I år är det 90 år sedan Elverket Vallentuna började leverera ljus och kraft till Vallentunaborna. År 1919 grundades Vallentuna Elektriska Distributionsförening u.p.a. 1961 fusionerades Markim Orkesta Elektriska Distributionsförening och namnet blev Vallentuna Elverk ekonomiska förening. Kårstaortens och Össeby Garns distributionsföreningar fusionerades 1973. Den avreglering av Elmarknaden som skedde 1996 ändrade förutsättningarna på marknaden högst radikalt. Det blev nu möjligt att sälja el till alla hushåll och företag över hela Sverige. Som en följd av avregleringen bolagiserade Elverket sin verksamhet år 2000 för att år 2002 genomföra en börsnotering. Börsnoteringen har inneburit att många av våra kunder även är aktieägare vilket skapar en speciell och viktig relation. Vi ser med tillförsikt på framtida möjligheter att expandera verksamheten vidare. Som en relativt sett liten aktör omgiven av branschens jättar, skall vi genom ett tydligt kundfokus växa under en sund lönsamhet. I år fyller vi 90 år och det ska självklart firas under året. Därför har du nu denna skrift i din hand! Följ med på en resa som tar sin början 1919 och fortsätter fram till våra dagar. Jag vill avslutningsvis tacka alla kunder, medarbetare och aktieägare som genom åren tillsammans byggt upp en framgångsrik verksamhet som verkligen har framtiden för sig. Foto: Tommy Jansson Alf Johansson Styrelseordförande i Elverket Vallentuna AB sedan 2007 INNEHÅLL VD har ordet 3 Året i korthet 2008 4 En tillbakablick 5 Vallentuna Elektriska Distributionsförening u.p.a bildas 6 K E Karlsson pionjären 8 Hans Bohjort ny VD 10 Elmarknaden efter avregleringen 11 Från ekonomisk förening till noterat AB 12 Elverket under Hans Asps ledning 13 Jonas Borgardt ny VD 2007 14 Nätverksamheten 15 Elhandel 16 Medarbetare 17 Elverket Vallentuna aktien 18 Styrelsen 19 2
VD har ordet: Det gångna året präglades av stora svängningar i råvaru- och elpriser och en varierande vädersituation. Elverket startade enligt plan affärsmässigt men året utvecklades till en tuff resa. Elverkets affärsområde elhandel kämpade mot stora elprisrörelser och problem med att fullt ut kunna säkra sig mot prisområdesrisker som under främst kvartal två och tre kraftigt påverkade försäljningsmarginalerna och årets resultat. Under slutet av året slog lågkonjunkturen till med kraft och den svenska valutan föll kraftigt vilket också påverkade Elhandels affärsmarginal negativt. Affärsvolymen i koncernen ökade med 28 % till en ny rekordnivå på drygt 358 miljoner kronor jämfört med föregående år. Omsättningsökningen är hänförlig till affärsområde Elhandel och beror på ökat antal kunder och ökad elförbrukning men främst på de högre snittprisnivåerna under året. Rörelseresultatet i koncernen är lägre 2008 jämfört med föregående år, drygt 7,5 miljoner kronor jämfört med 19,8 miljoner kronor föregående år. Elverkets affärsområden utvecklades generellt väl i sina respektive kärnaffärer med en sammantagen volymökning för koncernen och Elverket presterade därför, sett till händelseutvecklingen under året, ett i många stycken acceptabelt år. Elhandel har totalt sett haft en positiv kundtillväxt under 2008. Antalet kunder ökade med ca 5 % till 42 800 st (40 600 st). Elnätverksamheten har haft ett stabilt år och utvecklats med 254 nya anslutningar till totalt 13 302 kunder (13 048). En avmattning i byggkonjunkturen har börjat skönjas. Elverkets bredbandsverksamhet är bolagets minsta affärsområde men visar glädjande på ökad lönsamhet. Ökningen beror i huvudsak på en ny affärsmodell med extern kommunikationsoperatör som partner samt arbete med intern effektivisering. Utsikter för framtiden För att kunna möta en snabbt föränderlig omvärld måste Elverket vara flexibla och snabba för att bli vinnare