Kommunikationsstrategi för antibiotikaresistens och vårdrelaterade infektioner

Kommunikationsstrategi för antibiotikaresistens och vårdrelaterade infektioner

Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda texterna i kommersiella sammanhang. Socialstyrelsen har ensamrätt att bestämma hur detta verk får användas, enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (upphovsrättslagen). Även bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten, och du måste ha upphovsmannens tillstånd för att använda dem. Artikelnummer 2014-12-41 Publicerad www.socialstyrelsen.se, december 2014

Förord Socialstyrelsen fick 2012 i uppdrag att i samverkan med Jordbruksverket skapa en samverkansfunktion för antibiotikaresistens och vårdrelaterade infektioner. I uppdraget ingick att ta fram en handlingsplan och en övergripande kommunikationsstrategi. Detta dokument utgör den övergripande kommunikationsstrategin som handlar om myndigheternas kommunikation med de målgrupper som prioriterats nationellt. Den övergripande kommunikationsstrategin ska vara ett stöd för myndigheter och aktörer i deras kommunikation om antibiotikaresistens och vårdrelaterade infektioner. Strategin bör vara en grund att utgå ifrån så att man förstärker de gemensamma budskapen. Strategin innehåller inte någon plan med aktiviteter. Kommunikationsaktiviteterna genomförs av de olika aktörerna var för sig eller gärna gemensamt i olika samarbeten, men aktörerna bör sträva efter att uppfylla strategins kommunikationsmål för de prioriterade målgrupperna. Strategin ska hjälpa aktörerna att identifiera andra aktörer som kommunicerar med samma målgrupper. Strategin innehåller en budskapsplattform med gemensamt överenskomna övergripande budskap som bör vara grunden för respektive aktörs eget kommunikationsarbete men som sedan kan kompletteras med mer specifika budskap för olika områden och olika målgrupper. Huvudbudskapet i kommunikationsstrategin är Antibiotika är till för att rädda liv. I regeringens proposition Strategi för ett samordnat arbete mot antibiotikaresistens och vårdrelaterade sjukdomar som lades fram 2005 står att syftet med strategin är att bevara möjligheten att effektivt använda antibiotika vid bakteriella infektioner hos människor och djur. Det är ett budskap som sedan propositionen lades fram 2005 har använts av bl.a. Strama (Strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning och minskad antibiotikaresistens), Smittskyddsinstitutet, Statens veterinärmedicinska anstalt och Läkemedelsverket. Socialstyrelsen och Jordbruksverket har haft huvudansvar för att ta fram kommunikationsstrategin i samverkan med Arbetsmiljöverket, ehälsomyndigheten, Folkhälsomyndigheten, Formas, Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd, Havs- och vattenmyndigheten, Inspektionen för vård och omsorg, Kemikalieinspektionen, Livsmedelsverket, Läkemedelsverket, Länsveterinärföreningen, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Naturvårdsverket, Smittskyddsläkarföreningen, Statens veterinärmedicinska anstalt, Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, Universitetskanslerämbetet, Vetenskapsrådet, VINNOVA och Strama-rådet. Kommunikationsstrategin bör uppdateras vart tredje år. Leif Denneberg Generaldirektör Jordbruksverket Lars-Erik Holm Generaldirektör Socialstyrelsen

Innehåll Förord... 3 Sammanfattning... 7 Inledning... 8 Problembeskrivning... 8 Varför en kommunikationsstrategi?... 8 Hur strategin ska användas... 9 Kommunikationsmål och ambitionsnivå... 10 Kommunikationen ska öka kunskap...10 Externa kommunikationsmål...10 Interna kommunikationsmål...10 Strategiska val... 12 Det yttersta målet är att rädda liv...12 Kommunikation för att öka kunskap...12 Addera kunskap om hur målgruppen själv kan agera...12 Samma basinformation hos alla myndigheter...12 Använda internet som gemensam kanal...12 Ansvarsfördelning utifrån ordinarie myndighetsuppdrag...13 Målgrupper och kunskapsmål... 14 Personal inom hälso- och sjukvården...14 Personal inom djurens hälso- och sjukvård...15 Personer som yrkesmässigt håller djur...16 Producenter och handel...16 Forskare och innovatörer...17 Beslutsfattare...18 Allmänheten i vissa situationer...18 Budskap... 21 Huvudbudskap...21 Stödbudskap...21 Inriktning och tonalitet...23 Kanalval... 25 Tre perspektiv...25 Webbplatserna är baskanaler i den gemensamma strategin...25 Kompletterande kanaler...25 Uppföljning... 26 Utvärdera kommunikationsinsatser...26

Sammanfattning Antibiotikaresistens påverkar människa, djur och miljö allt hänger ihop. Därför behöver hela samhället vara med och ta ansvar för att antibiotika bevaras för att rädda liv och att antibiotikaresistenta bakterier inte sprids. Huvudbudskapet i strategin är Antibiotika är till för att rädda liv. Tio stödbudskap ska hjälpa myndigheterna i kommunikationen av huvudbudskapet: Klok användning av antibiotika gör det möjligt att även i fortsättningen rädda liv Används antibiotika i onödan riskerar vi att stå utan läkemedel som är effektiva mot allvarliga sjukdomar Värna kroppens goda bakterier Förebygg smittspridning genom god hygien Minska förekomsten av vårdrelaterade infektioner Användning av antibakteriella medel kan bidra till resistens Agera medvetet i vardagen Producera ansvarsfullt Antibiotikaresistens kan utvecklas och spridas i miljön Mer forskning behövs De prioriterade målgrupper som myndigheterna vänder sig till i kommunikationen av dessa budskap är: Personal inom hälso- och sjukvården Personal inom djurens hälso- och sjukvård Personer som yrkesmässigt håller djur för t.ex. livsmedelsproduktion Producenter och handel Forskare och innovatörer Beslutsfattare på politisk nivå och tjänstemannanivå Allmänheten o Som patient o Som konsument o Som djurägare KOMMUNIKATIONSSTRATEGI FÖR ANTIBIOTIKARESISTENS OCH VÅRDRELATERADE INFEKTIOBNER 7

