Byggforskning 68. statens råd för byggnadsforskning

Byggforskning 68

Byggforskning 68 statens råd för byggnadsforskning

statens råd för byggnadsforskning AB Egneiska Boktryckeriet, Stockhom 1968

Innehå sid ~ro~ 7 ByggforskningeniS resurser och behov. Tekn dr Hjamar Oson, Statens råd för byggnadsforskning. 9 V ad kostar staden? Professor Sune Lindström, Chamers Tekniska Högskoa. 29 Lägesbestämda data för byggandet. Professor Torsten Hägerstrand, Lunds universit,et. 43 Detajpaneringens besutsprocess. Arkitekt Hans Fog, statens institut för byggnadsforskning. 51 Prisutveckingen på fastighetsmarknaden. Professor Erik Cardegrim, Kung Tekniska Högskoan. 59 Boendeservice. Arkitekt Sven Thiberg, Statens institut för byggnadsforskning. 69 Kan man mäta människans uppevese av mijö? Professor Sven Hessegren, Sigtuna. 75 Grundvat tenprobem i tätorter. Civiingenjör Sven Tyren, Sven Tyren AB. 87 Bättre och biigare småhusgrunder. Professor Bo Adamson, 'Lunds Tekniska Högskoa. 101 Eementbyggeri - forskningsbehov. Professor Gunnar Kärrhom, Chamers Tekniska Högskoa. 07 Byggnadens uftjudsisoering - teorier och deras tiämpning. Tf Professor Stig Ingemansson, Chamers Tekniska Högskoa. 123 Provningsmetoder för tauppfattbarhet - tiämpning för skoor och samingssaar. Laborator Tor Kihman, Lunds Tekniska Högskoa. 133 Auminiumkonstruktioners bärförmåga - teoretiska och experimentea undersökningar. Tekn dr Rof Baehre, Professor Arne Johnson Ingenjörsbyrå. 141 Svensk brandforskning visar nya vägar. Tekn dr Kai ödeen, Statens provningsanstat. 149 Byggnadskimatoogi - nytt forskningsområde. Tekn ic Harriet Ryd, Statens institut för byggnadsforskning. 155 5

Vägar ti bättre ventiation. Professor Caes Aander, Kung Tekniska Högskoan. 167 Nya reger för rördimensionering minskar byggnadskostnaderna. Civiingenjör Uf Rengho!t, Statens panverk. 175 Datatekniken inom VVS-branschen. Civiingenjör Berti Wahing, Wahings Konstruk.tionsbyrå AB. 183 Fysisk ansträngning i byggnadsarbete. Laborator Irma Astrand, Arbetsmedicinska institutet. 191 Arbetspatsens tiskonstider - störningar på byggop'erationer. ngen;ör Ingvar Håkman, Datagruppen i Göteborg. 199 Arbetsedningen och störningar på arbetspatsen. Docent Hans Wirdenius, P A-rådet. 223 Enhetiga reger för uppmä~ning av produktmängder från ritningar. Civiingenjör Berti Birgerson, Byggnadsindustrins Datacentra AB. 229 Kostnadsåterföring i byggprocessen. Fi ic Erwin Midner, Statens institut för byggnadsforskning. 234 Några utveckingsinjer för arbetret inom Statens institut för byggnadsfor.skning. Ett diskussionsinägg. Professor Lennart Hom, Statens institut för byggnadsforskning. 243 6

Förord Statens råd för byggnadsforskning - BFR-byggforskningsrådet - tikom 1960 som ett centraorgan med uppgift att främja forskning och rationaisering inom byggnadsområdet Under de år som gått har verksamheten succesivt vuxit. För att ge en amän orientering om det forskningsarbete som pågår anordnade rådet den 24 och 25 september 1968 en informationskonferens på hote Foresta. I form av kortare föredrag gavs exempe på aktue byggnads- och samhäspaneringsforskning samt orienterades om rådets verksamhet i övrigt. Konferensföredragen har nu samats ti denna bok och det är rådets förhoppning att äsarna ska finna dessa smakprov på vad byggforskningen uträttar intressanta. Den som vi skaffa sig en mer fuständig överbick av rådets verksamhetsfät hänvisas först och främst ti årsberättesen. I denna pubiceras en fuständig förteckning över under verksamhetsåret utdeade ansag, inämnade rapporter och pubicerade skrifter. En kontinuerig pubicering av dessa uppgifter sker i meddeandebadet Från Byggforskningen. 7

Tekn dr HJALMAR OLSON Statens råd för byggnadsforskning Byggforskningens resurser och behov RESURSER FÖR FORSKNING Resurser är pengar. Byggforskningens ekonomiska resurser har ökat kraftigt sedan statens kommitte för byggnadsforskning 1942 inrättades för att fördea åriga statiga ansag på mean 35 000 och 68 500 kronor mean hugade forskare, viket framgår av fig. De viktigaste vändpunkterna är 1953 då byggforskningsavgiften tikom och kommitten omvandades ti statens nämnd för byggnadsforskning samt 1960 då statens råd för byggnadsforskning och statens institut för byggnadsforskning avöste nämnden. Rådets inkomster var 1960/61 4 mij kronor och 1967 68 22 mij kronor. De beräknas för 1968/69 ti 28 mij kronor. Efter 117 1960 har beoppet för den av amänna mede betada byggnadsforskningen i genomsnitt ökat med 20 % per år räknat i konstant penningvärde. De ekonomiska förutsättningarna för en ansenig utökning av byggnadsforskningen finns atså. Resurser är också forskare. Vem kan och vi använda Byggforskningens mede för att detaga i forsknings- och utveckingsarbete? Insatser för byggnadsforskningen och dess framsteg kommer från många hå. De oika forskningsinstanserna kan ämpigen grupperas enigt nedan. statens institut för byggnadsforskning De.tekniska högskoorna Övriga universitet och högskoor Branschforskningsinstitut m f Särskida organ för FoU Enskida samt tifäiga organ 9

Mkr 30 f. Kommitte.!,. Nämnd.J.. R~d Fig. Den centraa Byggforskningens intäkter 1942-68. STATENS INSTITUT FöR BYGGNADSFORSKNING Institutet tikom 1960. Idag har man 160 anstäda. Institutet övertog vid starten de forskningsuppgifter som nämnden sjäv handagt. Under det första året förbrukade institutet 50 % av rådets ansag. Forskningsansagen har ökat med åren men procentandeen har minskat och igger nu vid ca 30 %. Se fig 2. Sedan 1965 har rådet dessutom uppdragit åt institutet att sköta huvuddeen av Byggforskningens pubiceringsverksamhet 10

