ALLMÄNT OM VACCINATIONER



Relevanta dokument
ALLMÄNT OM VACCINATIONER

ALLMÄNT OM VACCINATIONER

ALLMÄNT OM VACCINATIONER

ALLMÄNT OM VACCINATIONER

Läkemedelsinstruktion för elevhälsans medicinska insats

Vägledning för vaccination

Vaccinering mot livmoderhalscancer - HPV

SOSFS 2008:31 (M) Föreskrifter. Ändring i föreskrifterna (SOSFS 2006:22) om vaccination av barn. Socialstyrelsens författningssamling

Dokumentera vaccination

Vaccinationsprogrammet

SOSFS 2006:22 (M) Föreskrifter. Vaccination av barn. Socialstyrelsens författningssamling

Vaccin - Folkhälsans mest framgångsrika medicinska insats. Komplettering av vaccinationer för ofullständigt vaccinerade barn och unga.

Komplettering av ofullständigt vaccinerade barn inom skolhälsovården

Barnvaccinationer. Vaccinationer inom barn- och skolhälsovård

Vaccinationer inom barnhälsovården. Kunskapscentrum barnhälsovård

RIKSFÖRENINGEN FÖR SKOLSKÖTERSKOR Swedish Association of School Nurses

Mariette Derwig, barnhälsovårdsöverläkare Kunskapscentrum barnhälsovård Läkemedel i Skåne Nyheter i barnvaccinationsprogrammet

Barnvaccinationer Elevhälsans medicinska insatser

Vaccination av barn och ungdomar 21 nov 8:30-11:45

Vaccinationsbehov hos asylsökande. Eva Netterlid Sakkunnig Enheten för vaccinationsprogram

Vaccinations- ordination. Lena Simonson Garsbo Skolhälsovårdsöverläkare

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.

Frågor och svar om nationella vaccinationsregistret

Komplettering av ofullständigt vaccinerade barn inom elevhälsan. Mona Insulander

Upphandlade vacciner

» 9 till alla» 1 till flickor (HPV) » BCG vaccination vid 6 månaders ålder» Hepatit B vid 3,5 och 12 månaders ålder

Ofullständigt vaccinerade barn och unga Upphandling Under 5 mortality rate

Vägledning vid kompletterande vaccinationer av barn från andra länder, 0-18 år.

Vaccindistribution: Sanofi Pasteur anlitar Oriola för lagring och distribution av vacciner på den svenska marknaden.

Barnvaccinationsprogrammet

Vaccination av barn

Ny föreskrift och vägledning

Basprogram för skolhälsovården i Uppsala kommun

Personalvaccination och stick-/skärtillbud. Malin Bengnér Smittskyddsläkare

Centrala Barnhälsovården Bilaga 0 VACCINATIONER. Gemensamt vaccinationsprogram för BVC i Västra Götalandsregionen. Centrala Barnhälsovården

Barnvaccinationer Elevhälsans medicinska insatser

Publicerat för enhet: Barn- och ungdomsklinik Version: 10

Vaccinationer på BVC

Hälsoundersökning av asylsökande med flera Rev

LÄKEMEDELSKOMMITTÉNS BEDÖMNINGSBLANKETT FÖR LÄKEMEDEL. Företag: SSI

Ofullständigt vaccinerade nyanlända barn-vad är skolans resp. landstingets ansvar inom

Riktlinjer för vaccination av migranter

Frågor och svar om nationella vaccinationsregistret

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/adm

Bakgrund. Konsekvensutredning Dnr /2015 1(10) Allmänt

Hiv- och hepatit: hur ökar vi provtagning och vaccination?

Fakta om vaccinationen Hälsodeklaration

Hälsoundersökning av asylsökande med flera Rev

Vaccindistribution: GSK anlitar Oriola för lagring och distribution av vacciner på den svenska marknaden.

