STADEN JAKOBSTAD BUDGET 2015 OCH EKONOMIPLAN 2016-2017

STADEN JAKOBSTAD BUDGET 2015 OCH EKONOMIPLAN 2016-2017 Godkänd i stadsfullmäktige 15.12.2014 0

INNEHÅLL INLEDNING... 2 ANSLAG PÅ NÄMNDNIVÅ... 9 RESULTATRÄKNING... 10 STADSFULLMÄKTIGE, STADSSTYRELSEN, KONCERNFÖRVALTNING... 18 STADSSTYRELSEN... 19 CENTRALVALNÄMNDEN... 31 REVISIONSNÄMNDEN... 32 SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRD (STADENS ANDEL)... 33 MELLERSTA ÖSTERBOTTENS OCH JAKOBSTADSOMRÅDETS RÄDDNINGSVERK... 36 BILDNINGSTJÄNSTER... 38 BILDNINGSNÄMNDEN... 39 TEKNISKA TJÄNSTER... 85 MILJÖ- OCH BYGGNADSNÄMNDEN... 86 TEKNISKA NÄMNDEN... 93 SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSTJÄNSTER... 115 AVFALLSNÄMNDEN... 162 AFFÄRSVERK... 167 DIREKTIONEN FÖR AFFÄRSVERKET JAKOBSTADS VATTEN... 168 INVESTERINGAR... 172 1

INLEDNING Stadsfullmäktige godkänner före utgången av året en budget för staden Jakobstad för följande kalenderår. Enligt kommunallagens 65 godkänns ekonomiplanen i samband med budgeten. Ekonomiplanen omfattar tre eller flere år (planeperiod). Budgetåret är planeperiodens första år. I budgeten och ekonomiplanen fastställer stadsfullmäktige målen för staden Jakobstads verksamhet och ekonomi. Enligt den ändring av kommunallagens 65 mom 2, som trädde i kraft den 1.1.2001, skall beslut fattas - i budgeten och ekonomiplanen eller vid godkännandet av dem om åtgärder genom vilka underskott i föregående års balansräkning (över/underskott från tidigare år) och underskott som beräknas uppkomma det år budgeten görs upp kan täckas under planeperioden (skyldighet att täcka underskott). Fullmäktiges roll - som folkvald församling och högsta beslutande organ - vid uppställandet av målen för verksamheten kan inte nog betonas. Fullmäktige anvisar resurser för uppnåendet av målen för hela planeperioden. Budgetens, ekonomiplanens och bokslutets struktur utformas så att de till alla delar är jämförbara. EKONOMISK BAKGRUND Den allmänna ekonomiska utvecklingen Finansministeriet uppskattar i september 2014 att totalproduktionens årliga tillväxt blir 0 % för 2014 och +1,2 % för 2015. Vi står inför en situation av långsam tillväxt, vilket återspeglar sig i den kommunala ekonomin i form av en anspråkslösare skatteinkomstökning än tidigare. Enligt Finansministeriets uppskattning i september 2014 beräknas konsumentprisindex år 2014 stiga på årsnivå med i genomsnitt 1,1 procent. Konsumentpriserna beräknas stiga med 1,5 procent år 2015 och inflationen väntas också bli 1,5 procent. År 2012 steg den genomsnittliga arbetslöshetsgraden med en halv procentenhet jämfört med nivån året innan. Enligt statistikcentralen var arbetslöshetsgraden 8,2 procent 2013 och år 2014 beräknas arbetslöshetsgraden uppgå till i genomsnitt 8,6 procent. I slutet av september 2014 fanns 315.000 arbetslösa arbetssökande vid arbets- och näringsbyråerna. Antalet långtidsarbetslösa väntas kvarstå på en hög nivå. Efterfrågan på arbetskraft kommer inte att öka om totalproduktionens tillväxt hålls inom Finansministeriets tillväxtsiffror. Finansministeriet uppskattar den genomsnittliga arbetslöshetsgraden 2015 till 8,5 procent. Kommunernas ekonomiska läge Finansministeriet har i sin översikt i september uppskattat att löntagarnas allmänna förtjänstnivåindex stiger med 1,4 procent 2014. Senaste höst uppnådde kommunsektorn ett förhandlingsresultat om de kommunala kollektivavtalen för 2014-2017. Det så kallade ramavtalet trädde i kraft i början av mars 2014. Avtalet är i kraft 33 månader och avtalsperioden löper ut 31.1.2017. Under den första perioden 2014 2015 höjs kommunsektorns löner 1.7.2014, och kostnadseffekten är i genomsnitt 0,8 % för hela kommunsektorn. Den första periodens andra avtalsenliga förhöjning är 0,4 % och genomförs för hela kommunsektorn 1.7.2015 förutom för läkaravtalet. Kommunsektorns arbetsmarknadsparter förhandlar om den andra periodens avtalsförhöjning och dess fördelning senast 30.6.2015. 2