Ansog Mkr 10 ~ Ansog ti institutet för forskning i Mkr e - --11-- -11---K- %av totat utbetaade ansog Fig 2. Ansag ti Statens institut för byggnadsforskning från BFR. INSTITUT ÖVRIGA Samhäs och byggnadspan. Materia och konstruktion Instaationer Produktion Information och amänt Mkr. 5 Fig 3. Forskningsprofien forskning. o 5 o vid Statens institut för byggnads- Institutets instruktion föreskriver att det ska i första hand ägna sig åt sådan forskning som inte bedrivs på annat hå. Institutet har därför koncentrerat sig på tidigare underutveckade forskningsområden. Fig 3 visar hur institutets forsknings- 11

profi kompetterar den övriga forskningen. Angivna siffror anger ande av BFR-ansag åren 1960/61-1965/66. DE TEKNISKA HöGSKOLORNA De tekniska högskoorna svarar för en mycket stor de av den byggnadstekniska forskningen. Genom den snabba utbyggnad som skett av dessa högskoor har också deras forskningskapacitet ökat och stora ansag kunnat paceras. Atjämt finns dock stora möjigheter att bygga ut denna forskning. Det kan iustreras av nedanstående uppstäning: (Se även fig 4.) Vid Kung Tekniska Högskoan finns 7 professorer vid sektionen för Väg- och vattenbyggnad, 4 av dem har ansag för forskning från BFR, 7 professorer vid sektionen för Arkitektur, 4 av dem är på oika,gätt engagerade i BFR:s verk8amhet och 5 professorer vid sektionen för Lantmäteri, 3 av dem har forskningsan,gag från HFR. De tekniska högskoornas professorer med ansag från BFR v i i KTH A ~ L v ' i 'i i -! CTH i A i v - LTH i i i i A i i ii i Ansag från BFR ~ Engagerade i BFR-projekt Fig 4 c-j ~~~ j_ i i i i i i i i i i Vid Chamer,g Tekniska Högskoa finns 10 professorer vid sektionen för Väg- och vattenbyggnad, 4 av dem har for,gkningsansag från BFR, 6 professorer vid sektionen för Arkitektur, 3 av dem har ansag från BFR. En för sektionerna V ooh A 12

gemensam professor i byggnadsakustik har ansag från BFR. Vid den nya Tekniska Högskoan i Lund finns 7 professorer vid sektionen för Väg- och vattenbyggnad, 5 av dem har ansag från BFR, 7 professorer vid sektionen för Arkitektur, 5 av dem har ansag från BFR. Givetvis ger detta inte en rättvisande bid av forskningsintensiteten vid de oika högskoorna - aboratorer och andra kan vara engagerade och forskningsverksamhetens omfattning vid oika institutioner kan ;tvsevärt variera. övriga UNIVERSITET OCH HöGSKOLOR Betecknande för byggnadsforskningens stora bredd och överskärande karaktär är att en rad devis mycket stora ansag går ti forskning inom vetenskaper som inte är företrädda vid de tekniska högskoorna. Som exempe kan nämnas meteoroogi, geografi, geoogi, psykoogi, sociaekoogi, hygien, ekonomi, trädgårdskonst. Föjande universitet och högskoor har aa ansag från rådet: Uppsaa universitet Stockhoms universitet Göteborgs universitet Lunds universitet Stockhoms handeshögskoa Anarps antbrukshögskoa BRANSCHFORSKNINGSINSTITUT m f En rad speciaicerade branschforskningsinstitut av statig, havstatig eer privat karaktär arbetar med ansag eer uppdrag från rådet. Några exempe: Cement- och betonginstitutet Geotekniska institutet Träforskningsinstitutet Färgindustrins forskningsaboratorium Näringsivets paninstitut ståforskningsinstitutet 13

Med ansag för forskning som främst avser provningsmetoder arbetar statens provningsanstat Chamers provningsanstat Exempe på institut som normat arbetar med andra uppgifter m.~n som även erhåit byggnadsforskningsansag är Hantverksinstitutet Konsumentinstitutet SÄRSKILDA ORGAN FoU - UTVECKLINGSARBETE FORSKNINGS- OCH Särskida organ för FoU i form av stifteser, kommitteer, utredningar, forskningsutskott i förbund och föreningar och het fristående grupper av sakkunniga har tagit på sig en snabbt växande ande av forskningen. Här ska nämnas ett fåta som samtiga erhåer åriga ansag med beopp som närmar sig eer överstiger en mijon kronor. Byggs tandardiseringen Egenskapsredovisningen Byggnadsindustrins arbetsforskningsstiftese ö-gruppen Byggstandardiseringens stora betydese för ett rationet byggande är amänt omvittnat. Genom agstiftning har nyigen föreskrivits att svensk standard ska tiämpas vid statigt byggande och vid sådant byggande där statig ånegivning sker. Som fig 5 visar utgör ansag från rådet den dominerande inkomsten för den snabbt växande byggstandardiseringen. Det är tydigt att dess expansion enbart mö_iiggjorts genom att rådet fått ökade mede ti sitt förfogande och därigenom undan för undan kunnat höja ansagen ti standardiseringen. De utgjorde 1967/68 750000 kronor och är för 1968/69 050000 kronor. 14

~ STATSBI DRAG III BVGGFORSKNINGSANSLAG D FöRsÄLJNING []] MEDLEMSAVGIFTER ~ÖVRIGT 55 ~.E A! M!!!! &3 E!1 68 56 57 58 59 60 61 62 63 64 65 66 67 68 69 BUDGET Fig 5. Byggstandardiseringem finansiering 1955---69 15

Byggstandardiseringens utgifter avser väsentigen fast anstäd persona för utrednings- och administrationsarbete, okakostnader m m samt arvoden åt fristående utredningsmän. Som räkneexempet i fig 6 visar utföres emeertid en stor de av arbetet i kommitteer, i styrese och fumäktige och genom remisser, av framstående byggfackmän och experter utan ersättning från standardiseringen. Värdet av det bidrag som såunda ämnas av branschen uppgår ti anseniga beopp, sannoikt fera hundratusen kronor. Byggstandardiseringens arbete Räkneexempe Fumäktige 59 personer 1 sammanträde 100 tim. styrese 10 personer 8 sammanträden 500 t im. Kansi 16 personer 25. 000 t ini. Kommitteer 60 st. Ca 500 personer 131 sammanträden 5. 000 t im. Remisser 16 st. 1. OOOtim. Fig 6 Förhåandet är ofta ikartat när det gäer forskning som bedrivs av andra speciea forskningsorgan. Fig 7 visar ett motsvarande räkneexempe som gäer ER-nämnden. ER-nämndens ansag utgjorde 1967/68 740 000 kronor. ENSKILDA FORSKARE SAMT TILLFÄLLIGA ORGAN Många ansag går ti enskida fristående forskare som ofta utför ett mycket värdefut arbete. Deras reativa ande i den totaa forskningen minskar emeertid undan för undan. Forskningen bir mer och mer ett agarbete och även enskida insatser befordras av en ämpig forskningsmijö, sådan som erbjuds 16

i::r- nämndens arbete Räkneexempå Nämnd 12 sammanträden 600 tim Beredningsgrupp 15 sammanträden. 200 t im sekretariat 17000 tim Utredningsmän 5000tim Rådgivande grupper 33 st 58 sammanträden 2000 t im Ca 150 personer Remisser 15 st 1000 tim Fig 7 vid en högskoeinstitution eer ett forskningsinstitut. Atmer vanigt bir däremot att det på ett eer annat sätt bidas tifäiga organ - forskargrupper - enbart för att genomföra ett speciet forskningsprojekt. Sammanfattningsvis kan sägas att resurserna i forskare för närvarande är fut tiräckiga för att tigängiga ekonomiska resurser ska ti fuo kunna utnyttjas för viktig och värdefu forskning. Forskarnas anspråk på mede överstiger avsevärt tigången. BEHOV AV FORSKNING Det finns ett stort behov av forskning för akuta må vars resutat omgående kan tiämpas i praktiskt handande. Som ett exempe kan nämnas judisoeringsforskningen. En utredning som utfördes kring 1960 visade att judisoeringen i nybyggda bostadshus speciet av icke traditionet utförande ofta var förfärande dåig. Orsakerna ti detta förhåande var ti stor de okända. Rådet ät en programkommitte inventera de mest angeägna forskningsbehoven och en forskning drogs igång 17

