Ingrid Oikari Beslut: 2005-04-12 Miljömålsrådets kansli Ingrid.Oikari@naturvardsverket.se. Miljömålsrådets informations- och kommunikationsstrategi



Relevanta dokument
Roll och verksamhetsbeskrivning för RUS

Kommittédirektiv. Översyn av miljömålssystemet. Dir. 2008:95. Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008

kommunikationsstrategi Jens, Miranda och Calle myser i Västerljung

Kommunikationsplan Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG)

Kommunikationsstrategi för Lokalt ledd utveckling

Kommunikationsstrategi för teknikförvaltningen

Arbetsgivarverkets kommunikationsstrategi

Haninge kommuns kommunikationspolicy Antagen av kommunfullmäktige

Anvisningar för Regional Årlig Uppföljning av miljömålen

Statsrådsberedningen. Kommunikationspolicy för Regeringskansliet. Inledning. Därför ska Regeringskansliet kommunicera

Kommunikationspolicy för Regionförbundet Sörmland

Kommunikationsplan familjestödsprojektet

Regional årlig uppföljning av miljömålen Källa: Anvisningar från RUS

RIKTLINJER FÖR KOMMUNIKATION ANTAGEN AV KOMMUNSTYRELSEN

Bakgrund Svagheter Möjligheter Syfte och kommunikationsmål Övergripande kommunikationsmål:

Kommunikationspolicy

Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1

Kommunikationspolicy. policy. Diarie-/dokumentnummer: KS2018/0269

Kommunikationsplan för teknisknaturvetenskapliga

KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD

Kommunikationsplan. Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG)

Älmhults kommuns kommunikationspolicy

Plan för kommunikation vägval utifrån Mittuniversitetets strategi

Kultur- och fritidsnämndens kommunikationsstrategi

Kommunikationsplan. Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa

Kommunikationsstrategi för lokalt ledd utveckling

Kommunikationspolicy för Svenska Skidskytteförbundet

Informationspolicy för Svensk Elitfotboll samt anvisningar för informationsarbete

Antagen av kommunfullmäktige 26 oktober 2015, 119 KS

Kommunikationsplan för Teknisknaturvetenskapliga

Instruktion till kommunikationsplan i Smart Built Environment version 1. Varför kommunicera?

Kommunikationspolicy Beslut av rektor , dnr

Årlig uppföljning av nationella miljökvalitetsmål, generationsmålet och etappmålen 2019

Kommunikationsstrategi år Samhällsbyggnadsförvaltningen

Informations- och kommunikationspolicy för Hällefors kommun

NATURVÅRDSVERKET KUNDUNDERSÖKNING

Sydsvensk REGION BILDNING. Kommunikationsplan

Kommunal författningssamling för Smedjebackens kommun. Kommunikationspolicy. 21 Dnr 2016/00446

Kommunikationsstrategi för Norrbottens läns landsting

3 Revidering av kommunikationspolicy

Svensk författningssamling

Arbetsgivarverkets kommunikationspolicy

Naturvårdsverkets kundundersökning

Instruktion till kommunikationsplan i E2B2

Kommunikationsstrategi för landsbygdsprogrammet Version

KOMM UT Planera din kommunikation

KOMMUNIKATIONSPOLICY FÖR HANINGE KOMMUN. Antagen av kommunstyrelsen ( 255) POLICY

Samordningsplan. Vision e-hälsa 2025

Kulturrådets strategi för internationell verksamhet

Stadsarkivets kommunikationsstrategi. The Capital of Scandinavia

Kommunikationspolicy. Antagen av Kf 56/2015

Regional biblioteksplan för Stockholms län

KOMMUNIKATIONSPLAN. För namn på projektet/aktiviteten. Revisionshistorik. Bilagor 20XX-XX-XX

Informations- och kommunikationspolicy för Ånge kommun med Riktlinjer för information och kommunikation

Samverkan och dialog. PROJEKTil. Styrande dokument Måldokument Direktiv. Sida 1 (7)

Plan för kommunikation

Kommunikationspolicy Kommunikationspolicy för Neurologiskt Handikappades Riksförbund enligt FS beslut den 31 maj 2008

Miljömålen regionalt och RUS.