NYHETER FRÅN SOCIALSTYRELSEN

Följande produkter och förpackningar omfattas av avtalet: Vacciner från Crucell Sweden AB (Distributör: SBL-Vaccin Distribution)

Sveriges Nationella Vaccinationsprogram. Adam Roth Läkare, Docent och Utredare vid Enheten för Vaccinationsprogram

Hur vaccinerar vi inflyttade/ ofullständigt vaccinerade barn

Sms frågor från Utbildningarna vaccinationer för barn och ungdomar 21/11 och 13/

Följ länken: Nationella riktlinjer för handläggning avinfektionsproblem vid immunmodulerande behandling av IBD ( )

Elevhälsa och vaccinationer Smittskydd Stockholm

Vaccinationsprogrammet

Aktuellt om vaccinationsprogrammet

Influensa- och pneumokockvaccination 2015/2016

HPV Kort om virus, vaccination, screening och cervixcancer. Utbildningsdag i Göteborg Ann Sofie Cavefors

Lista över Avtalade vacciner i Landstinget Kalmar län 2015

Nya föreskriften-vad innebär den konkret? Ann Lindstrand, barnläkare och enhetschef Enheten för Vaccinationsprogram, Folkhälsomyndigheten

Vaccination av barn och ungdomar

Vaccinationer - av till Sverige inflyttade barn

Upphandlade vacciner

Sammanhållen vaccinationsinformation

Barnvaccinationer medicinska elevhälsan

Flöde Hälsosamtal/undersökning Barn och ungdomar från andra länder

Lista över Avtalade vacciner Landstinget i Kalmar Län 2015

En aktuell lägesrapport om de svenska vaccinationsprogrammen och Folkhälsomyndighetens nya uppdrag

Vuxenvaccinationer i rvårdenrden. Viktoriadagen 15 maj 2014 Mia Furebring Infektionskliniken

Vaccinationsstatistik från skolhälsovården gällande elever i årskurs 6 (12 år), läsåret 2003/2004.

Barnvaccinationer medicinska elevhälsan

Det svenska vaccinationsprogrammet. Det svenska vaccinationsprogrammet. Det svenska barnvaccinationsprogrammet

Mässling Säkerställande av immunitet hos hälso- och sjukvårdspersonal i Norrbotten

Prislista - upphandlade vacciner på rekvisition inom SLL

Det nationella vaccinationsprogrammet. Allmän del 10 olika sjukdomar. Riktad del hepatit B och Tuberkulos

Instruktion för kompletterande vaccination mot mässling och hepatit B för personal inom vården i Region Uppsala

Flyktingdagen Hälsosamtalsprocessen Smittskyddsenheten

Aktuella vaccinfrågor Smittskyddskonferensen, okt 2015 Ann Lindstrand

Vaccinationsprogrammet

Vad händer när vaccin tar slut?

Barnvaccinationer medicinska elevhälsan

Vaccinationsprogrammet

PMO-guide primärvården

Hur vaccinerar vi inflyttade/ ofullständigt vaccinerade barn

VACCINATIONER. Gemensamt vaccinationsprogram för BVC i Västra Götalandsregionen

Gardasil är ett vaccin för användning från 9 års ålder för prevention av:

Vaccination mot influensa och lunginflammation

Asylhälsa -Vaccinationer barn BHV-enheten

4. Ordination av läkemedel.

Komplettering till brev angående upphandling av vacciner inom skolhälsovården

Riktlinjer för vaccination av barn och ungdomar från andra länder

BARNVACCINATIONS. programmet. en föräldrainformation från:

att som svar på remiss Vaccination mot hepatit B till Socialdepartementet avge upprättat förslag till yttrande.

Välkomna till. Vaccinationer, Läkemedelskommitténs utbildningar Mats Erntell, smittskyddsläkare. Mars 2013

Vaccinationsfall, barnhälsovården FACIT

EMI. Elevhälsans Medicinska Insats SKOLPOOL SVERIGE AB

Följt hemlandets vaccinationspolicy? CountryProfileSelect.

