökningar Öresundståg Bilaga 4: Ekonomi 2015 2017 1

1. Kollektivtrafikplan 2015 1.1 Inledning År 2012 trädde en ny kollektivtrafiklag i kraft. Detta innebar ett nytt trafikövergrit ipande regelverk för kollektivtrafiken i Sverige som innebär att det ska finnas en kollektivtrafikmyndighet i varje län. Kollektivtrafikmyndigheten beslutar om kollektivtrafikens inriktning i ett Regionalt Trafikförsörjningsprogram och beslutar om allmän trafikplikt. Lagen innebar i att marknaden öppnades upp, det är nu fritt förr trafikbolag att etablera kommersiell trafik var som helst i landet. För Hallands del innebar detta att en kollektivtrafikmyndighet bildades på Regionn Halland och att Hallandstrafikens ägarstuktur förändrades i juli 2011 då Region Halland blev ensam ägare av Hallandstrafiken AB. Hallandstrafiken som bolag står för detaljplaneringen och det operativa arbetet med kollektivtrafiken i Hallands län l utifrån de riktlinjer som finns angivna i det regionala trafikförsörjningsprogrammet. 1.2 Kollektivtrafikplanenn i ett sammanhang Det viktigaste styrdokumentet för Region Halland är den regionala utvecklingsstrategin (RUS)) där Region Hallands vision Halland bästa livsplatsen återfinns. Kollektivtrafiken ska ses som ett medel för att uppnå visionen. Kollektivtrafiken bidrar till att de övergripande målen för Hallands utveckling med hållbar tillväxt, stärkt region och vidgade arbets och studiemarknader kan uppnås. De mål och strategier som finns för kollektivtrafiken i Halland tar avstamp i RUS: en. Styrande dokument Som ett led i arbetett med att uppfylla visionen i RUS:en har regionfullmäktige fastställt mål i Mål och strategier för Region Halland 2012 2015 2 för områden som anses vara prioriterade. Samma mål som finns för kollektivtrafiken i Mål och strategier återfinns i det Regionala Trafikförsörjningsprogrammet. Utifrån Mål och strategier för Region Halland 2012 2015 fattar regionfullmäktige varje år beslut om de ekonomiska ramarna för Region Hallands verksamhet genom Mål och budget. Utifrån den ekonomiska ram somm finns i Mål och budget arbetar Hallandstrafikenn fram förslag på trafikförändringar som redovisass i en årlig Kollektivtrafikplan. Denna D kollektivtrafikplan redovisar år 2015 i detalj samtidigt som det presenteras en utblick mot åren 2016 och 2017. 2 Bilden intill visar hurr dokumentet hör samman. Bild 1: Kollektivtrafikplanen i ett sammanhang 2

Under 2012 antogs det första regionala trafikförsörjningsprogrammet i Halland, Regionalt Trafikförsörjningsprogram Kollektivtrafik för en hållbar utveckling. En komplettering av programmet har genomförts och i december 2013 beslutade regionfullmäktige att lägga till avsnitt i programmet som tidigare saknats. Alla de förslag på trafikförändringar som återfinns i denna plan är baserade på de principer som återfinns i det Regionala trafikförsörjningsprogrammet. Målen som finns för kollektivtrafiken i Halland redovisas i kapitel 2 och i detta kapitel redovisas också hur Hallandstrafiken arbetar med måluppfyllnad. 1.3 Kollektivtrafikplan Kollektivtrafikplanen för 2015 är den tredje i sitt slag som arbetats fram av Hallandstrafiken. Planen fungerar i ett första steg som beslutsunderlag då den beskriver föreslagna trafikförändringar inom den allmänna kollektivtrafiken för det kommande trafikåret. Trafikförändringarna beskrivs även ekonomiskt och därmed blir planen också underlag för Region Hallands budget. Arbetet med kollektivtrafikplanen påbörjades under hösten 2013 då Hallandstrafiken gjorde en avstämning med de halländska kommunerna, operatörer samt även länstrafikbolag i grannlänen. Inkomna synpunkter från allmänhet och kunder tas också i beaktande när trafikförändringar föreslås. Under januari 2014 har en andra omgång med bilaterala kommundialoger genomförts där de föreslagna trafikförändringarna diskuterats. I slutet av januari beredes Hallandstrafikens rambudget för 2015 där de förslagna trafikförändringarna ingick, vilket också blev inspel till budgetdiskussionerna hos Region Halland. I slutet av februari tar Hallandstrafikens styrelse beslut om att skicka förslag till plan till Region Halland som därefter tar beslut om att skicka planen på samråd. Samrådet sker under mars månad. Efter samrådstiden och efter eventuella justeringar ska planen behandlas hos Region Halland. I juni tar Regionfullmäktige beslut om Region Hallands budget och Regionstyrelsen beslutar om planen. De trafikförändringar som finns med i den beslutade Kollektivtrafikplanen för 2015 kommer att genomföras i samband med tidtabellsskiftet i december 2014. 3

