Mötesanteckningar 2014-01-14 STÅ 2008/201 Specialpedagogiska skolmyndighetens Nationella Skolråd, extramöte, möte 23 Plats: Närvarande: Elite Palace Hotell, S:t Eriksgatan 115, Stockholm Anders Nordin, mötesordförande SPSM Sara König Eriksson, sekreterare SPSM Greger Bååth, generaldirektör SPSM Eva Klubb Degsell, ordförande SPSM Christer Fleur, avdelningschef SPSM Ronnie Pettersson, avdelningschef SPSM Sara Håkansson, informatör SPSM Åsa Karle, avdelningschef SPSM Anna Gabrielsson, Afasiförbundet/Talknuten Anna Quarnström, HRF Ann-Charlotte Gyllenram, Barnplantorna Florian Tirnovan, SDUF Hanna Ryding, Unga synskadade Jannicke Kvitvær SDR Jenny Ek, SDR Johan Lindmark, föräldrarepresentant Birgittaskolan Jörgen Hansen, föräldrarepresentant Manillaskolan Liselotte Burman, SDR Maria Öjmertz, Unga hörselskadade Mats Lindblom, DHB Mattias Andersson, DHB och föräldrarepresentant Manillaskolan Nina Aronsson, föräldrarepresentant Åsbackaskolan Tore Sowell, föräldrarepresentant Kristinaskolan Tolkar Anteckning 1 Inledning Eva öppnade mötet och hälsade alla välkomna. Mötet inleddes med en presentationsrunda. 2 Bakgrund Greger berättade kort om bakgrunden till att SPSM bjuder in till detta extra möte i Nationella Skolrådet. 3 Sammanställning En sammanställning delades ut som underlag till mötet, vilken Anders även berättade om muntligt. Sammanställningen bifogas med protokollet, bilaga 1. Greger berättade kort om det uppdrag som myndighetens internrevisor fått, att granska hur myndighetens styrdokument kring kränkande 1
behandling är förankrade på våra skolor och i vår verksamhet. I detta arbete kommer bland annat enkäter skickas ut till elever och vårdnadshavare. Detta är ett prioriterat uppdrag för internrevisorn. 4 Frågeställningar Anders inledde med att fråga Vad upplever ni föräldrarepresentanter och organisationer att vi behöver göra för att våra elever och vårdnadshavare ska känna trygghet i våra skolor idag? Mötet ställde frågor och diskuterade, här följer en osorterad sammanfattning: Hur har detta kunnat pågå under så lång tid och ingen har sett eller reagerat? Vi pratar i två perspektiv, vad som hänt tidigare och vad som kan hända nu. Tidigare elever måste erbjudas alternativ till att kontakta myndigheten för att få berätta sin historia. Kanske samarbete med några av organisationerna. Viktigt med en offentlig ursäkt Viktigt attgöra ett avslut med det som skett och säkerställa att det inte kan hända igen. Vissa skolors elevhälsa har dåligt förtroende, arbetssättet måste ändras Viktigt att eleverna känner att de kan berätta på sitt kommunikationsspråk och att de som ska lyssna på barn har både teckenspråkskompetens och kulturkompetens Någon måste ta ansvar för det som hänt En externutredning måste komma till stånd Myndigheten måste skapa trygghet för elever och vårdnadshavare Kanske samtalsstöd ska erbjudas till elever på skolan idag med hjälp av någon organisation, exempelvis Friends Myndigheten måste säkerställa att det som hänt inte kan hända igen Utredaren bör beskriva händelseprocessen och analysera hur detta kunde hända och om det kan bero på systemfel Man måste säkerställa att föräldrar och elever känner en trygghet i och med flytt av Åsbackaskolan Myndigheten måste säkerställa förtroendet för elevhälsan och myndigheten i stort Myndigheten måste ta tag i den kultur som råder på skolorna, och problematiken med att det upplevs att det finns jävförhållanden. Varför polisanmäler inte SPSM det ärende som kommit fram på Manillaskolan? Svar: Ärendet måste utredas i vår Personalansvarsnämnd, PAN. Efter utredningen tas beslut om åtgärder, där polisanmälan kan vara en åtgärd. 2
