Hugin & Munin Marknadskommentar från ODIN Fonder December 2011 Därför tror vi på Europa trots allt Europa är enligt vår uppfattning fortsatt en fruktbar region för långsiktiga placeringar. Skuldkrisen går att lösa, Europa är mer än bara euroområdet och vi har fria händer att välja de allra bästa bolagen ur ett rikt utbud. Vi håller på att suggerera fram en negativ psykos. Jag har aldrig tidigare varit med om att det kommit så negativa tongångar från alla håll, inte ens under den förra finanskrisen. Alla vill gardera sig och se till att om det blir kris ska de åtminstone ha förutspått att den var på väg. Så sade Per Otto Dyb, den tyska Siemenskoncernens Norgechef, till DN.no när han nyligen presenterade det bästa årsresultatet genom tiderna. Siemens ett av de största globala bolagen i världen känner inte igen sig i den dystra framtidsbild som målas upp. Och det gör inte vi heller. Men det går inte att förneka att det har varit en tung höst för alla som främst har blicken riktad mot Europa. Från det att Greklands skuldkris briserade i somras och fram tills Italien och Spanien drogs med så att krisen i slutet av november hade spritt sig till resten av euroländerna backade Europaindexet MSCI AC Europe *All kursutveckling anges i lokal valuta. 12 procent i lokal valuta. Än värre ser det ut för MSCI Eurozone, som har fallit 18 procent. Knappast några resultat att hurra för. Men trots detta anser vi att Europa är ett mycket attraktivt investeringsområde för en aktiv fondförvaltare som ODIN. Skälen är tre: Det är möjligt att nå en politisk lösning. EU:s beslutsfattare börjar agera på ett sätt som ger hopp om att den låsta situationen ska gå att lösa. Med den stämning som rådde på marknaden i slutet av november skulle minsta antydan om en lösning kunna räcka för att utlösa en kraftig uppgång. Europa är inte bara euroområdet. Både politiskt och ekonomiskt är Europa en mångfacetterad region med världsledande företag som ger god exponering mot den globala tillväxten. Vi kan vara selektiva. På en makrodriven marknad stiger eller faller alla aktier över hela linjen och bra bolag dras med i raset tillsammans med de dåliga. Som aktiv förvaltare har vi i det här läget unika möjligheter att köpa bra bolag till ytterst attraktiva priser. Politiska motsättningar som går att lösa De euroländer som har ordning på sina statsfinanser känner sig svikna av partnerländerna vid Medelhavet, som i åratal har levt över sina tillgångar och inte lyckas reformera sina föråldrade samhällsstrukturer. Missnöjet har lett till starka krav på att länderna i fråga ska strama åt sina finanser och ett starkt motstånd mot att hjälpa dem genom en generösare penningpolitik. Men i synnerhet Tysklands befogade vrede över vissa euroländers ansvarslösa
agerande har möjligen gjort dem blinda för vad som händer om man kräver alltför stora nedskärningar i Italien, Spanien, Portugal och Grekland i dagens läge. Sätter man hårt mot hårt på de här länderna riskerar man med tanke på risken för recession i euroområdet att faktiskt skära av deras livlina och därigenom ödelägga hela den europeiska ekonomin. Och det vore inte särskilt lyckat. När allt kommer omkring måste även Tyskland erkänna att landet har tjänat en hel del på eurosamarbetet. Landet har till exempel gynnats av en konstlat låg valutakurs som satt fart på exportindustrin, och av det positiva kapitalinflödet till euroområdet. Tyskland måste också ta på sig en stor del av skulden för de obalanser som är resultatet av landets alltför stora handelsöverskott, med ett stort privat sparande och stark export. Tyskland tvekar inte att kräva budgetbalans av de andra euroländerna, men balans är ett måste även i utrikeshandeln. På sikt mår inte ekonomin bra om handelsbalansen dras med för stora underskott eller överskott. Skulle eurosamarbetet gå omkull kommer Tyskland helt klart att förlora på det, både ekonomiskt och politiskt. Landet borde därför visa större beredskap att hjälpa de skuldtyngda euroländerna, till exempel genom att låta ECB fungera som en lender of last resort även för stater inte bara för banker, så som fallet är nu. Stenhårda krav på nedskärningar och inflationsbekämpning när man befinner sig i en recession är inte nödvändigtvis rätt väg att gå. Men att erkänna sin del i skulden och göra det möjligt för ECB att stödköpa tillräckligt mycket statsobligationer sitter