2. Målstyrning Kollektivtrafiken bidrar till de övergripande målen för Hallands utveckling med hållbar tillväxt, stärkt region och vidgade arbets och studiemarknader. Kollektivtrafiken bör ses som ett av många medel för att uppnå visionen Halland Bästa livsplatsen. Detta ställer krav på en attraktiv kollektivtrafik med ett utbud som ger flexibilitet i resandet och restider som är konkurrenskraftiga jämfört med bilens. Kollektivtrafikens övergripande syfte är att bidra till tillgänglighet både inom länet och till angränsande regioner. Just tillgänglighet ses som en faktor för utveckling och tillväxt. En attraktiv och effektiv kollektivtrafik är en förutsättning för såväl regional utveckling som hållbar stadsutveckling. 2.1 Mål för kollektivtrafiken Region Hallands övergripande mål för kollektivtrafiken i länet är att: Resandet med kollektivtrafikens skall öka och vara attraktivt Detta mål återfinns i såväl Regional Trafikförsörjningsprogram som Mål och strategier för Region Halland 2012 2015. Det övergripande målet finns sedan nedbrutet i Mål och budget 2014 som tre delmål: Resandet med kollektivtrafik ska öka med minst 5 procent under 2014 Andelen nöjda kunder ska öka till minst 72 procent och andelen nöjda invånare ska öka till minst 53 procent. Kollektivtrafikens marknadsandel ska öka till minst 14 procent för att minska persontrafikens miljöpåverkan (mätt i andel motoriserade resor, vilket exkluderar cykel och gång). 2.2 Så styr vi mot målen Hallandstrafiken utvecklar sin verksamhet utifrån de mål och strategier som framgår av Regionalt Trafikförsörjningsprogram. Hallandstrafiken mäter kontinuerligt utfall av valda nyckeltal jämfört med fastställda mål. I det fall nyckeltal utvecklas negativ ställer det krav på reaktion genom analys följt av justerande åtgärd. Att arbeta målinriktat används som en del i skapandet av en resultatkultur där viljan att i varje moment varje dag prestera på en högre nivå. Arbetet med målstyrning och viljan att ständigt förbättra verksamheten är en viktig del när Hallandstrafiken tillsammans med anlitade operatörer följer upp och utvärderar den dagliga leveransen. 4

Bild 2: Hallandstrafikens huvudprocesskarta Hallandstrafiken har identifierat vilka huvudprocesser som stödjer verksamhetsutveckling, som en del i arbetet att arbeta mot fastställda mål. Input(längs till vänster i bild) kan beskriva nuläget, ett antal kunder som är halvnöjda med Hallandstrafiken verksamhet. Output(längst till höger i bild) beskriver önskat läge, nöjdare kunder som även blivit fler i antal. Första huvudprocessen är benämnd Identifiera resbehov, denna process följs av Skapa tidtabell. Det är först när kundens behov av transporter har identifierats som produkter i form av linjenät kan utvecklas som uppfyller kundernas behov, krav och förväntningar. Därefter följer paketering av produkterna inom huvudprocess Marknadsföring & försäljning som naturlig del. I arbetet med att ständigt förbättra leveransen ingår slutligen huvudprocess Leverans & uppföljning där Hallandstrafiken systematiskt genom revisioner och andra angreppssätt mäter leveransen. Hallandstrafiken har under 2013 påbörjat arbetet med ett internt målstyrningsarbete med metoden Balanserat styrkort. Inom detta arbete har företagets vision och strategier setts över vilket förväntas presenteras under 2014. Ett Balanserat styrkort används för att styra verksamheten mot fastställda mål och att alla delar i utvecklingsarbetet omfattas. Balanserat styrkort är ett viktigt verktyg för att säkerställa att hela företaget driver utvecklingen i likvärdig riktning. Ett antal strategier för hur den allmänna kollektivtrafiken skall utvecklas framgår av Regionalt Trafikförsörjningsprogram. Hallandstrafikens arbete med målstyrning mäter hur dessa strategier fungerar och om insatserna i form av justerat trafikutbud och marknadsinsatser ger önskat resultat. 5

