Transport i Stockholm Nummer 3/2014 FEMMAN Inför valet Kan du påverka politiken? Upphandlingsrapport LO-distriktet granskar Priset för flexibiliteten Ny rapport från LO-distriktet Fackligt center för papperslösa Viktigt arbete för medmänsklighet
Ordföranden har ordet senaste nytt Transport på direkten 010 480 30 00 vardagar kl 08.00 18.00 Som medlem i Transport a r du alltid va lkommen att kontakta oss. Transport På Direkten (TPD) a r en samlad va xel som förbundet startat upp da r du som medlem kan få svar på alla typer av frågor, allt från avgiftsklasser till arbetsmiljöfrågor och avtal/arbetsra tt. Du kommer att kopplas till någon av de handla ggare som finns ute i landet (Kontorister, Ombudsma n och Regionala Skyddsombud (RSO). TRANSPORtFEMMAN i Stockholm ges ut av Svenska Transportarbetare förbundet Avd. 5 Ansvarig utgivare: Mikael Rolf, 010-480 31 59 mikael.rolf@transport.se Tidningsgrupp: Emma Lundberg, Torkel Blom, Carolina Nolasco, Britt-Marie Södergren och Simon Bartosz Grafisk form och layout: Happy Book Tryck: Print One Omslagsbild: Stefan Löfven (S). Foto: Magnus la nje svenska Transportarbetareförbundet avdelning 5 Beso k sker vardagar efter o verenskommelse Telefontider måndag-fredag 08.00 16.30 Lunchsta ngt kl 11.30 12.30 Beso ksadress Svenska Transportarbetareförbundet Avd. 5 Skytteholmsva gen 2, 171 44 Solna Telefon 010-480 30 05 Fax 08-29 27 49 E-post transport.5@transport.se La s mer pa www.transport.se Hej medlemmar Vi öppnar ett nytt nummer av Transportfemman medan solen fortfarande skiner i vårt avlånga land. De allra flesta är tillbaka från semestern och laddade inför höstens spännande händelser. Det är just Sverige vi vill tala om i detta nummer. Som ni kommer att märka så har vi lagt fokus på något som berör varenda en av oss valet den 14 september 2014. Nu är vi snart där vid vägskälet som avgör om vi får det bättre som arbetare inom de kommande fyra åren. Jo, för det kommer att bli förändringar. Vare sig det är med samma regering vars politik försämrade ersättningsnivån i arbetslöshetskassan och höjde avgiften så färre fick möjlighet att ingå i den vars politik inte gjort något för att komma åt den olagliga cabotagetrafiken på svenska vägar eller om vi väljer en ny politik, som speglar våra villkor. Vi har under de gångna åren sett en förändring i Sverige med mer utanförskap och fler som hamnar utanför samhällets skyddsnät. Aldrig har jag sett så många människor, unga som gamla, som är ute och samlar burkar i Stockholm som nu. Är det så dåligt ställt med vår ekonomi att vi inte kan hjälpas åt solidarisk med samhällets skyddsnät, socialförsäkringar och skattesystem där de rika delar med sig till de som har det sämre ställt. Där vi tar hand om våra äldre med en sjukvård som fungerar och en skola som levererar bättre resultat än de senaste årens kraftigt försämrade i PISA-mätningarna (kunskapsmätning i skolan i olika länder). Men i år tror jag att vi i Sverige har bestämt oss för att byta politik. För vill vill ha fler arbeten. Arbeten med kollektivavtal och schyssta arbetsvillkor på våra arbetsplatser. Vi vill ha en äldrevård där vi kan ha råd att bli pensionärer vid 65 år och inte tvingas samla burkar för att överleva. Vi vill ha ett arbete där man får rätt till en heltid och inte tvingas stapla korttidsanställningar för att få ekonomin att gå runt. Vi vill ha en förbättring av arbetsmiljön på våra arbetsplatser och ett stopp av demontering en av Arbetsmiljöverkets resurser. Det är nu eller aldrig det gäller, så glöm inte bort att förtidsrösta. Mikael Rolf Ordförande avd 5 Svenska Transportarbetareförbundet Vem betalar priset för flexibiliteten? En av tre arbetarkvinnor har tidsbegränsad anställning. Den otrygga flexibiliteten är en ny rapport från LO-distriktet i Stockholms län, som beskriver hur de osäkra anställningarna ökar, särskilt inom kvinnodominerade