Inledning Problembeskrivning Antibiotika är livräddande läkemedel för människor och djur. De används för att behandla infektioner med bakterier. När bakterierna blir motståndskraftiga (resistenta) så fungerar läkemedlen inte längre. Antibiotikaresistens påverkar människa, djur och miljö allt hänger ihop. Därför behöver hela samhället vara med och ta ansvar för att antibiotika bevaras för att rädda liv och att antibiotikaresistenta bakterier inte sprids. Antibiotika i det moderna samhället har under lång tid setts som en naturlig del för att behandla sjukdomar och infektioner i vardagen. Det innebär att det krävs en förändring i förhållningssättet till antibiotika på alla nivåer och platser i samhället och att man förstår vad problemet med antibiotikaresistens innebär. Kunskapen om vilka konsekvenser antibiotikaresistens kan få för samhället behöver spridas för att alla ska kunna förhålla sig till bakteriella infektioner och risken för resistens i sin vardagssituation och få stöd i att kunna göra medvetna val. Varför en kommunikationsstrategi? Regeringen har gett Socialstyrelsen och Jordbruksverket i uppdrag att ta fram en övergripande kommunikationsstrategi för frågan som ska kunna användas av involverade myndigheter och andra aktörer inom antibiotikaresistensområdet utgöra ett flerårigt styrdokument som tydligt beslutsunderlag för kommunikationsinsatser etablera en tydlig ambitionsnivå och realistiska mål för kommunikationen, där prioriterade huvudbudskap och informationskanaler ska vara tydliga. Strategin har tagits fram i samverkan med Arbetsmiljöverket, ehälsomyndigheten, Folkhälsomyndigheten, Formas, Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd, Havs- och vattenmyndigheten, Inspektionen för vård och omsorg (IVO), Kemikalieinspektionen, Livsmedelsverket, Läkemedelsverket, Länsveterinärföreningen, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), Naturvårdsverket, Smittskyddsläkarföreningen, Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA), Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV), Universitetskanslerämbetet, Vetenskapsrådet, VINNOVA och Strama-rådet. Utgångspunkter för framtagande av strategin är att den ska ge ett tydligt stöd i kommunikationsarbetet på respektive myndighet om exempelvis budskapsformulering, målgruppsprioriteringar och ambitionsnivå förenkla kommunikationen mellan aktörerna. 8 KOMMUNIKATIONSSTRATEGI FÖR ANIBIOTIKARESISTENS OCH VÅRDRELATERADE INFEKTIONER

Hur strategin ska användas Den övergripande kommunikationsstrategin ska vara ett stöd för myndigheter och aktörer i deras kommunikation om antibiotikaresistens och vårdrelaterade infektioner. Strategin styr inte aktörernas kommunikationsarbete, men bör vara en grund att utgå ifrån så att man förstärker de övergripande budskapen. Strategin innehåller inte någon plan med aktiviteter. Kommunikationsaktiviteterna genomförs av de olika aktörerna var för sig eller gemensamt i olika samarbeten, men aktörerna bör sträva efter att uppfylla strategins kommunikationsmål. Där det är möjligt bör myndigheterna överväga gemensamma eller samordnade kommunikationsinsatser. Strategin innehåller en budskapsplattform med gemensamt överenskomna övergripande budskap som bör vara grunden för respektive aktörs eget kommunikationsarbete men som sedan kan kompletteras med mer specifika budskap för olika områden och olika målgrupper. Strategin identifierar vilka andra aktörer som kommunicerar med samma målgrupper. Det är önskvärt att varje myndighet tar fram en egen kommunikationsplan utifrån sitt uppdrag med mål och aktiviteter på området antibiotikaresistens och vårdrelaterade infektioner med denna kommunikationsstrategi som en grund. KOMMUNIKATIONSSTRATEGI FÖR ANTIBIOTIKARESISTENS OCH VÅRDRELATERADE INFEKTIOBNER 9

Kommunikationsmål och ambitionsnivå Kommunikationen ska öka kunskap För att åstadkomma en klok användning av antibiotika och minska risken för smittspridning och förekomsten av vårdrelaterade infektioner behöver målgrupperna förändra sitt beteende. Kommunikationsstrategin ska underlätta för myndigheterna att ge berörda målgrupper kunskap och bättre beslutsunderlag kring problemet med antibiotikaresistens, hur och när antibiotika ska användas och hur individen själv kan bidra till att minska riskerna. Med utgångspunkt i den gemensamma strategin kan myndigheterna genomföra kommunikationsinsatser som påverkar viktiga målgruppers kunskap. Utifrån detta resonemang finns nedanstående mål för kommunikationsarbetet. Externa kommunikationsmål Kunskapsmål Målgrupperna ska ha kunskap om riskerna med antibiotikaresistens och vårdrelaterade infektioner och veta hur man själv kan bidra till att förebygga dem. Attitydmål Målgrupperna ska ta budskapet om antibiotikaresistens och vårdrelaterade infektioner på allvar. Målgrupperna ska tycka att det är bra att antibiotika bara används när det behövs. Målgrupperna ska anse att myndigheterna är opartiska, trovärdiga aktörer med kompetenta medarbetare som tillsammans bidrar kraftfullt med sin expertkunskap kring antibiotikafrågan och vårdrelaterade infektioner. Beteendemål Kommunikationsstrategin kan bara bidra indirekt till beteendeförändringar och därför finns inget beteendemål angivet. Interna kommunikationsmål Anställda inom myndigheterna är viktiga budbärare och vidareinformatörer. Även internt på myndigheterna finns därför mål för vad kommunikationsarbetet ska bidra till. Kunskapsmål Anställda på myndigheterna bör 10 KOMMUNIKATIONSSTRATEGI FÖR ANIBIOTIKARESISTENS OCH VÅRDRELATERADE INFEKTIONER