Kommunsektorns kostnadsnivå steg 2013 med 1,8 procent mätt med prisindex för basservicen. I år förutspås kostnadsnivån mätt med prisindex för basservicen stiga med 0,9 procent. År 2015 beräknas kostnadsnivåökningen bli 1,1 procent. Det ekonomiska läget i Jakobstad Staden Jakobstads ekonomiska läge är fortfarande utmanande, men ökningen av skuldsättningen avtar i och med budget- och ekonomiplanen 2015-2017. För att på sikt få driftskostnaderna på en rimlig nivå har följande målsättningar slagits fast för budget- och ekonomiplaneperioden 2015-2017. Målsättningar o o o o Det ackumulerade överskottet i balansen skall vara positivt under hela planeperioden 2015-2017 Det strategiska underskottet, d.v.s. den del av investeringarna som finansieras genom lån, skall reduceras kraftigt. I budget- och ekonomiplaneförslaget har en minskning av kostnaderna med 3,0 milj. euro intagits för 2016 och en minskning med 5,0 milj. euro år 2017. Vad gäller social- och hälsovården är det centralt att nejdens kostnader för social- och hälsovården hålls på en nivå som högst motsvarar landets medelnivå. Social- och hälsovårdsnämnden har vid behandlingen av social- och hälsovårdsverkets strategi beslutat att det behövs strukturella förändringar inom verksamhetsformerna för att få kontroll på kostnadsökningen. Satsningar görs på förebyggande och rehabiliterande insatser samt på samarbete över sektorgränserna. Strategin för att få till stånd strategisk anpassning av stadens ekonomi fortgår, genom bl.a. följande åtgärder: o o effektivering av de interna stödtjänsterna genom att dimensioneringar revideras och uppdateras effektivering av arbetsprocesserna vid den kommunaltekniska avdelningen o en systematisk och opartisk analys av kostnadseffektiviteten för alla serviceproduktionsformer fortgår, varefter den totalekonomiskt effektivaste produktionsformen för service väljs o o o o en intern arbetsmarknad skapas och arbetsgivaren uppmuntrar, bl.a. genom ett belöningssystem, de anställda till omskolning t.ex. via läroavtal utnyttjandet av den naturliga avgången intensifieras så att åtminstone 30 årsverken årligen reduceras genom naturliga avgångar under år 2015 fortgår ett systematiskt kvalitets- och ledarskapsarbete inom samtliga förvaltningsgrenar beslutet om väsentlig begränsning av övertiden är fortsättningsvis i kraft och följs systematiskt upp. 3