arbetaryrken. De osäkra anställningarna påverkar inte bara din ekonomi negativt utan kan också ge negativa effekter på hälsan. Sammantaget visar rapporten på stora könsskillnader. Men vem som drabbas beror också på vilken klass man tillhör. Rapporten beskriver hur de osäkra anställningarna ökar, särskilt inom kvinnodominerade arbetaryrken. Detta kallas numerär flexibilitet och betyder att arbetsgivaren ska kunna anpassa storleken på sin arbetskraft utifrån det kortsiktiga behovet. Det sker genom att man använder olika former av tidsbegränsade anställningar. En osäker anställning kan innebära flera olika saker. Först och främst handlar det om de olika formerna av tidsbegränsade anställningar: allmän visstid, vikariat, provanställning, praktikanställning, tim- eller behovsanställning. Men otrygga anställningar skapas också av andra villkor än enbart anställningsformen. Att arbeta inom bemanningsföretag ökar oron och stressen. Ofrivillig deltidsanställning påverkar din ekonomiska självständighet både i dag och i morgondagens pension. Läs mer på LO-Distriktets Stockholms hemsida. http://www.losthlm.se/ A-KASSAN Telefon 010-480 35 00 Måndag Fredag kl 09.00-11.00 La s mer pa www.transportsakassa.se Foto Daniel Myr 2 TRANSPORtfemman 3/2014 TRANSPORtfemman 3/2014 3
info förbundet info förbundet Val 2014 Facklig-politisk samverkan varför då? kollektivavtal Svenska löner och kollektivavtal i Sverige riv upp Lavallagen. Alla företag som verkar i Sverige ska ha kontor/finnas registrerade här en fysisk eller juridisk person ska kunna stå till svars för verksamheten. Arbetstagare från tredjeland ska ha kollektivavtalsenliga arbetsvillkor. Ingen ska tvingas starta eget för att få jobba skärpt lagstiftning kring f-skatt. Svenska kollektivavtal ska gälla vid offentlig upphandling. Inhyrd arbetskraft ska inte kunna ersätta fasta tjänster. Ett tydligt beställaransvar: Den som beställer en transport måste ansvara för att den utförs med kollektivavtalsenliga villkor. Skatter och arbetsgivaravgifter ska redovisas månadsvis för varje enskild anställd. Lagstadgade personalliggare. Stoppa den skeva konkurrensen i åkeribranschen skärpta regler och hårdare straff vid cabotagefusk. Inför den holländska modellen med krav på att föraren ska vara anställd av åkeriet. ARBETS- GIVARNA 10 punkter för ordning och reda på arbetsmarknaden Under åtta år har Transports medlemmar upplevt hur jobben hotats och villkoren blivit sämre. Under 2014 står både Sverige och den svenska transportbranschen inför ett vägval: fyra år till av avregleringar och kaos eller ordning och reda på svensk arbetsmarknad. Socialdemokraterna har lyssnat på oss! Om de får makten vill de följande: Varför samverkar Transport med (S)? Det socialdemokratiska partiet startades från början av fackföreningarna för att ge arbetarna en röst i riksdagen. Det behovet finns fortfarande. Genom att påverka (S) kan vi se till att de politiska besluten blir så bra som möjligt för våra medlemmar både på arbetet och i vardagslivet. Det här är facken inte ensamma om. På andra sidan arbetar företagen lika hårt för att påverka de borgerliga partierna. RIKSDAGEN beslutar exempelvis om anställningsskyddet, semesterlagen, sjukförsäkringen och a-kassan Borde inte facket stå utanför partipolitiken? Vad skulle hända om de röda pilarna på bilden försvann? Att sluta samverka med Sveriges största parti skulle vara att skjuta oss själva i foten. Kan vi inte påverka den förda politiken blir vår enda möjlighet att protestera i efterhand. Samtidigt kommer arbetsgivarna att fortsätta odla sina relationer med de borgerliga partierna. Det blir en maktförskjutning till de anställdas nackdel. transport.se/val2014 #BytPolitik14 4 TRANSPORtfemman 3/2014 TRANSPORtfemman 3/2014 5