i en ökad konkurrens. Den finansiella krisen och konjunkturnedgången påverkar även Elverket. Elverkets omsättning påverkas dock mer av väderförhållanden än av industrins sysselsättningsnivå. Kundkreditrisk och valutarisk är aktuella risker för Elverkets alla segment. Tillväxten inom distribution av elenergi (elnät) är god och stabil. Med minskad nybyggnadstakt gör vi en omställning mot ökade reinvesteringar i det befintliga nätet för att förbättra leveranskvalitet och säkerhet samt uppnå minskade kostnader. Då står vi rustade när konjunkturen vänder. Fokus i koncernens utvecklingsarbete på kort till medellång sikt kommer att läggas på fem strategiska områden: 1. Ökad effektivitet 2. Ökat kundfokus 3. Förtydligad miljöprofil 4. Förbättrad riskhantering 5. Initiativ till, och förtydligande av strategi för förvärv och allianser. Aktiens utveckling Elverkets aktier noteras på Aktietorget. Antalet aktieägare uppgick 31 december till 1221 st. (1235). Kursen på aktien noterades till 59,00 kr på årets första börsdag och till 39,00 kr på årets sista börsdag med en högsta notering med 70,00 kronor den 22 augusti och lägsta notering 35,00 kronor den 19 november. Elverket fyller 90 år! Elverket fyller 90 år i år och det ger oss anledning att blicka både bakåt och framåt. Det är intressant att se hur Elverket har förändrats och ständigt utvecklats. Elverkets historia bär vi med oss när vi tar oss an morgondagens utmaningar. En viktig del i detta är att eftersträva ett ledarskap som välkomnar förändringar som en naturlig del i verksamheten. Vi ser fram emot ytterligare minst 90 framgångsrika år! Elverket som liten lokal uppstickare har framtiden för sig och tillsammans ska vi utveckla Elverket till ett lönsammare företag som har branschens mest nöjda kunder i centrum! Slutligen vill jag tacka alla våra kunder, aktieägare, och självfallet alla medarbetare för hårt arbete och goda insatser under året. Vallentuna den 16 mars 2009. Lågkonjunkturen kan också öppna för möjligheter på markna- den. Efter ett händelserikt år arbetar Elverket åter hårt med den sedan tidigare antagna affärsplanen. Affärsplanen innebär att Elverket har en tydlig idé för tillväxt organiskt och med tänkbara objekt att förvärva eller samverka med inom områden som ryms inom ramen för affärsmodellerna. Detta samtidigt som vårt arbete med att förbättra och hitta enklare och effektivare sätt att lösa de dagliga uppgifterna ständigt pågår. Jonas Borgardt VD och koncernchef Foto: Ian Johnson 3
2008 Kvartalsöversikt 2008 2008 2008 2008 2008 Helår Kv 1 Kv 2 Kv 3 Kv 4 Omsättning 357 963 101 731 67 881 68 707 119 644 Rörelseresultat 7 489 4 767-1 589 728 3 583 Finansnetto 382-226 667 1 234-1 295 Rörelsemarginal 2,1 4,7-2,3 1,0 3,0 Avkastning på genomsnittligt operativt kapital 5,0 3,7 2,4 2,9 5,0 Värdet elderivat hedging -23 125 7 989 60 918 31 395-25 125 Kassa-Bank 3 894 11 349 12 219 4 516 3 894 Utnyttjad checkkredit 43 071 0 0 0 43 071 Sammandrag för koncernen Nettoomsättningen har ökat med 28% till 357 963 tkr jämfört med 279 109 tkr föregående år. Ökningen beror främst på högre prisnivåer inom segmentet elhandel men också på fler kunder och ökad volym. Rörelseresultatet uppgår till 7 489 tkr (19 852 tkr). Resultatminskningen beror till större delen på ökade varukostnader inom elhandel. Resultat efter skatt uppgår till 6 822 tkr (14 777 tkr) och före skatt till 7 870 tkr (20 702 tkr). Resultat per aktie utgör för räkenskapsåret 1,05 kr (2,28 kr). Styrelsen föreslår en utdelning om 0,50 kr (1,10 kr) per aktie. Femårsöversikt 2008 2007 2006 2005 2004 Omsättning 357 963 279 109 302 886 270 320 203 218 Rörelseresultat 7 489 19 852 16 466 21 860 20 401 Finansnetto 382 850-3 235 1 209 920 Rörelsemarginal 2,1 7,1 5,4 8,1 10,0 Avkastning på genomsnittligt operativt kapital 5,0 13,5 13,6 26,7 29,6 Vinst per aktie (kr) 1,05 2,28 1,47 2,53 2,37 Vill du ha mer information om resultatet mm är du välkommen att beställa vår Årsredovisning 2008. Alla aktieägare har fått Årsredovisningen per post. Kontaktinformation se omslagets baksida. 4