Transkript:

ALLMÄNT OM VACCINATIONER Målet för skolans vaccinationsverksamhet är att alla barn som lämnar grundskolan skall ha ett fullständigt vaccinationsskydd. Detta uppnås genom det grundprogram som gäller med eventuella kompletteringar. Grundprogram för elevhälsan Barn födda före 2002, d v s gamla vaccinationsprogrammet Årskurs 4: Difteri/tetanus/pertussis (gavs för sista gången läsåret 2011/12) Årskurs 6: Mässling/påssjuka/röda hund (gavs för sista gången läsåret 2013/14) Barn födda 2002 och senare, d v s nya vaccinationsprogrammet Årskurs 1-2: Mässling/påssjuka/röda hund. Ges i årskurs 2 i Örebro. Årskurs 8-9: Difteri/tetanus/pertussis (boosterdos). Kommer att börja ges i årskurs 8 läsåret 2016/17 i Örebro. Flickor födda 1999 och senare Årskurs 5-6: Till flickor födda 1999 och senare skall dessutom ges vaccination mot HPV (humant papillomvirus). Ges i årskurs 6 i Örebro. Kompletteringar Därtill komplettering av ofullständigt vaccinerade (polio, DTP och MPR samt HPV till flickor födda 1999 och senare) samt hepatit B- och BCG-vaccination av barn tillhörande riskgrupp. Vaccinationer enligt grundprogrammet och kompletteringar till detta erbjuds. Om föräldrar önskar att barnet skall få separata vacciner i stället för exempelvis kombinationsvacciner med DTP, kan man hänvisa till vaccinationsmottagning om inte medicinsk indikation föreligger för att dela upp vaccinationerna. Separata vacciner för mässling, påssjuka och röda hund finns inte. Läkarordination behövs vid en sådan avvikelse från programmet. Information Inför vaccinationstillfällen tillfrågas föräldrar om medgivande till vaccinationen med hjälp av respektive informationsbrev i metodboken. Om föräldrar avböjer vaccination antecknas det i journalen. Efter vaccination lämnas meddelande till föräldrar med hjälp av respektive blankett. När det gäller ofullständigt vaccinerade barn löses ofta medgivandet genom personlig kontakt med föräldrar. I metodboken finns också blankett som kan 1(8)

användas för medgivande till vaccination av ofullständigt vaccinerade barn och dessutom finns blankett som kan användas efter vaccination, där man själv skriver dit vilka sjukdomar som är aktuella att vaccinera mot. Förebygga överkänslighetsreaktioner Innan vaccinationen skall vaccinatören förvissa sig om att inga kontraindikationer föreligger. SOSFS 2009:16 (M): Socialstyrelsens föreskrift om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 1996:26) om att förebygga och ha beredskap för att behandla vissa överkänslighetsreaktioner gäller. I förebyggande syfte skall vaccinatören alltid innan vaccinationen kontrollera om barnet tidigare haft överkänslighetsreaktioner i form av anafylaktisk chock, urtikaria eller Quinckes ödem barnet har en känd överkänslighet mot de ämnen som finns i vaccinet vaccinet innehåller ämnen som kan korsreagera mot de ämnen barnet är överkänsligt mot. Frågor till föräldrarna för att belysa detta finns i de informationsbrev som skickas till föräldrar före varje vaccination. Se även PM 5.3 om vaccination av barn med allergi. Vid misstanke om att ökad risk för överkänslighetsreaktion kan finnas ska barnet remitteras för vaccinationsbedömning till barn- och ungdomskliniken. Skolläkaren avgör om barnet ska remitteras för bedömning och skriver i så fall remissen till barnoch ungdomskliniken. Akutläkemedel ska finnas tillgängliga vid all vaccination, se PM 1.1. Dokumentation Vaccinationen dokumenteras i datajournalen. Även satsnummer skall anges. Följ anvisningarna i PM 3.2.2 som handlar om hur man dokumenterar vaccination i vårt datajournalsystem CGM J4. Om flera vaccin ges samtidigt dokumenteras också i vilken kroppsdel respektive vaccin givits. Om biverkning uppträder efter vaccinationen skall det noteras i datajournalen. Notera i journalen om familjen tackar nej till erbjuden vaccination. CGM J4 är uppkopplat mot Svevac som är ett nationellt informationssystem för vaccinationer. Uppgifter förs över till Svevac så fort vaccinationen signeras. Därifrån förs sedan vaccinationsuppgifterna automatiskt vidare till ett vaccinationsregister vid Folkhälsomyndigheten. Det är ett hälsodataregister som Folkhälsomyndigheten ansvarar för. Från och med 1 januari 2013 ska alla givna vaccinationer i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn rapporteras till detta vaccinationsregister. Vaccinationer mot följande sjukdomar ska rapporteras: difteri, stelkramp, kikhosta, polio, Haemophilus Influenzae typ b, pneumokocker, mässling, påssjuka, röda hund och humant papillomvirus. Registrering ska göras fram till 18-årsdagen för de vacciner som ingår i programmet. Om en grundvaccination påbörjas innan 18- årsdagen ska samtliga doser i denna grundserie registreras även om dos 2 eller dos 2(8)