uppenbarligen långt inne hos tyska politiker och tjänstemän. Deras motvillighet är en viktig anledning till att krisen har blivit djupare och mer långvarig än nödvändigt. Även om positionerna tycks låsta finns dock tänkbara lösningar. I skrivande stund kommer signaler från Tyskland och Frankrike om en frivillig samordning av finanspolitiken inom euroområdet något som talar för att saker håller på att hända på politisk nivå. Tyskland har dessutom blivit allt mer isolerat i sitt motstånd till aktivare intervention från ECB. Det är ingen nyhet att det institutionella ramverket kring euron är svagt. För att nå en hållbar lösning på eurokrisen måste det ramverket förmodligen stärkas genom större samordning av finanspolitiken och införande av gemensamma euroobligationer. På sikt kan man då få en centralbank som i högre grad fungerar som andra. Krisen bär alltså fröet till ett nytt Europa ett som är mer integrerat och i grunden starkare. Men det kommer att dröja innan vi är där, och nu brinner det i knutarna. För närvarande finns det betydligt fler som vill sälja statsobligationer i euroområdet än som vill köpa, vilket driver upp räntorna till svindlande nivåer. Europas banker har dessutom en stark press på sig att stärka sina balansräkningar. När villiga investerare saknas och spararna flyr måste de begränsa sin utlåning. Det ger en åtstramning på kreditmarknaden som förmodligen är en viktig förklaring till att Europa nu är inne i en recession och åtstramning är definitivt inget recept på tillväxt. I väntan på hållbara politiska lösningar är det bara ECB som har de muskler som behövs för att bromsa förtroendekrisen och flykten från Europas banksektor och finansmarknader. Vi anser att ECB bör ingripa kraftigare, och så blir det nog så småningom. Med den extrema pessimism som råder på de europeiska börserna just nu skulle en sådan intervention kunna ge en våldsam positiv rekyl. Ett mångsidigt Europa Även om de 17 länderna i den hårt pressade eurozonen helt klart är Europas hårda kärna, finns faktiskt också tio EUländer som inte deltar i eurosamarbetet bland dem viktiga nationer som Storbritannien, Polen, Sverige och Tjeckien. Och Europa är inte bara EU. Än viktigare är att Europas företag på inget sätt är låsta av ländernas nationella gränser, utan i stor utsträckning bedriver verksamhet över hela världen. Det finns faktiskt fler multinationella bolag i Europa än i USA. Mångfalden är som tydligast i det breda lagret av mellanstora företag. Här har Europa ett stort antal kvalitetsbolag som grundar sig på solida traditioner och är världsledande i sina nischer. Den europeiska företagskulturen kännetecknas av god ägarstyrning och kapitaldisciplin samt av långsiktiga satsningar på hög kvalitet och varumärkesbyggande. Våra placeringar i Europa ger god exponering såväl mot tillväxt överallt i världen som mot den starka europeiska företagskulturen. Det är en bra kombination, inte minst med tanke på det låga pris man just nu får betala för härligheten. Bottenfiske med harpun Åtstramningen på kreditmarknaden under skuldkrisen nu i höst har framför allt gått ut över små och medelstora företag. Dessa är ofta beroende av banker för att finansiera nya projekt eller har svårt att få avsättning för sina skuldebrev på finansmarknaden i det rådande marknadsklimatet. Normalt är det bland små och medelstora företag vi hittar de intressantaste investeringsmöjligheterna, och de har gett god avkastning över tid. Men sedan skuldkrisen blev akut har vår överexponering i seg Så investerar vi ODIN är en aktiv förvaltare som kan investera fritt, oavsett bolagets storlek eller vikt i ett marknadsindex. Vi investerar i bolag som vi anser har de egenskaper som behövs för att bli morgondagens vinnare. Vårt jobb som fondförvaltare är att ge våra andelsägare del i bolagens värdeökning. I ODIN förstår vi betydelsen av att ta egna, självständiga investeringsbeslut. Våra investeringsbeslut tas mot bakgrund av grundliga bolagsanalyser i branscher och marknader som vi har god kännedom om och där vi vet vad som skapar resultaten. Vi är långsiktiga ägare och vårt agerande påverkas inte av kortsiktiga svängningar i marknaden. Vi fördrar så kallade värdebolag framför tillväxtbolag. Detta är bolag med solid omsättning och god resultatutveckling som är undervärderade i förhållande till estimaten för långsiktiga resultat och bokförda värden.