Foto: Vallentuna bildarkiv / Einar Gustavsson Foto: Eduardo Torres Carrington Redan under förhistorisk tid levde och verkade människor i det som långt senare skulle bli Vallentuna kommun. De har lämnat talrika spår efter sig i form av stenyxor, järnföremål av allehanda slag, rester av bebyggelse, gravhögar och runristningar. De som levde på den tiden livnärde sig i huvudsak på jordbruk och så var det långt in på 1900-talet. Den energi som användes var vindkraft till väderkvarnar och vattenkraft till sågverk. I övrigt var det dragdjur och vedeldning som gällde. Under 1800-talet började man i någon litet utsträckning använda dieseldrivna motorer till maskiner och traktorer. Foto: Vallentuna bildarkiv / Axel Widén Roslagsbanan har haft stor betydelse för centralortens utveckling. Den invigdes i mitten av 1880-talet och drevs med ånglok och kring den då nybyggda järnvägsstationen i Vallentuna började ganska snart ett och annat nytt hus att uppföras. Det var först när kommunerna Vallentuna, Markim, Orkesta och Frösunda slogs ihop 1952 som centrumbebyggelsen expanderade och det moderna Vallentuna började ta form. Den som ville resa in till kungliga huvudstaden innan Roslagsbanan invigdes fick färdas med hästskjuts på smala och krokiga landsvägar. Resan kunde ta en halvdag i anspråk. Reste man vintertid var allt mörkt ute. Någon vägbelysning fanns inte i Vallentuna förrän omkring 1920, då elektriciteten kom till. Symaskin från Sjöberg, Frösunda ( Svante Berg, Vallentuna Hembygdsförening ) Vid den elektriska utställningen i Paris 1882 tändes världens första elektriska julgran med trettio av Thomas Edisons lampor. 1882 öppnades en elektrisk järnväg i Berlin. Sveriges första elektriska järnväg, Stockholm Djursholm, öppnades 1895. Foto: Vallentuna bildarkiv / Okänd I starten av Sveriges elektrifiering transporterades inte elen långt utan små ångdrivna elverk användes för att producera el i första hand för belysning av ett mindre antal hushåll eller en industri. Större vattenkraftverk började byggas runt 1910. I samband med att kraftstationerna blev större började elektriska distributionsföreningar bildas och i deras regi byggdes ledningsnät runt om i Sverige. Det kraftverk som senare skulle leverera el till Vallentuna var Älvkarleby kraftverk som invigdes 1915. 1910 Vallentuna järnvägsstation, 1910. 1928 1930 Penicillinet upptäcks 1928 Planeten Pluto upptäcks 1919 1927 1929 1932 Versaillesfreden skrivs under NF, Nationernas Förbund, bildas Den första telefonförbindelsen över Atlanten inrättas Ålderdomshemmet på Skolvägen byggs och ersätter gamla fattigstugan Jens Ingemar Ingo Johansson föddes i Göteborg 5
Styrelseprotokoll 29 juli 1922 4 Antogs till montör linjeförman E Karlsson på följande villkor: Lön 3000 kr per år med skyldighet för Karlsson att emot 100 kr p. år hava tillgång till telefon samt hålla sig med velociped. Monopol på reparationer hos medlemmarna emot en ersättning av kr: 0,50 per timme använd tid (ej restid). Han skulle också erhålla 14 dagars semester varje sommar. Foto: Vallentuna bildarkiv / Algot Laurell Frösunda Såg ägd av riksdagsman Edvard Thorell Stolp-Ekeby gård, 1925 Foto: Eduardo Torres Carrington Enligt en berättelse från Gun Johanson och Gunnar Karlsson, publicerat i Vallentuna Förr och Nu, nr 2/2002, inleddes elektrifieringen av Vallentuna av Össeby-Garns Elektriska Distributionsförening. Deras pappa Klas Edvin Karlsson och General Hugo Hult på Hakunge, ordförande i Össeby-Garns Elektriska