info avdelning 5 LO-distriktet i Stockholms län LO-distriktets ekobrottskommitté Sedan år 2000 har LO-distriktet i Stockholm målmedvetet arbetat med frågor kring ekonomisk brottslighet. info avdelning 5 Landsorganisationen (förkortat LO) grundades 1898 av ett antal fackförbund för att bättre kunna samordna den fackliga kampen. I dag har LO 14 medlemmar medlemsförbund. Dessa har i sin tur cirka 1,5 miljoner medlemmar. De 14 medlemsförbunden är: Byggnadsarbetareförbundet Elektrikerförbundet Fastighetsanställdas förbund GS, Facket för Skogs-, Trä- och Grafisk bransch Handelsanställdas förbund Hotell och Restaurangfacket Industrifacket Metall Kommunal Livsmedelsarbetareförbundet Musikerförbundet Målareförbundet Pappersarbetareförbundet SEKO- Facket för Service och Kommunikation Svenska Transportarbetareförbundet För att organisera den lokala verksamheten har LO bildat 11 distrikt varav LO-distriktet i Stockholms län är ett. Geografiskt sammanfaller distriktet med länet. Detta betyder att de avdelningar i Transport som berörs är, förutom avdelning 5, Hamnarbetarnas fackförening, Flygavdelningen, avdelning 7 (Södermanland som har bland andra Södertälje) och avdelning 41 Uppsala (som omfattar bland andra Sigtuna och Norrtälje). LO-distriktet i Stockholms län omfattar totalt 25 förbundsavdelningar som tillsammans har 170 000 medlemmar. Verksamheten som bedrivs är bred och berör i stort sett alla områden som kan sägas ha facklig anknytning. Enligt LO:s stadgar är det anslutna förbunds förpliktelse att medverka till att de egna lokala organisationerna deltar i av LO beslutad tvärfacklig verksamhet. Svenska Transportarbetareförbundet ska alltså se till att vi i avdelning 5 medverkar i distriktets verksamhet. Det gör vi gärna. LO-distriktet bedriver uppsökeriverksamhet för att värva medlemmar, valarbete för att få LOmedlemmar att gå och rösta, manifestationer och demonstrationer som 1 maj, fackliga utbildningar med mera. På alla de här områdena deltar vi tillsammans med de andra 13 förbunden. Precis som när vi inom avdelningen har verksamhet över sektionsgränserna och då får träffa medlemmar från andra yrken så får vi i de här sammanhangen ännu bredare kontaktytor. LO-distriktets tjänstemän gör också utredningar för att underbygga argument och påverka beslutsfattare. Till exempel rapporten från den 8:e juli om att 33 % av arbetarkvinnorna i Stockholms län har tidsbegränsade anställningar jämfört med 10 % för manliga arbetare och manliga och kvinnliga tjänstemän. För att organisera verksamheten har LO-distriktet ett representantskap som högsta beslutande organ. Representantskapet som träffas två gånger om året väljer en styrelse. Styrelsen har i sin tur bildat ett antal kommittéer för att arbeta med särskilda frågor. De olika förbunden får utse ledamöter i representantskapet utifrån antalet medlemmar. Transport har tre platser efter diskussion avdelningarna emellan har utsetts två från avdelning 5 och en från avdelning 46 flyget. Ni som vill veta mer kan gå in på www.losthlm.se och www.lo.se Engagerade från avdelning 5 i LO-distriktet i Stockholms län: Mikael Rolf suppleant i styrelsen Torkel Blom och Johan Linde ordinarie ledamöter i representantskapet Anders Kotorman, Joakim Guttman och Emma Lundberg är ersättare i representantskapet Nina Pada Arbetsmiljökommittén Christer Norfall Ekobrottskommittén Carolina Nolasco Fackliga ungdomskommittén Saied Tagavi Integrationskommittén Mikael Olsson Regionala Ungdomskommittén Torkel Blom text Under åren har vi bland annat: Slutit överenskommelse med Svenskt Näringsliv, Unionen, Stockholms Handelskammare, Företagarna och Stockholms Hantverksförening om att gemensamt arbeta för en sund konkurrens. Genomfört årliga utbildningar och seminarier i samverkan med andra organisationer och myndigheter. Tagit fram en handbok om ekobrottsbekämpning. Kontinuerligt träffat politiker och andra beslutsfattare. Skrivit motionsunderlag. Opinionsbildat genom artiklar