mentet tyngt portföljutvecklingen. Vi har därför justerat portföljerna i riktning mot större bolag med starka balansräkningar, stabila intäkter och god historisk utdelning. Dessa bolag är i stor utsträckning egenfinansierade eller har möjlighet att ta upp lån på finansmarknaderna till hyggliga villkor. Ett exempel är brittiska Unilever. Företaget har mycket stabila intäkter från sin världsomspännande verksamhet i dagligvarusektorn. Positioneringen gör dessutom att bolaget gynnas kraftigt av välstånds och konsumtionsökningen i tillväxtländerna. När marginalpressen från stigande råvarupriser nu börjar lätta är utsikterna ljusare än på länge. plocka blommor på en ö som håller på att sjunka i havet. Den makrodrivna oron gör att både bra och dåliga företag dras in i en negativ spiral eller psykos, som Siemens Norgechef kallade det. Men vi känner som sagt inte igen oss i den här negativa verklighetsbeskrivningen. Vi som inte tror att Europa är på väg att sjunka under ytan kan istället plocka bra aktier till mycket attraktiva priser. Priserna på den europeiska marknaden ligger nu på ungefär 1,2 gånger bokfört värde, att jämföra med ett långsiktigt historiskt genomsnitt på 2,16. Marknaden är med andra ord onormalt lågt prissatt nu i slutet av november. Därmed finns det också en ovanligt stor uppsida till den normalisering vi med all säkerhet kommer att få se på sikt. Alexandra Morris Ansvarig förvaltare för ODIN Europa och ODIN Europa SMB. Ett annat exempel är det världsledande tyska programvaruföretaget SAP. Företaget har en stark tillväxtpotential i Asien och gynnas också av den starka automatiseringstrenden i västvärlden, där fokus på kostnadskontroll leder till stora investeringar i logistik och styrsystem. Ett tredje exempel är den brittiska banken Standard Chartered. Vi har länge hållit oss borta från europeiska banker eftersom vi befarat att de har för många lik i garderoben, men Standard Chartered är en rejäl bank av det gamla snittet. Dessutom är banken främst verksam på tillväxtmarknaderna och inte i Europa. Där ökar behovet av banktjänster kraftigt i takt med att välståndet stiger. Standard Chartered får del av den här tillväxten, samtidigt som verksamheten är ytterst solid. Läget på den europeiska aktiemarknaden gör att man kan köpa aktier som denna till skrattretande låga priser. En förklaring är att marknaden just nu styrs av den starka oron för makroekonomin. För investerare som väljer ut enskilda aktier utifrån fundamental analys blir det lite som att Att bolagen faktiskt tjänar pengar och har reella värden, minskar risken för potentiella luftslott bland värdebolagen. Det är nyttigt att läsa rapporter om bolag och den omvärld de är verksamma i. Att se det med egna ögon ger dock en ännu djupare kunskap och bättre förståelse. En viktig del av våra förvaltares arbete är att resa runt och besöka olika marknader och bolag. I samtal med bolagens ledningar lär vi oss mer om bolagen och de marknader de är aktiva i. Sådan kunskap utgör en viktig del av den totala analysen vi gör av bolaget vi överväger att investera i. Vi tror att det är möjligt att hitta många nya solida, undervärderade bolag bolag vi tror kommer att bli morgondagens vinnare. Ända sedan starten har vi följt samma investeringsfilosofi. Filosofin, i kombination med förvaltarnas goda hantverk, har gett andelsägarna hög meravkastning under många år. Resultaten kan du själv se i avkastningsöversikten på nästa sida.