ha förståelse för den egna myndighetens roll i det gemensamma arbetet mot antibiotikaresistens och vårdrelaterade infektioner känna till vad man kan göra själv för att undvika onödig antibiotikaanvändning känna till att antibiotikaresistens och vårdrelaterade infektioner ökar vid omfattande antibiotikaanvändning. Attitydmål Myndigheten och enskilda anställda som är involverade i arbetet kring antibiotikaresistens och vårdrelaterade infektioner ska utifrån sitt ansvar i frågan vilja bidra till att förebygga och motverka antibiotikaresistens och vårdrelaterade infektioner bidra i kommunikationsarbetet. KOMMUNIKATIONSSTRATEGI FÖR ANTIBIOTIKARESISTENS OCH VÅRDRELATERADE INFEKTIOBNER 11

Strategiska val Vägen till att uppnå de övergripande kommunikationsmålen går genom de strategier som beskrivs i det följande. Det yttersta målet är att rädda liv Antibiotika är till för att rädda liv och minska lidande. Detta är det yttersta målet för samtliga insatser som myndigheterna genomför i kampen mot antibiotikaresistens och multiresistenta bakterier. Detta mål ska vara utgångspunkt för alla budskap och alla kommunikationsinsatser inom ramen för strategin. Kommunikation för att öka kunskap Målet med den gemensamma kommunikationsstrategin är att öka valda målgruppers kunskaper om antibiotikaresistens och vårdrelaterade infektioner och vad man kan göra för att undvika den. Addera kunskap om hur målgruppen själv kan agera Många myndigheter kommunicerar kring antibiotikaresistens och vårdrelaterade infektioner utifrån ett kartläggningsperspektiv: hur utbrett problemet är, var utbrott finns, hur förskrivning av läkemedel ökar etc. I denna strategi adderar vi en dimension i budskapen; hur målgrupperna själva kan agera för att bidra till minskad resistensutveckling. Samma basinformation hos alla myndigheter Strategin berör det som är gemensamt för myndigheterna. Detta innebär att alla myndigheter ska berätta om arbetet mot antibiotikaresistens och vårdrelaterade infektioner utifrån sin roll, ha likvärdig basinformation och länka och hänvisa till varandra. Varje myndighet arbetar dessutom utifrån sina myndighetsspecifika budskap, ofta nedbrutna till en mer detaljerad nivå. Använda internet som gemensam kanal Många söker kunskap via internet. Därför ska myndigheterna använda sina egna digitala kommunikationskanaler och exempelvis optimera informationen på den egna webbplatsen. Att se till att informationen är tillgänglig, sökbar, begriplig och relevant för målgrupperna är en del i detta. 12 KOMMUNIKATIONSSTRATEGI FÖR ANIBIOTIKARESISTENS OCH VÅRDRELATERADE INFEKTIONER

Ansvarsfördelning utifrån ordinarie myndighetsuppdrag I strategin listas ett antal viktiga målgrupper, men alla myndigheter har inte samma ansvar för kommunikationen med alla målgrupper. Detta styrs av myndigheternas olika uppdrag. KOMMUNIKATIONSSTRATEGI FÖR ANTIBIOTIKARESISTENS OCH VÅRDRELATERADE INFEKTIOBNER 13

Målgrupper och kunskapsmål Målgrupper är funktioner eller personer som är mottagare för ett budskap. Inför varje kommunikationsaktivitet behöver målgrupperna definieras och segmenteras för att säkerställa att kommunikationen når rätt målgrupper och att budskap, kanaler och aktiviteter anpassas till respektive målgrupps uppdrag, kunskap och erfarenhet. Fyra grundläggande kunskapsmål gäller för samtliga målgrupper. Alla målgrupper bör känna till risker och konsekvenser vid antibiotikaresistens för både individen och för samhället att risken för antibiotikaresistens ökar vid omfattande antibiotikaanvändning hur antibiotikaresistenta bakterier kan spridas och vad man själv kan göra för att minska risken att de flesta bakterier fyller en funktion. I hela samhället behövs en hög medvetenhet om vikten av att antibiotika används klokt inom alla sektorer och vikten av att med förebyggande åtgärder minska behovet av antibiotika. Vi måste alla hjälpas åt för att vi ska ha tillgång till effektiva antibiotika i framtiden. Även om det bara är läkare, veterinärer och tandläkare som kan ordinera och förskriva antibiotika i Sverige spelar allmänhetens kunskap och attityder till antibiotikabehandling stor roll. Därför är nedanstående målgrupper prioriterade för kommunikationsinsatserna. I nedanstående redovisning anges specifika kunskapsmål för respektive målgrupp och vilka myndigheter som i sina uppdrag oftast kommunicerar med dem. Dessa aktörer har därmed också huvudansvaret för att kommunikationen fungerar och kunskapsnivån hålls på kommunikationsstrategins angivna ambitionsnivå. Målet med den gemensamma kommunikationsstrategin är att öka valda målgruppers kunskaper om antibiotikaresistens och vårdrelaterade infektioner och vad man kan göra för att undvika dessa. När myndigheterna har lyckats med sitt kommunikationsarbete utifrån denna strategi kommer målgrupperna att ha uppnått kunskapsmålen. Personal inom hälso- och sjukvården All vårdpersonal bör veta hur deras eget arbete påverkar antibiotikaresistens och vårdrelaterade infektioner och vara medvetna om sin roll i frågan. Läkare och tandläkare är inflytelserika målgrupper eftersom de har befogenhet att skriva ut antibiotika till människor. Detta gäller även i vissa fall sjuksköterskor och barnmorskor. För patienten är det personliga mötet med förskrivaren av central betydelse och det är viktigt att patienten litar på läkares beslut och råd angående antibiotikabehandling. 14 KOMMUNIKATIONSSTRATEGI FÖR ANIBIOTIKARESISTENS OCH VÅRDRELATERADE INFEKTIONER