Sysselsättning (källa: Närings- trafik och miljöcentralen) I slutet av år 2013 låg arbetslösheten i Jakobstad på 10,2 %. Under årets lopp 2014 har antalet arbetslösa varit ungefär på samma nivå som 2013, och i september låg arbetslösheten i Jakobstad på 9,7 %. I regionen låg arbetslösheten i september på 6,2 % och i hela landet på 12,0 %. Totala antalet arbetslösa i Jakobstad låg i september 2014 på 861 st, och av dem var 143 st. under 25 år och 224 st. långtidsarbetslösa. Staden ser allvarligt på den strukturella arbetslösheten och följer med förändringen i konjunkturbilden - och strävar för egen del att sysselsätta på ett sådant sätt att de långtidsarbetslösa behåller rätten till förtjänstbunden dagpenning. Som ett uttryck för denna vilja har i budgeten reserverats 1,0 milj. euro brutto för sysselsättande åtgärder. Dessutom är staden beredd att under år 2015 återkomma till anslagen ifall det visar sig finnas behov p.g.a. försämrat sysselsättningsläge. Stadens självförsörjningsgrad gällande arbetsplatser är 132,7 % vilket är bland de högsta i landet. Befolkningsutvecklingen Befolkningen i Jakobstadsregionen uppgick till 49.874 personer vid årsskiftet 2013/2014, vilket är en ökning med +85 personer under år 2013. Befolkningsförändringen i Jakobstad var negativ med en minskning med 51 personer. Staden Jakobstads befolkning per den 31.12.2013 uppgick till 19.633 personer. Enligt preliminära uppgifter fram till augusti 2014 uppgår befolkningen i Jakobstad till 19.659 personer. Staden Jakobstad hade under år 2013 ett födelseunderskott på -33 personer, samt även ett underskott på -177 personer inom inrikesflyttningen. Däremot var det internationella inflyttningsnettot positivt under år 2013 med + 159 personer. Flyttningsrörelsen inom en ekonomisk region beror på många faktorer, varav livskvalitetsaspekten är en av de främsta, medan flyttningen mellan regioner till stor del är beroende av tillgången på utbildningsmöjligheter och på arbetsplatser. Därför är stadens satsning på närings- och utbildningspolitik främst i samarbete med regionens övriga kommuner av största vikt för att hävda sig i konkurrensen mellan regionerna. Samtidigt bör staden kunna erbjuda en kvalitativt högtstående kommunal service, där en av spjutspetsarna utgörs av en framsynt bostads- och tomtpolitik, för att hävda sig i konkurrensen inom regionen. Staden har en positiv utveckling vad gäller internationell flyttning, vilket även i fortsättningen bör bejakas. BUDGET 2015 OCH EKONOMIPLAN 2015-2017 Skatteintäkter Stadens skatteintäkter utgörs av kommunens inkomstskatt, en andel av intäkterna från samfundsskatten och fastighetsskatten. Landets regering har fattat beslut om ändringar i skattegrunderna, vilka inverkar på kommunernas skatteinkomster år 2015. Ändringarna gäller både kommunalskatten, samfundsskatten och fastighetsskatten fr.o.m. 2014. Det fattades också beslut om ändringar i skattegrunderna i förvärvsinkomstbeskattningen år 2015. En del av ändringarna ökar skatteinkomsterna, medan andra minskar dem. De ändringar av skattegrunderna som fastslagits innebär en minskning av kommunalskatteintäkterna med cirka -156 miljoner euro netto. Då man beaktar verkningarna av de ändringar som tidigare slagits fast och som träder i kraft 2015, kommer kommunalskatteintäkterna att minska med uppskattningsvis -131 milj. euro. 4

Den nedre och övre gränsen för den allmänna fastighetsskatten och fastighetsskatten för byggnader som används för stadigvarande boende höjs. För den allmänna fastighetsskattens del höjs gränserna med 0,2 procentenheter. Den nedre gränsen kommer alltså att vara 0,8 procent och den övre gränsen 1,55 procent. I fråga om fastighetsskattesatsen för byggnader som används för stadigvarande boende är höjningen 0,05 procentenheter. Den nya undre gränsen blir då 0,37 och den övre 0,8 procent. I samband med detta kommer 13 i fastighetsskattelagen att ändras så att det blir möjligt för kommunen att fastställa skattesatsen för övriga bostadsbyggnader separat så att den motsvarar kommunens allmänna fastighetsskattesats, också om den är mer än 0,60 procentenheter högre än den skattesats som kommunen fastställt för byggnader som används för stadigvarande boende. Budget- och ekonomiplaneförslaget bygger på att skattesatsen vid kommunalbeskattningen hålls oförändrad, 21,25 % 2015-2017. Statsandelar Statsbidragen till kommunerna består av kalkylerade statsandelar som inte är öronmärkta och statsunderstöd som beviljas för specifika ändamål och som täcker en viss del av de verkliga kostnaderna för en verksamhet. Regeringens proposition om ändring av lagen om statsandel för kommunal basservice överlämnades till riksdagen 17.4.2014 (RP 38/2014). Lagändringen (676/2014) och statsandelsreformen träder i kraft 1.1.2015. Reformen bygger i stor utsträckning på de nuvarande grunderna, men systemet har förenklats och gjorts mer kalkylbaserat, och bestämningsgrunderna har setts över. I reformen av statsandelen för kommunal basservice ingår en övergångsperiod på fem år under vilken förändringarna i statsandelen jämnas ut. År 2015 kan förändringen vara högst +/- 50 euro per invånare. Statsbidragen för kommunerna minskar år 2015 med totalt cirka 540 miljoner euro jämfört med i år. Utöver nedskärningarna i anslagen för kommunal basservice görs nedskärningar också i de statsandelar som administreras av undervisnings- och kulturministeriet i enlighet med de nedskärningar som avtalats i regeringsprogrammet och rambesluten. 5