MÅNADENS TEMA Turbulens präglade osäkerhetens år 2012 närmar sig, och det har blivit dags att summera börsåret 2011. Skulle året summeras med ett enda ord skulle det nog tvunget vara: Osäkerhet. 2011 får nog anses ha varit ett år som präglats av det enskilda moment som börsen tycker absolut minst om osäkerhet. Samtidigt har börsen styrts mindre av fundamenta och mer av makro än på mycket mycket, mycket länge. Börsen toppade vid årsskiftet 20102011, men redan i början av året fanns en oro för skuldkrisen inom EU. Det är främst den oron, ett ödesdigert och mycket kritiserat beslut som fattades av S&P samt oljerelaterade frågor som har präglat börsåret 2011. Våren 2011 kom att kallas den arabiska våren. En serie av demonstrationer med krav på demokratiska reformer i Nordafrika och på den arabiska halvön utgjorde startskottet för omfattande förändringar i det politiska klimatet. Utöver den generella politiska oron som inte direkt gynnar börserna har det geografiska området enorma oljetillgångar. Nästa dramatiska händelse inträffade i mars då en jordbävning och en efterföljande kärnkraftsolycka utanför Japan fick förödande konsekvenser. Utöver den enorma mänskliga tragedin som jordbävningen medförde, fick sig världens börser en törn då vidden av jordbävningens konsekvenser blev kända. Som ofta, med den här typen av händelser, återhämtade sig börsen ganska snabbt. Drygt ett år efter den förra Greklandskrisen, i april, blossade återigen en grekisk tragedi upp i. I maj nådde den grekiska 2årsräntan 25 procent. Samtidigt såg vi en nedgång i råvarupriserna, bland annat kom tydliga åtstramningar i Kina att sänka kopparpriset. I juli såg vi något av en sommarkrasch på börsen. Tiden sammanföll med att Federal Reserve upphörde med sina stödköp, men främst verkar makrostatistik ha tyngt sentimentet samtidigt som många länder gjorde åtstramningar. I augusti nedgraderade S&P USA:s kreditrating, ett tilltag som fått kraftig kritik. Börsen bottnade, och ungefär samtidigt började analytikerna dra ner estimaten för bolagens vinster 2012. Mitt i allt elände kom dock positiva nyheter från nordsjön under hösten. I oktober gjordes en riktigt stor oljefyndighet i Nordsjön på Avaldsnes/Aldous Majorfältet. Fyndet i sig var mycket stort, bland det största som gjorts, och fältet är beläget på grunt vatten nära land och befintlig infrastruktur. Nuförtiden finner man 6 överlag olja på svårbelägna platser, vilket genererar höga kostnader för att ta upp oljan. Fyndigheten i Nordsjön är dock ett undantag. Trots dessa dramatiska händelser är det främst Europa och dess politiker som haft störst påverkan på börsen under 2011. Hela hösten har handlat om krishanteringen inom EU där politikerna varit ett steg efter marknaden. Politikernas ovilja att vidta nödvändiga politiska åtgärder för att lösa skuldfrågorna inom EU har medfört att börserna surar rejält. Samtidigt påverkar det eurosamarbetet, vilket nu hänger löst. Och vi ser en liknande problematik i USA. Inte heller där har de politiska åtgärderna som behövs för att komma tillrätta efter finanskrisen helt genomförts. Så här långt är det Grekland som utpekats som den värsta syndabocken i Europa. Visserligen hade vi en rejäl börsuppgång under oktober efter att EU verkat ha hittat en lösning till Greklandsproblematiken. Men den glädjeyran lyckades den dåvarande grekiske premiärministern effektivt ta udden av. Den osäkerheten som följde den dåvarande grekiske premiärministerns blunder som senare ledde till att han lämnade sin post skickade ner börserna på nya bottennivåer. Den senaste tidens signaler är faktiskt ganska ljusa, julshoppingen i USA går över förväntan, recessionen verkar inte stampa utanför dörren, statistiken från Tyskland ser förvånansvärt bra ut och här i Sverige kan vi glädjas åt att börsbolagen har rapporterat hyfsade siffror även om de knappt vågar säga knappnål om framtiden. Och med den omvända logiken som fungerar på börsen brukar man säga att det är när det verkar som mörkast som det är läge att investera i aktier.