Kommittédirektiv. Initiativet Fossilfritt Sverige. Dir. 2016:66. Beslut vid regeringssammanträde den 7 juli 2016

Kommunikationsstrategi

Kommunikationssatsning om ekosystemtjänster

Svenska Cykelstäder. Verksamhetsplan för Antagen vid höstmöte 17 oktober 2017 VERKSAMHETSPLAN SVENSKA CYKELSTÄDER

Informationspolicy för Övertorneå kommun

Kommunikationspolicy 2015

1(11) Kommunstyrelsens förvaltning Kommunstyrelsens stab Pia Jexell, Kommunikationsstrateg

DANDERYDS KOMMUN Kommunledningskontoret Datum Diarienummer Lina Pennlert KS 2017/0380

Kommunikationsstrategi för samverkan och externa relationer vid GIH

Programbeskrivning RE:Source bilaga D Kommunikationsstrategi för RE:Source Etapp

Strategi för myndighetsstöd. vid utveckling av lokal ungdomspolitik

Handbok för det interna miljömålsarbetet

Kommunikationsprogram för Stenungsunds kommun

LÄNSSTYRELSENS INSTRUKTION

Kommunikationsstrategi för Konstnärligt campus

Enligt utredningens direktiv (Dir: 2014:161) ska förslag till nödvändiga författningsändringar lämnas.

Kommunikationspolicy

Svensk författningssamling

miljömål.se - den svenska miljömålsportalen - miljömål.se

KOMMUNIKATIONSPLAN FÖR NÄRVÅRDSSAMVERKAN SÖDRA ÄLVSBORG 2012/2013

Svensk författningssamling

Agenda 2030 och Sverige: Världens utmaning världens möjlighet SOU 2019:13

Kommunikationsstrategi. Antagen av Ledningsgruppen Vuxna

Kommittédirektiv. Expertgrupp för utvärdering och analys av Sveriges internationella bistånd. Dir. 2013:11

Uppmärksamhetsvecka kring matvanor och fysisk aktivitet april, Häng på!

Täby kommuns kommunikationsplattform

Verksamhetsplan för Samordningsförbundet i Trelleborg 2013

Dokumentnamn: DokumentID Version:

Kommunikationsplan 1(5)

Miljömål och indikatorer

Program för medborgardialog Mandatperioden Fastställt av kommunfullmäktige

Hur tar vi till vara miljömålen i Agenda 2030-arbetet?

Årlig uppföljning av miljömålen på regional nivå

Strategi för Agenda 2030 i Väst,

Kommunikationsplan utbildningsstrategi

Svenska kyrkans strategi för digital kommunikation och närvaro

Förslag den 25 september Engelska

Plattform för samarbete - en beskrivning av processarbetet kopplat till strukturfonderna

Kommunikationsplan. för Södermanlands miljö- och klimatråd

Strategi och riktlinjer för Regionförbundet Sörmlands hemsida och sociala medier

Kommunikationspolicy

Ärendebeskrivning. Sammanfattande synpunkter

Transkript:

Ingrid Oikari Beslut: 2005-04-12 Miljömålsrådets kansli Ingrid.Oikari@naturvardsverket.se Miljömålsrådets informations- och kommunikationsstrategi

Innehåll: 1 BAKGRUND, SYFTE OCH UPPDRAG... 3 1.1 MILJÖMÅLSRÅDETS TOLKNING AV UPPDRAGET... 4 2 ÖVERGRIPANDE MÅL OCH STRATEGIER... 4 2.1 ÖVERGRIPANDE STRATEGIER FÖR ATT NÅ MÅLET... 5 2.1.1 Enhetlig uppföljning och rapportering... 5 2.1.2 Samverkan och delaktighet i syfte att nå målen... 5 3 MILJÖMÅLSRÅDETS MÅLGRUPPER... 6 3.1 REGERING OCH RIKSDAG... 6 3.2 MYNDIGHETER OCH ORGANISATIONER MM... 6 3.3 ÖVRIGA UTPEKADE MÅLGRUPPER... 6 4 MILJÖMÅLSRÅDETS KANALER... 7 4.1 MILJÖMÅLSRÅDETS ÅRLIGA RAPPORTER... 7 4.2 FÖRDJUPADE UTVÄRDERINGAR... 7 4.3 MILJÖMÅLSPORTALEN... 8 4.4 ANDRA KANALER... 8 2