med insats av aa de forskare som fanns tigängiga samtidigt som nya forskare animerades att engagera sig i arbetet. Resutaten ät inte vänta på sig. I Svensk Byggnorm 67 och dess kompement har dessa inarbetats. Därmed har en garanti skapats för att nya hus inte ska behöva vara dåigt judisoerade. På motsvarande sätt har rådet åtit utarbeta forskningsprogram för ett ferta deområden (grundäggning av småhus, byggdokumentation, transport, program och panering, underhå och modernisering, samhäspanering, geoteknik, måning, instaationer m m) och detta arbete fortsätter ständigt med nya områden samtidigt som de ädre programmen revideras. Behovets storeksordning kan iustreras av att panverket sedan byggnormen färdigstäts tistät rådet en förteckning över nära 150 större och mindre forsknings- och utredningsuppgifter som anses angeägna att få östa inför nästa uppaga av Svensk Byggnorm. Men rådet måste se sin verksamhet också i ett större perspektiv. Byggnader och ännu mer samhäen har betydande ivsängd. De ska vara i bruk även i en framtid med het ändrade förhåanden och de måste utformas med tanke på det. Man måste då försöka att få en bid av den utvecking som pågår och den som kan väntas, både när det gäer sjäva byggandet och dess förutsättningar och den totaa samhäsutveckingen. Några insag i den biden beskrivs i det föjande. Arbetskraftsutveckingen (tabe ) har några kart markerade drag. Det het dominerande är den vådsamma expansionen på utbidningssidan. Ingenjörernas (teknikernas) anta var inom byggnadsbranschen 1940 ingenjör på 25 arbetare, 1960 på 14 och kan 1980 beräknas ti ingenjör på 6 arbetare. Arbetarnas anta kommer inte att väsentigt öka. Arbetstiden för varje arbetare kommer att minska. De ökade utbidningsmöjigheterna kommer att absorbera större deen av den begåvningsreserv som nu finns inom byggnadsarbetarkåren. För att håa kårens numerär på erforderig nivå måste arbetsförhåandena göras ockande och önerna vara höga. De många ingenjörernas uppgift bir att skapa dessa förhåanden och att panera arbetet så att en minskad arbetsinsats av arbetare som i vissa avseenden är mindre kvaificerade än nu kan producera en växande mängd byggnader. Forsknings- och utveckingsarbetet måste skapa en bas för ingenjörerna som gör det möjigt för dem att ösa sin uppgift. 18

Yrkes- Tjänste- Byggverk- män Gym- Fack- nads- Sveriges samma Bygg- inom Väg- och Arki- n a sieingensko e- Ar fok- i bygg- nads- bygg- vattentektejörer ingen- ingen- mängd nads- arbetare nads- byggare jörer jörer totat b r an- bran- (ink. sch en sch en ark) 1900 100 o 1910 5 522 403 96 000 90000 500 375 140 1920 5 904 489 157 000 140 000 12 400 700 475 280 700 2 155 1930 6 142 191 115 000 95 000 12 300 015 580 410 2 250 4 255 1940 6 371 432 240 000 190 000 21000 500 700 645 4 600 7 445 1950 7 041 829 313 000 245 000 39 000 2 200 906 700 7 700 12 506 1960 7 495 129 387 000 279 000 74000 3 100 320 3 670 11700 19 790 1970 7 997 186 445 000 300 000 105 000 4 300 2000 7 600 17 100 31000 1980 8531467 469 000 300 000 125 000 6 800 3 200 15 500 24 300 49 800 1990 9 800 4900 27 000 33 000 74 700 2000 13 000 7 000 40000 40000 100 000 -\O Tabe. Yrkesverksamma inom byggnadsbranschen 1900-2000. (Efter SVRs utredning "Högskoeutbidning av väg- och vattenbyggare".)

En sådan utvecking exempifieras i fig 8. Varje kurvas isokvant representerar där en och samma produktmängd viken kan åstadkommas genom en godtyckig kombination av arbetsinsats och maskininsats. Genom bättre organisation och teknik förskjuts dessa isokvanter åt vänster viket innebär att produkten kan erhåas med en minskad insats av produktionsfaktorerna arbete eer maskiner. Maskin- 1960 1950 i9l.o- taet insats Arbetsinsats Fig 8. Substitution av produktionsfaktorer. (Efter Bo Broms.) Utbidningsexpansionen beyses ytterigare av fig 9, 10 och 11. Fig 9 visar totaa antaet ingenjörer av oika kategorier vid oika tidpunkter fram ti 1980. I fig 10 har totaantaet ingenjörer och ekonomer framräknats ända ti år 2040. Fig 11 sutigen visar hur utbidningens omfattning fördear sig för födeseårgångarna 1920, 1940 och 1953. Mot 4% studenter i 1920 års årgång svarar 30 % med gyronasieexamen och 20 % med fackskoeexamen, totat atså 50%, i 1953 års årgång. Samhäsutveckingen. En mycket omfattande och grundig undersökning om den sannoika utveckingen fram ti år 2000 ämnas av amerikanerna Kahn och Wiener vid Hudsoninstitutet i boken The year 2000, som bivit mycket omdebatterad. Enigt Kahn & Wiener finns i samhäsutveckingen tre karaktäristiska stadier, det förindustriea, i huvudsak agrara samhäet, det industriaiserade och det efterindustriea med i huvudsak servicebetonat näringsiv (tabe 2). För vart och ett av dessa samhäen finns en motsvarande genomsnittig inkomstnivå. 20

Mean dessa stadier finns meanstadier. Det som befinner sig mean det industriea och det efterindustriea kaas konsumtionssamhäe. I Sverige utgjorde bruttonationaprodukten (BNP) 1965 12 500 kr/inv varav 52 % var privat konsumtion och vi befinner oss atså i konsumtionssamhäet. Fig 12 visar devis efter Kahn & Wiener den sannoika utveckingen av BNP i Sverige fram ti år 2000. Vi skue då sedan änge vara inne i servicesamhäet. Aktue statistik visar att vi är på god väg dit. 190000 1000-ta institut- 2001--+--+----1---f--och facksko ingenjörer Fig 9. Totaa antaet ingenjörer 1960-80. Förindustriet samhäe Industriaiserat samhäe Efterindustriet samhäe Dominerande näringsgrupp Jordbruk Industri Service Inkomstnivå kr/inv. 250-000 3 000-7 500 20 000-100 000 Tabe 2. Samhäsut1veckingen enigt Kahn & Wiener. 21

1980 2000 Fig 10. Totaa antaet ingenjörer och ekonomer av aa kategorier. studier vid univ. och högsk. studier ti stud.-ex. 6 år obi. skoa studier vid univ o och högsk. studier ti stud.-ex. 7 år obi. skoa studier vid univ. och högsk. studier ti stud.-ex. 9 år obi. skoa i ~ 1 4 % 96% L~--------------~ {,~~.,...--,-JI 1920 års födeseårgång BB% 1940 års födeseårgång Fig 11. Utbidningens omfattning för födeseårgångarna 1920, 1940 och 1953. 22

BNP/ person 2000'.-----------------------------------------~ 1000 900 800 700 60 50 400 300 200 1 90 80 70 60 50 4 30 20 10~-------------.-------------,r-----------~ 1850 1900 1950 2000År Fig 12. BNP/pers i Sverige 1861--2000 (1912=100), ogaritmisk skaa.