Distributionsförening, kom i mars 1919 överens om att K E Karlsson och hans arbetslag skulle bygga ledningsnätet inom Össeby-Garns, Angarns och Vada socknar. De var färdiga strax före jul och på nyåret träffade K E Karlsson landsfiskal Woxén, tidigare kassör i Össeby-Garnsföreningen och numera ordförande i Vallentunas Elektriska Distributionsförening. Genom detta möte fick K E Karlsson i uppdrag dels att planera nätet för Markim-Orkestas Elektriska Distributionsförening med 43 konsumenter och dels erbjöds han att lämna anbud på arbetet med ledningsnätet i Vallentuna. K E Karlsson och hans arbetslag satte igång arbetena i början av juni 1920. Arbetslaget var David och Karl Landin, Daniel Pettersson och Gustaf Lindman. Den 11 november 1920 var det färdigt att släppa på spänning på nätet som levererade el till ca 30 jordbruksfastigheter och ca 100 villor. Elräkning 1961 1930 1932 Den första konsumtionsföreningen bildas 1932 i Vallentuna 1933 Hitler tar över makten i Tyskland 1933 Varmbad invigs i Röda skolan och är öppen även för allmänheten 1939 Biografen i Vallentuna invigs 1940 Sveriges första skidlinbana invigs i Åre 1942 Bertil Rydell startade sin handelsträdgård i Stängselboda 1945 Andra världskriget tar slut 1947 Svenska regeringen förbjuder bilkörning på söndagar för att minska den dyrbara bensinimporten 6
Foto: Vallentuna bildarkiv / Gunnar Hillbo Medlem ingår i föreningen med ett belopp af sjuttio (70) kronor för hvarje tecknad andel, hvilket belopp erlägges medelst aflämnande af en till innehavaren ställd och vid anmodan betalbar förbindelse å samma belopp och är att anse såsom medlems insats. Därjämte är medlem skyldig att verkställa vissa af Styrelsen bestämda naturaprestationer, som skola vara lika stora för hvarje andel och motsvara ett värde af högst tio (10) kronor per andel. Dessa förbindelser kunde styrelsen sedan använda som säkerhet för föreningens lån. Stadgar för Vallentunas Elektriska Distibutionsförening Museidag Vallentuna Järnvägsstation, 1973. Museiföreiningen Stockholm-Roslagens järnvägar. Loket heter NÖJ nr 16. På sommaren 1922 fick K E Karlsson besök av Carl Johan Ekström, ägare till Molnby gård och styrelseledamot i Vallentuna Elektriska distributionsförening, och erbjöds anställning som föreningsmontör i Vallentuna och Markim-Orkesta elektriska distributionsföreningar. I början fick K E Karlsson cykla inom det vidsträckta området och 1924 inköptes en Harley Davidsson med sidovagn för K E Karlssons räkning. Sommaren 1930 byggdes ledningsnätet ut till riksdagsman Edvard Torell, Stolp-Ekeby, som skulle fylla 50 samma år, prästen, klockaren och järnvägsstationen i Frösunda. Övriga Frösunda socken fick vänta till 1939-1940. På 1930-talet sattes de första ytterbelysningslamporna i Vallentuna upp, 30 st 100-wattslampor. För detta startades Vallentuna Ytterbelysningsförening u.p.a med en styrelse bestående av handlanden Jonsson, fabrikör Gustafsson, trävaruhandlaren Lengqvist, kontorsbiträde Andersson och montör K E Karlsson. Gamla transformatorstationen Molnby gård 1950 Foto: Eduardo Torres Carrington Redan efter 10-12 år måste de oinpregnerade stolparna bytas ut. Många lantbrukare valde att leverera stolpar och på så sätt kvitta sina skulder för elen. Det var lågkonjunktur och alla hade ont om pengar. Enligt K E Karlssons anteckningar skulle kommunalordföranden i Orkesta uttryckt det som att det elektriska var som en kräfta på lantbruket och att kostnaderna blev som ett andra arrende. 1950 1954 1958 Riksdagen beslutar om obligatorisk 9-årig grundskola Första kärnkraftsverket öppnar i Sovjetunionen Världens första pacemaker opereras in i en patient 1954 1954 Tellus Maskin startar i Vallentuna Elvis får skivkontrakt 1956 Björn Borg och Ingemar Stenmark föds 1956 Vraket efter regalskeppet Vasa hittas av dykaren Anders Franzén 7