Verksamhetens intäkter och kostnader Verksamhetsintäkterna (exklusive affärsverken) ökar år 2015 med 0,7 % jämfört med budgeten 2014. Verksamhetskostnaderna (exklusive affärsverken) ökar år 2015 med 0,3 %. Antaganden för budget 2015 och ekonomiplan 2016-2017 Budgeten för år 2015 bygger på följande antaganden: ökning Personalkostnader 0,5 % Köp av tjänster 1,0 % * Social och hälsovård (stadens andel) 0,0 % Material 1,0 % Intern hyra 3,0 % Försäljningsintäkter 1,0 % Efter att kostnader justerats enligt ovanstående fastställs ett effektiveringskrav som uppgår till 2,0 milj. euro. Intäkterna och kostnaderna har i ekonomiplanen beräknats öka med 1 % per år 2016 och 2017. Centralen för interna stödtjänster skall effektivera sin verksamhet till en summa som uppgår till 1,5 % av enhetspriserna (2014). o Skatteintäkterna har prognostiserats enligt kommunförbundets prognoser. o Statsandelarna baseras på Kommunförbundets prognos för 2015. För åren 2016 och 2017 baseras statsandelarna på de av Perlacon Oy gjorda beräkningarna i samband med kommunstrukturutredningen. o Räntekostnaderna har uppskattats utgående från en medelränta på 2,0 % för år 2015 och 2,5 % för 2016 och 2017. o För år 2016 har intagits ett sparmål på 3,0 milj. euro och 5,0 milj. euro för år 2017. Stadens kostnader för social- och hälsovård samt specialsjukvårdstjänster finns upptagna under Social- och hälsovård (Stadens andel). Här ingår anslag för den social- och hälsovård som staden köper internt av social- och hälsovårdsnämnden samt den service som köps via Vasa sjukvårdsdistrikt. Kostnaderna för köp av tjänster från social- och hälsovårdsverket minskar med 0,1 milj.euro (-0,3 %) jämfört med budgeten 2014 enligt social- och hälsovårdsnämndens förslag. Tjänster köpta via Vasa sjukvårdsdistrikt ökar med 0,3 milj. euro (2,2 %) jämfört med budgeten 2014. Fakturering för förlossningar ingår i kostnadsökningen. Den prehospitala vården administreras fr.o.m. 1.1.2013 av Vasa sjukvårdsdistrikt som köper tjänsterna av Mellersta Österbottens och Jakobstadsområdets räddningsverk. Bildningsnämndens nettokostnader ökar med ca 0,2 milj. euro jämfört med budgeten 2014. Tekniska nämndens budget balanseras med en post om 0,3 M, som kommer att specificeras under budgetåret. Det pågående strategiarbetet, som innehåller en genomgång av produktionssätten och dimensioneringarna kommer att inverka på centralen för tekniska tjänsters och centralen för interna stödtjänsters verksamhet. 6