Mi jövärden 10,-------.-------,r-.----.-10 Konsumtion 5 1850 1900 1950 2000 1968 Fig 13. Utvecking beträffande mijö, konsumtion och fritid. (Schematisk framstäning efter Dahmen.) Mijövärden under 5 - häsovådig mijö har betydande omfat~ning. Konsumtionsvärden under 5 - svät förekommer tidvis utbret'f. Mijöförsämringen inträder ungefär samtidigt som fritiden börjar öka. Mijö Konsumtion Fig 14. Substitutionskurva mijö-konsumt'ion. Kurvan visar oika vamöjigheter mean mijö- och konsumtionsvärden. Forskningens uppgift är att förskjuta kurvan i piens riktning. (Efter Dahmen.) 24

Några karaktäristiska kännetecken för servicesamhäet förtecknas nedan. Inkomst per capita 50 ggr så stor som i jordbrukssamhäet De festa aktivite:er serviceorienterade i stäet för produtionsorienterade. Företagen inte ängre de viktigaste käorna för innovation. En effektiv miniminivå för inkomster och sociaa förmåner. Den fria marknaden spear mindre ro än den amänna sektorn. Vitt spridd cybernation. Värden har bivit "mindre". Utbidningssamhäe med ständig vidareutbidning. Snabba förbättringar av undervisningens metoder och teknik. Mijön vi ever i får sin präge av de byggnader vi uppför och påverkas av de verksamheter vi utövar. Genom byggnadernas stora ivsängd påverkar dagens byggande också mijön ångt framåt i tiden då värderingarna kan vara het förändrade. En form av mijöpåverkan sker genom emissioner av rök, avgaser och buer, utsäpp av avfasprodukter samt expoatering av naturtigångar. Fig 13 visar efter professor Dahmen schematiskt utveckingen beträffande mijön sedan 1850-taets begynnande industriaisering ti våra dagar och kurvan som är nedåtgående sedan 1940-taet har dragits ut fram ti år 20CO. Biden visar att om inte denna nedåtgående tendens bryts kommer vi snart att i stor utsträckning befinna oss i en kart häsovådig mijö. Som jämförese har också kurvor för konsumtion och fritid agts in. Intressant är att konstatera att mijöförsämringen inträder ungefär samtidigt som fritiden börjar öka. Dahmen framhåer att mijön har ett värde för oss av samma art som konsumtionen. Vi kan i fig 14 för våra tigångar som representeras av den krökta kurvan godtyckigt väja mijöoch konsumtionsvärden. Detta gäer även positiva förändringar av mijön. Det är därför viktigt att skapa metoder att mäta mijövärden så att en värdering kan ske på ett objektivt sätt. Forskning som på ett mycket förberedande stadium behandar dessa probem bedrivs nu på ett par institutioner i andet. Ett exempe behandas senare i denna bok. 25

Fig 15. Byggfackmannens kunskapsnät. Byggforskningen rör sig inom ett mycket stort område av mänskigt vetande. De föjande artikarna som ger smakprov från pågående forskningsarbeten bör kunna ge en uppfattning om detta. Hur vitt byggfackmannens kunskapsnät måste sträcka sig vi också fig 15 antyda. 26

Professor SUNE LINDSTRÖM Chamers Tekniska Högskoa Vad kostar staden? En redogörese för forskningsarbetet inom arbetsgruppen Scape vid institutionen för stadsbyggnad vid Chamers Tekniska Hög. skoa. BAKGRUND Kunskaperna om sambandet mean kostnader och kvaiteter i stadsbyggandet är små. Men samtidigt investeras årigen mycket stora beopp i stadsbyggandet. Nyinvesteringar i byggnader och anäggningar som styrs på oika sätt och i oika grad av panering enigt byggnadsagen kan nu uppskattas ti mer än 15 miiarder kronor om året. Dessa investeringar utgör också den ojämförigt största investeringsposten i andet. Bristen på kunskaper gör att besut om paners utformning sker utan att för- och nackdear med aternativa ösningar prövas tiräckigt. Man överbickar såunda dåigt hur den totaa boendekostnaden, inkuderande transportkostnader, skue komma att förändras om exempevis en mera omfattande småhusbebyggese genomfördes. Eer hur de samade kostnaderna skue förändras om man konsekvent bygger tätare, ti exempe genom att utnyttja även terräng som i sig medför högre anäggningskostnader för grundäggning, gatubyggnad, etc etc. Det är också uppenbart att vid paneringar av oika sag görs många betänkiga suboptimeringa1. Huvudmannen för en viss panering eftersträvar att få ägs~a kostnad eer högsta standard inom den sektor han just bär ansvar för utan att närmare tänka på föjdverkningarna beträffande kostnader och kvaitet inom andra sektorer av samhäsbyggandet Jag tar två exempe. Inom samhäsbyggandet har enorma fe uppstått som en föjd av att det inom systemet för bitransporter är en grupp kost- 29

nadsbärare som svarat för de fasta anäggningarna och en het annan för de röriga materieen. Därvid har investeringstakten bivit för åg när det gäer byggande av vägar, gator och parkeringspatser men för hög när det gät anskaffning av fordon. Föjden har bivit köbidningar, dåig transportekonomi, ökad oycksfrekvens och indirekt en missriktad styrning när det gäer okaisering av verksamheter. Inom samhäsbyggandet har också inträffat en vädig ökning av areaanspråken. Aueasökningarna uppskattas nu ti ca 4 % om året per invånare räknat. Ti en viss de torde detta bero på att oika verksamheter tiåtits öka sin ytstandard utan att man närmare granskat vad aa dessa detiskott över hea tätorten medför av indirekta kostnadskonsekvenser genom ängre transporter, ängre edningar etc. AVSIKT Den generea måsättningen är att ge ökade kunskaper om de samade anspråk på resurser, kapita, materia, arbetskraft och areaer, som en stadsanäggning stäer samt att visa hur anspråken varierar med oika strukturer och kvaiteter hos staden eer dess eement iksom variationerna med oika okaa förhåanden eer exogena faktorer såsom räntefot. Man önskar såunda sammanstäa totaa kostnadskonsekvenser med kvaiteter av oika sag. Avsikten har varit att söka numeriskt kvantifiera även kvaiteterna och studier har också gjorts i detta syfte. Personigen avvisar jag dock tanken på att en sådan kvantifiering kan genomföras över hea fätet. Men den torde vara möjig att genomföra i vissa sammanhang. Eftersom måsättningen är att ge en överbick över den samade effekten över hea stadsanäggningen måste man vara beredd att av praktiska skä avstå från fördjupade eer fuständiga studier av aa eer ens några sektorer av ämnesområdet. Den omständigheten att husbyggnadskostnaderna i andra sammanhang bivit reativt vä utredda gör emeertid att denna studie avsiktigt bivit mer detajerad beträffande eement utanför än inom huset. Inedningsvis har arbetet givits sådan inriktning att man ska kunna des beysa storeksordningen av areabehov, erforderiga; in- 30

