ny 220 kv-ledning Snösätra högdalen

ny 220 kv-ledning Snösätra högdalen samrådsunderlag över flera ledningsalternativ Underlag för samråd enligt 6 kap. miljöbalken för planerade ledningsåtgärder i Snösätra Högdalen, Stockholms kommun, Stockholms län Maj 2015

Projektorganisation Svenska kraftnät Projektledare Pär Ridderstolpe Tillstånd och MKB Dan Tiderman Markåtkomst Helene Riddarström enetjärn NATUR AB Uppdragsansvarig och kartor Martin Lagerkvist Utredare och texter Maja Hemph Westerfelt Kirsi Jokinen Foton, illustrationer och kartor har tagits fram av Enetjärn Natur AB och Svenska kraftnät. Kartmaterial har använts med tillstånd från Lantmäteriet: Lantmäteriet, Affärsverket svenska kraftnät Geodatasamverkan Svenska kraftnät Box 1200 172 24 Sundbyberg Sturegatan 1 Organisationsnummer 202100-4284 Tel 010-475 80 00 Fax 08 475 89 50 www.svk.se Bilden på framsidan visar de befintliga ledningarna framför Högdalenverket.

Förord Svenska kraftnät planerar två parallellgående 220 kv-ledningar mellan en framtida transformatorstation i Snösätra och en befintlig station i Högdalen, Stockholms kommun. Detta dokument beskriver de olika alternativen för denna förbindelse och utgör underlag för samråd enligt 6 kap. 4 miljöbalken. Ledningssträckan är en del i projektet Stockholms Ström, som genom en ny struktur av kraftledningsnätet långsiktigt ska säkra Stockholmsregionens framtida elförsörjning. Målet med Stockholms Ström är att kunna uppfylla de krav på överföring, tillgänglighet, driftsäkerhet, miljö och markutnyttjande som följer med en växande stad. För mer information om projektet; www.stockholmsstrom.net Ryggraden i det föreslagna nätet, City link, är en ny 400 kv-förbindelse mellan Hagby i Upplands Väsby kommun och Ekudden i Västerhaninge kommun. Den nu aktuella sträckningen Snösätra-Högdalen är en mindre anknytande del av den tredje och södra etappen av City link. Svenska kraftnät Svenska kraftnät är ett statligt affärsverk med uppgift att förvalta Sveriges stamnät för elkraft, vilket omfattar ledningar för 400 kv och 220 kv med stationer och utlandsförbindelser. Vi har också systemansvaret för el. Svenska kraftnät utvecklar stamnätet och elmarknaden för att möta samhällets behov av en säker, miljövänlig och ekonomisk elförsörjning. Därmed har vi också en viktig roll i klimatpolitiken. Svenska kraftnät har cirka 500 medarbetare, de flesta vid huvudkontoret i Sundbyberg. Vi har även kontor i Sundsvall, Halmstad och Sollefteå. Ytterligare flera hundra personer sysselsätts på entreprenad för drift och underhåll av stamnätet runt om i landet. År 2013 var omsättningen drygt 10 miljarder kronor. Svenska kraftnät har tre dotterbolag och fem intressebolag, bland andra den nordiska elbörsen Nord Pool Spot. Mer information finns på vår webbplats www.svk.se.

INNEHÅLL Projektorganisation 2 Förord 3 Svenska kraftnät 3 Sammanfattning 5 Bakgrund 5 Förordat alternativ 5 01. Inledning 7 1.1 Allmänt om Svenska kraftnät 7 1.2 Syfte 8 1.3 Beskrivning av åtgärderna 8 1.4 Avgränsning 9 1.5 Planeringsförutsättningar 9 1.6 Planförhållanden och verksamheter 9 02. TillståndsproceSS och tidplan 12 5.2 Teknik 23 5.3 Avfärdade Alternativ 23 5.4 nollalternativ 23 06. förutsedda miljökonsekvenser 24 6.1 Bedömning och bedömningsgrunder 24 6.2 Boendemiljö och bebyggelse 24 6.3 Landskapsbild 25 6.4 Naturmiljö 25 6.5 Rekreation och friluftsliv 27 6.6 Kulturmiljö 28 6.7 Naturresurser och markanvändning 31 6.8 Infrastruktur 32 6.9 Byggskedet 32 6.10 Skadeförebyggande åtgärder 33 07. Samlad bedömning 34 08. Ord- och begreppsförklaring 36 2.1 Koncessionsansökan 12 2.2 Samråd och information 12 2.3 Förundersökning 13 2.4 Ledningsrätt 13 2.5 Tidplan 14 03. Teknik 15 09. Referenser 39 Digitala källor 39 Skriftliga källor 39 Övrigt 39 3.1 Växelström 15 3.2 Aktuella stationer 15 3.3 Luftledning 15 3.4 MarkKabel 18 04. generell påverkan 20 4.1 Boendemiljö och bebyggelse 20 4.2 Landskapsbild 20 4.3 Naturmiljö 20 4.4 Rekreation och friluftsliv 21 4.5 Kulturmiljö 21 4.6 Naturresurser 21 4.7 Infrastruktur 21 4.8 Byggskede 21 05. alternativ 23 5.1 Lokalisering 23

Sammanfattning 5 Bakgrund Detta dokument utgör underlag för samråd inför koncessionsansökan enligt ellagen för ledningsåtgärder i Högdalens industriområde. Bakgrunden till projektet är den stora ombyggnaden av Stockholms stamnät som just nu pågår inom projekt Stockholms Ström. De två nya parallellgående 220 kv-ledningarna ska knyta ihop, klara transformering och effektöverföring mellan en framtida 400 kv-station i Snösätra och den befintliga 220 kv-stationen i Högdalen. Konsekvensbedömning Svenska kraftnät gör idag ingen bedömning av vad som är det bästa alternativet utifrån nuvarande kunskap. Sammantaget bedöms den planerade ledningen oavsett teknik medföra i huvudsak små konsekvenser för motstående intressen. Ledningen planeras i ett område med hög grad av mänsklig påverkan och liten andel naturmiljö. Ledningen ligger på ett sådant avstånd från närmaste boende att inga överträdelser av Svenska kraftnäts magnetsfältspolicy eller bullerstörning förväntas uppstå. Projekten inom Stockholm Ström kommer innebära att antalet ledningar och stolpar minskar i och kring närområdet. Förordat alternativ Svenska kraftnät arbetar med alternativstudier för att finna ett alternativ som ger så liten samlad påverkan som möjligt på boendemiljöer, natur- och kulturmiljö, infrastruktur etc. De nödvändiga förstärkningarna i området kan antingen ske med luftledning eller med markkabel. Den aktuella ledningen är ca 800 m, vilket innebär att rimlig alternativa sträckningar utanför det avgränsande utredningsområdet inte har kunnat identifierats, se figur 1.