och via föredrag. Det är moraliskt, ekonomiskt och politiskt nödvändigt att ta krafttag mot den ekonomiska brottsligheten. Den organiserade ekobrottsligheten är både samhällsfarlig och kostsam. Samhällets nuvarande insatser för att upptäcka och beivra ekonomiska brott är helt otillräcklig. Skatteverket (SKV) uppskattar det totala skattefifflet till 133 miljarder (2007). Många tror att den ekonomiska brotts ligheten inte drabbar den enskilda människan i nämnvärd omfattning. Att välfärden måste rustas ner på vissa områden, på grund av att statens inkomster inte räcker till, kopplas inte alltid till inkomster uteblivna på grund av skattebrott. Med dagens fria penningflöden och öppna gränser uppskattas att en allt större andel av stulna pengarna lämnar landet och öppnar för internationell brottslighet. Även om vi oroas över utvecklingen kan vi konstatera att vårt målmedvetna arbete gett resultat och vår strävan fortsätter. Christer Norfall text Ombudsman Transport 6 TRANSPORtfemman 3/2014 TRANSPORtfemman 3/2014 7
Upphandling solidaritet Så sköter kommunerna upphandlingen i Stockholm Danderyd och Sollentuna i botten av ny studie Fackligt center för papperslösa Arbetet i ekobrottskommittéen har bland annat lett till att LO-distriktet i Stockholm i en studie har granskat hur Stockholms kommuner använder skattemedlen vid offentlig upphandling. Vi i Stockholms Transportarbetarefackförening är engagerade i Fackligt center för papperslösa. Centret grundades 2008 av ett antal förbund inom LO, TCO och SACO. Studien visar att endast en kommun i Stockholms län Järfälla har rutinarbete för uppföljning och kontroll som håller en sådan nivå att de får grönt ljust. Av de 19 kommuner som har svarat på enkätens samtliga frågor, får tolv kommuner gult ljus medan sex kommuner blir helt underkända och får rött ljus. Svagast kontrolloch uppföljningsarbete återfinns i Danderyd och Sollentuna. Om rutinerna för och uppföljningen av de krav som ställs brister ökar risken för att skattepengar hamnar i fel fickor. Varje år går stat, kommun och landsting miste om närmare 175 miljarder i skatteintäkter. Det är skillnaden mellan den skatt som borde ha betalats in och den som faktiskt betalas in. Enbart i Stockholms län uppgår de förlorade skatteintäkterna till dryga 50 miljarder kronor. Företag står för den största delen av de uteblivna skatterna i Sverige och ungefär 70 miljarder kan kopplas till svartarbete. Konsekvensen blir uteblivna skatteintäkter som kunde använts för att utveckla väl fär den. Skattefusk och ekobrott hänger dessutom ihop med dåliga villkor på arbetsmarknaden. Där det ena existerar finns möjligheten för det andra att frodas. En fungerande Upphandlingsindex Stockholms län 2014 En granskning av kommunernas rutiner för inköp och upphandling upphandlingsverksamhet kan därmed både minska skattefusket och förbättra arbetsvillkoren. text: LO-distriktet Stockholms Syftet är att hindra att papperslösa och asylsökande utnyttjas på arbetsmarknaden och att ge hjälp till dem som råkat illa ut. Avdelningens engagemang innebär att vi förutom att betala den årliga medlemsavgiften på 5 000 kronor också på ideell basis bemannar cent ret ett par gånger per år. Det handlar om att infinna sig i lokalen på Runö Folkhögskola, Hälsobrunnsgatan 10, en måndag 16.00 19.00. Väl där ska man hjälpa de som kommer dit med information om lagar, rättigheter och möjligheter. För arbetsgivare är det olagligt att anställa personer utan arbetstillstånd. En sådan arbetsgivare är ändå skyldig att tillämpa den arbetsrättslagstiftning som finns gällande till exempel arbetstid, arbetsmiljö, diskriminering m.m. Är det en arbetsgivare som tecknat kollektivavtal så ska det tillämpas. Är då detta vår uppgift? Man kan betänka att den svenska modellen till stor del bygger på att det i första hand är facket och inte myndigheterna som ser till