des des vesteringsbeopp och vissa åriga kostnader för en stadsanäggning beysa fördeningen av areaer och kostnader på grupper av paneement och aktiviteter i stadsanäggningen beysa de areamässiga och kostnadsmässiga konsekvenserna vid variation av enstaka panvariaber samt okaa förhåanden. METOD Metoder. kan sägas innebära att man bygger upp sjävkostnadskakyer för ögonbickig utbyggnad av städer med oika utformning. Staden antas bestå av en serie anäggningar som i sin tur är uppbyggda av eement. Anäggningar och eement hänförs antingen ti bostad, grannskapsenhet eer tätort i sin hehet. Summan av kostnaderna för staden sägs då vara summan av kostnaderna för aa bostadseementen, grannskapseementen och tätortseementen pus kostnaderna för förfyttningar mean anäggningarna i staden. Aa kostnader medtas, såvä kapitakostnader som driftkostnader, oavsett i viken form de brukar täckas, genom hyror, avgifter, skatter eer iknande. Någon råmarkskostnad upptas emeertid inte. Metoden förutsätter nu band annat att man konstruerat teoretiska panmönster för des grannskapsenheten des tätorten. Ur dessa mönster erhås de mängder för eementen, vika mutipiceras med kända enhetspriser för varje eement. Såvä mängder som enhetspriser varierar därvid med sådana faktorer som okaa förutsättningar, anäggningarnas standard och panernas utformning. Färdängder för förfyttningar mean anäggningarna fås också ur de konstruerade panmönstren och sammanstäs med trafikastringsta efter VBBs trafikprognosmode och trafikfördeningsmode. I kostnaderna ingår även privat persontidskostnad med 7 kronor/timme. Huvudskäet ti att man vat att arbeta med teoretiska panmönster är att man då kan systematiskt studera effekten av ändringar i en eer fera panvariaber, medan övriga faktorer i stort sett är oförändrade. En förutsättning för metoden är emeertid att man kan kontroera att de konstruerade panerna är verkighetsanknutna i reevanta avseenden. 31

I det hittis utförda arbetet har man studerat kostnadseffekten av föjande variaber: A okaa förutsättningar: terräng och grundförhåanden 5 varianter B anäggningarnas standard: a gångavstånd från bostadsentre ti närmaste biangöringspats 2 varianter b husdjup för trevånings amehus 2 varianter c skärmvinke mean paraea husängor i tre våningar 2 varianter c panutformning: a hustyper och t..<i..thet i expoateringen 8 varianter b tätortens storek 3 varianter c tätortens form 3 varianter D räntefot 3 varianter RESULTAT Några väsentiga resutat framgår av bifogade diagram. Amänt kan konstateras att areabehov, investeringsvoym och årskostnader påverkas starkt av tätheten i expoateringen. Expoateringstaet e, dvs bostadsytan genom hea markareaen, varierar för grannskapsenheten fdn 0.07 vid vior på stora tomter ti 0.96 vid 16 våningars hus, och vid dessa ytterighetsvärden bir areabehovet i staden per ägenhet om 90 m2 2 500 m2 respektive 700 m2 och investeringsbeoppet, och det är svaret på "vad kostar staden", bir 210 000 kr respektive 160 000 kr per ägenhet. Arskostnaden bir 25 700 kr respektive 18 600 kr inkusive kostnader för resor m m. Det är att märka att för investeringar och årskostnader stiger kurvorna brant under e= 0.25 men är tämigen facka över detta värde. Terrängbeskaffenhe~en ger ett stort kostnadsutsag över hea tätorten med variationer i totakostnaden på 20 % vid ges bebyggese och 7 % vid tät bebyggese i en stad om 75 000 invånare. Det kan ändå visa sig ekonomiskt att bygga även i dåig terräng om man därigenom kan minska utspridningen av staden. Man observerar nämigen att förfyttningskostnaderna är mycket stora. Vid den gesaste bebyggesen är de större än kostnaderna för den egentiga bostaden och i den tätaste bebyggesen fortfarande omkring 2/3 av bostadens årskostnad. För- 32

fyttningskostnaderna ökar också starkt vid ökad ortsstorek. Från 25 000 invånare ti 225 000 ir!vånare ökar förfyttningskostnaden med ca 4 000 kronor per ägenhet och år. Däremot synes areabehov, investeringsvoym och övriga årskostnader, exkusive förfyttningskostnader, förbi i stort sett oförändrade per ägenhet räknat vid oika storek och form på staden. Här bör göras två förtydiganden. För det första att när materiaet visar en kostnadsserie, denna inte får tokas så att ösningen med ägsta kostnad representerar bästa ekonomi. Kostnad och kvaitet har nämigen ingenstans kunnat sammanvägas i en måttenhet som skue ge uttryck för ekonomin. Men materiaet gör det möjigt att jämföra summan kostnader med preci8erade, beskrivna egenskaper och kvaiteter. För det andra måste det vara kart att summan kostnader endast är kostnaderna inom staden. Kostnader utom staden kommer inte med. Det betyder att när vårt materia visar större kostnader för större städer än små. så innebär det inte att de små är mer ekonomiska. Vårt materia ger ingen sådan information. Merkostnaden i dessa kakyer för stora städer kan nämigen uppvägas av kvaitetstigångar, exempevis bättre skoor, eer av större externa kostnader, exempevis reskostnader, för den ia orten. Resutaten visar med a tydighet att mycket stora kostnadsreduktioner kan nås genom en noggrann panering av städerna. Band annat bör denna syfta ti att ekonomisera transportstrukturen. Det framstår som en väsentig uppgift för paneringen i vår tid att göra detta under samtidig utvecking av städernas kvaiteter. FRAMTID Arbetet är endast i sitt inedningsskede. Scapes metoder kan utveckas och datamateriaet ökas och organiseras som en databank. J ag tror det är angeäget att så sker. Ty studier av detta sag kan ge de för paneringen ansvariga en bättre amän insikt om de totaa ekonomiska konsekvenserna av aternativa panösningar, bebyggese- och trafiksystem. Dessutom bidrar resutaten, metodiken och det tigängiga datamateriaet att underätta genomförandet av ekonomiska översiktsanay- 2 33

ser i enskida fa av stadspanering, ti anays av aternativ etc. När här nämns "stadspanering" förstås därmed at sags panering för tätorter atifrån regionaa översiktspaner ti mindre och detajerade paner. AREALBEHOV över T )J.'TORT (75.000 inv, stjärnstad, medesvår terräng i.s)! ~ m'/gh' 2.500 VI K R R L LVIIPXII SXVI 1.500 1.000 500 icke anagda ytor =impediment, naturmark täiortsanaggningar grannskapsanäggningar 34 m'/gh' 1.500 1.000 500,05,10 ~ cici "'"' 2 ~ o VI K A A U \ ' ' gh ~oo m2 by,05 "* 8 x = tätortsexpoateringsta ~ H" eg = grannskapsexpoateringsta ~,15 &;!B ci o o LVIIIPXIISXVI ""'- ' ',10,15,20 e;~~.*" eg,.,,.,. hustyp ' rör aktivit eter [00,06--{)9] fasta aktivi!eter [01-Q5]