6 Utredningsområde Riksintresse järnväg Riksintresse väg Utredningskorridorer Markkabel Luftledning ± 0 100 200 400 Meter KARTA NR/NAMN Närliggande riksintressen RITAT AV DATUM Enetjärn Natur AB/ML 150505 MEDGIVANDE Lantmäteriet / Svk-GSD Figur 1. Utredningsområdet vid Högdalen och utredningskorridor för aktuell luftledning respektive markkabel. I närområdet finns två riksintressen för kommunikationer, Nynäsbanan (järnväg) och Örbyleden (väg). Inga övriga riksintressen eller skyddade naturområden finns i området.

01. Inledning 7 1.1 Allmänt om Svenska kraftnät Svenska kraftnät ansvarar för Sveriges stamnät för elkraft och har systemansvaret för den svenska elförsörjningen. Kortsiktigt innebär detta ansvar att upprätthålla balansen i elsystemet mellan den el som produceras och den el som konsumeras samt att se till att elsystemets anläggningar samverkar driftsäkert (figur 1.1). På lång sikt innebär detta ansvar att Svenska kraftnät arbetar för att förstärka och underhålla stamnätet för att öka driftsäkerheten och överföringskapaciteten. Därmed förbättras också förutsättningarna för att kunna upprätthålla balansen i elsystemet. Svenska kraftnäts uppdrag kan sammanfattas i följande fyra punkter: > > Erbjuda säker, effektiv och miljöanpassad överföring av el på stamnätet. > > Utöva systemansvaret för el och naturgas kostnadseffektivt. > > Främja en öppen svensk, nordisk och europeisk marknad för el och naturgas. > > Verka för en robust elförsörjning. Figur 1.1. Elens väg.

8 1.2 Syfte De två aktuella ledningarna anläggs i syfte att knyta ihop och klara transformering och effektöverföring mellan en framtida 400 kv-station i Snösätra och den befintliga 220 kv-stationen i Högdalen i Stockholms kommun, figur 1.2. Sträckan är en del av den stora regionala ombyggnaden som pågår i projekt Stockholms ström och i detta fall City link, etapp 3. Målet med Stockholms Ström är att kunna uppfylla framtida krav på driftsäkerhet och flexibilitet som följer med en växande stad. Syftet med detta dokument är att beskriva de planerade ledningarna samt fungera som underlag för de samråd som kommer att hållas enligt 6 kap. 4 miljöbalken inom ramen för ledningens koncessionsansökan, se vidare stycke 2.2. 1.3 Beskrivning av åtgärderna De åtgärder som planeras är att anlägga två parallella 220 kv-ledningar. Utredningskorridoren är ca 800 m lång och kan antingen dras som en luftledning eller en markkabel. Luftledningen planeras till större delen längs befintlig ledningsgata (KL23 S3-4 och RL14 S3-4) samt med en kompletterande sträckning på ca 250 m för anslutning in till stationen i Snösätra, se figur 1.3. Ledningarna skulle i detta fall kunna utnyttja de befintliga fundament och stolpar som finns längs stäckningen (6 st) samt utökas med 4 nya fundament och stolpar i den södra delen. Ledningarna skulle eventuellt kunna förläggas som en nedgrävd markledning inom aktuellt utredningsområde och längs samma korridor som ett av alternativen för den planerade markkabeln Örby-Snösätra, se figur 1.4. Detta alternativ skulle bl.a. frigöra mark vid befintlig industrifastighet som idag berörs av luftledningen. De tre ledningar som finns längs sträckan idag kommer när utbyggnaden är klar att successivt avvecklas och ersättas av de två ledningarna. Parallellt med detta projekt pågår två ledningsutredningar för inkommande och utgående 400 kvledning till Snösätra station; Örby-Snösätra, norra Utredningsområde 0 0,5 1 2 Km ± KARTA NR/NAMN Översiktskarta RITAT AV DATUM Enetjärn Natur AB/ML 150506 MEDGIVANDE Lantmäteriet / Svk-GSD Figur 1.2. Översiktskarta som visar lokaliseringen av utredningsområdet i förhållande till Högdalen.

9 delen av etapp 3 och Snösätra-Ekudden, etapp 4, se figur 1.4. Samtidigt pågår det en mindre utredning av en 220kV luftledning (ny skarv till Nackaledningen) till Högdalenstationen. De tre projekten hanteras i separata koncessionsansökningar men bör beaktas även i denna process. Sammantaget kommer projekten innebära att antalet ledningar och stolpar minskar i och kring närområdet. 1.4 Avgränsning Samrådsunderlaget har avgränsats till de geografiska områden som åtgärderna kan påverka och till de miljöaspekter som har bedömts väsentliga med hänsyn till de planerade åtgärderna. De aspekter som behandlas är: bebyggelse och boendemiljö, landskapsbild, naturmiljö, kulturmiljö, naturresurser, infrastruktur, rekreation och friluftsliv. Samrådsunderlaget har tekniskt avgränsats så att alternativ likström valts bort, däremot kommer alternativ markkabel och luftledning att utredas. En nätkoncession för linje gäller normalt tills vidare men med en skyddstid på 40 år vartefter ledningen kan omprövas. Däremot kommer byggskedet att kunna avgränsas till ca 1 år. Högdalen och utbredningsområdet utgörs av industri och grönområde på ca 17 ha. Området avgränsas i öst och väst av Högdalstoppen och Högdalsberget samt befintlig industri. I nord och syd avgränsar transformatorstationen i Högdalen samt den planerade stationen Snösätra. Utredningskorridoren för denna sträckning är ca 100 m bred (se figur 1.3). 1.5 Planeringsförutsättningar Vid planering av en ny kraftledning är en viktig del att boendemiljöer ska påverkas så lite som möjligt. Som hjälpmedel för denna prioritering används bl.a. Svenska kraftnäts magnetfältspolicy, se avsnitt 3.3.4. Hänsyn tas även till övriga intressen såsom landskapsbild, naturmiljö, kulturmiljö, planförhållanden, rekreation och friluftsliv. Arbetsprocessen för detta samrådsunderlag har följt följande steg: > > Genomgång av befintligt underlagsmaterial. > > GIS-underlag från länsstyrelsen. > > Översiktligt fältbesök. > > Genomförande av en mindre naturvärdes- bedömning från befintligt material inom utredningsområdet. > > Genomförande av en kulturmiljö- och arkeologisk utredning från befintligt material inom utredningsområdet. > > Beskrivning av förutsättningarna för den planerade ledningen. > > Översiktlig bedömning av den miljöpåverkan ledningen medför samt de miljökonsekvenser som den planerade ledningen antas medföra. 1.6 Planförhållanden och verksamheter Den planerade kraftledningen berör översiktsplanen för Stockholms stad (Promenadstaden Översiktsplan för Stockholm, antagen 15 mars 2010). Kring det aktuella området anges att sambanden mellan stadsdelar och grönområden ska stärkas och att entréerna till Högdalstopparna ska bli bättre. I kartan för pågående markanvändning anges att den planerade ledningen ligger vid; Verksamhetsområde, Större område för stadens tekniska försörjning samt Område och samband inom den gröna strukturen. Kommunen nämner även i Biologisk utveckling av Stockholm att Högdalstopparna är lämpat som ett naturutvecklingsområde i Stockholm. Utredningsområdet ligger delvis inom detaljplanerat område (Tippen 1 m.fl. Dp 2007-03732-54). Planbestämmelserna längs befintlig ledningsgata anger att; Marken skall vara tillgänglig för luftledning och vid etablering av nya verksamheter eller ändring av befintliga verksamheter i anslutning till kraftledning ska de elektromagnetiska fälten belysas. Begränsningar som råder är att marken inte får bebyggas under ledningen. Högdalsverket är en närliggande anläggning för avfallsförbränning, fjärrvärme och elproduktion som samägs av Fortum Värme och Stockholm stad. Bolaget planerar att utöka sin verksamhet bl.a. genom att uppföra en ny avfallseldad panna. Stockholm Vatten planerar även att anlägga en ny matavfallsanläggning norr om verket. Projekten är i samrådsfasen och bör beaktas vid planeringen av den aktuella ledningen. Övriga större verksamheter i området är bl.a Vantörs återvinningscentral, Stockholm Gas gasstation, SITAs avfallshantering och TBTs tågdepå.