2 och 3 ges efter 18-årsdagen. Rapporteringsskyldigheten ska fullgöras i anslutning till utförd vaccination. I och med den koppling som finns mellan CGM J4 och Svevac förs uppgifter över automatiskt till vaccinationsregistret för alla elever med fullständigt personnummer. Se PM 3.2.2. Av dokumentationen skall det framgå vem som ordinerat vaccinationen och vem som iordningställt och gett vaccinationen. Varje sköterska som tar emot eller lämnar av en elev har ansvar för att bedöma om eleven fått de vaccinationer den bör ha fått enligt vaccinationsprogrammet. Mot slutet av skolår 9 bör eleverna få en sammanställning av givna vaccinationer. I de fall elever börjar gymnasieskolan och inte är fullständigt vaccinerade skall skolsköterskorna inom gymnasieskolan komplettera vaccinationerna. Om elever lämnar gymnasieskolan utan att ha hunnit få alla vaccinationer bör eleven få information om detta. Skolläkaren bör försöka planera vaccinationsprogram så att man i möjligaste mån kan fullfölja programmet innan eleven slutar grundskolan. Flykting- och invandrarbarn Enligt gällande vårdprogram görs hälsoundersökning av flykting- och invandrarbarn av primärvården. I Örebro kommun sköter Asyl- och invandrarhälsan detta. Där tas en vaccinationsanamnes och PPD och BCG-vaccination utförs vid behov. Blanketten Arbetsblad - vaccinationsanamnes och ordination 5.8.1, används för vaccinationsanamnesen och dokumentation av PPD och BCG-vaccination. Information finns också i den journalkopia som medföljer. Skolläkaren gör en vaccinationsplanering och ordinerar vaccin med vaccinationsanamnesen och eventuell skriftlig vaccinationsdokumentation som underlag. Om behov finns kompletteras vaccinationsanamnesen. Skolsköterskan ger de ordinerade vaccinerna. Avvikelse från det allmänna vaccinationsprogrammet skall ordineras av läkare. Detta gäller i allmänhet flykting- och invandrarbarnen. Se PM 5.7, 5.7.1, 5.7.2, 5.7.3, 5.8, 5.8.1, 4.18 och 4.18.1. Utförande och rutiner Vid vaccination bör två sjuksköterskor arbeta tillsammans. Detta av såväl praktiska som medicinska skäl. Telefon skall finnas tillgänglig. Båda skolsköterskorna arbetar under eget ansvar vid vaccinationstillfället. Den skolsköterska som arbetar på sin egen skola har huvudansvar för rutiner och utrustning under arbetet. Arbetsfördelningen mellan skolsköterskorna kan se ut på olika sätt: Skolsköterska A kan utföra hela vaccinationsprocessen, det vill säga ordination, iordningställande av vaccin och utförandet av vaccinationen samt dokumentation av såväl ordination som utförandet av vaccinationen inklusive signering. Skolsköterska A ordinerar, iordningställer och ger vaccinet. Skolsköterska A dokumenterar och signerar ordinationen. Skolsköterska B dokumenterar att vaccinationen givits och sparar dokumentationen på skolsköterska A. 3(8)