Kunskapsmål Personal inom hälso- och sjukvården ska ha kunskap om hur antibiotikaresistens och andra smittor undviks hur deras eget arbete påverkar antibiotikaresistens och vårdrelaterade infektioner och vara medvetna om sin roll i frågan vad man kan göra för att minska spridningen av antibiotikaresistenta bakterier i sin egen verksamhet klok antibiotikaanvändning vid infektioner förebyggande åtgärder mot infektioner inklusive vårdrelaterade infektioner att det är bättre att förebygga sjukdomar än att behandla de regler som finns att i Sverige är antibiotikaförbrukningen till livsmedelsproducerande djur låg jämfört med många andra länder i EU.. Vanligaste myndighetskontakt Arbetsmiljöverket, Folkhälsomyndigheten, Läkemedelsverket, Smittskyddsläkare, Socialstyrelsen. Personal inom djurens hälso- och sjukvård All personal inom djurens hälso- och sjukvård bör veta hur deras eget arbete påverkar antibiotikaresistens och vårdrelaterade infektioner och vara medvetna om sin roll i frågan. Veterinärer och rådgivande organisationer är inflytelserika målgrupper och veterinärerna har dessutom befogenhet att skriva ut antibiotika till djur. All personal inom djurens hälso- och sjukvård ska kunna dela med sig av sina kunskaper till djurägarna i det personliga mötet. Kunskapsmål Personal inom djurens hälso- och sjukvård ska ha kunskap om hur antibiotikaresistens undviks hur deras eget arbete påverkar antibiotikaresistens och vårdrelaterade infektioner och vara medvetna om sin roll i frågan vad man kan göra för att minska spridningen av antibiotikaresistenta bakterier i sin egen verksamhet klok antibiotikaanvändning vid infektioner förebyggande åtgärder mot infektioner inklusive vårdrelaterade infektioner att det är bättre att förebygga sjukdomar än att behandla de regler som finns att djurhållare i vissa fall är skyldiga att vidta åtgärder för att minska risken att infektioner med antibiotikaresistenta bakterier sprids att i Sverige är antibiotikaförbrukningen till livsmedelsproducerande djur låg jämfört med många andra länder i EU. Vanligaste myndighetskontakt Arbetsmiljöverket, Jordbruksverket, Livsmedelsverket, Läkemedelsverket, Länsstyrelsen, och Statens veterinärmedicinska anstalt. KOMMUNIKATIONSSTRATEGI FÖR ANTIBIOTIKARESISTENS OCH VÅRDRELATERADE INFEKTIOBNER 15

Personer som yrkesmässigt håller djur I denna målgrupp ingår personer som håller djur för livsmedelsproduktion eller annan produktion (t.ex. pälsproduktion) samt även de som yrkesmässigt håller andra djur (t.ex. stuterier). Branschorganisationer för dessa verksamheter ingår också. Det krävs kunskap om riskerna med antibiotikaresistens och hur den sprids för att intressenterna i denna grupp ska förstå deras roll när det gäller god djurhälsa, gott smittskyddsarbete och klok antibiotikaanvändning. Det handlar om att lyfta fram det goda arbetet som bedrivs i Sverige och hur målgruppen kan bidra till att nuvarande relativt goda antibiotikaresistensläge behålls. Kunskapsmål Personer som yrkesmässigt håller djur ska ha kunskap om hur antibiotikaresistens undviks hur deras verksamhet kan påverka antibiotikaresistens och vårdrelaterade infektioner och vara medvetna om sin roll i frågan vad man kan göra för att minska spridningen av antibiotikaresistenta bakterier i sin egen verksamhet att det är bättre att förebygga sjukdomar än att behandla att man inte ska förvänta sig antibiotika i alla lägen de regler som finns att god handhygien före och efter kontakt med djur minskar risken för smittspridning att goda smittskyddsrutiner vid t.ex. djurförflyttningar minskar risken för smittspridning att i Sverige är antibiotikaförbrukningen till livsmedelsproducerande djur låg jämfört med många andra länder i EU. Vanligaste myndighetskontakt Arbetsmiljöverket, Jordbruksverket, Livsmedelsverket, Länsstyrelsen och Statens veterinärmedicinska anstalt. Producenter och handel Gemensamt för producenter av till exempel livsmedel, läkemedel och produkter med antibakteriell förmåga är att de behöver ökad kunskap om riskerna med antibiotikaresistens och hur den sprids. Producenterna och handeln är viktiga tredjepartskommunikatörer och kravställare, exempelvis när det gäller god djurhälsa, gott smittskyddsarbete och klok antibiotikaanvändning. Kunskapsmål Producenter och handel ska ha kunskap om hur deras eget arbete påverkar antibiotikaresistens och vårdrelaterade infektioner och vara medvetna om sin roll i frågan vad man kan göra för att minska spridningen av antibiotikaresistenta bakterier i sin egen verksamhet hur man tar ett eget miljöansvar och hur man kartlägger hur leverantörer hanterar utsläpp, förebygger resistens etc. 16 KOMMUNIKATIONSSTRATEGI FÖR ANIBIOTIKARESISTENS OCH VÅRDRELATERADE INFEKTIONER