3. Måluppföljning 2013 3.1 Resandeutveckling Resandeutveckling Halland Hallandstrafiken har som mål att öka resandet med minst 5 procent jämfört med föregående år. Under 2013 uppfylldes inte detta mål då den totala resandeökningen stannade på 2,1 procent jämfört med år 2012. Trots att inte målet uppfylls är detta en högre resandeökning jämfört med utfallet föregående år. I den totala resandesammanställningen i Halland ingår även resandet på Öresundstågen vilket starkt bidrar till de positiva siffror som 2013 redovisar. Tas resorna som utförts med Öresundståg bort i jämförelsen mellan åren 2012 och 2013 så stannar resandeökningen på 0,3 procent. 18000000 Resandeutveckling i Halland 2006 2013 16000000 14000000 12000000 10000000 8000000 6000000 Öresundståg Buss och länståg 4000000 2000000 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Figur 1: Resandeutveckling i Halland 2006 2013 En jämförelse mellan 2006 och 2013 vad gäller resandeutvecklingen på bussar och länståg i Halland påvisar en ökning med 12 procent. Under 2013 genomfördes 16, 1 miljoner resor med Hallandstrafiken. Den bussförarstrejk som genomföredes i södra Halland i somras är en bidragande orsak till att inte det 5 procentiga resandemålet uppfylldes. Kungsbackapendeln resandestatistik justerades under hösten (se avsnittet om Kungsbackapendeln) vilket också bidrar i sammanhanget. Även ändrade förutsättningar för betalning med SMS biljetter har påverkat utfallet. Genom att studera antalet sålda sms biljetter under 2012 och jämföra detta med biljetter sålda via mobil applikation under 2013 påvisas en minskning på 64 procent. 6

Tågtrafik Hallandstrafikens tågtrafik omfattar trafiken på Västkustbanan, Viskadalsbanan, Halmstad Nässjö banan samt pendeltågstrafiken Kungsbacka Göteborg. Västkustbanan Öresundstågen är ett gemensamt tågtrafiksystem i Sydsverige och Danmark. Bakom Öresundstågen står förutom Hallandstrafiken även Blekingetrafiken, Skånetrafiken, Länstrafiken Kronoberg, Kalmar Läns Trafik, Västtrafik och danska Trafikstyrelsen. Sedan den 11 december 2011 är Veolia Transport operatör för tågtrafiken som körs i Sydsverige. Öresundstågstrafiken är nyligen upphandlad och ny avtalsperiod december 2015 till december 2019. Veolia som vann upphandlingen kommer fortsatt att vara operatör. Det genomförs reanderäkning på Öresundstågen tre gånger per år, i mars, ett tillfälle under sommaren och i oktober. Med utgångspunkt från räkningen i oktober har årsvärden beräknats. Räkningarna görs manuellt och varje tåg är räknat dagligen i cirka en vecka. Det är på och avstigande som räknas. Vid stora resenärsflöden på större stationer kan det vara svårt för få en korrekt notering av samtliga på och avstigande vilket bör tas i beaktande när den manuella resanderäkningen presenteras. Sammantaget, i hela Öresundstågssystemet påvisas ett svagt ökat resande (+1 %). Västkustbanan har den största ökningen i hela systemet. Ökningen är dock inte lika stor som föregående år men resandet har ändå utvecklats mycket bra. Hela sträckan norr om Hallandsåsen ökar med nästan +10 procent. 4500000 4000000 3500000 3000000 2500000 2000000 1500000 1000000 500000 0 Öresundstågen 2009 2013 2009 2010 2011 2012 2013 Resande Figur 2: Öresundståg 2009 2013 Ovan presenteras resandeutvecklingen på Öresundstågen i Halland och den positiva resandeutvecklingen syns tydligt. Under 2013 genomfördes 4,22 miljoner resor med Öresundstågen genom Halland, vilket är en ökning med 8,8 procent i genomförda resor jämfört med 2012. 7