Skolsköterska A signerar dokumentationen. Skolsköterska A ordinerar vaccinationen och dokumenterar och signerar denna. Skolsköterska B iordningställer och ger vaccinationen. Skolsköterska A eller B kan dokumentera att vaccinationen givits, dokumentationen sparas på skolsköterska B som signerar dokumentationen. Det är viktigt att båda skolsköterskorna känner sig trygga i hur arbetet fördelas vid vaccinationstillfället. Av dokumentationen ska det alltså framgå vem som ordinerat vaccinationen och vem som iordningställt och gett vaccinationen. Observera hållbarheten för bruten förpackning respektive uppdraget/färdigberett vaccin. Se respektive bipacksedel. Akutasken skall finnas lättillgänglig för behandling av eventuell överkänslighetsreaktion. Det finns ett EU-direktiv (direktiv 2010/32/EU Förebyggande av stick- och skärskador i vården) som är implementerat i Arbetsmiljöverkets författningssamling (AFS 2012:7) som trädde i kraft 1 maj 2013. Det innebär att vid injektion i en patient ska en sticksäker nål med säkerhetsfunktion användas om sådana finns på marknaden. Sticksäkra nålar med säkerhetsfunktion finns att beställa separat. Sådana nålar behövs dock inte vid beredning av vaccin. Subkutan vaccination ges i överarmen. Injektionen ges i övre halvan av överarmens utsida vid deltoideusmuskelns fäste. Injektionen ges med proximal stickriktning (mot skuldran) och ges med 45 graders stickvinkel. För in kanylen max 2/3 av dess längd. Blå nål 0,6 x 25 är lämplig. De flesta vacciner ges dock intramuskulärt. Intramuskulär vaccination ges i överarmen. Injektionen ges i musculus deltoideus med 90 graders stickvinkel. Använd blå nål 0,6 x 25 mm. Aspirera vid injektionen för att kontrollera att nålen inte ligger intravenöst. För aldrig in kanylen till fästet, om kanylen bryts av är den då omöjlig att avlägsna utan operativt ingrepp. Efter vaccination av varje barn skall använd kanyl och spruta genast kasseras i därför avsedda kärl. Detta för att undvika att begagnad kanyl och spruta av misstag används på nytt. Eleven bör kvarstanna 5-10 minuter efter vaccinationen för att eventuella komplikationer skall kunna iakttagas. Enligt Socialstyrelsen krävs inte desinficering av huden i samband med vaccination inom hälsovården. Detta enligt Att förebygga vårdrelaterade infektioner, ett kunskapsunderlag. 4(8)

När det gäller över- eller underåriga barn är det lämpligast att de följer klass och inte ålder vid vaccinationen. Om avvikelsen är större än vad som anges som tillåtet gällande doser och intervall enligt tabell i PM 5.2, tillfrågas skolläkaren. Förvaring av vaccin Vacciner förvaras i låsbart kylskåp utrustat med termometer. Temperaturen ska vara + 2º - + 8º. Kylskåpstemperaturen kontrolleras regelbundet, minst en gång per vecka och oftare om kylskåpet innehåller mycket varor. Använd termometer som noterar min- och maxtemperatur och nollställ vid avläsningarna. Skriv upp temperaturen. Temperaturgivaren ska vara ungefär mitt i kylskåpet, inte i dörren. Vacciner ska inte förvaras i dörren. Kombinationer av vacciner Som regel kan man ge flera avdödade vacciner samtidigt kan man ge avdödade vacciner samtidigt med levande vacciner bör man inte ge flera levande vacciner samtidigt, det bör gå 4 veckor emellan, men se nedan om MPR och BCG läggs PPD först i ett vaccinationsprogram och avläses innan vaccinationer påbörjas. Angående HPV är rekommendationen att inte genomföra flera vaccinationer samtidigt som HPV-vaccinationen. Detta för att bättre kunna särskilja biverkningar om sådana uppträder. För övrigt kan man inom skolhälsovården i allmänhet ge en vaccination i vardera armen. Behöver man ge ytterligare vaccinationer är det lämpligt att vänta 2 veckor innan nästa ges för att kunna se eventuella reaktioner på de tidigare givna vaccinationerna. Ofta används kombinationsvacciner mot flera sjukdomar. Då kan det räcka med en vaccination per vaccinationstillfälle, men detta avgörs av skolläkaren. Övrigt MPR och BCG kan ges samtidigt men om möjligt är det bättre att ge dem var för sig med minst 4 veckors intervall. efter BCG bör det gå 3 månader innan ny vaccination ges i samma arm. efter gammaglobulin/immunoglobulin skall det gå minst 3 månader innan MPR ges efter en blodtransfusion skall det gå minst 3 månader innan MPR ges efter vaccination med MPR bör det gå minst 3 veckor innan gammaglobulin/immunglobulin ges. PPD går att sätta samtidigt med MPR. Om det inte görs samtidigt bör man vänta 6 veckor efter MPR innan PPD sätts. Biverkningar Mindre vanliga eller oväntade biverkningar skall anmälas till Läkemedelsverket enligt fastställt formulär. Vårdnadshavare informeras. Blankett för anmälan finns på 5(8)