Social- och hälsovårdsnämnden: I enlighet med lagen om en kommun- och servicestrukturreform (169/2007) godkände fullmäktige i Jakobstad, Larsmo, Nykarleby och Pedersöre den 18 maj 2009 ett samarbetsavtal vilket innebär att kommunerna bildar ett samarbetsområde för att sköta social- och hälsovården från den 1 januari 2010. Social- och hälsovårdsnämndens budget ingår i stadens budget som en separat del, vars nettoresultat är noll genom att alla kostnader fördelas på de olika samarbetskommunerna. Affärsverken Affärsverkets budget och ekonomiplan utgör en separat del av kommunens budget. Förslaget till budget och ekonomiplan bereds av direktionen. Beredningen utgår från de mål för verksamheten och ekonomin som fullmäktige eller samkommunsstämman godkänt för affärsverket. Målen ska i regel finnas i den gällande ekonomiplanen. Fullmäktiges måluppställning kan gälla affärsverkets ställning, verksamhetens omfattning och verksamhetsförutsättningarna (bl.a. investeringarna) eller servicens kvalitet, prissättningsprinciper eller avkastningskrav på kapitalet. Att affärsverkets budget utgör en separat del innebär att det inte tas in anslag och beräknade inkomster för affärsverkets driftsekonomi och investeringar i kommunens budget. Bindande poster för affärsverket i kommunens budget är de poster som definieras särskilt i lagen (87 e 3 mom.). Sådana poster är ersättning för kapital som kommunen placerat, kommunens understöd eller verksamhetsbidrag till det kommunala affärsverket, kommunens kapitalplacering i affärsverket och affärsverkets återbetalning av kapital till kommunen. Utöver dessa poster kan fullmäktige också bestämma att andra poster är bindande. Rambeslutet som styr kommunstyrelsens budgetberedning kan bara gälla de ovannämnda posterna. För Jakobstads Vattens del är avkastningskravet 5 % på grundkapitalet. Målsättningarna för affärsverken framgår av deras budgetförslag. Lag om ändring av kommunallagen 626/2013 (RP32/2013) har trätt i kraft den 1 september 2013. Enligt lagändringen skall en kommun när den sköter uppgifter i ett konkurrensläge på marknaden överföra skötseln av uppgifterna till ett aktiebolag, ett andelslag, en förening eller en stiftelse (bolagiseringsskyldighet). Om en kommun innan lagens ikraftträdande har skött en uppgift som egen verksamhet i ett konkurrensläge på marknaden, skall kommunen senast före utgången av 2014 överföra uppgiften för att skötas i aktiebolagsform eller i form av ett andelslag, en förening eller en stiftelse eller annars ordna verksamheten så att den inte snedvrider konkurrensen. I Jakobstad är energiverket och hamnen sådana affärsverk som bolagiseras enligt lagändringen. I det föreliggande budgetförslaget behandlas Jakobstads energiverk och Jakobstads hamn på samma sätt som stadens övriga dotterbolag, d.v.s. endast den förväntade avkastningen beaktas. Resultaträkningen exklusive affärsverken visar ett underskott på 3,2 milj. euro och inklusive affärsverken ett underskott på 2,3 milj. euro år 2015. 7

Investeringar Målsättningen vid budgetarbetet var att det strategiska underskottet, d.v.s. den del av investeringarna som finansieras med lån, reduceras kraftigt. I budgetförslaget uppgår nettoinvesteringarna till 11,3 milj. euro år 2015. Avskrivningarna uppgår år 2015 till 7,4 milj. euro. Stadens egna nettoinvesteringar uppgår till 9,2 milj. euro (avskrivningarna 6,3 milj. euro). Affärsverkens (Jakobstads Vattens) nettoinvesteringar uppgår till totalt 2,0 milj. euro år 2015. För social- och hälsovårdsnämnden har ett investeringsanslag på 0,5 milj. euro reserverats. Under år 2016 uppgår stadens totala nettoinvesteringar till 8,5 milj. euro och år 2017 till 8,1 milj. euro. Eftersom energiverket och hamnen bolagiseras, ingår deras investeringar inte längre i stadens budget. Skuldbördan kommer att stiga från att i bokslutet år 2013 legat på 111 milj. euro eller 5.660 euro/inv. till 111,2 milj. euro eller 5.669 euro/inv. år 2017. 8

ANSLAG PÅ NÄMNDNIVÅ 9

RESULTATRÄKNING 10

11

12

JAKOBSTAD EN LIVSKRAFTIG OCH VÄLMÅENDE STAD Staden Jakobstads strategi STADEN JAKOBSTADS VERKSAMHETSIDÉ Jakobstad är en livskraftig centralort i en välmående region, en tvåspråkig stad vid havet, som erbjuder invånarna delaktighet, trygghet och livskvalitet och som skapar ekonomiska förutsättningar för en god service och ett trivsamt boende i en stimulerande urban miljö. På detta sätt fortsätter vi att garantera invånarna välfärd och gör det på ett sätt som är väl rotat i Jakobstadsbons identitet, som betonar våra värden tro, hopp och kärlek. Staden Jakobstads vision för år 2020 JAKOBSTAD 2020 EIVSKRAFTIG OCH VÄLMÅENDE STAD JAKOBSTAD är den attraktiva industri och trädgårdsstaden vid havet med högklassig service för alla åldersgrupper och på både svenska och finska är den dynamiska och företagarvänliga staden i Österbotten är barnens och ungdomens framtidsstad är den livskraftiga motorn i en välmående region med ett utvecklat regionalt, nationellt och internationellt nätverkssamarbete 13