Miljömålsrådets informations- och kommunikationsstrategi 1 Bakgrund, syfte och uppdrag Miljömålsrådets uppgifter regleras i förordning (2001:1096) med instruktion för Naturvårdsverket enligt följande. Rådet skall vara ett organ för samråd och samverkan i arbetet med att uppnå de av riksdagen fastställda miljökvalitetsmålen. Rådet skall göra en samlad uppföljning och bedömning av miljösituationen i förhållande till miljökvalitetsmålen samt svara för den övergripande samordningen av information och av den regionala anpassningen av miljökvalitetsmålen. Rådet skall varje år lämna en skriftlig rapport till regeringen. Rådet får utfärda riktlinjer om det underlag som de miljömålsansvariga myndigheterna skall tillhandahålla rådet. Rådet skall även fördela medel som behövs för uppföljningen av miljökvalitetsmålen och för miljöövervakningen samt viss internationell rapportering. Informations- och kommunikationsstrategin visar utifrån instruktionen på rådets roll och uppdrag med avseende på informations- och kommunikationsfrågor, strategier för att fullgöra sitt uppdrag, rådets målgrupper samt vilka kanaler rådet använder sig av i sin externa information och kommunikation. Strategin uppdateras vid behov. En informations- och kommunikationsplan med preciseringar av mål, aktiviteter, prioriteringar mm är kopplad till strategin och ska vara ett underlag för den årliga planeringen och prioriteringen av resurser inom rådets budget. Miljömålsrådet och dess verksamhet presenteras på miljömålsportalen www.miljomal.nu Genom stöd till den gemensamma webbpresentationen av miljömålsuppföljningen är rådets ambition att ge en lättillgänglig bild av miljöutvecklingen mot målen på nationell, regional och lokal nivå. Detta dokument riktar sig främst till Miljömålsrådet och dess ingående organisationer i syfte att underlätta samverkan kring rådets informations- och kommunikationsansvar. 3

1.1 Miljömålsrådets tolkning av uppdraget Miljömålsrådet ser som en av sina viktigaste roller att fungera som en pådrivande kraft genom att informera och kommunicera arbetet med miljökvalitetsmålen och utvecklingen i miljön i förhållande till miljömålen samt behovet av åtgärder för att nå målen. Rådet ska också fungera som ett samordningsorgan för att underlätta samarbete mellan rådets olika myndigheter kring gemensamma informations- och kommunikationsinsatser. Miljömålsrådets styrka är att genom dess sammansättning av representanter från olika myndigheter kunna ta fram gemensamma samlade bedömningar av miljöutvecklingen mot miljökvalitetsmålen samt att kunna föreslå åtgärder för att målen ska nås. Huvudinriktningen för rådets information och kommunikation utgår från den rapportering som görs till regering och riksdag. Rapporterna och andra produkter som tas fram i samverkan inom rådet och mellan rådets myndigheter ska på ett lättillgängligt sätt kunna användas av rådets målgrupper. En andra huvudinriktning för rådets information och kommunikation är särskilda satsningar för att nå ut till målgrupper i syfte att genom deras verksamhet nå målen. Informations- och kommunikationsinsatser kan initieras, genomföras och utföras av Miljömålsrådet, rådets myndigheter och organisationer, i samverkan eller av var och en för sig. Rådet stöder även insatser som kan genomföras av andra organisationer s.k. vidareförmedlare. Miljömålsrådet beslutar om och är beställare av de olika gemensamma informations- och kommunikationsinsatser som bekostas av rådets anslag. Målansvariga och andra myndigheter som är representerade i rådet har ett särskilt ansvar för att informera, kommunicera och skapa dialog kring bl. a sina egna miljökvalitetsmål eller andra ansvarsområden gentemot rådets målgrupper. De har också ett ansvar för samordningen av arbetet inom Miljömålsrådet. I det arbetet krävs att respektive myndighet aktivt medverkar i och bidrar till Miljömålsrådets arbete som rör informations- och kommunikationsinsatser och i dessa sammanhang bl. a: bidrar med underlag till rådets rapporteringar och för miljömålsportalens behov initierar eller genomför informations- och kommunikationsaktiviteter, själva eller i samarbete med andra myndigheter eller organisationer informerar berörda rådsorganisationer om genomförda, pågående och planerade informations- och kommunikationsaktiviteter som rör miljökvalitetsmålen. 2 Övergripande mål och strategier Enligt Miljömålsrådets inriktningsdokument, 2004-05-24 ska rådet arbeta aktivt med att stimulera kommunikation av miljömålen samt med kommunikation av bedömningar av miljöutvecklingen och förslag till åtgärder. Miljömålsrådets övergripande informations- och kommunikationsmål är att de produkter och bedömningar som rådet tar fram är av sådan kvalitet att regering och riksdag använder dem i politiska beslut. Rådets information och kommunikation ska dessutom bidra till att skapa förståelse för vilka insatser som behövs för att målen ska nås. 4