10 Utredningsområde Utredningskorridorer Markkabel Luftledning ± 0 100 200 400 Meter KARTA NR/NAMN Utredningskorridor RITAT AV DATUM Enetjärn Natur AB/ML 150505 MEDGIVANDE Lantmäteriet / Svk-GSD Figur 1.3. Aktuellt utredningsområde vid Högdalen med alternativa utredningskorridorer för luftlednig och markkabel.

11 Utredningskorridorer Markkabel Luftledning, Nacka Luftledning Närliggande externa projekt Alternativ för markkabel Örby-Snösätra! Föreslagen placering för Snösätra station Utredningsområde för Snösätra station Alternativ för luft/markledning Snösätra-Ekudden 0 200 400 800 m ± KARTA NR/NAMN Utredningskorridorer och närliggande projekt RITAT AV DATUM Enetjärn Natur AB/MHW 150429 MEDGIVANDE Lantmäteriet / Svk-GSD Figur 1.4. De aktuella åtgärderna som planeras vid och kring utredningsområdet i Högdalen-Snösätra.

12 02. tillståndsprocess och tidplan 2.1 Koncessionsansökan För att bygga eller använda elektriska starkströmsledningar i Sverige krävs enligt ellagen (1997:857) ett tillstånd, nätkoncession. En miljökonsekvensbeskrivning (MKB) biläggs ansökan om nätkoncession. MKB-dokumentet ska beskriva de direkta och indirekta effekter som den planerade anslutningsledningen och dess anläggande kan medföra på människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö, hushållningen med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt samt annan hushållning med material, råvaror och energi. Ansökan innehåller även kartor och en teknisk beskrivning. Prövningsmyndigheten, Energimarknadsinspektionen, inhämtar därefter yttranden från bland annat länsstyrelse, kommun, fastighetsägare och andra som berörs av ansökan innan den slutligen avgör om koncession för ledningen i en viss sträckning medges eller inte. Vid eventuellt överklagande från någon sakägare, kommun eller statlig myndighet lämnar Energimarknadsinspektionen ärendet till regeringen för beslut. 2.2 Samråd och information Första steget i tillståndsprocessen (figur 2.1) är att ta fram ett samrådsunderlag som beskriver flera olika sträckningar som ska utredas för ledningen, en förstudie. Underlaget beskriver syftet med projektet, redovisar föreslagen lokalisering, omfattning och utformning av studerade alternativ (lokalisering och teknik) samt dess förutsedda miljöpåverkan. Materialet används i samrådsprocessen, enligt miljöbalkens regler, med länsstyrelser, kommuner, övriga sektorsmyndigheter, berörd allmänhet samt andra intressenter. Även annonsering sker i lokalpressen. Alla som vill har möjlighet att lämna synpunkter på förslaget. Efter samrådstiden upprättar Svenska kraftnät en samrådsredogörelse som skickas till berörd länsstyrelse. I redogörelsen redovisas de synpunkter som kommit in tillsammans med Svenska kraftnäts kommentarer. Med stöd av samrådsredogörelsen beslutar länsstyrelsen om den planerade ledningen kan antas medföra betydande miljöpåverkan eller inte. Om länsstyrelsen beslutar att åtgärden ska antas medföra en betydande miljöpåverkan (BMP) sker samråd med en vidare krets av allmänhet, statliga myndigheter och organisationer som kan antas bli berörda av den planerade ledningen. Efter att den första samrådsprocessen har genomförts upprättas ett nytt samrådsunderlag som beskriver ett eller några utbyggnadsförslag (dvs. förslag till sträckning för ledningen). Underlaget skickas ut till berörda fastighetsägare, berörda myndigheter och intresseorganisationer. Annonsering sker även här. Alla som vill har möjlighet att lämna synpunkter på förslaget. Inkomna synpunkter sammanställs tillsammans med Svenska kraftnäts kommentarer i en samrådsredogörelse som bifogas ansökan om koncession (tillstånd enligt ellagen).

13 2.3 Förundersökning För att komma fram till utbyggnadsförslag behöver vissa undersökningar göras på berörda fastigheter längs sträckningsalternativen. Det kan vara utredningar som gäller naturmiljö, kulturmiljö och förprojektering. Svenska kraftnät skickar ut en förfrågan om medgivande till förundersökning (MFÖ) till berörda fastighetsägare. Dessa förundersökningar handlar om mindre undersökningar som ingår i Svenska kraftnäts beslutsunderlag. De kan exempelvis ge svar på om det över huvud taget är möjligt att dra en ledning på fastigheten. Om fastighetsägaren lämnar sitt medgivande till förundersökningen innebär det inte att fastighetsägaren har godkänt ledningsdragningen på sin fastighet. Det är endast ett medgivande om att Svenska kraftnät får genomföra de undersökningar som anges i avtalet. Där fastighetsägaren inte godkänt att undersökningarna ska få genomföras kan Svenska kraftnät ansöka om resolution hos länsstyrelsen, dvs. länsstyrelsen kan besluta att ge Svenska kraftnät rätt att genomföra sina undersökningar. 2.4 Ledningsrätt För att få börja bygga ledningen krävs aktuella tillstånd även tillträde till berörda fastigheter. Detta sker vanligen genom tecknande av markupplåtelseavtal (MUA) mellan fastighetsägare och nätägare. Fastighetsägaren ersätts med ett engångsbelopp för intrång på den mark som tas i anspråk för ledningen. Ersättning ges även för de fall tillfälliga skador uppkommer i samband med anläggning eller dylikt. När koncession beviljats lämnas en ansökan om ledningsrätt in till Lantmäterimyndigheten för att säkerställa rätten till marken oavsett om berörda fastigheter byter ägare eller om fastighetsindelningen förändras. Ledningsrätten gäller på obegränsad tid. Figur 2.1. Tillståndsprocessen.