att i Sverige är antibiotikaförbrukningen till livsmedelsproducerande djur låg jämfört med många andra länder i EU. Vanligaste myndighetskontakt Livsmedelsproducenter: Livsmedelsverket samt Arbetsmiljöverket när det gäller arbetsmiljöansvar. Produktproducenter: Kemikalieinspektionen och Naturvårdsverket, Jordbruksverket när det gäller t.ex. spannmålsprodukton samt Arbetsmiljöverket när det gäller arbetsmiljöansvar. Forskare och innovatörer Målgruppen är bred och finns inom s.k. life science, livsmedels- och livsmedelsteknisk industri, klinisk forskning, veterinärmedicin, samhällsvetenskaplig forskning osv. Forskare och innovatörer inom läkemedelsindustri har möjlighet att utveckla kunskap om dagens och framtidens läkemedel. De är väl medvetna om viken potentiell nytta nya typer av antibiotika har. Men eftersom sådan forskning inte är lika lönsamt som annan läkemedelsforskning har inga antibiotika med nya verkningsmekanismer utvecklats sedan 1987. För att läkemedel inte ska ge upphov till mer utbredd resistens krävs också miljö- och veterinärmedicinsk forskning. Inom den akademiska forskningen är numer en del forskningsmedel öronmärkta av regeringen för forskning kring antibiotikaresistens. Det finns också en europeisk strategi om forskning kring antibiotikaresistens som är framtagen av representanter från 19 länder. Kunskapsmål Forskare och innovatörer ska ha kunskap om hur deras eget arbete påverkar antibiotikaresistens och vårdrelaterade infektioner och vara medvetna om sin roll i frågan att forskning om antibiotikaresistens är angelägen och var behoven är som störst, nämligen att o utveckla ny antibiotika och alternativ till antibiotika från grundforskning till användning o använda befintliga antibiotika mer effektivt o utveckla nya diagnostikverktyg som bidrar till förbättrad behandling och minskad antibiotikaanvändning o utveckla system för att på global nivå bevaka användningen av antibiotika och utbredningen av antibiotikaresistens o klargöra hur spridningsmekanismerna ser ut o klargöra vilken betydelse miljön har för spridningen av antibiotikaresistens o utforma och testa metoder för att förebygga att antibiotikaresistens sprids och att människor och djur blir sjuka till följd av infektioner med antibiotikaresistenta bakterier Vanligaste myndighetskontakt Folkhälsomyndigheten, Formas, Forte, Läkemedelsverket, TLV, Vetenskapsrådet och VINNOVA. KOMMUNIKATIONSSTRATEGI FÖR ANTIBIOTIKARESISTENS OCH VÅRDRELATERADE INFEKTIOBNER 17

Beslutsfattare Beslutsfattare på alla nivåer, lokalt, regionalt och nationellt är en viktig grupp eftersom deras beslut kan bidra till en positiv utveckling, men också få negativa konsekvenser och man inte är medveten om hur allting hänger ihop. Det finns beslutsfattare på den politiska nivån, men också på tjänstemannanivå. Kunskapsmål Beslutsfattare ska ha kunskap om hur deras eget arbete påverkar antibiotikaresistens och vårdrelaterade infektioner och vara medvetna om sin roll i frågan hur man tar ett eget miljöansvar och hur man kartlägger hur leverantörer hanterar utsläpp, förebygger resistens etc. att anställda inom vård och omsorg har stor påverkan på individens val kring den egna hälsan och att sådana samtal tar tid hur man inom vård och omsorg kan förebygga infektioner och därmed minska behovet av antibiotika att om man köper livsmedelsråvaror från producenter som har god djurhälsa, gott smittskyddsarbete och klok antibiotikaanvändning bidrar man till att minska risken för att resistenta bakterier sprids i samhället att om man köper antibakteriellt behandlade produkter riskerar man att sprida resistenta bakterier i samhället att i Sverige är antibiotikaförbrukningen till livsmedelsproducerande djur låg jämfört med många andra länder i EU. att forskning om antibiotikaresistens är angelägen och var behoven är som störst. Vanligaste myndighetskontakt Samtliga myndigheter. Allmänheten i vissa situationer Det är få myndigheter som vänder sig direkt till allmänheten därför kan kommunikationen ske via andra intressenter. Inom hälso- och sjukvård är kommuner och landsting ofta den viktigaste vidareförmedlaren mot allmänheten, men även frivilligorganisationer, fackföreningar, intresseorganisationer och handeln har en viktig roll. Inom djurhållning, djurens hälso- och sjukvård och livsmedelssektorn är länsstyrelser och kommuner, veterinärer i olika roller, rådgivningsföretag, andra företag och branschorganisationer viktiga vidareförmedlare. Som patient Patienter, vårdnadshavare och andra anhöriga kan ibland ha stora förväntningar på en antibiotikabehandling. Men ju mer kunskap man har desto lättare blir det att acceptera om läkaren bedömer att det inte behövs antibiotikabehandling. Det ska vara självklart för patienten att vända sig till sjukvården vid symtom istället för att självmedicinera, t ex med fel läkemedel eller olagliga köpta på internet. Patienter bör också ha kunskap om att antibiotikaresistenta bakterier kan spridas i vårdmiljöer och att god handhygien är extra 18 KOMMUNIKATIONSSTRATEGI FÖR ANIBIOTIKARESISTENS OCH VÅRDRELATERADE INFEKTIONER