2.1 Övergripande strategier för att nå målet För att uppnå det övergripande målet behöver informations- och kommunikationsflödet kring miljökvalitetsmålen, utvecklingen i miljön och behovet av åtgärder vara på en tillräckligt hög nivå för att upprätthålla medvetandet om målen fram till år 2020. Intensiteten i informationsoch kommunikationsinsatserna bör därför hållas på en jämn nivå genom att rådet och dess organisationer med jämna mellanrum sprider information om målen och kommunicerar med sina olika målgrupper. Figur 1: För att uppnå det övergripande målet behöver vi hålla kännedomen om dem på en tillräcklig nivå (vågrät linje) fram till år 2020. Kurvorna i diagrammet representerar enskilda informations- och kommunikationsinsatser. 2.1.1 Enhetlig uppföljning och rapportering Miljömålsrådet använder innehållet i sina rapporter som bas för sin information och kommunikation. Rådet koncentrerar sin information och kommunikation på att ge en samlad bedömning av miljöutvecklingen i förhållande till miljökvalitetsmålen. Miljömålsrådet använder sig av indikatorer för att följa mål och delmål både internationellt, nationellt, regionalt och lokalt. Rådet använder inarbetade miljömålsillustrationer (se första sidan) vid sin information och kommunikation. 2.1.2 Samverkan och delaktighet i syfte att nå målen Miljömålsrådet är pådrivande i att kommunicera miljömålsarbetet, rådets bedömningar och slutsatser genom att stödja, samordna och samverka med rådets olika målgrupper. Informationen och kommunikationen sker främst genom att den sätts in i relevanta sammanhang och via rådets (se kap. 4), rådsorganisationernas eller andra relevanta redan etablerade kanaler i syfte att nå rådets olika målgrupper. 5

3 Miljömålsrådets målgrupper Miljömålsrådet har ambitionen att nå ut brett i samhället. Ansvarsfördelningen för informations- och kommunikationsinsatserna mellan rådet, dess myndigheter och organisationer är en viktig utgångspunkt för rådets strategi. Avsnittet Miljömålsrådets målgrupper beskriver ansvarsfördelningen mellan rådet, myndigheterna och organisationerna inom rådet för att nå ut till olika målgrupper. Informations- och kommunikationsinsatser för respektive målgrupp beskrivs i Miljömålsrådets informations- och kommunikationsplan. 3.1 Regering och riksdag Miljömålsrådet kommunicerar främst med regering och riksdag, huvudsakligen om innehållet i rådets uppföljningar och utvärderingar. Rådet för även fram önskemål och synpunkter till regeringen från myndigheter som deltar i miljömålsarbetet som avstämts i beredningsgrupper och rådet. 3.2 Myndigheter och organisationer mm Genom samverkan inom Miljömålsrådet nås följande målgrupper främst via målansvariga myndigheter och andra myndigheter och organisationer som är representerade i rådet. Målsansvariga myndigheter Övriga myndigheter med särskilt miljöansvar Regionala och kommunala tjänstemän och politiker Näringsliv Miljöorganisationer och andra intresseorganisationer 3.3 Övriga utpekade målgrupper Miljömålsrådet och rådets myndigheter och organisationer använder främst s.k. vidareförmedlare för att nå följande målgrupper. Lärare och elever Allmänheten (definieras årligen i informations- och kommunikationsplanen) Miljömålsrådet Regering och riksdag Rådsorganisationerna (genom samverkan) Myndigheter/organisationer mm Vidareförmedlare Övriga målgrupper 6