Läkemedelsverkets hemsida under länken blankett för biverkningsrapportering. Kopia på biverkningsrapport gällande HPV-vaccination skickas till skolöverläkaren efter samtycke från vårdnadshavare. Beträffande alla vaccinationer gäller att om kraftiga biverkningar uppträder avbryts vaccinationen. Skolläkaren bedömer hur man skall förfara med kvarvarande vaccinationer. Eventuella biverkningar dokumenteras i journalen, se rubrik Dokumentation. Rekvisition Barnvacciner till det allmänna vaccinationsprogrammet har upphandlats i en nationell upphandling i vilken Region Örebro län samt länets kommuner har deltagit. Även friskolorna kan handla på avtalet genom att de betraktas som en leveranspunkt och då kan köpa direkt från leverantören till de upphandlade priserna. Avtalstiden är 2015 04 01 till 2016 06 02 med GlaxoSmithKline. Med Sanofi Pasteur MSD sträcker sig avtalstiden dock till 2016 12 31. Sedan tidigare finns också ett avtal med GlaxoSmithKline med avtalstid 2013 04 01 2016 03 31 (för Boostrix polio). ditekibooster är upphandlat med avtal fr o m 2016 04 22 2018 04 21. Priorix är upphandlat och distributör är GlaxoSmithKline Vacciner. Tetravac är upphandlat och VaccinService SPMSD är distributör (ordermottagning för Sanofi Pasteur MSD). Infanrix-Polio+Hib, Infanrix hexa, Engerix-B och Boostrix polio är också upphandlade och distributör är GlaxoSmithKline Vacciner. ditekibooster köps utan avtal fram till 2016 04 22 och därefter med avtal från SBL Vaccin Distribution. BCG-vaccin, difterivaccin SSI, tetanusvaccin SSI, Imovax polio, ditebooster och Boostrix är inte upphandlade. BCG-vaccin, difterivaccin SSI, tetanusvaccin SSI och ditebooster kan ändå köpas genom SBL Vaccin Distribution. Imovax polio kan köpas genom VaccinService SPMSD. Boostrix kan köpas från GlaxoSmithKline Vacciner. Vaccinerna beställs genom: VaccinService SPMSD, Oriola (ordermottagning för Sanofi Pasteur MSD). Öppettider helgfria vardagar kl 8-16.30. Tfn 031-88 70 80. Fax 031-88 70 81. E-post: vaccinservice@spmsd.com. GlaxoSmithKline Vacciner (ordermottagning för GlaxoSmithKline AB) Öppettider helgfria vardagar kl 8-16. Tfn 020-714 714. Fax 020-714 715. E-post: vacciner@gsk.com SBL Vaccin Distribution (ordermottagning för SSI). Öppettider helgfria vardagar kl 8-16.30. Tfn 08-735 12 50. Fax 08-735 41 49. E-post: order@sblvaccines.se Uppge kundnummer vid beställningen samt att avtal finns med respektive företag i de fall avtal är tecknat. Leverans sker till respektive skolsköterskas mottagning. Vaccinet 6(8)