viktigt där för att skydda sig själv och andra från smitta. Patienter bör även känna till att resistensutvecklingen varierar i olika länders sjukvård. Kunskapsmål Patienter ska ha kunskap om att det är bättre att förebygga sjukdomar än att behandla att antibiotika inte alltid är den korrekta behandlingen att bedömningen av om antibiotika behövs ska göras av en läkaret vad man själv kan göra, nämligen o stanna hemma när man är sjuk visa hänsyn till andra o tvätta händerna o städa och håll rent (men inte med antibakteriella produkter) o skaffa sig kunskap till exempel via 1177 Vårdguiden. Vanligaste myndighetskontakt Folkhälsomyndigheten, Läkemedelsverket, smittskyddsläkare, Socialstyrelsen och vårdprofessionen. Som konsument Konsumenter kan indirekt bidra till att resistenta bakterier sprids t.ex. genom att köpa kött, fisk, mjölk och ägg från djur som kommer från produktionsformer som använder mycket antibiotika eller en produkt som innehåller eller är behandlad med antibakteriella medel. Om konsumenterna har kunskap om detta, har de också möjlighet att välja bort sådana produkter. Konsumenterna kan också påverka spridningen om de är medvetna om betydelsen av hygien, t.ex. när de hanterar mat. Kunskapsmål Konsumenter ska ha kunskap om att om man köper kött, fisk, mjölk och ägg från producenter som har god skötsel, bra smittskydd och klok antibiotikaanvändning bidrar man till att minska risken för att resistenta bakterier sprids i samhället att i Sverige är antibiotikaförbrukningen till livsmedelsproducerande djur låg jämfört med många andra länder i EU. att man genom god livsmedelshygien kan undvika att sprida och få i sig resistenta bakterier via maten att om man köper antibakteriellt behandlade produkter, riskerar man att sprida resistenta bakterier i samhället att det räcker med att tvätta sig, tvätta kläderna och städa för att det ska bli rent. Vanligaste myndighetskontakt Kemikalieinspektionen (städartiklar, tvättmedel mm.) och Livsmedelsverket. Som djurägare Det är viktigt att konsultera en veterinär och inte själv försöka medicinera sitt djur. Det ska vara självklart för djurägare att vända sig till veterinär vid symtom hos djuret. Detta för att undvika medicinering med fel läkemedel eller olagliga läkemedel köpta på internet. KOMMUNIKATIONSSTRATEGI FÖR ANTIBIOTIKARESISTENS OCH VÅRDRELATERADE INFEKTIOBNER 19

Kunskapsmål Djurägare ska ha kunskap om att det är bättre att förebygga sjukdomar än att behandla att inte förvänta sig antibiotika i alla lägen att man tjänar på att lita på veterinärens råd de regler som finns att djurhållare i vissa fall är skyldiga att vidta åtgärder för att minska risken för att infektioner med antibiotikaresistenta bakterier sprids att god handhygien i vissa situationer minskar risken för spridning av resistenta bakterier mellan människor och djur Vanligaste myndighetskontakt Statens veterinärmedicinska anstalt, Jordbruksverket, länsveterinärer och Naturvårdsverket. 20 KOMMUNIKATIONSSTRATEGI FÖR ANIBIOTIKARESISTENS OCH VÅRDRELATERADE INFEKTIONER

Budskap Huvudbudskapet ska användas som grund i all kommunikation och till detta kan man lägga stödbudskap, både de gemensamma som används här och egna, mer anpassade efter målgrupp och avsändare/myndighet. De stödjande budskapen är mer specifika och mer inriktade på olika målgrupper än vad huvudbudskapet är. Budskapen behöver inte formuleras ordagrant som de redovisas här nedan, det viktiga är andemeningen. Huvudbudskap Antibiotika är till för att rädda liv. Budskapet fångar kraften i antibiotika att läkemedlen räddar liv. Att antibiotika är till för att rädda liv och minska lidande signalerar också vikten av att använda antibiotika klokt. Det konstaterar kärnan i argumentationen: antibiotika är till för att rädda liv. I slutändan, hur man än vrider och vänder på det ditt liv. När du en dag behöver antibiotika är du beroende av hur andra människor använt eller inte använt antibiotika. Allt hänger ihop antibiotikafrågan har att göra med människa, djur och miljö På engelska används uttrycket one health, ett uttryck som innefattar människors hälsa, djurs hälsa, miljö, jordbruk och livsmedelssäkerhet. I Sverige brukar man prata om människa, djur och miljö. Eftersom allt hänger ihop behöver alla vara med och ta ansvar för att antibiotikaresistenta bakterier inte ska spridas och det är därför en fråga för hela samhället. Stödbudskap Klok användning av antibiotika gör det möjligt att även i fortsättningen rädda liv Budskapet handlar om att minska användning och förskrivning och fångar att resistens förstör möjligheten att rädda liv. Budskapet rymmer också boven i dramat: vad som förstör denna möjlighet nämligen onödig eller på annat sätt oförsiktig användning. Det är en viktig distinktion: budskapet säger inte att vi generellt ska avstå från att använda antibiotika, men att vi ska främja klok användning. Budskapet kommunicerar både på ett individuellt plan samtidigt som det förklarar kopplingen till samhällsnivån: antibiotika är till för att rädda liv nästa gång kan det vara ditt. Används antibiotika oförsiktigt riskerar vi att stå utan läkemedel som hjälper mot allvarliga sjukdomar. KOMMUNIKATIONSSTRATEGI FÖR ANTIBIOTIKARESISTENS OCH VÅRDRELATERADE INFEKTIOBNER 21