5 Nästa steg Tidigare elever Hur får tidigare elever möjlighet att göra ett avslut och ge sin berättelse? Eftersom fler tidigare elever, än de fyra som hört av sig till SPSM, har hört av sig till SDR ska vi gemensamt undersöka om vi den vägen kan nå tidigare för att erbjuda samtalsstöd SDR i kontakt med HRF tar fram ett förslag för hur man kan erbjuda tidigare elever samtalsstöd, där SPSM ger förutsättningar för det. Anna Quarnström och Liselotte Burman är kontaktpersoner. FSDB bör också informeras och erbjudas att delta i framtagandet av förslaget Anders Nordin är kontaktperson för myndigheten Om tidigare elever tillåter är det bra om berättelserna kan komma utredningen till del. Utredning Varför kunde det hända? Vad ska vi ta till oss för att det inte ska hända igen? En utredning beställs av en extern konsult. En händelseprocess beskrivs för konsulten. Kontaktpersoner i Nationella Skolrådet i denna utredning blir Mattias Andersson, Ann-Charlotte Gyllenram, Jenny Ek, Nina Aronsson, Johan Lindmark och en person från HRF Anders Nordin är kontaktperson för myndigheten Hela skolrådet ska få möjlighet att ta del av utredningens arbete löpande Nuvarande elever Vad händer med de elever som behöver stöd idag? Varje skola måste aktivt arbeta med att säkerställa att vi lever efter de framtagna Likabehandlingsplanera. Varje skola måste aktivt arbeta för att alla elever ska känna att de har personer som de kan vända sig till för samtal. Myndigheten ska arbeta för att skapa trygghet för elever och föräldrar i och med flytt av Åsbackaskolan. Viktigt att alla föräldrar nås, även de som inte deltar i föräldraråd, föräldramöten och liknande. 3
6 Reflektionsrunda Deltagarna reflekterade över det som diskuterats och här är några punkter: Viktigt att de händelser som framkommit på skolorna nu, inte skjuts ner på skolnivå, utan detta är en fråga för ledningen. Ni måste lyssna på oss föräldrar. Myndigheten måste ha en beredskap för när tänkta kommunikationsvägar på skolorna inte fungerar. Oro finns över att man inte ser allvaret i detta, utan sopar det under mattan. Oro över att det inte kommer hända något här och nu. Myndigheternas Likabehandlingsplaner håller ett tydligt barnrättsperspektiv. Myndigheten ska följa dessa och gör vi det så har vi säkerställt en trygghet för barnen i våra skolor. Viktigt att kommunikation kan ske på teckenspråk inom alla personalkategorier på skolorna. Hemmaspråket har en betydande inverkan på barnen, alla barn har inte föräldrar som kan kommunicera på barnets språk. Barnen utvecklar inte sin förmåga att på sitt språk, berätta så mycket och sättet/möjlighet att uttrycka sig kan därför vara begränsat. Hur ser tidsplanen ut? Anders Planeringsgruppen kommer att träffas snarast för att gå vidare. Inom några veckor kommer återkoppling ske till utsedda kontaktpersoner. Vissa åtgärder kan komma att redovisas i och med mötet i maj. Utredningen kan komma att ta längre tid. Internrevisionen kommer att skicka ut sina enkäter närmaste veckan. På varje enskild skola sker aktiviteter och åtgärder hela tiden för att eleverna ska känna sig trygga. Viktigt att man på varje skola informerar föräldrar vad som pågår just nu. 7 Avslutning Greger tackade alla deltagare och berättade att återkoppling kring pågående arbete, bland annat internrevisorns arbete kommer att ske skyndsamt. Det gäller för myndigheten att snabbt hitta en konsult, som alla har ett förtroende för. Greger avslutade mötet med att uttrycka att han är övertygad om att respektive skola arbetar för att säkerställa tryggheten på våra skolor för våra barn. Anders avslutade mötet. Sekreterare Sara König Eriksson Justerat mötesordförande Anders Nordin 4
Förutom det som vi pratade om under mötet är det viktigt för oss att ni känner till att du kan skicka in klagomål direkt till SPSM:s ledning om du inte är nöjd med hur skolan hanterar klagomålet. Det gör du via Rättsenhetens kvalitetssamordnare Christina Sundquist, e- postadress: christina.sundquist@spsm.se. Mer om detta kan du läsa på vår webbsida: http://www.spsm.se/sv/vi-erbjuder/undervisning-i-specialskolor/om-specialskolorna/lamnaklagomal/ 5