Strategiska mål Staden Jakobstads vision för år 2020 konkretiseras i följande strategiska mål: 1. Servicen i Jakobstad hör till landets bästa. 2. Jakobstadsbornas levnadsförhållanden är trivsamma och trygga. 3. Jakobstad har en stark ställning som mångsidig skol, kultur och idrottsstad. 4. Jakobstad är en bra uppväxtmiljö för barn och unga. 5. Jakobstads ekonomi är i balans. 6. Jakobstad är en modern och attraktiv arbetsgivare, som har en motiverad och kunnig personal. 7. I Jakobstad har företagen goda verksamhetsförutsättningar. Utgående från de här målen kan man noggrannare beskriva Jakobstad år 2020: 1. Servicen i Jakobstad hör till landets bästa Jakobstadsborna får all den service de behöver. Servicen ges snabbt och effektivt. Servicen är av god kvalitet och serviceproduktionen är kostnadseffektiv. Staden producerar sin service i enlighet med servicestrategin. I servicestrategin bestäms på vilket sätt servicen ska produceras, servicenätet och målen för kvaliteten. Då man gör en nationell jämförelse av utbudet på service och hur nöjda invånarna är med den kommunala servicen, visar det sig att Jakobstad hör till den bästa fjärdedelen i landet. I serviceproduktionen betonas jämlikheten mellan språkgrupperna. 2. Jakobstadsbornas levnadsförhållanden är trivsamma och trygga Utvecklandet och byggandet av staden Jakobstad är en process under vilken stadsbornas gemenskap skapas och växelverkan mellan människorna förverkligas. Varje stadsbo har sin egen givna roll i processen och han/hon har rätt och skyldighet att påverka sina levnadsförhållanden både som individ och som en del av gemenskapen. Trivsam innebär förutom estetiskt tilltalande framförallt en ständig upplevelse av delaktighet/ tillhörighet/ hemkänsla. Då kollektivet förstärks och integreringsprocessen fortgår, växer känslan av gemensamt ansvar hos Jakobstadsborna. Staden Jakobstad skapar aktivt mötesplatser för stadens svensk och finskspråkiga befolkning. Staden Jakobstad vill främja invandrarnas integrering i staden. Stadsmiljön är en viktig del av Jakobstadsbornas identitet. De offentliga rummen och trafikmiljön är gemensam egendom och deras kvalitet, snygghet och ändamålsenlighet ökar tryggheten. 14

3. Jakobstad har en stark ställning som mångsidig skol, kultur och idrottsstad Utbildningen i Jakobstad är på alla nivåer av hög kvalitet och personlighetsutvecklande. Utbildningen ger studerandena de färdigheter och förutsättningar som behövs i vardagen, för fortsatta studier och i en snabbt föränderlig värld. Detta förverkligas genom ett flexibelt utbildningsutbud, genom att dra nytta av tvåspråkigheten och det rika kulturutbudet i den urbana miljön och i ett intimt samarbete med nejdens näringsliv och genom utnyttjande av internationella kontakter. Utbildningsmöjligheterna för de finskspråkiga ungdomarna ägnas speciell uppmärksamhet. Det finns ett rikt utbud på kultur och idrott för alla åldersgrupper i Jakobstad. Kulturutbudet återspeglar stadens långa kulturella traditioner och tvåspråkigheten. Ett gott samarbete med föreningarna har utvecklats och det har inneburit ett ökat utbud på kultur och idrott, speciellt för barn och ungdom. 4. Jakobstad är en bra uppväxtmiljö för barn och unga En trygg uppväxtmiljö ger goda förutsättningar för barn och unga att växa upp till lyckliga och ansvarsmedvetna vuxna. Jakobstad erbjuder denna trygghet i en småstadsmiljö, i välfungerande daghem och skolor. En utvärdering av trygghet och andra välfärdsfaktorer visar att Jakobstad hör till de bästa i landet. 5. Jakobstads ekonomi är i balans En balanserad ekonomi innebär att staden i ett längre perspektiv kan finansiera sin verksamhet och sina investeringar med egna medel. En balanserad ekonomi är förutsättningen för att de övriga strategiska målen skall kunna uppnås. Utgifterna för verksamheten skall motsvara inkomsterna (skatter). Serviceproduktionen är kostnadseffektiv. Stadens skattebas har breddats, eftersom stadens dragningskraft förbättrats tack vare inflyttning och företagsetableringar. För att kunna hålla ekonomin i balans bör vi kunna reagera snabbt då de största inkomstkällorna förändras (skatter, statsbidrag). För detta ändamål utarbetas verksamhetsmodeller som gör att verksamheten kan skötas även om anslagen snabbt minskar. 15