INVESTERINGSBELOPP över T)fTORT (75.000 inv, stjärnstad, medesvår terräng 1\3) prisnivå 1967 a. a. o J.~ * kr/gh 200.000 150.000 VI K A A L LVIIIPXIISXYI tätortsanäggningar grannskapsanäggningar bostad~n a. a. o c -~ * kr/gh 200.000 150.000 ~ o,05,10 ~-~ M N ~ o ö O o ci VI K R/ R I.L/I.""-.. ~"" 15 ~-~~.. _VII/ P XII SXVI hustyp bostaden [00] 100.000 50.000 r- r-. rör. aktiv iteter [06-09] - rekreat ion, trafik, terminaer teknisk s ervice- fasta aktiv iteter [01---0SJ. -industri, hande, övriga verks a mheter, utbidning- ',05,10,15 35

ARSKOSTNAD ÖVER T ;ftort (75.000 inv, stjärnstad, medesvår terräng A.a) prisnivå 1967, kakyräntefot 5,5 %, bitäthet 0,4 bi in v, privat persontidsvärdering 7 kr/im. kr/gh -g 25.000 E ] -~ 20.000 VI K A A LVIII PXIISXVI 15.000 f ö rfyttn i ngskostn ad 10.000 tätortsanäggningar g rannskapsanäggningar 5.000.bo&taden kr/gh.., 25.000.s ].)ij 20.000 """.05 10 15.,20 6 'C 8_ ;?~ "' N ~ 10. $_ ä; o.06 o...p o o o VI K R A U LVIIIPXIISXVI hustyp ~ r--.. 15.000 --...... v föryti:nin gskostnad 10.000 bostaden (00] r-- 1--t- 5.000 rör aktivi!eter [06-09] rasta akti viteter [Ot.-:...os] ' ' ',05,10,15 36

FöRFLYTTNJNGSKOSTN AD (75.000 inv, stjärnstad, medesvår terräng A.s) prisnivå 1967, bitäthet 0,4 bi in v, privat restidsvärdering 7 kr/ tim, konstant resfrekvens för trafiksagen kr/gh, år 10.000 V K A A U LVIII PXII SXVI terminatid 5.000 privat undervägstid förar~ tid -u m c 0 ~ ~ kr/gh, år 5.000 4.000... o "',05,10,15 VI K A A U LVIII PXII SXVI hustyp 3.000 2.000 1.000 "" ""' ~ /\ 0-.. ~...-... 1\ ~ ~ bitrafik ko!ekti v traf1k gå ngt rafik ' ' ' ' '. '. ' ' ' ' ',05,10,15 cyk e- o mopedtrafik 37

INVERKAN AV T)fTORTENS STORLEK OCH FORM SAMT HUSTYP P A INVESTERINGSBELOPPET (medesvår terräng,\3) kr/gh 200.000 ~ ---...,./ o. o. o J ~r c i 150.000 ~ di i i K U ::::::::;:::. SXVI hustyp 100.000-50.000 25' 75' 225' 25' 75' 225' 25' 75' 225' stjärnstad bandstad rutnätstad 38

INVERKAN AV TA"TORTENS STORLEK OCH FORM SAMT HUSTYP PA ARSKOSTNADEN INKL RESKOST NADEN ( medesvår terräng >..a, kakyräntefot 5,5 %, persontidskostnad 7 kr/ tim) kr/gh, år ~ 25.000. 1! + "C j ~ 20.000 K SXVI hustyp 15.000 5.000 f--------!----+----- o 25' 75' 225' 25' 75' 225' 25' 75' 225' stjärnstad rutnätstad bandstad 39

TERR)fNGTYPENS INVERKAN PA INVESTERINGSBE LOPPET (75.000 inv., stjärnstad) Åt = ätt byggbar terräng Ås = medesvårt byggbar terräng A5 = svårt byggbar terräng kr/gh 250.000 200000 150.000 1--+--t--1---J.---1-- j--+-..j 100.000 50.000 = ~. ---- - -- grannskaps- och tätortsanäggn (.\3) j.bostadshus p.,). VI K A A L LVIII PXII SXVI huatyp kr/gh 250.000 r--:-------------,\5... ' -, >., ~ - '-:;-...J,.--------- 200.000 1------.;. >.,'~-- ~ ---------... '---------=- -150.000 1--------------- 100.000 1------=--==-~~oo:-------- --~---:-.:::---- 50.000 }---------------- DIAGRAM 6b grannskaps- och titortsanäggn (A:s) j 0 T-,...,,--,-, -,,--,,-;---,--,----,---,-,.,-, -,--,-,----,--bo...,..}'"d hu (>.3),05.10,15 40

KALKYLRA'NTEFOTENS INVERKAN PA ARSKOSTNA DEN (75.000 inv, stjärnstad) d: ] j ~ kr/gh, år 25.000 20.000 VI KI'AI A U LVIII PXII SXVI hustyp 15.000 10.000 5.000 kapitakostnad (1~5.5%) i ;05,10,15,20 ;e VI K R R LIII LVHI PXII SXVI enpansvia enpans kedjehus enpans radhus tvåvånings radhus trevånings amehus åttavånings amehus tovvånings punkthus sextonvånings skivhus 41

Professor TORSTEN HÅ'GERSTRAND Lunds universitet Lägeshestämda data för byggandet Byggandet igger i vårt samhäe inbäddat i en utdragen process. Åtminstone under ideaa förhåanden innefattar denna först moment av inventering, förutsägese, resursbedömning och måformuering, sedan någon form av översiktig panering, därpå mera detajerad pan2.ggning, föjd av direkt projektering. Ti en adees fuständig cyke borde egentigen också höra en värderingsfas - i prnktiken ännu så änge starkt försummad - som ska ge något besked om viken grad av måuppfyese som nåtts och därmed ge utgångspunkt för modifikationer av handingssätten i nästa omgång. Aktörerna i de oika stadierna hör ti många kategorier, representerande enskida och amänna intressen. Gemensamt för dem aa är att de behöver tigång ti mångsidig information. Det räcker inte bara med vad man brukar kaa "veta hur". Man måste också "veta hur mycket", "veta när", "veta var" och "veta vem". Jämsides med den numera iviga diskussionen om paneringens amänna organisation har intresset väckts för att förbättra paneringens arbetsvikor med hjäp av vad som kommit att kaas integrerade informationssystem. Dessa skue atid vara parata att everera aktuea och åt aa håikformiga uppysningar ti aa som är verksamma inom samhäsbyggandet Intresset för integrerade informationssystem är inte bara föranett av det växande behovet av effektivare informationsföden. Ett annat skä är att den eektroniska databehandingens framsteg mycket snabbt har kommit att fytta förut utopiska önskemå innanför möjigheternas gräns. Begreppet integrerat informationssystem kan uppfattas i en vidare och en mera begränsad mening. I den vidare meningen avser man hea det nätverk av kanaer ängs vika information bör strömma under aa stadier av samhäsbyggaodets cyke. Man inbegriper informationen om den mijö i viken panerande och byggande ska äga rum. Man inbegriper kommunika- 43