K E Karlsson blev senare chef för Vallentuna Elverket ek. förening och gick i pension 1963, men var kvar i styrelsen fram till 1977. Gunnar Karlsson, K E Karlssons äldste son, var anställd vid Vallentuna Elverk fram till sin pensionering 1983. Håkan Karlsson, K E Karlssons barnbarn anställdes 1974 men då hade han redan sommarjobbat i många år, mest med att köra skottkärra vid kabelläggning. Numera träffar ni honom när han sköter om vägbelysningen i Vallentuna. Klas Edvin Karlsson i en Chevrolet, år 1939 1938 var Kårstaortens Elektriska Distributionsförening klar med sitt elnät. Byggnadskostnaden blev enligt ett protokoll från den 29 maj 1938, 68 341 kronor och 98 öre vilket erlades till byggnadsentreprenören Roslagens elbolag Norrtelje. I samma protokoll nämns att stäckan till Halls by var längre än de övriga sträckorna på linjen så andelarna blev 20 kronor dyrare i Hall än de övriga andelarna i föreningen som kostade 65 kronor per andel. Det var inte alltid så lätt att vara styrelse i en distributionsförening. Ur ett styrelseprotokoll från Össeby-Garns El. Distributionsförening kan man läsa: Bestlöts att senast den 14 mars 1938 skulle förbindelse avkrävas hos nye ägaren till Ahlby gård, Angarn, och skulle denna utebliva omedelbar anstängning av all ström verkställas tills förbindelsen påskrivits. Ur ett protokoll från den 7 februari 1940 kan man läsa följande: Föreningens linjearbetare hade inkommit med begäran om löneförhöjning till kronor 1:20 pr timma. Styrelsen beviljade en löneförhöjning till kronor 1:10 pr timma att utgå från den 15 februari 1940. Gunnar Karlsson, KE Karlssons äldste son, var anställd vid Vallentuna Elverk fram till pension 1983 Foto: Tommy Jansson Håkan Karlsson, KE Karlssons barnbarn, sköter idag om vägbelysningen i Vallentuna 1960 1960 Beatles bildas 1961 Jurij Gagarin blir första människan i rymden 1963 John F Kennedy mördas 1967 Vallentuna Tegelbruk läggs ned 1967 Sverige går över till högertrafi k 1969 Första människan på månen 8
När kriget var slut hade de flesta hushåll i Sverige el. Nu var det stora förändringar i folks liv. Elmotorn gjorde det möjligt till rinnande vatten och vattentoalett. Nya elektriska apparater sparade mycket tid och de hygieniska villkoren förbättrades. I slutet av 1930-talet var hela Roslagsbanan elektrifierad. Den 7 januari 1948 skedde en järnvägsolycka vid Bällsta viadukt. Tågen söderut och norrut släpptes iväg från Vallentuna och Täby. När misstaget upptäcktes försökte man få strömmen bruten via stationen i Mörby. Olyckan hann ske sekunderna innan strömmen bröts. Föraren Hans Wästberg omkom. Finsnickare Bengt Edbom, 1948 Foto: Vallentuna bildarkiv / Okänd Rosa Johansson i köket på Gillberga Gård i Össeby-Garn med sin nya elektriska spis Foto: Vallentuna bildarkiv / Sigvard Jansson Vid den landsomfattande kommunreformen 1952 bildades Vallentuna storkommun av Markim, Orkesta, Frösunda och Vallentuna kommuner och Össeby landskommun av Angarn, Kårsta, Vada och Össeby-Garn kommuner. 1961 sammanslogs Markim-Orkesta Elektriska Distributionsförening med Vallentuna Elektriska Distributionsförening och tog namnet Vallentuna Elverket ekonomiska förening. Kristallmottagare Västanberga gård, Ekskogen, Kårsta Foto: Vallentuna bildarkiv / Ann-Mari Bacci Össeby-Garns fördelningsstation Foto: Vallentuna bildarkiv / Runa Johansson Foto: Vallentuna bildarkiv / Okänd Under 1940-talet var det ransonering. I ett brev från den 26 april 1940 kan man utläsa att Vallentuna Elektriska Distributionsförenings order på ett helfat transformatorolja måste åtföljas av en ansökan till Bensin- & Oljenämnden där det måste anges till vad oljan skulle användas till och hur mycket olja som förbrukats föregående år. Hugo och Rosa Bergquist, Gunby Gård 1995. Hugo och Rosa bodde ensamma kvar i föräldrahemmet. Det var den sista gården som fick elektricitet och telefon i Vallentuna kommun några år innan Hugos 100-årsdag. 1970 Kafferast med harvning, Gunby Gård, 1930. Fr v Algon, Isidor, Simon och Hugo Bergkvist. 1970 1972 Kvarnbadet invigs Popgruppen Abba bildas 1976 Kung Carl XVI Gustaf och drottning Silvia gifter sig 1973 Oljekrisen drabbar världen 9