6. Jakobstad är en modern och attraktiv arbetsgivare som har en motiverad och kunnig personal. I staden Jakobstad bedrivs en personalpolitik som ökar personalens trivsel. Stadens personal vill och kan arbeta effektivt för att uppnå de uppställda målen. Stadens personal är kunnig och den känner delaktighet. Personalens välbefinnande och de positiva signalerna utåt har gett Jakobstad ett rykte som en bra arbetsgivare, vilket har betydelse vid rekrytering av ny personal. Arbetsplatsen känns trygg och det finns utrymme för spontanitet och kreativitet i det dagliga arbetet. Atmosfären på arbetsplatserna är positiv och uppmuntrande och den ökar arbetsmotivationen. Typiskt för stadens arbetsplatser är att man visar respekt, är rättvis och uppskattar den enskilda människan. En fungerande arbetsplatsdemokrati är en självklarhet. 7. I Jakobstad har företagen goda verksamhetsförutsättningar Ab Jakobstadsregionens Utvecklingsbolag Concordia handhar i huvudsak kommunernas näringslivspolitik. Undantag utgör ärenden som berör endast en kommun t.ex. verksamhetsutrymmen, tomtpolitik och direkt företagsstöd. Utbildningsutbudet har breddats så att det bättre motsvarar näringslivets behov. Samarbetet mellan företag och skolor är fruktbart. Samarbetet mellan yrkeshögskoleutbildningen och universiteten är viktigt. Båt, plast och livsmedelsindustrin är tillsammans med skogsindustrin ekonomiområdets spjutspetsar. Jakobstad stöder även aktivt små och medelstora företag och bidrar till att utveckla dessa. 16

STADEN JAKOBSTADS KRITISKA FRAMGÅNGSFAKTORER Kritiska framgångsfaktorer definition De kritiska framgångsfaktorerna är härledda ur visionen och verksamhetsidén. Det är sådana områden där succé eller misslyckande har en avgörande betydelse för organisationens framgång i ett längre perspektiv. De kritiska framgångsfaktorerna bör vara strategiskt viktiga, men också sådana att organisationen genom egna åtgärder kan påverka dem. De kritiska framgångsfaktorerna ger svar på frågan, i vilka avseenden bör staden absolut lyckas för att utvecklingen skall leda till förverkligande av visionen. Fyra olika infallsvinklar har lett till definitionen av framgångsfaktorerna: kunden och kommuninvånaren, personalen, ordnande av service och produktionssätten samt resurser och ekonomi. Innehållet i de olika infallsvinklarna kan definieras på följande sätt: Kunden och kommuninvånaren (Effekt, medborgarnas och de politiska beslutsfattarnas synvinkel) Kundens och kommuninvånarens synvinkel innebär de resultat man åstadkommer som främjar stadens grundläggande syften/mål. Att staden producerar som tjänster och samhälleligt inflytande dessa prestationer förväntar sig a) stadsborna som röstare, skattebetalare och kunder och b) näringslivet och samfunden som nära allierade samarbetspartner. Personalen (arbetsgemenskapens och personalens synvinkel) Förnyelse innebär att staden och dess personal har förmåga att lösgöra sig från det gamla och invanda och handla på ett nytt sätt, så att staden kan uppnå den eftersträvade effekten med de resurser som står till buds. Ordnande av service och produktionssätten (Processer och strukturer, organisationens prestationsförmåga och funktionsduglighet) En processaspekt innebär att den interna prestationsförmågan, effektiviteten och aktiviteten beaktas. Vilka är de processer, organisationer, synergieffekter och arrangemang som ger den största effektiviteten? Resurser och ekonomi (resursanvändningens och ekonomins synvinkel) Med resurser avses de möjligheter som garanterar den prestationsförmåga och effektivitet som möjliggör att de strategiska målen uppnås. Hur skall resurserna anskaffas, riktas och användas för att förbättra effektiviteten? 17

STADSFULLMÄKTIGE, STADSSTYRELSEN, KONCERNFÖRVALTNING Stadsdirektör Mikael Jakobsson Koncernförvaltning - ekonomi - personal - administration - juridik 18