14 2.5 Tidplan Nedan följer en översiktlig tidsplan över aktuellt projekt. Tidsplanen är uppskattad och kan komma att ändras och detaljredovisas i senare skede av projektet. 2015, 2 3 kvartalet: Samråd om planerade åtgärder. 2015 2016, 4 resp. 1 kvartalet: Val av alternativ, forts. fördjupade utredningar. 2018: Markupplåtelsavtal. 2019: Koncessionsbeslut från regeringen. 2020: Byggstart 2021: Drifttagning 2015, 3 kvartalet: 2016, 2 4 kvartalet: Medgivande om för- Samråd om utbyggnadsförslag, forts. undersökning/reso- lution, fördjupade utredningarningar. fördjupade utred- 2016, 4 kvartalet: Ansökan om koncession.

03. Teknik 15 3.1 Växelström Växelström är en elektrisk ström som oupphörligen växlar riktning. Periodisk växelström ändrar riktning regelbundet. Den växelström som levereras av elverken i Europa är 50 periodig dvs. den ändrar riktning 100 ggr/s (antalet positiva och negativa maximivärden per sekund). Strömmens frekvens är 50 Hz. 3.2 Aktuella stationer De aktuella transformatorstationerna är den befintliga Högdalen och den planerade i Snösätra. Högdalen är en 220 kv-anläggning som ägs av Fortum och är lokaliserad vid Högdalsverket. Snösätra är en ny 220/400 kv transformatorstation som planeras kring Högdalen industriområde. Byggnationen är en av flera nödvändiga åtgärder som syftar till att skapa ett nytt överföringsställe för den nya högspänningslänken inom projekt Stockholms Ström samt för att transformera ned 400 kv till 220 kv i syfte att knyta ihop Snösätra-station med stationen i Högdalen. Drifttagning planeras till 2020. Utredning av lokalisering och utförande av den nya stationen i Snösätra kommer att genomföras i en separat process under 2015. kan befintliga stolpar användas, dels kommer nya stolpar anläggas. Ledningen har tre faser samt två topplinor. Faserna utförs som triplexledare, vilket innebär att varje fas består av tre ledare. Höjden på stolparna räknat från marken till stolptopp är ca 30 m. Höjden på stolparna kan vara både lägre och högre beroende på spannlängd (dvs. avståndet mellan stolparna). Avståndet mellan stolparna är ca 100-300 m och varierar beroende på markförutsättningar m.m. Jordningen av stolparna sker genom att en jordlina grävs ned längs med hela ledningens längd. I undantagsfall sker punktjordning vid stolpen. I toppen av stolparna finns två topplinor som fungerar som åskledare. Den ena kommer att förses med op- 3.3 Luftledning 3.3.1 Stolptyp De stolpar som planeras är av typen julgransstolpe samt portalstolpe i stål, se figur 3.1 och 3.2. Dels Figur 3.1. Befintlig ledningsgata i Högdalen med stagad portalstolpe och julgransstolpe. Den högra ledningen på julgransstolpen kommer efter utbyggnad att kunna avvecklas.

16 tofiber. Optofiber används bland annat för telekommunikation. 3.3.2 Fundament Stålstolpar grundläggs antingen på fundamentbockar och slipers, på platsgjutna eller fabrikstillverkade betongfundament. Fundamentbockar kan även förankras i berg. Fundamentens träslipers är impregnerade med kreosot som är en blandning av hundratals olika ämnen. Det skyddar träet från att angripas av till exempel röta och skadedjur vilket är angeläget eftersom fundamenten måste hålla i mer än ett halvt sekel. Kreosot är ett hälsofarligt ämne som regleras i nationell och Europeisk lagstiftning. Ämnet har utvärderats av Kemikalieinspektionen (KemI) inom ramen för EU:s granskningsprogram för biocider (ämnen som kan döda levande organismer). Med KemI:s utvärdering som underlag beslutade Europeiska kommissionen 2011 att kreosot får användas i ytterligare fem år från och med den 1 maj 2013 (enligt bilaga 1, direktiv 98/8/EG). Kreosotimpregnerade träslipers är godkända för användning vid byggnation av kraftledningar. Betong och stålbalkar är tänkbara alternativ. Användningen av dessa är dock inte heller problemfri och sett ur ett hållbarhets- och livscykelperspektiv leder dessa material till större miljöpåverkan än kreosotslipers. Inget alternativ kan därför ur miljösynpunkt anses vara bättre än kreosotslipers. Statens Geotekniska Instituts rapport av hur kreosotföroreningar uppträder i olika marktyper visar på låg rörlighet i samtliga undersökta fall. Dessutom innebär Svenska kraftnäts användning av kreosot sällan något problem för växtligheten då fundamenten ligger så djupt placerade att de inte kommer i kontakt med ovanliggande ytvatten eller växtrötter. I de fall fundament behöver byggas i närheten av vattenskyddsområden eller brunnar används alltid stål- eller betongslipers. 3.3.3 Ledningsgata Området intill en kraftledning kallas ledningsgata. Utseendet på ledningsgatan regleras i särskilda säkerhetsföreskrifter, främst Elsäkerhetsverkets starkströmsföreskrifter (ELSÄK-FS 2008:1). Enligt dessa ska bl.a. en kraftlednings faslinor hängas på en viss lägsta nivå ovan mark. För att undvika Figur 3.2. Stolpe innan anslutning till Högdalens transformatorstation. risk för skador på ledningar vid bränder i intilliggande byggnader finns dessutom bestämmelser om minimiavstånd mellan kraftledningar och byggnader. Hur stor markyta en kraftledning tar i anspråk beror på vilken typ av terräng ledningen löper genom. Då ledningen behöver vinklas blir ytan normalt sett större p.g.a. behovet av stag. I skogsmark krävs en skogsgata (normalt 44 m för en 400 kvledning) som är fri från högväxande träd- och buskvegetation (figur 3.3). I Elsäkerhetsverkets starkströmsföreskrifter finns regler om minsta avstånd mellan vegetation och ledning och detta medför att en skogsgata måste röjas med jämna mellanrum för att förhindra att vegetationen når upp till ledningen och därmed utgör en potentiell säkerhetsrisk. I det aktuella fallet är landskapet kuperat och stolparna längs den befintliga kraftledningen är placerade i dalen. 3.3.4 elektriska och magnetiska fält Allmänt Elektriska och magnetiska fält uppkommer bl.a. vid generering, överföring och slutanvändning av el. Fälten finns nästan överallt i vår miljö, kring kraftledningar och transformatorer men även vid elapparater, som till exempel hårtorkar och mikrovågsugnar. Kring en kraftledning finns ett elektriskt och ett magnetiskt fält. Det är spänningsskillnaden mellan de strömförande ledarna och marken som ger