Foto: Vallentuna bildarkiv / Okänd Gamla Elverket i Vallentuna tätort, byggt 1962, här fanns Elverket fram till 1992 då Elverket flyttade till Okvista industriområde Transformatorarbeten vid Ekskogens snickeri, Kårsta. Fr v Åke Ahlgren, Arne Lundin, okänd, Gottfrid Lundin och Arne Johansson 1950 Vallentuna Elverk var alltmer i behov av större utrymmen beroende på ökad verksamhet och framtida utveckling. I juni 1991 påbörjades uppförande av nytt kontor och förråd på fastigheten Olhamra 1:63, Okvista industriområde. Elverket flyttade in i nya lokaler under juni 1992. Ingenjör Hans Bohjort tillträdde den 1 mars 1963 som VD för Vallentuna Elverk ekonomiska förening. Han var även styrelseledamot från 1976. Hans Bohjort gick i pension den 31 juli 1993 och efterträddes av Hans Asp som ny verkställande direktör. Den 31 december 1993 var antalet medlemmar 1 872 med totalt 21 605 andelar och antalet elkunder var 11 237 stycken. Antalet anställda var 23 och elkunderna förbrukade ca 206 GWH till ett medelpris av 36,6 öre/kwh. Foto: Vallentuna bildarkiv / Gunnar Kullberg Hans Bohjort var en allsidig VD. Det var inte ovanligt att han själv åkte ut och åtgärdade strömavbrott. Vid ett tillfälle var hans hustru Inger med ut vid transformatorn vid Lindholmen på kvällstid för att lysa med ficklampa och det gick så illa att hon trampade i en komocka. 1964 byggdes en ny mottagnings- och fördelningsstation i Mörby. Den gamla hade ägts av Vattenfall. Össeby landskommun och Vallentuna storkommun slogs samman 1971 till Vallentuna kommun och den 24 augusti 1973 sammanslogs Kårsta och Össeby-garns Elektriska Distributionsföreningar med Vallentuna Elverk ekonomiska förening. Totala antalet elkunder uppgick då till 6 804 stycken. 1980 Under 1970- och 1980-talen har ledningsnätet byggts ut och förbättrats för att möta de ökade krav på höjd driftsäkerhet och skydd mot person- och brandfara. Bland annat byggdes en ny fördelningsstation 1978 i Ubby Vallentuna och 1985 en transformator och fördelningsstation i Bällsta. 10 Vallentuna stationssamhälle ca 1955 med järnvägsstation, pressbyråkiosk ochtibells affär. Längst t h en matarstation till järnvägen, senare riven. 1989 1986 Berlinmuren rivs Olof Palme mördas 1986 Tellus Maskin blir Vallentuna Gymnasium 1988 Vallentunas nya kommunalhus och husläkarmottagningen/ vårdcentralen/sjukhemmet Korallen är inflyttningsklara
MONOPOL (distribution, nät) KONKURRENS (elproduktion, elhandel) Nätägare Stamnät Elproducenten Elproducenten Elproducenten Nätägare Regionnät Nätägare Lokalnät Marknadsplats Elhandlare Elhandlare Elleverantör Elkund Elkund Elkund Elkund Elkund Elmarknaden i Sverige avreglerades 1996. Efter avregleringen är nätet skiljt från själva leveransen av el. Elmarknaden domineras idag av de tre stora multinationella företagen med både produktion, distribution och elhandel: Vattenfall, Fortum och Eon. Därutöver finns ca 150 andra företag i olika storleksordning, geografiskt verksamhetsområde och ägarstruktur. Inom Sverige finns ett stamnät som staten ansvarar för och sedan finns det regionala respektive lokala nät. Nätverksamheten är idag ett naturligt monopol. Nätägare är ansvariga för sitt nät och kunderna betalar överföringsavgift för tjänsten att få el levererad. Energimarknadsinspektionen vid Statens Energimyndighet utövar tillsyn över nätföretag. Bland