Värna kroppens goda bakterier Varje vuxen människa bär på 1½ 2 kg bakterier varav de flesta är goda. Majoriteten av dessa finns i mag- och tarmkanalen. De har många funktioner, bland annat att bryta ner olika ämnen som kolhydrater, men också att skapa en ogynnsam miljö för sjukdomsframkallande bakterier som vi får i oss. Under en antibiotikabehandling dödas inte bara den oönskade infektionen utan även många av de goda bakterierna som finns i tarmkanalen. De som alltså arbetar för att på ett naturligt sätt förhindra infektioner. Därför bör felaktigantibiotikabehandling undvikas. Förebygg smittspridning genom god hygien Budskapet täcker både det förebyggande arbetet och arbetet med att hindra uppkommen resistens från att sprida sig. Budskapet täcker många områden: god personlig handhygien, livsmedelshygien, människors och djurs hälsa och förstås vårdhygien. Inom vissa områden finns redan en tydlig lagstiftning: i till exempel hälso- och sjukvårdslagen och tandvårdslagen finns ett uttalat krav på att vården ska vara av god hygienisk standard. Det finns dessutom lagstiftning med krav på god hygien inom veterinärmedicinsk vård. Minska förekomsten av vårdrelaterade infektioner Vårdrelaterade infektioner uppkommer i samband med vård, undersökning eller behandling inom vård och omsorg och är en av de vanligaste vårdskadorna. Vårdrelaterade infektioner innebär ett stort lidande för många personer och en stor kostnad för samhället. Cirka 10 procent av alla patienter som vårdas på sjukhus drabbas av en vårdrelaterad infektion. Arbetet med att förebygga vårdrelaterade infektioner är en viktigt patientsäkerhetsfråga. Även inom djursjukvården är det viktigt att förebygga vårdrelaterade infektioner. Användning av antibakteriella medel kan bidra till resistens Även detta budskap omfattar det förebyggande arbetet. Det finns farhågor om att antibakteriella ämnen bidrar till antibiotikaresistens. Det kan handla om onödig användning av antibakteriella ämnen i kläder, vitvaror och hygienartiklar för att förhindra bakterietillväxt och dålig lukt. Det kan dock vara nödvändigt att använda antibakteriella medel t.ex. för att göra rent händer vid smitta eller tvätta ytor i vård och omsorg. Agera medvetet i vardagen Användning av antibiotika varierar mycket mellan länder och mellan olika typer av djurhållning. Om man som konsument, handlare eller upphandlare väljer kött, fisk, mjölk och ägg från producenter som har god skötsel, bra smittskydd och klok antibiotikaanvändning, bidrar man till att minska risken för att antibiotikaresistenta bakterier sprids i samhället. I Sverige har vi en mycket låg antibiotikaförbrukning hos djur jämfört med många andra länder. Genom god personlig handhygien, god hygien i köket och korrekt tillagning av maten kan man också minska risken för att antibiotikaresistenta bakterier sprids. Genom att inte använda produkter med antibakteriella ämnen bidrar man till att minska utsläppen av dessa ämnen till miljön. Det minskar risken att 22 KOMMUNIKATIONSSTRATEGI FÖR ANIBIOTIKARESISTENS OCH VÅRDRELATERADE INFEKTIONER

bakterier utvecklar resistens mot dessa ämnen. Om bakterier utvecklar resistens mot antibakteriella ämnen kan det leda till att desinfektionsmedel blir ineffektiva. Det minskar troligtvis också risken för att bakterierna samtidigt utvecklar resistens mot antibiotika. Producera ansvarsfullt Målgruppen producenter omfattar allt från läkemedelsföretag och livsmedelsproducenter till tillverkare av antibakteriella träningskläder. En bred grupp där många omgärdas av ett långtgående befintligt regelverk. Uppmaningen att producera ansvarsfullt rymmer en öppning till att få förklara varför varför de måste producera ansvarfullt, nämligen att vi riskerar att få sjukdomar vi inte kan bota vi förstör möjligheten att rädda liv. Genom bra skötsel och ett gott smittskydd kan vi förebygga sjukdom och behöver inte behandla med antibiotika. Men om djuren ändå blir sjuka ska antibiotika användas klokt. Antibiotikaresistens kan utvecklas och spridas i miljön Utsläpp av antibiotika och antibakteriella ämnen i miljön gynnar utvecklingen av resistenta bakterier. Sannolikheten är större när bakterier möts och kontinuerligt utsätts för antibiotika och antibakteriella ämnen, t.ex. i vattenmiljöer. Om vi minskar användningen och utsläppen av antibiotika och antibakteriella ämnen (inklusive metaller) i miljön så minskar risken för att dessa ansamlas där bakterier kan utveckla och överföra resistensgener. Mer forskning behövs Även ansvarsfullt användande av antibiotika skapar resistens. Multiresistenta stammar kommer därför att bli ett hälsoproblem i land efter land, hur varsamt vi än använder antibiotika. Därför kommer vi inte runt att forskningsframsteg inom antibiotikaresistens är helt avgörande för att vi långsiktigt ska kunna behålla vårt samhälles nuvarande hälsostandard. Inriktning och tonalitet Ett arbete i framkant Det är viktigt att i all kommunikation poängtera att Sverige i dagens läge ligger i framkant när det gäller att motverka utvecklingen av antibiotikaresistenta bakterier. Signalord Det finns ett antal signalord vars betydelse bör genomsyra budskapen: ansvar, medvetenhet, livsstil, trygghet, respekt (för antibiotika som potent läkemedel) och globalt (t.ex. att detta inte är en svensk fråga utan en fråga som i slutändan avgörs på global nivå). Budskapen om hot och lösningar blir effektiva om de bryts ned till en personlig nivå där man signalerar varför detta är viktigt för individen. I budskapen är det också viktigt att alltid tala om de huvudspår som finns för att komma till rätta med antibiotikaresistens (att förebygga, att minska KOMMUNIKATIONSSTRATEGI FÖR ANTIBIOTIKARESISTENS OCH VÅRDRELATERADE INFEKTIOBNER 23

felaktig användning/förskrivning och att hindra uppkommen resistens från att sprida sig). Visuella budskap Kommunikation handlar inte bara om text och formuleringar, utan också om vilket bildspråk och vilka bildval som görs. Några enkla regler att ha med sig i kommunikationsarbetet: Lyft fram förebyggande situationer vårdpersonal (både för människor och djur) med rätt klädkod förhållanden och situationer som målgrupperna kan känna igen sig i autentiska djurmiljöer och sunda djur handfat, handtvätt handsprit (där det är viktigt). Undvik vårdpersonal (både för människor och djur) med smycken, piercing, långa naglar vårdpersonal (både för människor och djur) med privata kläder, långärmat förskönad bild av djurhållningens miljö raser som är hårt avlade med egenskaper som får negativa konsekvenser för djurens hälsa bakterier som odjur eller monster enskilda produktnamn felaktig livsmedelshantering, t.ex. skärbrädor där rått kött blandas med tillagat kött eller grönsaker. 24 KOMMUNIKATIONSSTRATEGI FÖR ANIBIOTIKARESISTENS OCH VÅRDRELATERADE INFEKTIONER