17 upphov till det elektriska fältet, medan strömmen i ledarna alstrar det magnetiska fältet. Styrkan vid marknivå beror bl.a. på avståndet till ledningen, ledarnas inbördes läge och strömlasten. Både de elektriska och magnetiska fälten avtar med avståndet från ledningen. Elektriska fält Elektriska fält mäts i kilovolt per meter (kv/m). Fältet i marknivå är starkast där linorna hänger som lägst. Det elektriska fältet avtar kraftigt med avståndet. Vegetation och byggnader skärmar av fältet från luftledningar, vilket innebär att endast låga elektriska fält uppstår inomhus även om huset står nära en kraftledning. Magnetiska fält Magnetiska fält mäts i enheten mikrotesla (µt). Fälten alstras av strömmen i ledningen och varierar med strömlasten som i sin tur är beroende av variationerna i elproduktion och elkonsumtion. Ju mer ström som flödar i ledningen desto större blir magnetfältet. Magnetfältet avtar normalt med kvadraten på avståndet till ledningen. Magnetfält avskärmas inte av väggar eller tak. Vid beräkning av magnetfält används ett medelvärde av strömmarna för den aktuella förbindelsen benämnd årsmedelströmlasten. Det bör framhållas att årsmedelströmlasten är ett genomsnittligt värde. De faktiska strömlasterna kan variera mycket över året och även under ett enskilt dygn. Det förekommer perioder då det inte går någon ström alls i ledningen. Höglast kan förekomma under begränsad tid av året och vanligen under kalla vinterdagar då elförbrukningen är hög. Enstaka timmar under ett år kan strömlasten uppgå till det dubbla årsmedelvärdet. Genomsnittliga magnetfält i bostäder uppgår i storstäder till ungefär 0,1 µt och i mindre tätorter ungefär 0,05 µt. Magnetfält och hälsoeffekter Trots att forskning pågått under lång tid går det idag inte att ge ett säkert svar på om det finns några hälsoeffekter av exponering för låga nivåer av magnetfält. Ansvariga svenska myndigheter anser att det vetenskapliga underlaget inte är tillräckligt gediget för att man ska kunna sätta gränsvärden för magnetfält. I Sverige fördelas ansvaret för hälsofrågor med anknytning till magnetfält på fem myndigheter Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket, Folkhälsomyndigheten och Strålsäkerhetsmyndigheten. Myndigheterna genomför mätningar, utvärderar forskning inom området, ger råd och rekommendationer samt tar fram föreskrifter. Eftersom hälsoeffekter från magnetfält på lång sikt inte kan uteslutas, har myndigheterna ovan valt att rekommendera en viss försiktighet, både för allmänheten och i arbetslivet. Myndigheterna ger följande rekommendationer vid samhällsplanering och byggande, om de kan genomföras till rimliga kostnader: > > Sträva efter att utforma eller placera nya kraftledningar och andra elektriska anläggningar så att exponering för magnetfält begränsas. > > Undvik att placera nya bostäder, skolor och förskolor nära elanläggningar som ger förhöjda magnetfält. > > Sträva efter att begränsa fält som starkt avviker från vad som kan anses normalt i hem, skolor, förskolor respektive aktuella arbetsmiljöer. I myndigheternas gemensamma broschyr Magnetfält och hälsorisker, som kan hämtas på www.stralsakerhetsmyndigheten.se, finns mer information om hälsoaspekter. Svenska kraftnäts magnetfältspolicy Svenska kraftnät följer hela tiden forskningen och utvecklingen när det gäller lågfrekventa magnetiska och elektriska fält. Myndigheternas rekommendationer och miljöbalkens regler om försiktighet innebär att risker för människors hälsa och miljö ska undvikas så långt som det kan anses ekonomiskt rimligt. Svenska kraftnäts tolkning av myndigheternas rekommendationer har resulterat i den magnetfältspolicy som tillämpas i koncessionsärenden: Vid planering av nya kraftledningar ska Svenska kraftnät se till att magnetfälten normalt inte överstiger 0,4 µt där människor varaktigt vistas. Vid förnyelse av koncessioner för befintliga kraftledningar ska Svenska kraftnät överväga åtgärder som

18 minskar exponeringen för magnetfält. Åtgärder ska genomföras där människor varaktigt exponeras för magnetfält som avviker väsentligt från det normala. En förutsättning är att kostnaderna och konsekvenserna i övrigt är rimliga. Stora variationer i magnetfält förekommer även i miljöer som inte är i närheten av kraftledningar. Svenska kraftnät anser att detta bör beaktas vid bedömning av vad som är en väsentlig avvikelse från det normala. Mot denna bakgrund bedömer Svenska kraftnät att värdet ska uppgå till 10 gånger mer än vid planering av nya kraftledningar, dvs. 4,0 µt, innan nivån kan anses avvika väsentligt från vad som är normalt. Vid magnetfältsnivåer över 4,0 µt, där människor bor eller vistas varaktigt, är Svenska kraftnät beredd att vidta åtgärder för att minska magnetfälten eller erbjuda inlösen av byggnaden. Magnetfält för aktuell ledning I det aktuella projektet finns inga boende inom utredningsområdet. De människor som normalt rör sig i området är personal och besökare till intilliggande värmeverk och återvinningscentral. Två alternativa tekniska lösningar utreds med luft- eller markledning. När beslut om vald teknik gjorts kan en magnetfältsutredning komma att utföras. 3.3.5 LJUd Ljudeffekter från kraftledningar alstras främst vid fuktigt väder, till exempel vid dimma och regn. Ljudet kan vara sprakande till sin karaktär och kan sägas likna ljudet från ett brinnande tomtebloss. Ljudeffekter kan även uppträda i samband med trasiga eller onormalt nedsmutsade isolatorer. Vanligen mäts ljud i enheten db(a), vilken representerar det mänskliga örats sätt att uppfatta ljud. Vid regn och fuktig väderlek kan ljudnivåerna utomhus intill en 400 kv-ledning uppgå till ca 45 db(a) ca 20 m från ledningens mitt vid triplex (trelinor i varje fas) och ca 60 m från ledningens mitt vid duplex (två linor i varje fas). Avståndet till ledningen samt byggnader och andra föremål dämpar ljudet, som avtar med 3-4 db(a) för varje dubblering av avståndet från kraftledningen. Ljud från kraftledningar understigande 40-45 db(a) är svåra att uppfatta och ljudnivåer av denna storleksordning bör inte ge upphov till några påtagliga störningar. 3.3.6 Drift och underhåll Underhållsarbeten sker kontinuerligt enligt ett fastställt program, och utförs av Svenska kraftnäts anlitade underhållsentreprenörer. Driftbesiktning av varje luftledning utförs från helikopter varje år. Underhållsbesiktning från marken sker vart åttonde år. Ett 44 m brett område under ledningen ska hållas fritt från höga träd, se figur 3.3. Träd och buskar som inte riskerar att nå ledningen tillåts. 3.4 MarkKabel För markkabeln krävs under anläggningstiden ett ca 17 m brett anläggningsområde med plats för kabelschakt och anläggningsväg. Under drifttiden behöver bara det 6-5 m breda området ovanför kablarna hållas fritt från större träd. När kabeldiket anläggs tillkommer överskottsmassor som kräver upplag och transporter. 3.4.1 magnetfält Storleken på magnetfältet från kablar är relativt lågt pga. ett litet avstånd mellan fasledarna i kablarna. Magnetfältet är störst rakt ovanför centrum på kabeldiket. Tio meter från centrum på kabeldiket är nivån i stort sett obefintlig. 3.4.2 Drift och underhåll Ledningsgatan inspekteras och röjs regelbundet. Röjning sker ca vart åttonde år för att inte riskera att större träd eller stora rotsystem skadar kablarna.