att arbetsmarknadens lagar och avtal följs. Ju fler som arbetar för lägre lön och till sämre villkor än de som finns i våra kollektivavtal, ju mer undergrävs avtalen och våra möjligheter att tillvarata medlemmarnas intressen. Här finns det alltså ett egenintresse. Det är förstås också fråga om medmänsklighet när man hör historier om hur förfärligt utnyttjade människor blir. En uppgift är också att ge information om hur papperslösa kan få vård respektive hjälp i asylärenden. Däremot ger centret inte något ekonomiskt bistånd till papperslösa.»det är förstås också fråga om medmänsklighet. Vad är då en papperslös? Enkelt uttryckt en anställd utan arbetstillstånd. Vi i Transport menar att de som har arbetstillstånd också har möjlighet att gå med i facket och att det är ett krav för att få hjälp. Det kan finnas förmildrande omständigheter men det är vår generella utgångspunkt. Mer information finns på centrets hemsida www.fcfp.se 8 TRANSPORtfemman 3/2014 TRANSPORtfemman 3/2014 9
SEKTIONSMÖTEN Öppna för alla medlemmar SEKTIONSMÖTEN Öppna för alla medlemmar Åkerisektionen Kallelse till medlemsmöte i Åkerisektionen lördag 13 september, kl. 10.30 Plats: Transport avd. 5, Skytteholmsva gen 2, Solna Fyllnadsval ersättare i representantskapet Uppsökeri Bevakningssektionen Kallelse till medlemsmöte i Bevakningssektionen onsdag 24 september, kl. 18.30 Plats: Vimpeln, Skytteholmsva gen 2 nb, Solna Fyllnadsval ersättare i representantskapet Kaffe och mackor serveras Miljösektionen Kallelse till medlemsmöte i Miljösektionen tisdag 23 september, kl. 17.30 Plats: Transport avd. 5, Skytteholmsva gen 2, Solna Representantskapet Kallelse till representantskapsmöte i Stockholms Transportarbetarefackförening MÅNdag 22 september, kl. 18.30 Plats: Za ta-salen, ABF-huset, Sveava gen 41 På dagordningen bland annat: Utdelning av hederstecken Kvällens gäst Eftervalsanalys vad blir resultatet för oss transportare i Stockholm En bit mat serveras från 17.30 i restaurangen för ledamöterna i representantskapet. Separat kallelse kommer att skickas till representantskapets ledamöter tillsammans med övrigt beslutsunderlag. Taxi/bussektionen Kallelse till medlemsmöte i Taxi/busssektionen Terminalsektionen Kallelse medlemsmöte i Terminalsektionen Nyvalda ledamöter får gärna komma tidigt då vi håller en liten introduktion i Zätasalen 18.15 Anmäl förhinder per mail: transport.5@transport.se eller per telefon 010-480 30 05 måndag 8 september, kl. 17.00 ABF-huset, Sveava gen 41, 1 tr, Erlanderrummet onsdag 10 september, kl. 18.30 Plats: Transport avd. 5, Skytteholmsva gen 2, Solna Alla medlemmar i Transport är välkomna till representantskapet 18.30 Fyllnadsval ersättare i representantskapet Uppsökeri Oljesektionen Tidningsbudssektionen Kallelse till medlemsmöte i Oljesektionen Kallelse till medlemsmöte i Tidningsbudssektionen tisdag 16 september, kl. 18.00 Plats: Transport avd. 5, Skytteholmsva gen 2, Solna Måndag 15 september, kl 17:30 Plats: ABF Sveava gen 41, Stockholm, Hedensalen 4 tr Fyllnadsval sektionsstyrelsen Nominering ersättare i avdelningsstyrelsen : Fyllnadsval ersättare i sektionsstyrelsen 10 TRANSPORtfemman 3/2014 TRANSPORtfemman 3/2014 11
politik årsmöte avd. 5 Hur påverkar politiska beslut ditt yrke och kan du påverka politiken? I denna artikel kommer vi att belysa hur du påverkas av den politik som förs i Rosenbad och hur du kan göra för att engagera dig i just den fråga som du brinner för. Här vill vi kort påvisa att du kan göra din röst hörd och med andra ord även påverka ditt jobb och den arbetsmiljö du verkar i. Tro det eller ej, politik är långt mer än några jobbskatteavdrag. Transport ingår ju som bekant under LO-paraplyet. Dock är Transport ett av endast två förbund, som inte stöttar Socialdemokratiska partiet med pengar ur förbundskassan. Istället har Transport valt att lägga pengarna på egna