STADSSTYRELSEN Tf. stadssekreterare: Milla Kallioinen VERKSAMHETSOMRÅDE: Stadskansliet VERKSAMHETSIDÉ Stadskansliets verksamhetsidé går ut på att erbjuda stadens medborgare, förvaltningar, politiska organ, media och företag en kvalitativ service. Med kvalitativ service avses en service som är pålitlig, snabb, kostnadseffektiv, tvåspråkig och kundvänlig. Till stadskansliets kärnverksamhet hör kanslifunktionen, dvs. ärendehantering, berednings-, sekreterar-, och verkställighetsuppgifter som berör stadsfullmäktige och stadstyrelsens samt till vissa delar även dagvårds- och utbildningsverkets och centralen för tekniska tjänsters politiska organ. Utöver denna allmänna kanslifunktion erbjuder stadskansliet stadens övriga förvaltningar tjänster inom juridik, upphandlingar, dataskydd, översättning och tolkning, telefoni och tryckning. Stadskansliet ansvarar även för stadens kollektivtrafik (Vippare). Utöver kanslifunktionen och ovannämnda specialisttjänster bistår stadskansliet stadsdirektören i koordineringen av stadens ledning och förvaltning samt deltar i utvecklingen av förvaltningen, den externa kommunikationen och efter behov i övriga interna och externa projekt. Till stadskansliet hör även de separata enheterna Turistbyrån samt ekonomi- och skuldrådgivning, socialombudsmannen. För dessa enheter redogörs separat i budgeten. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Stadens servicestrategi och ägarstrategi som färdigställs under 2015 kommer troligtvis att påverka stadskansliets verksamheter. 19

MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN Tillgång och kvalitet på service Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2015 Pålitlig, snabb och kvalitativ Inkomna ärenden registreras ärendehantering med optimerat och vidarebefordras på den 1:a flöde i processen. dagen, bereds och förs till politisk behandling inom min - 2 veckor real - 1 mån max - 2 mån Sätt att förverkliga Ansvarig Genomgång och analys av processerna för ärendehantering och beredning. Mätning av genomloppstiden för ärenden, dvs. tiden från att ärenden registreras till att kunden får ta del av beslutet. Stadssekreteraren 20

NYCKELTAL Prestationer Bokslut Bokslut Bokslut Budget Budget EP EP -11-12 -13-14 -15-16 -17 Årsverken 19,5 19,5 20 19 19 19 19 Ekonomi- och skuldrådgivare, socialombudsman: Aila Kronqvist VERKSAMHETSOMRÅDE: Ekonomi- och skuldrådgivning samt socialombudsmannaverksamhet VERKSAMHETSIDÉ Ekonomi- och skuldrådgivning är en lagstadgad service, som är avgiftsfri för klienterna. För den allmänna ledningen och övervakningen av ekonomi- och skuldrådgivningen svarar Konkurrens- och konsumentverket. Staden Jakobstad sköter om att den här servicen ordnas inom ett område som omfattar förutom Jakobstad även Pedersöre, Nykarleby, Larsmo och Kronoby. Syftet är att ge privatpersoner information och råd om ekonomisk planering och skötseln av skulder. Rådgivaren hjälper klienten att kartlägga helhetssituationen och olika möjligheter att lösa skuldproblemen. Rådgivaren kan hjälpa till med att utarbeta frivilliga betalningsprogram och förslag till förlikning med borgenärerna samt att ansöka om borgen för ett skuldsaneringslån från Garanti-Stiftelsen. Den mest omfattande delen av arbetet går ut på att bistå klienter i processen med att ansöka om skuldsanering i tingsrätten. I den här processen ingår en kartläggning av skulderna samt uppgörande av en ansökan om skuldsanering och ett förslag till betalningsprogram. Socialombudsmannaverksamheten baserar sig på lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården. Lagen förpliktar kommunerna att utse en socialombudsman, som ger klienten råd i frågor som gäller tillämpningen av klientlagen. Staden Jakobstad sörjer för ordnandet av socialombudsmannaverksamheten inom ett område som omfattar förutom Jakobstad även Pedersöre, Nykarleby och Larsmo. Till socialombudsmannens uppgifter hör att vid behov bistå klienten vid framställande av anmärkningar och ansökan om ändring. Dessutom ska socialombudsmannen följa med hur klienternas rättigheter och ställning förverkligas i praktiken och årligen avge en rapport om det här till stadsstyrelsen. Socialombudsmannen är en opartisk person som arbetar för att trygga klienternas intressen. Uppdraget är till sin karaktär rådgivande; socialombudsmannen fattar inte beslut och beviljar inte förmåner. 21