Figur 3.3. Ledningsgatan består i skogsområden av skogsgata och sidoområden. Skogsgatan har en fastställd bredd, normalt ca 44 meter, och röjs kontinuerligt. Utanför skogsgatan tas de kantträd bort som är så höga att de kan skada ledningen om de faller. Sidoområdena har ingen fastställd bredd. 19

20 04. generell påverkan 4.1 Boendemiljö och bebyggelse Den huvudsakliga miljöpåverkan med avseende på boendemiljö kommer av magnetfält och påverkan på landskapsbilden. Boendemiljön kan också påverkas genom att de boende kan uppleva ledningen som förfulande eller störande. I enlighet med resonemanget ovan dras ledningen så långt bort från boendemiljöer som möjligt och även i detta sammanhang är antalet bostadshus intill de olika alternativen en viktig bedömningsfaktor vid beslut om vilket alternativ som förordas. 4.2 Landskapsbild En luftledning ger en oundviklig påverkan på landskapsbilden, såväl genom stolparna som genom den avverkade delen av ledningsgatan. Hur omfattande påverkan anses bli beror på hur väl luftledningen följer landskapsformen, omgivande markanvändning och närhet till bebyggelse. Generellt exponeras luftledningen mindre när den går genom skogsmark och följer områdets landskapsformer som dalgångar, vattendrag eller skiftesgränser. En luftledning som går i öppna landskap, över höjder och som avtecknar sig mot himlen blir däremot mer synlig. Även i ett skogslandskap kan påverkan från en ledning bli stor, till exempel i små landskapsrum som sjöar, vattendrag eller mindre, uppodlade dalgångar. En luftledning blir ofta mindre framträdande i ett storskaligt landskap jämfört med ett småbrutet mosaiklandskap. I landskap där det redan finns mycket synlig infrastruktur kan ytterligare stråk smälta in bland befintliga, men det finns också en risk att de förstärker varandras påverkan och blir dominerande i landskapsbilden. Med infrastruktur menas i huvudsak andra kraftledningar, vägar, järnvägar, sjövägar samt flygplatser och flygstråk. 4.3 Naturmiljö Påverkan på naturmiljön bestäms främst av hur brett område i ledningsgatan som krävs. Hur stor påverkan detta medför är helt beroende av naturtypen som genomkorsas. Ledningen kan orsaka förlust av värdefulla biotoper, framför allt gamla skogsmiljöer, naturliga bryn och skogbärande hagmark. Ledningen kan även påverka öppna, naturliga miljöer, som till exempel fågelrika strandängar, öppna myrar etc. Ledningen kan här innebära störningar för häckande fågel. Större rovfåglar som havsörn, fiskgjuse och bivråk kan påverkas negativt om de häckar där ledningen planeras och risk finns för att fåglarna flyger in i ledningen. Röjningen i skogsgatan gynnar olika gräsarter och ljung, vilka tillsammans med trädarten en utgör typisk vegetation i befintlig skogsgata. Enen är långsamväxande och sparas normalt vid röjning. En skogsgata kan fungera som en barriär för lavar, svampar och vissa insekter och om området redan är fragmenterat kan denna barriär få betydande effekter för vissa arter. Artrikedomen i en öppen skogsgata är å andra sidan ibland högre än i omgivande skogsmark. För arter som gynnas av öppnare

21 områden, t.ex. fjärilar, kan skogsgator fungera som spridningsvägar. En skogsgata ger också uppkomst till kantzoner vilka generellt sett kan hysa många olika arter. Genom rätt skötsel kan också kraftledningsgatorna fungera som födostråk åt älg och annat vilt. På tidigare hävdade marker återupptas en slåtterliknande skötsel genom den regelbundna underhållsröjningen och på så sätt kan hävdgynnade arter bevaras. En skogsgata gör att skogen i anslutning till gatan blir mer vindutsatt och generellt sett torrare. Detta kan medföra risk för nedfallna kantträd i samband med stormar. Myrar, sankmarker och sumpskogar kan påverkas negativt om stolparnas placering påverkar hydrologin i dessa områden. Eftersom flora och fauna är beroende av de hydrologiska förhållandena kan även dessa påverkas. Vid sumpskogar kan den hydrologiska balansen påverkas även om inga stolpar är placerade i området. Påverkan på naturmiljön bör generellt bli mindre vid parallellförläggning med annan infrastruktur jämfört med om ledningen byggs genom obruten mark. 4.4 Rekreation och friluftsliv Generellt är all naturmark i närheten av tätorter av intresse för friluftslivet. Rekreation och friluftsliv påverkas främst visuellt av en luftledning. I skogsmark och över öppna strövområden eller landskap kan känslan av orördhet påverkas. En ledningsgata i skogsmark med tätväxande slyvegetation kan också vara svår att korsa. 4.5 Kulturmiljö Påverkan med avseende på kulturmiljö bedöms framför allt utgöras av luftledningens eventuella påverkan på kulturmiljöer där landskapsbilden är värdefull. Där ledningen kan parallellförläggas med andra ledningar kan en breddad skogsgata innebära ytterligare avskärmningar och att tidigare samband i landskapet bryts. Under byggskedet kan påverkan komma att ske på byggnader, lämningar och miljöer. Denna påverkan går att minimera, den är lokal och koncentrerad till byggskedet. Generellt kan också sägas att stolpplacering och anläggande av körvägar och upplagsplatser kommer att ha betydelse för i vilken grad kulturmiljön påverkas. För att minimera påverkan på fornlämningar utförs en särskild arkeologisk undersökning, till stor del i fält, för att lokalisera och dokumentera lämningarna. 4.6 Naturresurser Nya ledningar i skog medför att skogsmark tas i anspråk. Vid lokalisering av en ny ledning i anslutning till en ledningsgata blir åtgången av skogsmark mindre än vid anläggning av en helt ny ledningsgata. Även tillsynsvägar till en ny kraftledning kan minska arean av produktiv skogsmark. Dessa tillsynsvägar kan emellertid ha ett värde för skogsbruket då åtkomst till skogsområden kan underlättas. Även i jordbruksmark uppstår ett intrång även om påverkan är mindre än i skogsmark ur ett naturresursperspektiv. Intrånget begränsas till ytorna närmast stolparna vilket innebär att jordbruksverksamheten kan fortgå på övriga ytor under ledningen. 4.7 Infrastruktur Kraftledningar är en del av infrastrukturen. Vid anläggning av kraftledningar eftersträvas att påverkan på annan infrastruktur såsom vägar, järnvägar eller andra kraftledningar minimeras. Påverkan på infrastruktur bedöms i driftskedet i huvudsak endast ske i samband med drift- och underhållsarbeten. Påverkan på infrastruktur bedöms framför allt uppkomma under byggskedet. Information om infrastruktur som kan komma att påverkas samlas in löpande. 4.8 Byggskede Svenska kraftnät utför inte själva byggnationen utan lägger ut den på entreprenad. Entreprenören ska tillämpa Svenska kraftnäts Miljökrav i byggoch anläggningsentreprenader samt underhållsentreprenader (TR-13). I detta dokument anges de miljökrav som utöver gällande lagstiftning ska gälla för bygg- och anläggningsentreprenader som Svenska kraftnät handlar upp. Dessutom upprättas en särskild miljöåtgärdsplan för projektet. Denna beskriver alla de försiktighetsmått och skyddsåtgärder som ska vidtas. Den miljöpåverkan som kan uppstå under byggtiden är främst störningar genom fysiskt intrång, buller, utsläpp till vatten och luftföroreningar. Till kategorin fysiska intrång hör körvägar i ledningsgatan och uppställningsplatser för maskiner och material. Störningar i form av buller och luftföroreningar orsakas av den anläggningstrafik med tunga fordon som krävs för bygget. Ett visst hinder i framkomlighet längs stigar och leder kan förekomma