annat granskar de med hjälp av en datormodell som kallas nätnyttomodellen att överföringsavgifterna är skäliga. Själva elen betraktas som en vara och för denna kan kunderna välja elleverantör. Varje nätägare är skyldig att ha ett avtal med en s.k. anvisad elleverantör, som levererar el till de nätkunder som inte gör ett aktivt val av elleverantör. En elhandlare köper och säljer el. Elen är en vara med speciella egenskaper. Den går inte att lagra och det måste matas in lika mycket på nätet som elförbrukarna tar ut ur nätet. Hela det nationella nätet måste vara i balans och detta organiseras så att det finns olika ansvarsnivåer. På den övergripande nivån ansvarar Svenska Kraftnät för hela elsystemets balans. Den andra ansvarsnivån består av de balansansvariga företagen. De har tecknat ett balansavtal med Svenska Kraftnät och ansvarar för att hålla sina företagsbalanser på timbasis. Den tredje ansvarsnivån består av de aktörer som valt att inte teckna egna balansavtal och i stället överlåter detta till ett av de balansansvariga företagen. Förutsättningar för handelsvaran el på den nordiska elmarknaden Lagstiftning Systemoperatör Balanshantering Marknad Elbörs Öppen marknad till överföringsnäten Produktion Förbrukning Lagstiftning Systemansvarig / Balansansvarig 1990 1990 Nelson Mandela friges efter 27 år i fängelse 1995 Sverige blir medlem i EU 1995 Den första planeten i ett annat solsystem upptäcks 1997 Prinsessan Diana omkommer i en bilolycka 11
Foto: Tommy Jansson Avregleringen Avregleringen av elmarknaden innebar för Vallentuna Elverk att nätverksamheten måste drivas i en särskild enhet. De valde då att starta ett dotterbolag för elhandel, Vallentuna Energi AB, samt låta nätverksamheten vara kvar i den ekonomiska föreningen. Ombildning till aktiebolag Under åren 2000 och 2001 genomfördes en omvandling från ekonomisk förening till aktiebolag. Elverket Vallentuna AB. Orsakerna var flera. En viktig orsak var att en del medlemmar ville sälja sina andelar till marknadsvärde. Den en gång erlagda medlemsinsatsen var ju långt ifrån det verkliga värde som en andel representerade. Men även andra skäl fanns till ombildningen såsom krav på effektivitet och lönsamhet och ägarstyrning. Vallentuna Volleybolls damlag Elverket Samtidigt med ombildningen till aktiebolag beslöt Vallentuna Elverket AB att göra en ny och kraftfull satsning på marknadsföring och sponsring. Det naturliga valet blev att gå in och stötta och samarbeta med Vallentuna Volleybollklubb och dess framgångsrika damlag. I samband med detta bytte laget namn till Elverket. Vallentuna Volleybolls damlag Elverket Delar av Elverkets personal. Fr v Magnus Gustafsson, Sune Johansson, Johan Lidbaum, Inger Larsson, Sten-Ove Högberg, Ulla Carlsson, Jan-Olov Magnusson, Urban Simm, Daniel Hedlund, Johan Sjöberg, Arne Hultgren, Rolf Arbacken, Peter Andersson, Ola Widstrom, Kenneth Berth, Håkan Karlsson, Lennart Kullman Notering på AktieTorget Efter aktiebolagsbildningen visade det sig mycket svårt att få till stånd en inofficiell handel i Elverket Vallentuna AB. Vallentuna Elverk AB noterades på AktieTorget och den första handelsdagen var den 19 mars 2002. Elverket var länge det enda nationellt noterade elbolaget i Sverige eftersom AktieTorget fram t o m mars 2007 var en auktoriserad marknadsplats. Under mars 2007 övergick AktieTorget till att vara MTF, Multilateral Trading Facility, en handelsplattform under finansinspektionens tillsyn. Strax efter notering bytte Vallentuna Elverk AB namn till Elverket Vallentuna AB. Dotterbolaget Vallentuna Energi AB bytte namn till Elverket Vallentuna El AB 2004. Rätt mätt Under 2002 togs beslut om att investera i ett nytt mätinsamlingssystem. Det nya mätinsamlingssystemet innebar att Elverkets kunder fick en avläsning