4 Miljömålsrådets kanaler 4.1 Miljömålsrådets årliga rapporter Miljömålsrådets årliga rapporter tas fram med regering och riksdag som huvudsakliga mottagare i syfte att presentera utvecklingen mot miljökvalitesmålen. Rapporten ska kunna användas av regeringen för rapportering till riksdagen via bl.a. budgetpropositionen. Den ska dessutom kunna användas av riksdagsledamöter som underlag till motioner m.m. Rapporterna ska vara formulerad på ett lättbegripligt språk och utformad i ett lättillgängligt format. De ska innehålla bedömningar om måluppfyllelse inklusive behov av åtgärder för respektive miljökvalitetsmål, delmål och målövergripande frågor. De ska med hjälp av kommunikativa indikatorer ge tydlighet, trovärdighet och stabilitet i uppföljningen av miljökvalitetsmålen och bidra till tidstrender av miljöutvecklingen. Som stöd för bedömningarna ska ett urval av de indikatorer som presenteras på miljömålsportalen användas. För varje mål och delmål görs en övergripande bedömning om möjligheterna att nå målet med hjälp av en Smiley. Underlaget till de årliga rapporterna tas in från respektive nationell målansvarig myndighet. För olika år kommer särskilda teman att behandlas. För att kommunicera resultaten av innehållet i de årliga rapporterna för andra målgrupper än regeringen tas vid behov målgruppsanpassade versioner av rapporten fram. En engelsk version framställs, som vänder sig till miljötjänstemän i andra länder. 4.2 Fördjupade utvärderingar De fördjupade utvärderingarna tas fram vart fjärde år med regeringen som huvudsaklig mottagare. Syftet med utvärderingarna är att de ska kunna användas som underlag till regeringens återkommande miljömålspropositioner. De fördjupade utvärderingarna ska innehålla utvärderande bedömningar av möjligheter och hinder för att nå miljökvalitetsmålen med förslag till kostnadseffektiva åtgärder. Inför varje utvärdering tar de nationella målansvariga myndigheterna fram egna utvärderingar för respektive mål. Dessa utvärderingar och andra underlagsrapporter ligger till grund för rådets fördjupade utvärdering. För att kommunicera resultaten av innehållet i de fördjupade utvärderingarna för andra målgrupper än regeringen tas vid behov målgruppsanpassade versioner av rapportens sammanfattning fram. En sammanfattande engelsk version framställs, som vänder sig till miljötjänstemän i andra länder. 7

4.3 Miljömålsportalen Miljömålsportalen, www.miljomal.nu är den centrala platsen för att samla och tillgängliggöra rådets information om miljömålen. Portalen ska erbjuda besökaren övergripande information om miljökvalitetsmålen, delmål och de övergripande målområdena samt aktuella nyheter kopplade till målen. Det finns också information om vem som ansvarar för vad, hur miljöutvecklingen är i förhållande till miljökvalitetsmålen och vad som kan göras för att målen ska nås. För att se fördjupad information om respektive mål finns det länkar till respektive ansvarig myndighet. Miljömålsrådet erbjuder en samlingsplats på miljömålsportalen för presentationer av de indikatorer som följer upp miljökvalitetsmålen och dess delmål. Indikatorerna som presenteras på portalen indikerar tillståndet eller väsentliga förhållanden i ett större system och förändringar som är viktiga för uppföljningen av miljökvalitetsmålen och dess delmål. Miljömålsansvariga myndigheter centralt och regionalt svarar för innehållet i presentationerna. Ambitionen är att presentationerna ska kunna följas i ett internationellt/nationellt/regionalt och lokalt perspektiv och att man som besökare ska kunna göra jämförelser mellan länder, län/regioner och kommuner. Miljömålsportalen ska innehålla informationsunderlag till stöd för rådets olika målgrupper och vidareförmedlare för deras information och kommunikation av miljökvalitetsmål och övergripande målområden. 4.4 Andra kanaler Miljömålsrådets ledamöter är ambassadörer för alla miljökvalitetsmålen och hela miljömålsarbetet, vilket innebär att varje ledamot lyfter miljömålen och arbetet med att nå målen i relevanta sammanhang där en ledamot deltar eller har möjlighet att föra sin talan på annat sätt. Miljömålsrådet genomför och deltar vid behov i olika konferenser och seminarier både i Sverige och internationellt. Miljömålsrådet tillhandahåller uppdaterade presentationsmaterial om miljökvalitetsmålen som kan användas för olika syften och till olika målgrupper. Exempel är broschyrer, affischer och utställningsskärmar. I övrigt kan Miljömålsrådet i samverkan med någon eller några av rådets organisationer ta fram faktablad, annonser, pressmeddelande eller debattartiklar. Dessutom stödjer rådet informationsoch kommunikationsinsatser som kopplar miljökvalitetsmålen till målgruppernas verksamheter. 8