tionerna mean dem som formuerar måen och panerarna, informationen mean forskning och praktik och informationen om antagna paner ti dem ska beordras eer övertaas att föja intentionerna. sutigen ingår den återföring av information som behövs för att man ska kunna jämföra nådda resutat med uppsatta må. Ett integrerat informationssystem i denna vida mening, skräddarsytt för samhäsbyggandets behov, finns inte i Sverige och för den deen ännu mindre någon annanstans. Vad vi äger i vårt and är ett mycket stort anta små system, uppbyggda rätt mycket var för sig av företagen, de otaiga organisationerna och organen för samhäets skida förvatningsområden. Den officiea statistiken är en för aa gemensam poo av yttre data, mer eer mindre fitigt använda. I övrigt strömmar informationerna inom varje system ättast i den vertikaa riktningen mean perifera och centraa organ. Den formea horisontea integrationen uppbärs huvudsakigen av vårt remissväsen och vissa andra föreskrivna samrådsformer. Stora dear av informationsfödet kanaiseras dock på en mängd informea sätt och bär därför i mångt och mycket tifäigheternas präge. Det mest anmärkningsvärda är kanske, som redan antytts, att det inte finns fasta rutiner för efterkontro av samhäsbyggandet. Det integrerade informationssystemets probem vore ett angeäget område för en betydande insats av forskning, en insats som man inte kan uppskjuta för att vänta på vad som görs i andra änder, eftersom förutsättningarna varierar så oerhört mycket från and ti and. På ett amänt hået internationet pan har saken tagits upp inom ett av FN:s forskningsinstitut i Geneve, dock huvudsakigen med tanke på utveckingsändernas situation. Sannoikt arbetar man med frågan på många andra hå. Det förefaer som om man ti11 exempe i Storbritannien ganska snart ska komma med en paneringsreform i viken man agt mycket stor vikt vid hur paner ska formueras och kommuniceras mean medverkande intressenter för att få avsedd effekt. Informationsfrågan kan naturigtvis inte skijas från probemen med att ordna panering, verkstäighet och administration överhuvudtaget, eftersom informationsfödena är en vita de av varje organisation med uppgift att styra och påverka. Utöver vad som nu antytts ska den 'Vidare aspekten på informationssystem inte behandas här. I en mera begränsad mening är ett integrerat informationssystem ett arrangemang, som på ett enhetigt sätt tihandahåer de mijödata som poitikern, forskaren, paneraren och admi- 44

nistratören behöver. Det har föresagits att man i detta fa bör använda benämningen datasystem. Ett integrerat datasystem bir då en av beståndsdearna i ett integrerat informationssystem i vidare mening. Saken gäer nämigen het enket aktuea eer historiska data rörande befokning, företag, fastigheter, okaer, markytor, transporter och dyikt. Trots vissa besvärande uckor i nuvarande datatigång i vårt and är det nog så att vi har det bättre bestät än aa andra änder vad beträffar tiströmningen och agringen av primärdata. Vi äger t ex kontinuerigt aktuaiserade register över befokning, beskattning och fastigheter, och vi har ett nytt och mycket förnämigt ekonomiskt kartverk som också ajourhåes. Därför finns det hos oss ett säsynt gott utgångsäge för nya grepp, som kan eda ti att datamassan utnyttjas effektivare än som varit möjigt förut av historiska och tekniska skä. situationen är med andra ord mogen för konstruktionen av ett integrerat datasystem. Hittis har våra primärdata huvudsakigen kommit ti användning genom tabeariskt presenterad statistik. Undantagen är de strödda bearbetningar av primärdata för kartografiska ändamå, som gjorts i samband med förarbete ti översiktig panäggning eer inom forskningen. Den officiea statistiken har under tidernas opp kommit att utformas på ett sätt som i första hand skue ge de centraa organen ett överskådigt besutsunderag. Den har kommit att bi en specie sida av den nationea bokföringen och tjänat ti edning vid fördeningen av insatserna inom oika sektorer som hehet. De mera konkreta besut om okaisering och dimensionering, som måst föregå det egentiga byggandet, kunde under mindre kompicerade samhäsförhåanden fattas med hjäp av den sorts kunskap om sakäget som brukar kaas okakännedom. Man kan här erinra om hur utbyggnaden av vårt vägnät tis ganska nyigen sköttes tämigen intuitivt inom besutsdomäner, som i dagens perspektiv ter sig mycket små. Ä ven näringsivet torde ganska ångt fram i tiden ha arbetat utan att åta sig beastas av annan datahantering än sin egen bokföring och så förhåer det sig vä fortfarande inom de mindre företagen. Bara sedan andra värdskrigets sut har emeertid händeseföroppet fört ti att efterfrågan på data ändrat sig radikat. Man ser det nu som en nödvändig sak att begagna statistiska och andra systematiskt ordnade uppgifter ti och med på hå 45

där tidigare okakännedomens princip härskat oinskränkt som t ex inom andskommunerna. Företagen efterfrågar data om den omgivning som de opererar i. Aven de centraa statsmakterna behöver okat differentierade data för sin okaiseringsoch paneringspoitik. Forskningen har i växande utsträckning kommit att intressera sig för regionaa och okaa frågor. I denna nya efterfrågesituation har en av de anmärkningar, som riktats mot den officiea statistikens redovisningsmetoder gät den styvmoderiga behanding som rumsdimensionen fått. Summa data för ti exempe än eer kommuner har tett sig otiräckiga för aa som veat få veta något om de interna förhåandena, reationerna och skeendena innanför dessa enheter eer som behövt få observationer fördeade över andet på ett mera ikformigt sätt än vad de oregebundna och oikstora administrativa områdena kan ge möjighet ti. Det har också varit atför tidsödande eer omöjigt att föra samman data ur skida register och arkiv med varandra och med den information som kan hämtas från våra kartverk. Dessa och iknande svårigheter är nu på väg att övervinnas. Möjigheterna att förbinda data ur oika käor tog ett stort steg framåt då för några år sedan individuea identitetsnummer infördes i fokbokföringen. Dessa har gett mycket goda möjigheter att kombinera data från oika hå kring individen, något som haft stor betydese för många forskningsgrenar, iksom också för häso- och sociavård och annan administration. Efter detta framsteg har det återstått att med jämförig precision så en brygga mean de demografiska och ekonomiska grunddata, som traditionet hört ti statistikens område och de fysiska data som kan hämtas från kartmateria, fygbid eer genom terrängobservation, och att samtidigt tigodose kravet på hög ägesprecision i redovisningen av grunddata. Denna sida av saken har nu nyigen fått sin ösning genom fastighetsregisterutredningen under edning av antmäteristyresens tekniske direktör Hemer Waner. Utredningens försag stadfästes i somras av Kung Maj:t och genomförandet är redan i fu gång. Metoden bir föjande. I samband med uppäggningen av ett nytt fastighetsregister, som avses bi enhetigt inom såväandsbygd som stad, ska andets fastigheter beskrivas ti äget med hjäp av det svenska rikskoordinatnät som kartverket använ- 46