Vid den manuella räkningen framkom att Mölndal är den station som ökat mest (+34 %) i hela Öresundstågssystemet följt av Kungsbacka (+29 %). Nedan följer en sammanställning över på och avstigandet/vardag på de olika stationerna i Halland. Halmstad toppar listan tätt följt av Varberg i antalet av och påstigande per vardag. Av och på/vardag 5000 4500 4000 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 2011 2012 2013 Kungsbacka 1805 1833 2362 Varberg 3259 3464 4003 Falkenberg 1757 1919 2082 Halmstad 3192 3908 4298 Laholm 447 507 569 Figur 3: Av och påstigande Öresundståg i Halland 2011 2013 Åsa station började trafikeras i samband med tidtabellskiftet i december 2013. I januari genomfördes en manuell räkning av trafikoperatörens ombordspersonal, där av och påstigande resenärer vid Åsa station registrerades. Det finns en del felkällor i undersökingen och den bör därmed enbart ses som en indikation på resandet. Resultaten är dock goda, runt 600 700 av och påstigande per vardag registrerades vid Åsa station. Kungsbackapendeln Kungsbackapendeln som trafikerar mellan Kungsbacka och Göteborg ingår som en av tre linjer i Göteborgsområdets pendeltågstrafik. Sedan maj 2012 utförs trafiken av SJ Götalandståg och trafiken håller för närvarande på att upphandlas med beräknad trafikstart december 2015. Hallands del av Kungsbackapendeln baseras på fördelningsmallar och sedan 2008 räknas 47,5 procent av resandet på Kungsbackapendeln till Halland. Kungsbackapendeln ser ut att öka ryckvis och detta beror på att Västtrafik under vissa år genomfört mätningar på den s.k. stämpelbenägenheten. Konkret innebär detta att räkningar görs på hur många resenärer som stämplar sina kort på tågen. Utifrån dessa beräkningar görs sedan en procentuell justering av statistiken från biljettmaskinerna, vilket innebär att om benägenheten att stämpla biljetter sjunkit så räknas resandeastatistiken i motsvarande grad upp. Genom att jämföra Hallands del av Kungsbackapendeln mellan åren 2006 och 2013 redovisas en resandeökning på 40 procent. Under 2013 har Hallands del av resandet på Kungsbackapendeln minskat med 1,9 procent jämfört med 2012. En del av minskningen kan förklaras genom att det skett en överflytt av resenärer från pendeln till Öresundstågen. En annan faktor som spelat in är att 8

det i slutet av 2013 genomförde en stämplingsbenägenhetsberäkning som till viss del har påverkat statistiken. 6 000 000 Kungsbackapendeln 2006 2013 5 000 000 4 000 000 3 000 000 2 000 000 Totalt resande Hallands andel 1 000 000 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Figur 4: Kungsbackapendeln 2006 2013 I Kungsbacka har pendeltågsperrongerna förlängts för att kunna ta emot trippelkopplade X61:or. Fortfarande återstår förlängning perrongerna i Hede station och Lisebergsstation innan hela systemet kan ta emot längre tåg. De två sistnämnda stationerna ska åtgärdas under 2014. Viskadalsbanan Denna järnväg går mellan Varberg och Borås och är en del av samarbetet mellan Västtrafik, Hallandstrafiken och Jönköpings Länstrafik kallat Västtågen. Sedan 1 maj 2012 utförs trafiken av SJ Götalandståg. Även denna trafik är under upphandling med beräknad trafikstart i december 2015. Under 2013 har resandet med Hallandstrafikens färdbevis på Viskadalsbanan utvecklats positivt. Totalt uppgick resandet med Hallandstrafikens färdbevis till 83 000 under 2013, vilket är en ökning med 30 procent jämfört med år 2012. Utöver detta tillkommer resande med Västtrafiks färdbevis och biljetter köpta via andra försäljningskanaler. Denna ökning har föranlett att det på vissa avgångar fått bytas till fordonstyper med större kapacitet för att alla ska få sittplats. Halmstad Nässjö banan Järnvägen mellan Halmstad och Nässjö ingår i tågsystemet Krösatågen. Krösatågen har under 2013 utvidgats med nya linjer benämnda Krösatåg Syd där trafiken mellan Växjö och Hässleholm samt Kalmar Emmaboda Karlskrona ingår. Därmed har Krösatågslinjerna delats upp i Krösatåg Syd och Krösatåg Nord. Det långväga resandet och anslutningarna i Nässjö mot Stockholm prioriteras även om banan också har betydelse för lokalt resande. Tågens ankomsttider har justerats och anpassats till Öresundstågens avgångar i Halmstad vilket underlättat för de resenärer som ska vidare på Västkustbanan. Sedan december 2010 utför DSB Småland trafikeringen på banan. Diverse tvister om ersättning har lett till att DSB och trafikbeställarna tagit avtalstolkningen till skiljenämnd, där utfallet blev att DSB 9