22 temporärt innan röjningsrester tas bort. En viss påverkan på marken utmed luftledningssträckningen kommer att ske på grund av arbetsmaskinerna vilka kan medföra kompaktering av marken. Marken påverkas även av själva anläggandet av tillfartsvägarna. Ytterligare påverkan på marken utmed ledningens sträckning uppstår vid arbete med att gräva ner jordlinan. Detta ingrepp är dock förhållandevis litet och bedöms inte ge upphov till betydande konsekvenser. Anläggande av markkabel påverkar naturligtvis marken, eftersom ett kabeldike grävs i vilket kabeln förläggs. Även borrning i och sprängning av berg kan bli aktuellt vid kabelförläggningen. Tillfälliga skador kan även uppkomma på diken, stängsel, vägar etc. i samband med anläggningsarbetet. Skadorna åtgärdas dock och återställning sker till samma skick som innan skadan. Vid anläggandet av stolparnas fundament kommer schaktning och gjutning att ske på stolpplatsen. Vid så kallade bergfundament kommer även borrning i och sprängning av berg att behövas för att förankra fundamentet i berget. Detta ger främst upphov till konsekvenser i form av buller. Extra varsamhet behöver iakttas vid de platser där ledningen passerar vattendrag för att undvika att arbetsmaskiner eller tillfälliga vägar påverkar vattendraget negativt. Svenska kraftnät ställer miljökrav med syfte att minimera risken för detta.

05. Alternativ 23 5.1 Lokalisering De åtgärder som planeras är samtliga inom det redovisade utredningsområdet i Högdalen. Den sträckning som nu utreds löper till största delen längs befintlig ledningsgata med ett antal alternativa dragningar in till Snösätra station. För alternativet markkabel kan en samlokalisering med planerade 400 kv-kabeln från Örby vara aktuell. Exakt placering av sträckningen beslutas efter en sammanvägning av eventuella inkommande synpunkter och när lokaliseringen av stationen har fastställts. 5.2 Teknik De nödvändiga förstärkningarna i området mellan Snösätra och Högdalen kan antingen ske med luftledning eller med markkabel. Det svenska stamnätet är ett luftburet växelströmsnät. Till följd av Svenska kraftnäts uppdrag om ett robust, driftsäkert och kostnadseffektivt stamnät är luftledning i så stor utsträckning som möjligt det föredragna alternativet. Med en luftledning är det färre komponenter som kan orsaka ett avbrott och vid ett eventuellt fel går det snabbare att reparera. I detta fall när sträckningen inte är så lång skulle en markledning kunna vara ett fungerande alternativ framförallt i det fall att markkabel på sträckan Örby-Snösätra kommer att förläggas i utredningsområdet. kraftnät har tittat på alternativa sträckningar öster och väster om den aktuella sträckningen samt på de båda höjderna. Alla dessa alternativ resluterar i längre sträckning och ogynnsamma driftsförhållanden, delvis i tidigare opåverkat grönområde och har därför avfärdas som hållbara lokaliseringsalternativ. 5.4 nollalternativ Ett nollalternativ är enligt miljöbalken ett sätt att beskriva konsekvenserna av att en verksamhet eller åtgärd inte kommer till stånd. Det betyder inte nödvändigtvis att allting förblir som i nuläget, utan handlar om vilken utveckling som är trolig om det planerade projektet inte blir av. Om de planerade åtgärderna inte blir av kommer transformering och överföring mellan stationerna inte att klaras av, vilket innebär att elnätet inte har möjlighet att överföra den mängd el som krävs. Området är idag påverkat av tre befintliga ledningar som i nollalternativet kommer att stå kvar. 5.3 Avfärdade Alternativ Området kring Högdalen station har en tydlig avgränsning i öst och väst, med befintliga industrier och de två höjderna som finns i området. Svenska

24 06. förutsedda miljökonsekvenser I detta kapitel beskrivs de konsekvenser som de planerade åtgärderna förväntas medföra på de värden som finns i området. Även skadeförebyggande åtgärder beskrivs. Inom utredningsområdet har två alternativ med olika tekniska lösningar bedömts. Detta dokument är ett samrådsunderlag med syfte att informera samt inhämta synpunkter på de planerade åtgärderna. Konsekvenserna av verksamheten kommer därav att kunna kompletteras eller ändras i den slutgiltiga bedömningen. 6.1 Bedömning och bedömningsgrunder Bedömningen av konsekvenser har gjorts med utgångspunkt från Svenska kraftnäts bedömningsgrunder som används för att ge en så objektiv konsekvensbedömning av utredningsalternativen som möjligt. Svenska kraftnät använder sig av en trestegsmodell i vilken värdet på det berörda området bedöms (steg 1) och hur stor påverkan bedöms bli på området (steg 2). Fyra värdeklasser används (litet, måttligt, högt och mycket högt) och fyra påverkansklasser (ingen/obetydlig, liten, måttlig och stor), se matris t.h. I steg 3 vägs ett områdes antagna värde och den påverkan som antas ske på området ihop i en matris, i vilken en antagen konsekvens kan utläsas. Konsekvenserna är klassade i en 6-gradig skala (obetydliga, små, små måttliga, måttliga, stora och mycket stora). Ingen/obetydlig påverkan (0) Liten negativ påverkan (1) Måttlig negativ påverkan (2) Stor negativ påverkan (3) Litet värde (1) Måttligt värde (2) Högt värde (3) Mycket högt värde (4) 0 0 0 0 1 2 3 4 2 4 6 8 3 6 9 12 VAL av nivåindelning på konsekvens: 0-1 = Obetydliga konsekvenser 2-3 = Små konsekvenser 4 = Små-måttliga konsekvenser 6 = Måttliga konsekvenser 8-9 = Stora konsekvenser 12 = Mycket stora konsekvenser 6.2 Boendemiljö och bebyggelse De planerade ledningarnas huvudsakliga miljöpåverkan med avseende på boendemiljö uppkommer av magnetfält, men också av ljudstörningar från ledningen, speciellt vid fuktig väderlek och visuellt av en förändrad landskapsbild (se även avsnitt 6.3 Landskapsbild). Påverkan av elektriska och magnetiska fält samt magnetfältets utbredning beskrivs i kapitel 3.3.4. Enligt Svenska kraftnäts magnetfältspolicy vid nybyggnation av kraftledningar ska inga byggnader för varaktigt vistande utsättas för magnetfält som överstiger 0,4 µt.