der och som finns angivet på band annat ekonomiska kartan i skaan : O 000. Koordinatbeteckningarna kommer att håas ajour ateftersom fastighetsbeståndet utveckas. Precisionen bir hög. Lägeskoordinaterna kommer att anges per O-ta meter inom områden där ekonomiska kartan bir mätunderag och per meter inom de mera begränsade områden där kartor i större skaa gör det möjigt, det vi säga huvudsakigen inom städerna. Koordinatsättningen ska avse vissa karakteristiska punkter inom varje fastighetsområde. Om såedes en fastighet består av åtskida dear - något som är vanigt åtminstone på andsbygden - så beskrivs äget på var och en av dessa särskit. Inom varje fastighetsområde tas minst en identifikationspunkt ut, i många fa fera. Avsikten är nämigen att koordinatangiveserna ska beskriva såvä fastighetsområdets som bebyggesens äge. Lägesbeskrivningens huvudpunkt benämnes centrapunkt. Därjämte mätes bebyggesepunkter in. Centrapunkt och bebyggesepunkt kan sammanfaa. Bebyggesepunkterna anger inte äget av varje särskit hus utan snarare den sutna husgruppens position. Man förbigår såedes gårdshus och dyik ti huvudbyggnader ansutande bebyggese. Men bortsett från denna detaj kommer andets bebygge~e att erhåa en mycket noggrann och fuständig ägesbeskrivning. De myndigheter eer kommuner, som senare önskar noggrannare okainventeringar, kan för sina områden tifoga ägenhetsnummer vid varje markerad bebyggesegrupp. Här ska nu inte koordinatsättningsprinciperna i fastighetsregistreringen beskrivas närmare än som skett. Den intresserade hänvisas ti de särskida pubikationer som behandar saken, t ex justitiedepartementets promemoria 1967: 12. Kommentaren ska istäet stanna vid det nya registrets funktion i ett integrerat datasystem. Det är uprenbart, att förekomsten av ett riksomfattande koordinatregister över fastigheterna, enhetigt fört för stad och and och utformat med hänsyn ti EDB-teknikens krav, kommer att göra det möjigt att noggrant ägesbeskriva data ur aa de register och arkiv som använder fastigheten som adress. Detta gör i sjäva verket de ara festa: fokbokföringen, beskattningsväsendet, äganderättsförteckningarna, bostads-, jordbruksoch företagsräkningarna, antbruksnämndernas register och många andra särskida register, som förs av stadsförvatningar, 47

tekniska verk och försvarsorganisationer. Särskit bör observeras, att även sådana register, som primärt är uppagda kring individernas identitetsnummer, bir indirekt åtkomiga därför att individerna i sin tur atid hänförs ti fastighet. Detta system kommer att kunna ge mycket stor frihet att gå tibaka ti primärdata och bearbeta dessa på ett sådant sätt som är av särskit intresse för amän samhäspanering, byggnadsförberedese och vid uppföjningsstudier. Man behöver inte ängre som nu hejda sin anays vid kommungränsen. Man kan komma innanför för att undersöka hur skida företeeser samverkar och konkurrerar. Och man behöver inte heer som hittis nöja sig med enstaka ögonbicksbider med ånga meanrum, utan man kommer att kunna föja förändringar över tiden med en förut ouppnåeig noggrannhet. Markanvändningens förskjutningar och successioner, markprisbidningen, befokningen:s och företagens fyttningar bir observerbara på ett kart och överskådigt sätt. Eftersom det nya systemet nyss har börjat sättas i verket finns det naturigtvis ännu så änge inte särskit mycket av demonstrationsmateria att visa upp. Men några exempe kan dras fram från försöksverksamhet och utveckingsarbete. Inom den officiea statistiken har man brukat redovisa data för så kaade icke-administrativa tätorter. Avgränsningen har inte varit en ätt sak med de hjäpmede som hittis funnits. Denna procedur kommer att kunna automatiseras. Den bir därmed enhetigare, korrektare och förmodigen biigare. Forskningsassistent Stig Nordbeck i Lund har med stöd från statens råd för byggnadsforskning utarbetat maskinprogram för tätortsavgränsning, som syne~ fungera bra i jämförese med de förut använda manuea metoderna. Att märka är, att man samtidigt med gränsdragningen kan få en detajerad kartbid av den interna befokningsfördeningen. Man behöver för övrigt inte nöja sig med totabefokningen utan kan också räkna fram fördeningen av undergrupper, sådana som åders- och yrkesgrupper. Som redan nämnts bir en av de stora fördearna med systemet, att man på ett konkret sätt kan stäa oika datagrupper i reation ti varandra och se hur de interagerar i rummet. I en undersökning av barnens skovägar och trafiksäkerheten, som utförs vid institutionen för byggnadsfunktionsära i Lund, har oika skoanäggningars eevupptagningsområden karterats da- 48

tamaskinmässigt enigt koordinatmetoden. På kartorna kan man direkt aväsa reationen mean barnens hem och det gatunät som de måste föja eer korsa på väg ti och från skoan. Härur kan sedan ämpiga index beräknas för kvantitativ jämförese. Nästa steg bir att införa trafikmängderna på gatorna vid de tidpunkter då barnen är ute och rör på sig. Därmed ges också en bas för bedömning av vika trafikrisker man utsätter dem för vid oika ägesreationer mean hem och skoa och vid oika sätt att tids- och kassmässigt organisera skoarbetet. Dessa senare beräkningar har ännu inte sutförts, men exempet torde redan på detta tidiga stadium antyda något om koordinatmetodens kommande betydese vid värderingen av skida handingsaternativ i framtidens stadsbyggande och stadsadministration. Iband har man nog, särskit i utandet, missuppfattat konstruktionen av det svenska registreringssystemet Man har trott, att andet skue deas upp i ett anta fyrkantiga ceer, som skue ersätta eer kompettera :ommunerna som statistiska redovisningsenheter. I Storbritannien har man nu i varje fa, trots protester, på statistiskt hå besutat begagna en sådan ceprincip vid nästa fokräkning. Aa data ska av fätintervjuarna okaiseras ti rutor med sidan 00 m. Detta är nog en förbättring jämfört med hittisvarande förhåanden, men det är kart att en sådan stet geometrisk metod medför vissa betydande nackdear. Vid stadsanayser kommer inte data att kunna sammanföras ti sådana viktiga naturiga områden som kvarter eer stadsdear, avgränsade av gator och andra barriärer. I Sverige kommer vi som sagt att få fastighetsområdet i botten på systemet. Fastigheten är en naturig minsta ce i samhäets indening i domäner, ekonomiskt och rättsigt. Det är sedan en annan sak, att det av datamaskinmässiga skä ofta kan vara enket och ändamåsenigt att sammanföra data ti summor för kvadratiska ceer, så som skett i de festa än så änge utarbetade demonstrationsexempen. Men det bör betonas, att det är ika möjigt att sammanföra dat<>. med hänsyn ti vika fastighetsgrupper som hest, kvarter, stadsdear eer avståndszoner räknat från någon punkt eer inje eer vad för särskida regioner man kan komma att bi intresserad av. Man kommer också att kunna dra stickprov med hänsyn ti objektens äges- 49