Småland avslutar avtalet vilket sker den 1 mars 2014. Ny entreprenör för Krösatåg Nord kommer då att vara Veolia Transport som därmed utför trafik i hela Krösatågstrafiken. Resandemässigt är HNJ en liten linje i Halland, 2013 reste totalt 61 000 resenärer med Hallandstrafiken färdbevis, vilket är en ökning med 13 procent jämfört med året innan. Utöver detta tillkommer resande med Jönköpings Länstrafiktrafik samt biljetter köpta via andra försäljningskanaler. Regionbusstrafik De regionala huvudlinjerna möjliggör arbetspendling i stor utsträckning. Dessa regionbusslinjer matar i möjligaste mån till stationer längs Västkustbanan för att omstigning och vidare resa med tåg ska kunna ske. Huvudlinjerna består av linjerna 320/324, 350/351, 316/400/401, 555/556, 651, 652/653, 615/732/777, 730/731 samt Hallands del av Blå Express där även 720 räknas med. Dessa linjer är antingen tunga i bemärkelsen att de har många registrerade resor eller trafikerar i de stråk som Regionalt Trafikförsörjningsprogram utpekat som huvudstråk. Övriga linjer, dvs. de som inte räknas till huvudstråken i denna sammanställning ingår i det s.k. grundläggande basutbudet och har ibland ett annat syfte, det kan t.ex. vara linjer avsedda för service och skolresor. I denna kategori ingår även den linjelagda anropsstyrda trafiken. Se karta över regionbusslinjerna i länet i bilaga 1. Regionbusstrafik i Halland 2006 2013 4 500 000 4 000 000 3 500 000 3 000 000 2 500 000 Basutbud 2 000 000 Huvudlinjer 1 500 000 1 000 000 500 000 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Figur 5: Regionbusstrafik i Halland 2006 2013 Huvudlinjer i Halland har sedan toppnoteringen år 2008 påvisat en negativ utveckling. En jämförelse mellan åren 2012 med 2013 påvisar dock en ökning på 0,6 procent. För basutbudet i Halland redovisas en minskning på 0,6 procent jämfört med föregående år. Se även bilaga 2 där nyckeltal för respektive regionbusslinje redovisas. En av förklaringen till den svaga resandeutvecklingen på regionbussarna i Halland är att gymnasiekullarna blir mindre i Halland och detta speglar av sig i resandet. Vidare så har det under 2013 skett några större neddragningar inom industrin i Halland. Exempelvis har Stora Enso minskat på verksamheten i Hyltebruk och Pilkington har lagts ner i Halmstad vilket avspeglar sig i resandestatistiken. Ytterligare en faktor till resandeutvecklingen är framgångssagan Öresundståg. 10