varje månad och slapp preliminärdebiteringar. Alla elmätare, cirka 12 000 stycken, byttes till elmätare som kan skicka och ta emot information automatiskt till Elverkets mätvärdesdatabas. De flesta kunderna lästes av en gång per månad och från ett antal större kunder skickas information om timförbrukningen en gång per dygn. De nedtagna mätarna skickades till Eritrea inom projektet Light for our people som drevs av Svensk-Eritreanskt Forum för Utvecklingssamarbete. Ola Widström och mätare Foto: Tommy Jansson Foto: Tommy Jansson 2000 2000 Öresundsbron invigs 2001 Två fl ygplan fl ygs in i World Trade Center den 11 september 2000 Björn Borg utses till århundradet svenska idrottsman och Ingemar Stenmark utses till århundrades näst bäste idrottsman och Ingo som nr 3. 2001 Nobelpriset fi rar hundraårsjubileum 2002 Vulkanen Nyiragongo i Demokratiska republiken Kongo får ett utbrott 2003 Anja Pärsson vinner sin första världscupseger i storslalom 2003 Anna Lind mördas den 11 september 2004 Sveriges befolkning passerar niomiljoners-strecket 12
Foto: Tommy Jansson Hans Asp, fd VD Framgångsrik Elhandel Det låg VD Hans Asp varmt om hjärtat att utveckla koncernens elhandelverksamhet. Redan från avregleringen har målet för elhandeln varit att bygga goda kundrelationer genom att ha hög servicenivå samt att erbjuda attraktiva produkter. Från 2002 har Elverket erbjudit sina kunder att binda sitt elpris för längre tid. Detta var ett beslut som hade mer långtgående konsekvenser än vad man från början insåg eftersom detta medför att Elverket utsätter sig för större risker än tidigare. Riskhantering Inte bara elhandelsverksamhet innebär risker utan även nätverksamheten. Nätverksamhetens risker är mer påtagliga då det handlar om att undvika skador på personer, djur och natur och egendom. Elverket fortbildar sin personal enligt plan och har god kompetens även inom dessa områden. Under 2007 lämnade Hans Asp Elverket för att gå i pension. Han lämnade över ett fint, välskött tillväxtföretag som var väl rustat för fortsatta steg i sin utveckling. Sedan 2003 har Elverket en prissäkringsstrategi som innebär att priset på el säkras genom att elderivat tecknas på elbörsen NordPool. Satsningen visade sig var rätt. Elverkets elhandel har genererat goda överskott och antalet kunder har ökat till dryga 45 000. En satsning har skett både på riskhantering och på god kundservice. 2005 vann Elverket SM i Telefoni och Kundservice i klassen Energi och Miljö. 2006 och 2007 blev Elverket utsett till Gasellföretag av Dagens Industri. Övergång till IFRS Från och med 2005 var alla noterade koncerner tvingade att tillämpa nya EU-regler inom finansiell rapportering. IFRS står för Internation Financial Reporting Standards. För Elverket innebär tillämpningen av IFRS att elderivatens marknadsvärde måste redovisas i balansräkningen. Detta värde kan vara mycket högt eller mycket lågt beroende på när elderivaten har tecknats. Värdet motsvaras alltid av det pris kunder kommer att betala. Regelverket innebär att värdeförändringarna i elderivaten redovisas i räkenskaperna men inte värdeförändringarna i de fasta kundkontrakten. Detta har medfört att elverket utvecklas inom kompetensområdena risk, finansiell redovisning och finansiell handel. God kompetens inom dessa områden är en förutsättning för att elhandeln långsiktigt ska vara lönsam. 2006 och 2007 blev Elverket utsett till Gasellföretag Foto: Tommy Jansson Montör Jan-Olov Magnusson Foto: Tommy Jansson 2005 Rökförbud införs på restauranger, pubar och kaféer i Sverige 2006 Sverige vinner OS-guld i ishockey 2007 Bulgarien och Rumänien blir medlemsstater i EU 2006 Christer Fuglesang blir den förste svensken i rymden 2007 Carl von Linnés 300-årsminne fi ras 2008 Barack Obama vinner presidentvalet i USA 13