ODINs aktiefonder Alla ODINs aktiefonder förvaltas aktivt enligt ODINs långsiktiga, värdeorienterade investeringsfilosofi. Utbudet ger dig möjligheten att skapa en portfölj som passar just dina behov och önskemål. Världen Genom ODIN Global och ODIN Global SMB äger vi ledande bolag från hela världen, medan ODIN Emerging Markets är fokuserad på bolag med exponering mot framväxande ekonomier ODIN Global ODIN Global SMB ODIN Emerging Markets Europa en region med stor mångfald där vi finner ett brett utbud av spännande och traditionsrika bolag som bland annat förvaltar några av världens starkaste varumärken ODIN Europa ODIN Europa SMB Norden en dynamisk region med en rad världsledande bolag i branscher som olja och oljeservice, gruvindustri, fisk, träindustri, verkstadsindustri och elektronik. ODIN Norden ODIN Norge ODIN Sverige ODIN Finland Sektor offshore, shipping och fastighet är sektorer vi på ODIN är väl förtrogna med och som vi anser är speciellt attraktiva. ODIN Offshore ODIN Maritim ODIN Eiendom I Hur köper jag fondandelar? Du blir andelsägare hos ODIN Fonder genom att göra en engångsinsättning eller genom att starta ett månadssparande via autogiro. Nya kunder behöver fylla i en teckningsanmälan som skickas tillsammans med en vidimerad kopia av legitimation. Teckningsanmälan Blanketter för teckningsanmälan finns att hämta på vår webbplats www.odinfonder.se. Om du hellre vill ha den skickad per post, kontaktar du vår kundservice på telefon 08 407 14 00 eller på epost kontakt@odinfond.no. www.odinfonder.se ODIN Forvaltning AS Dronning Mauds gate 11, N0250 Oslo, P.O. Box 1771 Vika, N0122 Oslo Phone: +47 22 01 02 03 Fax: +47 22 01 02 01 Email: kundeservice@odinfond.no; www.odinfond.no Org.nr.: NO 957 486 657 Selskapet er et heleid dotterselskap i Sparebank 1 Gruppen AS ODIN Fonder, filial till ODIN Forvaltning AS, Norge Stureplan 13, 111 45 Stockholm, P.O. Box 238, 101 24 Stockholm Phone: +46 8 407 14 00 Fax: +46 8 407 14 66 Email: kontakt@odinfond.no; www.odinfonder.se Org.nr.: 5164028044 Företaget är helägt av Sparebank Bank 1 Gruppen AS
Avkastningshistorik per 30 november 2011 Startdatum mån Hittills i år 12 mån 3 åren 5 åren 10 åren Sedan start AKTIEFOND ODIN Norden 01.06.1990 3,4 % 23,4 % 16,4 % 8,4 % 6,6 % 8,8 % 12,6 % VINX Benchmark Cap NOK NI ODIN Finland 27.12.1990 0,6 % 3,1 % 15,0 % 26,8 % 9,3 % 21,3 % 13,6 % 10,3 % 1,2 % 4,2 % 5,9 % 10,3 % 8,9 % 19,5 % OMX Helsinki Cap GI ODIN Norge 26.06.1992 1,9 % 5,4 % 21,6 % 29,6 % 16,9 % 21,1 % 7,1 % 8,8 % 2,7 % 6,5 % 6,1 % 8,4 % 9,5 % 16,7 % Oslo Børs Fondindeks (OSEFX) ODIN Sverige 31.10.1994 2,9 % 3,5 % 18,0 % 20,6 % 8,3 % 13,1 % 20,8 % 18,8 % 2,5 % 1,1 % 8,0 % 10,8 % 11,3 % 16,3 % OMXSB Cap GI ODIN Europa 1 15.11.1999 2,5 % 1,3 % 14,9 % 14,4 % 9,9 % 8,7 % 19,3 % 10,0 % 1,0 % 8,8 % 6,0 % 0,7 % 