kampanjer och olika PR-events. Det är dock inte någon hemlighet att Transport gärna ser en röd regering. Du ska självklart rösta på vad du anser är bra för ditt Sverige och dina nära och kära. Snart är två mandatperioder av en borgerlig regering till ända. Något som visat sig i Transportarbetarnas vardag är att styret, med Alliansen vid rodret, inte alltid gynnat oss. Till exempel har Arbetsmiljöverket fått sina anslag kapade, vilket leder till färre inspektörer och administratörer som kan hjälpa våra skyddsombud med inspektioner och beslut. I denna artikel kommer tyngdpunkten inte att ligga på de ekonomiska aspekterna inom politiken. Det är partierna mycket duktiga på att belysa själva. Vi får inte glömma det som vi påverkas av dagligen och det är till exempel vår arbetsmiljö. Den glömmer de etablerade partierna bort emellanåt, men inte vi på Transport! Vare sig du står bakom disken på bensinstationen, rattar»det är bra att vara införstådd med att din röst faktiskt påverkar vilken politik som förs. runt ett 25 meters ekipage, springer med tidningsvagnen eller ronderar i trapphus, så har du alltid det viktigaste av allt omkring dig: din arbetsmiljö. Den kan vi påverka med din hjälp! En viktig koppling till våra yrken och politiken är att vi självklart ska ha sympatiserande riksdagsledamöter på vår sida. Inte bara riksdagsledamöter utan även kommun- och landstingspolitiker är viktiga för transportarbetarna. Av tradition och kanske en gnutta ideologi så är arbetsmiljön inte alltid satt i främsta rummet av dagens Allianspartier. Detta har visat sig i riksdagsarbetet och det går tämligen enkelt och tydligt att se vad de senaste åtta åren med borgerligt styre har betytt för Transports medlemmar. Till exempel var den första propositionen Alliansregeringen lämnade in till riksdagen när de tog makten 2006 att man skulle skrota Arbetslivsinstitutet. Institutet hade hög status utomlands och dess forskning i arbetsmiljö låg i framkant. I övrigt minskade man kraftigt budgeten för Arbetsmiljöverket. 2006 hade de en budget på cirka 554 miljoner kronor. 2010 var denna nere på ca 473 miljoner kronor. Vad det betyder i praktiken för oss arbetstagare är lätt att lista ut. Intressant kuriosa: Åren 2010/2011: (SD) röstar med Alliansregeringen i 69 % av omröstningarna. Siffrorna för övriga oppositionspartier, (S) 35 %, (Mp) 35 % och (V) 14 %. Sensmoralen med detta då? Det är bra att vara införstådd med att din röst faktiskt påverkar vilken politik som förs, vilket i slutändan påverkar din familj, din vardag och ditt jobb. Nedan följer exempel från några yrkessektioner inom Transport, där tan ken är att du som är lite rådvill i politikens snårskog ska få mer klarhet i kopplingen mellan politik och just ditt yrke och varför det är så otroligt viktigt att vi i Transport, via våra företrädare, har en fot inne i både riksdagshuset och EU-parlamentet! Olja & Bensin: Frågan kring butiksrånen var första halvan av 2000-talet riktigt kritisk. Svensk handel gjorde allt de kunde för att motverka att deras medlemsföretag skulle bli tvingade till dubbelbemanning eller nattlucka. Arbetsmiljöverket drev med hjälp av Transport frågan hårt och 2005 ledde arbetet fram till att sittande regering (S), beslutade att dubbelbemanning eller nattlucka skulle komma till på tre stationer i Skåne. Beslutet var stort och vägledande för övriga landet och gäller än idag. För dem som jobbar med bensinhantering är frågan huruvida de ultra fina partiklarna som uppstår i till exempel dieselavgaser, skulle ha någon påverkan på arbetstagarna och om uppkomsten av cancer hos somliga arbetstagare har ett ursprung i dessa partiklar. Den frågan har sittande regering med ansvarigt statsråd, infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd (M), i dag sagt rakt nej till att forska vidare i. Man hänvisar till att det inte finns tillräcklig