Sedan sommaren 2010 är biljettpriset detsamma oavsett om du väljer buss eller tåg, dvs. priset baseras på sträckan istället för som tidigare på fordonstyp, buss eller tåg. Detta har lett till en överflytt av resenärer från buss till tåg på de sträckor där busslinjer trafikerar parallellt med Västkustbanan. I slutet av 2012 genomfördes en stor förändring av regionbusstrafiken mellan Halmstad och Laholm, enligt principer hämtade från genomförd stråkstudie. I samband med tidtabellskiftet i december 2012 började även linje 320 trafikera i stråket. Tidigare trafikerade enbart linje 324 stråket och denna linje hade åtta olika körvägar och vissa av avgångarna var s.k. snabbturer. Genomförd trafikförändring innebar att linjerna renodlades, linje 320 blev snabbuss med en restid som matchar bilens och linje 324 fick samma linjesträckning på samtliga turer. Detta tillsammans med ett ökat antal turer, marknadsföring samt att turerna i största möjligaste mån ligger taktfast i syfte att förenkla tidtabellen har lett till ökat resande. I grafen nedan presenteras det ackumulerade resandet i stråket Halmstad Laholm. 300000 Ackumulerad 12 mån resandeutveckling 320+324 250000 200000 150000 100000 50000 320 324 0 Jan 05 Dec 05 Juni Maj Nov Okt April mars Sept Aug Febr Jan Juli Juni Dec Nov Maj April Okt Sept Mars Febr Aug Juli Jan 10 Dec 10 Juni Maj Nov Okt April mars Sept 11 Aug 12 Febr 12 Jan 13 juli12 juni13 dec12 nov13 Figur 6: Ackumulerad resandeutveckling 324/320 åren 2005 2013 Under andra halvåret 2013 har resandeökningen per månad legat på cirka 10 procent högre jämfört med samma månad föregående år. För helåret slutade resande ökningen på 6 procent, vilket är all time high på regionbussarna i denna relation. Att erbjuda en trafik enligt principer hämtade från Regionalt Trafikförsörjningsprogram, med en rak och gen linjesträckning tillsammans med justerat turutbud har här visat sig generera ett ökat resande. I december 2013 sjösattes ytterligare en stråkstudie i Halland och denna gång var det den nya stationen i Åsa som föranledde trafikförändringen. Linjera 615 och 777 omarbetades för att kunna ansluta till Öresundstågen i Åsa. 11

Närtrafik Närtrafik finns i länets alla kommuner och är till för de personer som av geografiska skäl inte har tillgång till ordinarie kollektivtrafik. Reglerna för Närtrafiken finns beskrivet i kapitel 8. Nedan redovisas utvecklingen av Närtrafiken i Halland under 2006 2013. 5000 4500 4000 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 Närtrafik i Halland 2006 2013 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Antal resor Figur 7: Närtrafik i Halland 2006 2013 Antalet resor med Närtrafiken sjönk mellan 2006 till 2009 och detta beror på att regelverket förändrades i Laholm. Under 2009 infördes Närtrafik i hela länet och fram till 2011 redovisas en ökningen i antalet resenärer. Under 2013 genomfördes 742 färre resor med Närtrafiken jämfört med 2012 vilket är en minskning på 20 procent. Stadsbusstrafik Stadsbusstrafik finns i Halmstad, Falkenberg, Varberg och Kungsbacka. Grafen nedan påvisar tydligt skillnaden i volym på de olika systemen med stadbussar i Halland. Det totala resandet med stadsbuss i Halland har haft en positiv utveckling sedan 2006 och genom att jämföra med utgångsåret 2006 påvisas en ökning med 16 procent. Jämförelsen mellan år 2013 och 2012 påvisar dock en minskning på 1,4 procent vilket beror på utvecklingen av Halmstads stadsbusstrafik. Se bilaga 2 med ytterligare nyckeltal för stadsbusstrafiken i Halland. Stadsbusstrafiken i Halland är i möjligaste mån knutet till tågtrafiken på Västkustbanan. Stadsbussarna har ökat i betydelse då dessa resor utgör en viktig länk till och från tågstationen för personer som arbetar utanför den egna kommunen och som använder sig av tågen på Västkustbanan för att ta sig till arbetet. 12