kvitteras vid leverans. Tänk på att snabbt kunna ta om hand vaccinet när det levereras. Eventuellt överblivet vaccin läggs i samma behållare som för smittförande avfall med skärande och stickande egenskaper, se PM 7.4. Gardasil är upphandlat i en separat nationell upphandling. Nytt avtal för Gardasil finns fr o m 2015 10 01 2017 09 30.För rekvisition se PM 5.6 om HPV-vaccin. Behörighet, SOSFS 2000:1 med ändringsföreskrifter 2009:14(M) och HSLF-FS 2015:11 Denna föreskrift från Socialstyrelsen handlar om läkemedelshantering inom hälsooch sjukvården. Numera ingår vaccinationsverksamhet som en del i läkemedelshanteringen. Enligt föreskriften har en sjuksköterska som antingen har genomgått specialistutbildning till distriktssköterska eller specialistutbildning inom hälso- och sjukvård för barn och ungdom behörighet att ordinera läkemedel för vaccination i enlighet med de vaccinationsprogram som finns upptagna i följande föreskrifter, allmänna råd och rekommendationer: Socialstyrelsens rekommendationer för profylax till vuxna mot difteri och stelkramp, HSLF-FS 2015:1 (om vaccination mot pneumokocker), HSLF-FS 2015:2 (om vaccination mot influensa) och HSLF-FS 2015:6 (om vaccination av barn). Dessutom Socialstyrelsens rekommendationer för profylax mot hepatit B och rekommendationer för preventiva insatser mot tuberkulos samt Socialstyrelsens rekommendationer för vaccination mot humant papillomvirus (HPV). Enligt föreskriften har också en sjuksköterska som genomgått en utbildning som är likvärdig med någon av de ovan nämnda specialistutbildningarna behörighet att ordinera läkemedel för vaccination till barn och vuxna enligt ovan nämnda föreskrifter, allmänna råd och rekommendationer. Enligt föreskriften är det verksamhetschefen som skall ansvara för att det görs en bedömning av om den sistnämnda utbildningen motsvarar de övriga specialistutbildningarna. Observera att avvikelser från allmänna vaccinationsprogrammet skall ordineras av läkare. Förutsatt att den definierade kompetensen finns och att vaccinet ges inom de tidsgränser som beskrivs i föreskrifterna (se PM 5.2) får en sjuksköterska självständigt vaccinera enligt det allmänna programmet. Ordination - vaccination Då skolläkaren ordinerar ett vaccinationsprogram sträcker det sig oftast över en viss tidsperiod. En skolsköterska får då i sin tur under eget ansvar bedöma om förutsättningarna kvarstår avseende till exempel överkänslighet och att det inte finns några andra tillkommande komplikationer eller risker. En skolsköterska som självständigt har ordinerat vaccinationer vid ett separat tillfälle före det tillfälle då vaccin iordningställs och ges måste vid själva vaccinationstillfället bedöma om förutsättningarna för ordinationen kvarstår. Det betyder att det inte bör gå alltför lång tid mellan ordinationstillfället och vaccinationstillfället, då ökar risken för en nytillkommen kontraindikation. 7(8)

Checklista att använda då viss tid förflutit mellan ordination och vaccination Använd de frågor som är tillämpliga Är du frisk? Har ditt hälsotillstånd förändrats? Har du fått någon annan vaccination de senaste två veckorna? Hur gick förra vaccinationen? Kan du vara gravid? (för de äldre flickorna) Information från Folkhälsomyndigheten Under nedanstående länk finns olika informationsskrifter om det svenska vaccinationsprogrammet. Där finns också faktablad på svenska och andra språk om det allmänna och det riktade vaccinationsprogrammet. Folkhälsomyndigheten informationsmaterial om vaccinationer på flera språk För informationsmaterial specifikt om HPV finns länkar i PM 5.6. 8(8)