forskning bakom sambanden. Därtill anser regeringen att arbetsgivaren Swedavia i just det aktuella exemplet, äger arbetsmiljöansvaret och regeringen har inga ytterligare synpunkter att komma med. Vänsterpartiets trafikpolitiska talesperson, Siv Holma, har nog anledning att lyfta den frågan igen får vi hoppas. Terminal & Åkeri m.fl: Den alltid så brännheta frågan för bland annat terminalarbetare rör såklart bemanningsföretagen. År 1993, under en samlingsregering ledd utav dåvarande statsminister Carl Bildt (M), genomfördes den stora avregleringen av arbetsförmedlingsmonopolet. Om vi bortser från diskussionen kring bemanningsföretagens vara eller icke vara så medförde lagändringen att det nu var lagligt att tjäna pengar på att förmedla jobb inom privat sektor. Branschen har, med bland annat införandet av bemanningsdirektivet år 2011, blivit bättre uppstyrd. Strålkastarljuset har i dag flyttats från att ifrågasätta bemanningsföretagens existens, till att istället belysa hur företagen bedriver sin verksamhet, så att det inte skall missgynna arbetstagarna eller den offentliga sektorn. Bevakning: Svenska bevakningsföretag har en slags särställning inom EU:s lagstiftning. Till exempel har både Spanien och Belgien under 2000-talet försökt få till olika former av nationella undantag. Detta i försök att motverka att utländska aktörer etablerar sig på den inhemska marknaden. EG-domstolen dömde mot de båda och menade att etableringsfriheten och den fria rörligheten inom unionen hotades. Sverige har däremot en lagstiftning som i praktiken förhindrar utländska aktörer att sköta bevakningsverksamhet inom landet. Det ska vi vara tacksamma för. Försök att starta debatt för att luckra upp reglerna har gjorts från flera håll. År 2007 inträffade ett av de mest spektakulära försöken avseende förändring och ett praktiskt test av svensk lagstiftning. Det var när Rutowski Patrol, ett i Polen välkänt privat detektiv/säkerhetsföretag, grep tre stycken kriminella i en lägenhet i södra Stockholm. Chefen för företaget var dessutom EU-parlamentariker för den polska delegationen i EU-parlamentet och snart var en livlig debatt igång. Till dags datum är vi ännu fredade, lagstiftningsmässigt. Kanske tack vare våra politiker och Transports starka ställning på den svenska arbetsmarknaden. Simon Bartosz text Medlem i Transport 12 TRANSPORtfemman 3/2014 TRANSPORtfemman 3/2014 13
studier studier Projekt för att kraftigt öka rekryteringen till Startpunkten Under sommaren har extra Startpunkter genomförts för att stötta upp så att vi klarar målet att utbilda minst 4 % av avdelningens medlemsantal, dvs. 238 transportare för 2014. Vi är uppe i 97 registrerade utbildade kursdeltagare för Startpunkter 2014, vilket är rekordsiffror för avdelningen. Det betyder att målet Avd Antal delt. i Startpunkten de senaste 5 åren Antal aktiva medlemmar på 238 kursdeltagare - 97 utbildade (hittills) = 141 st. Så många återstår alltså att utbilda 2014 för att nå målet. Är ni intresserade av att lokalt skapa en Startpunkt på era arbetsplatser? Tveka inte att kontakta Carolina Nolasco, Studieorganisatör. Mål: 4 % deltagare Antal kurstillfällen 2014 (Ca 10 delt/kurs) 1 4 842 34 3 2 8 690 28 3 3 330 3 995 160 16 4 156 2 173 87 9 5 186 5 961 238 24 6 71 1 673 67 7 7 37 1 450 58 6 9 162 1 432 57 6 11 5 1 064 43 4 12 151 3 585 143 14 14 37 2 413 97 10 16 1 305 12 1 17 98 2 218 89 9 18 1 941 38 4 19 68 1 359 54 5 20 67 1 830 73 7 25 36 1 839 74 7 26 0 2 073 83 8 28 6 1 855 74 7 32 17 2 533 101 10 41 6 1 499 60 6 46 72 1 365 55 5 51 27 2 817 113 11 55 26 1 200 48 5 88 86 1 464 59 6 1658 48 575 1943 194 Startpunkter avdelning 5 2014 Tabellen visar hur utgångsläget var inom Transports lokalavdelningar. Stockholm är gulmarkerad. Källa: Tabell från förbundscirkulär 101.2013. Studier & kurser Grundutbildningar för alla medlemmar Grundkurserna är öppna