Stadsbusstrafik i Halland 2006 2013 4 500 000 4 000 000 3 500 000 3 000 000 Halmstad 2 500 000 Falkenberg 2 000 000 Varberg 1 500 000 Kungsbacka 1 000 000 500 000 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Figur 8: Stadsbusstrafik i Halland 2006 2013 Halmstad Det är inte enbart i jämförelse med stadsbussarna i länet som Halmstads stadsbusstrafik slår igenom. I Hallandstrafikens totala resandestatistik utgör Halmstads stadsbusstrafik hela 23 procent a resorna. Genom att jämföra antalet registrerade resor på stadsbussarna i Halmstad 2013 med basåret 2006 redovisas en ökningen på nästan 8 procent. Under 2013 har dock resandet minskat med 4 procent jämfört med 2012. Orsaken till detta beror på flera faktorer som varit omöjliga för Hallandstrafiken att påverka. I februari ändrades lagstiftningen vad gäller betalningar med mobiltelefoner, detta medförde att SMS biljetterna försvann och ersattes av mobil biljetter via app. Då SMS biljetterna stod för ca 8 procent av färdbevis på stadsbussarna i Halmstad blev tappet kännbart under våren. I juni gick bussförarna ut i strejk och all stadstrafik låg nere under fyra dagar. Troligt är att resenärer hittade andra sätt än buss att ta sig till arbetet under strejken och att vissa resenärer aldrig hittade tillbaka till kollektivtrafiken när väl strejken var avblåst. Vidare har Brogatan i Halmstad var avstängd under hela hösten vilket haft som följd att bussarna inte kunnat trafikera Stora Torg vilket är en av de största hållplatserna i Halmstad. Infrastrukturen och framkomligheten är nära knutet till den kvalité på trafik som kan erbjudas. Sänkt reshastighet med stadsbussar i Halmstad har lett att dess konkurrenskraft jämfört med andra trafikslag har försämrats under året. 13

Falkenberg, Varberg och Kungsbacka De övriga städerna med stadsbusstrafik i Halland ligger alla på en nivå under 500 000 resor per år. Se graf på nästa sida. 500 000 400 000 Stadsbusstrafik i Falkenberg, Varberg och Kungsbacka 2006 2013 300 000 200 000 100 000 Falkenberg Varberg Kungsbacka 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Figur 9: Stadsbusstrafik i Falkenberg, Varberg och Kungsbacka 2006 2013 Falkenbergs stadsbusstrafik påvisar en kraftig ökning sedan 2008 och denna ökning beror till stor del på linje 10, den så kallade stationspendeln som kom till i samband med att järnvägsstationen flyttade till utkanten av tätorten Falkenberg. Under 2013 har dock resandeutvecklingen på linje 10 mattats av och vid en jämförelse med antalet resor under 2012 och 2013 påvisas bara en ökning på 1,7 procent. Den positiva utvecklingen som idag finns i Falkenberg beror till största delen av den trafikomläggning som skedde sommaren 2011. Falkenbergs stadsbusstrafik består idag av två huvudlinjer, linje 7 och linje 1 vilka erbjuder en attraktiv kollektivtrafik för bl.a. arbetspendling, där turutbudet är utökat under högtrafik samtidigt som bussarna körs regelbundet över dagen. Övriga linjer är s.k. speciallinjer och dessa utgörs av industriturer eller är trafik avsedd för t.ex. serviceresor. Omläggningen innebar att linjerna rätades upp, de blev snabbare och genare samtidigt som de knöts närmre avgångarna på Öresundstågen. I samband med denna omläggning omfördelades resurserna och vissa linjer lades ned medan turutbudet på de nya linjerna utökades. Tillsammans har linje 1 och linje 7 ökat med 16,5 procent jämfört med föregående år. Det är en viss fördröjning mellan när trafikförändringar genomförs och när resenärerna hittar den genomförda förändringen. Stadsbusstrafiken i såväl Varberg som Kungsbacka har länge legat på en låg men stabil nivå. De senaste två åren har dock en viss ökning i antalet resor kunnat påvisas. Denna ökning är mest framträdande i Varberg som redovisar en resandeökning på 8,9 procent vid jämförelsen mellan åren 2012 och 2013. Under december 2013 påbörjades omläggningen av Varbergs stadsbusstrafik då den nya linje 10 inrättades. Denna linje trafikerar Varbergs station till Varbergs sjukhus och innehar ett bra turutbud som är kopplat till Öresundstågens ankomst och avgångar. Linje 10 är starten på arbetet med strukturförändringen av Varbergs stadsbusslinjenät. 14