25 Förutsättningar Närmaste enskilda bostäder (2 st) ligger ca 150 m syd-väst om den planerade ledningen och utredningsområdet. I övrigt ligger Fagersjö, en sammanhållen bebyggelse, ca 400 m syd-ost om utredningsområdet, se figur 6.1. Påverkan och konsekvenser Luftledning: Inga överträdelser av gränsvärdet för Svenska kraftnäts magnetfältspolicy eller störande ljud vid bostäder bedöms uppstå på det aktuella avståndet. Enstaka bostadshus kan visuellt komma att påverkas av ledningen, däremot tillkommer det inga nya ledningar vid befintlig ledningsgata. Byggnader för varaktigt vistande kommer att utsättas för en betydande påverkan. När beslut om vald sträckning gjorts kan en magnetfältsutredning komma att utföras med avseende på personal som arbetar i området för att säkerställa att magnetfältspolicyn innehålls. Konsekvenserna för boendemiljö och bebyggelse av en luftledning bedöms bli små. Markkabel: Inga bostäder eller byggnader för varaktigt vistande förväntas påverkas av magnetfält vid etablering av en markkabel. Visuellt kommer området påverkas positivt om dagens luftledningar avvecklas. Konsekvenserna för boendemiljö och bebyggelse av en markledning bedöms därmed bli obetydliga. 6.3 Landskapsbild En luftledning ger en oundviklig påverkan på landskapsbilden, såväl genom stolparna som genom den avverkade delen av ledningsgatan. Hur omfattande påverkan anses bli beror på hur väl luftledningen följer landskapsformen, omgivande markanvändning och närhet till bebyggelse. Högdalstopparna började anläggas som deponi på 60-talet. En av de tre topparna, Högdalsberget, räknas som Stockholms högsta (konstgjorda) punkt på 102 m ö.h. och har vidsträckt utsikt över Stockholm. Förutsättningar Det omgivande landskapet är starkt kuperat och präglas av pågående industriverksamhet. Högdalsverket, återvinningscentralen, kraftledningar och järnvägen omger utredningsområdet för den nya ledningen. Det kuperade landskapet begränsar sikten men längre utblickar finns uppe från Högdaltoppen, figur 6.2 och 6.3. Påverkan och konsekvenser Luftledning: De planerade kraftledningsstolparna är ca 30 m och den nya ledningen kommer att bli synlig i närområdet. Landskapsbilden vid Högdalen bedöms ha måttligt värde med tydlig industriell påverkan även om utblickarna från höjderna är av högre betydelse. Eftersom det redan finns kraftledningar vid den planerade luftledningen bedöms förändringen av landskapsbilden bli liten då den totala mängden kraftledningar inte kommer att öka. Konsekvenserna för landskapsbilden bedöms bli små. Markkabel: Landskapsbilden kommer att påverkas positivt av att anlägga en markkabel då dagens luftledningar kommer att nedmonteras. Konsekvenserna för landskapsbilden bedöms bli obetydliga. 6.4 Naturmiljö Någon naturvärdesinventering har inte genomförts inom det berörda utredningsområdet. Kunskap om området har inhämtats från observerande fältbesök, Skogsdataportalen, Länsstyrelsen i Stockholms län och Artportalen. Inga områden med tidigare kända högre naturvärden som sammanfaller med det berörda området har identifieras utifrån dessa källor. Två arter som ingår i Artskyddsförordningens bilaga 2, huggorm och kopparödla, har observerats i en skogsdunge intill befintlig kraftledningsgata. Inför planeringen av närliggande 400-kV ledning Snösätra-Ekudden utfördes en utredning och bedömning av fågellivet bl.a. i området kring Högdalstopparna. Där anges att värdena för fågellivet bedöms vara relativt låga och att inga rekommendationer eller vidare inventering för Högdalstoppen anses nödvändig (Enetjärn Natur 2015). Förutsättningar En stor del av området är påverkat av mänsklig verksamhet och har låg grad av naturkaraktär. Området omges av kraftledningsgator, järnväg, väg och industri. Naturmiljön kring den planerade ledningen består av kuperad stadsnära blandskog med skogspartier, busk- och gräsmarker. Området domineras av de två angränsande höjderna Högdalstoppen och Högdalsberget, se figur 6.8. När-

26 Utredningsområde Riksintresse järnväg Riksintresse väg Utredningskorridorer Markkabel Luftledning ± 0 100 200 400 Meter KARTA NR/NAMN Närliggande riksintressen RITAT AV MEDGIVANDE DATUM Enetjärn Natur AB/ML 150505 Lantmäteriet / Svk-GSD Figur 6.1. Utredningsområdet vid Högdalen och utredningskorridor för aktuell luftledning och markkabel. I närområdet finns två riksintressen för kommunikationer, Nynäsbanan (järnväg) och Örbyleden (väg). Inga övriga riksintressen eller skyddade naturområden finns i området.

27 mast ställverket i Högdalen finns ett mindre område med hällmarksskog, se figur 6.3. Påverkan och konsekvenser Luftledning: Beroende av vald sträckning in till stationen kommer ett antal träd i den nya kabelgatan intill järnvägen att behöva avverkas, se figur 6.1. Värdet på den naturmiljö som berörs vid ny och befintlig ledningsgata bedöms vara litet och påverkan bedöms bli liten. Konsekvenserna av en ny luftledning bedöms därmed bli obetydliga. Markkabel: Vid anläggande av en markkabel kommer ett betydande markarbete att krävas i byggfasen. Efter ett antal år återfår området sin ursprungliga karaktär och påverkan kring dragningen anses måttlig. Sammantaget bedöms konsekvenserna för naturmiljön vid en ny markledning efter etablering bli obetydliga. 6.5 Rekreation och friluftsliv Allt sedan topparna anlades har området nyttjats för friluftsliv. Här fanns fram till 90-talet en slalombacke med liftar, en rodelbana (resterna av denna syns än idag) och toppen har varit populärt för snowboardåkning. Stockholm stad har ambitioner att förstärka stråket mellan Högdalen-Farsta genom bl.a. sammankoppling med infrastruktur, aktivering och tillgängliggörande av grönområden och att bygga ihop miljöer. Enligt gällande översiktsplan ingår utredningsområdet i område inom den regionala grönstrukturen, se vidare stycke 1.6. Generellt är all naturmark i närheten av tätorter av intresse för friluftslivet, där rekreation och fri- Figur 6.2. Sydvästlig utblick ifrån Högdalstoppen över Högdalsberget, befintlig kraftledning och järnvägen. Figur 6.3. Södergående befintlig kraftledning vid Högdalens transformatorstation och Högdalsverket t.v.