11,0 % 1,3 % MSCI Europe net Index USD ODIN Europa SMB 2 15.11.1999 0,1 % 4,3 % 9,2 % 21,6 % 6,0 % 13,6 % 3,8 % 8,0 % 4,6 % 8,6 % 0,1 % 3,1 % 0,1 % 2,0 % MSCI Europe net Small Cap Index USD ODIN Global 3 15.11.1999 1,8 % 1,7 % 16,3 % 9,5 % 10,6 % 6,4 % 13,2 % 14,1 % 4,4 % 3,6 % 5,0 % 0,8 % 5,6 % 0,5 % MSCI World Net Index ODIN Global SMB 4 15.11.1999 2,3 % 0,8 % 5,3 % 17,3 % 2,6 % 12,8 % 5,7 % 10,9 % 2,3 % 6,6 % 0,9 % 0,0 % 0,8 % 1,1 % MSCI World Net Small Cap Index ODIN Emerging Markets 15.11.1999 2,3 % 2,9 % 8,2 % 19,7 % 3,7 % 17,9 % 13,8 % 10,8 % 0,4 % 0,4 % 3,6 % 6,4 % 5,5 % 4,4 % MSCI Daily TR Net Emerging Markets USD ODIN Maritim 31.10.1994 2,1 % 7,5 % 17,0 % 37,2 % 15,1 % 32,0 % 16,4 % 2,4 % 3,2 % 10,1 % 9,8 % 13,7 % 7,6 % 11,1 % MSCI World Gross Marine Index ODIN Offshore 18.08.2000 2,9 % 3,0 % 34,1 % 20,3 % 33,4 % 12,2 % 4,5 % 8,7 % 8,4 % 5,8 % 3,3 % 11,3 % 0,7 % 6,8 % Philadelphia Stock Exchange Oil Service Sector Index * ODIN Eiendom (Fastighet) 24.08.2000 4,6 % 6,0 % 5,4 % 13,8 % 1,8 % 4,8 % 11,9 % 21,3 % 1,6 % 2,0 % 6,5 % 14,5 % 2,1 % 15,3 % Carnegie Sweden Real Estate Index * ODIN Eiendom I (Fastighet I) 06.10.2010 4,3 % 6,1 % 15,5 % 14,7 % 2,6 % 24,5 % 0,7 % 11,2 % 10,9 % 10,2 % Carnegie Sweden Real Estate Index * 4,3 % 15,5 % 8,9 % 1) Från 991115 till 041124 var fonden en fondifond som uteslutande investerade i Roburs Europafond. 2) Från 991115 till 041124 var fonden en fondifond som uteslutande investerade i Roburs Småbolagsfond Europa. 3) Från 991115 till 070612 var fonden en fondifond som uteslutande investerade i Templeton Global Fund A. 4) Från 991115 till 070612 var fonden en fondifond som uteslutande investerade i Templeton Global Smaller Companies Fund. *Referensindexet är inte utdelningsjusterat. ODIN har i Hugin & Munin återgivit källor som värderas som pålitliga. ODIN kan emellertid inte garantera att informationen från källorna vare sig är precisa eller kompletta. Uttalanden i denna Hugin & Munin reflekterar ODINs marknadssyn vid tidpunkten då den framställdes. Anställda i ODIN Forvaltning/ODIN Fonder kan handla för egen räkning i flera typer av finansiella instrument. Detta innebära att anställda i ODIN Forvaltning/ODIN Fonder kan äga värdepapper i företag som nämns i Hugin & Munin liksom andelar i ODINs värdepappersfonder. Anställdas egenhandel ska ske i överensstämmelse med ODIN Forvaltnings interna riktlinjer för anställdas egenhandel. Dessa riktlinjer är utarbetade i överensstämmelse med norska värdepappershandelslagen och Verdipapirfondenes Forenings branschstandard. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. Framtida avkastning beror bl.a. på marknadsutvecklingen, förvaltarens kunnande, fondens risk samt kostnader vid teckning, förvaltning och inlösen. Avkastningen kan bli negativ som en följd av kursfall.