Kanalval Effektiva kanaler varierar stort beroende på vilken målgrupp man vill nå. Generellt gäller att personliga möten och personlig kommunikation är mer effektivt än skriftliga budskap. För att skapa fungerande kommunikation krävs rätt val av kanaler och avsändare samt ett trovärdigt budskap. Vilken kanal som fungerar bäst beror på budskapet, målgruppen och vilka mål som ska uppnås. Ofta är det mer effektivt att kombinera fler kanaler för att nå ut bredare och djupare. Tre perspektiv Nedanstående tre perspektiv på kommunikationen ska alltid finnas med när myndigheters kommunikationsinsatser planeras: styrd, det vi vill säga, vårt budskap operativ, vem ska säga det och hur hjälper vi dem att få fram budskapet tredjepartskommunikation, hur vi får andra aktörer att förmedla det vi önskar. Webbplatserna är baskanaler i den gemensamma strategin Myndigheternas egna webbplatser ska kommunicera de budskap som anges i strategin och erbjuda tillräcklig information och fördjupning till den som söker information. Det ska vara enkelt att få en korrekt och balanserad bild av läget, åtgärder som myndigheter vidtar och vad man kan göra själv. Myndigheterna bör också tagga sökord som antibiotikaresistens, antibiotika, antibakteriella medel så att de är sökbara. Alla bör också länka till de andra myndigheternas sidor om antibiotikaresistens. Även krisinformation.se är en informationskälla som ska användas och hänvisas till. Kompletterande kanaler Varje myndighet bör kartlägga vilka andra myndighetskanaler som är effektiva för att nå fram till respektive målgrupp, t ex nyhetsbrev, gemensamma seminarier, konferenser (operativ kommunikation) och vilka vidareförmedlare myndigheten har som kan påverka (professioner, medier etc.). Kommunikation i samverkan med andra myndigheter eller aktörer ökar möjligheterna att nå ut i olika kanaler. Myndigheters kommunikationsaktiviteter som har bäring på antibiotikaresistensfrågan ska använda budskapen från kommunikationsstrategin ensamt eller i kombination med andra budskap inom samma ämne. KOMMUNIKATIONSSTRATEGI FÖR ANTIBIOTIKARESISTENS OCH VÅRDRELATERADE INFEKTIOBNER 25

Uppföljning Uppföljning och utvärdering är av stor betydelse för kommunikationsarbetet av flera skäl: det ger kunskap om vad som fungerar bra och mindre bra, ger argument och beslutsunderlag för kommande insatser, respektive investeringar. Kommunikationsstrategin bör följas upp vart tredje år och då bör också aktualiteten i strategin ses över. Följande variabler bör följas upp vid uppföljningen som ska göras vart tredje år: Aktivitetsnivå Engagemangsnivå i varje myndighet: Hur många myndigheter använder strategin? På vilka sätt används strategin? Hur många myndigheter har tagit fram en egen kommunikationsplan med aktiviteter baserat på strategin? Samarbete mellan myndigheter Även samarbetet mellan myndigheterna bör följas upp. Har myndigheternas kommunikationsarbete utvecklats och förbättrats tack vare samarbetet och den gemensamma strategin? Vilka gemensamma konkreta kommunikationsaktiviteter har blivit resultatet? Utvärdera kommunikationsinsatser Om myndigheterna genomför kommunikationsinsatser, kan effekterna av dem utvärderas på flera olika sätt. Några exempel är: Allmänhetens kunskap, attityder och beteende För att mäta effekterna av kommunikationsinsatser behöver man ta reda på hur målgruppernas kunskap, attityder eller beteende (beroende på vilka kommunikationsmål man har) har påverkats som en följd av kommunikationsinsatsen eller över tid. För att kunna göra det behöver man mäta både före och efter. Det finns kvantitativa metoder (enkäter, statistik) och kvalitativa metoder (t.ex. djupintervjuer, gruppintervjuer, fokusgrupper och olika former av observationer). Webbplatsstatistik Statistik för relevanta målsidor på myndigheternas webbplatser: antal besökare spenderad tid vilka sökord besökarna har använt inkommande länkar eventuella avslut som t ex nedladdning av material, delning av material. 26 KOMMUNIKATIONSSTRATEGI FÖR ANIBIOTIKARESISTENS OCH VÅRDRELATERADE INFEKTIONER

Sökmönster på internet Statistik för hur sökresultatet på Google utvecklas för relevanta sökord: hur myndigheternas sidor rankas hur stor andel av sökresultaten som utgörs av trovärdiga sidor hur stor andel av den potentiella trafiken som går till myndigheternas sidor. Vidareförmedlares aktiviteter Hur många har information på egna sajter, hur många sprider information vidare etc. Attitydundersökning av viktiga målgruppers inställning till frågan. Internkommunikation Frågor till medarbetare vid medarbetarundersökningar, på intranätet eller dylikt. KOMMUNIKATIONSSTRATEGI FÖR ANTIBIOTIKARESISTENS OCH VÅRDRELATERADE INFEKTIOBNER 27