för alla medlemmar. För att gå dem behöver du alltså inte vara förtroendevald. Avdelningen står för frukost, lunch och fika. Alla anställda inom Transports yrkesområden är välkomna till dessa kurser. Startpunkten facklig introduktion Kursen ger dig en grundläggande förståelse för vad medlemskapet i fack föreningen ger och medlemskapets värde. Kursdeltagare erhåller ett skattefritt stipendium på 400 kr, detta gäller alla medlemmar eller den som blir medlem inom tre (3) månader efter kurstillfället. kursdatum: 23/8-2014 13/9-2014 8/10-2014 Engelska 18/10-2014 22/ 10-2014 Bevakning 8/11-2014 20/11-2014 6/12-2014 Samtliga kurser hålls på ABF Esplanaden 3C, Sundbyberg. Frukost mellan kl. 08:30-09:00 Kursen pågår mellan kl. 09:00-15:00 med reservation för kursen den 8/10 samt 22/10. Vi i Transport (VIT) Kursen ger dig grundläggande kunskaper om fackföreningens och förbundets mål, funktion och roll på arbetsmarknaden och i samhället. Kursdeltagare erhåller ett skattefritt stipendium på 4.120 kr. Om man har fackligt förtroendeuppdrag utbetalas lön av arbetsgivare enligt förtroendemannalag 7 under två dagar samt skattefritt stipendium av avdelningen resterande dagar. Vid internat står avdelningen för kursresan. kursdatum: 29/9 3/10-2014 Stockholm 3 7/ 11-2014 Bollna s (internat) 24-28/11-2014 Stockholm Avtalspunkt Det övergripande målet med en avtalskurs är att ge dig kunskaper om reglerna i ditt eget kollektivavtal samt till avtalet angränsande lagstiftning. För fackligt förtroendevalda sker ersättning sker av arbetsgivaren med bibehållen lön enligt, förtroendemannalagens 7. Medlem utan förtroende uppdrag ersätts av avdelningen med utbildningsarvode. kursdatum: Bemanning 8 oktober 2014, ABF Esplanaden 3C. Bevakning 1 oktober 2014, ABF Esplanaden 3C. Oljan 25 september 2014, ABF Esplanaden 3C. Transportavtalet samt Miljö 18 september 2014, ABF Esplanaden 3C. ditt avtal (förkunskaper Vi i Transport) Det övergripande målet med kursen är att ge dig kunskaper om reglerna i ditt eget kollektivavtal samt till avtalet angränsande lagstiftning. Kursen vänder sig till fackligt förtroendevalda som ska stödja medlemmar i frågor om grundläggande rättigheter i avtalet såsom löner, arbetstider, ledigheter, anställningsformer samt allmänna bestämmelser. Ersättning sker av arbetsgivaren med bibehållen lön enligt, förtroendemannalagens 7. kursdatum: Bemanning: 16 18 september, Runö kursgård. Bensinavtalen: 30 september 2 oktober, Runö kursgård. Bevakning: 5 7 november, ABF Esplanaden 3C. Gummiavtalet: 7 9 oktober, Runö kursgård. Carolina Nolasco Studieorganisatör Avd 5 Kontakta mig vid frågor gällande studier. Tfn 010-480 31 53 E-post carolina.nolasco@transport.se Utbildningsarvode och stipendier för transport- och LO-kurser Din kursbekra ftelse anger om du har ra tt till ersa ttning via stipendium eller utbildningsarvode (skattepliktigt), eller om din arbetsgivare ska svara för bibehållen lön under kurstiden. Utbildningsarvode utgår från den 1 januari 2014 med: 6 000 kr per vecka 1 200 kr per dag 150 kr per timme Skattefritt stipendium utgår med: 4 120 kr per vecka 824 kr per dag 103 kr per timme 14 TRANSPORtfemman 3/2014 TRANSPORtfemman 3/2014 15
arbetsmiljö arbetsmiljö Ny organisation på Arbetsmiljöverket Arbetsmiljöverket är en statlig myndighet under Arbetsmarknadsdepartementet. De har regeringens uppdrag att se till den arbets miljö- och arbetstidslagstiftning som gäller i Sverige. Myndighetens arbetsuppgifter och ansvarsområden definieras i en skriven instruktion som normalt inte förändras från år till år. Som komplement till denna instruktion får Arbetsmiljöverket varje år i december ett regleringsbrev som innehåller tidsbegränsade uppdrag samt anger ekonomiska och andra villkor för den kommande verksamheten. Arbetsmiljöverket ger bland annat ut ekonomiska medel till LO:s regionala skyddsombuds verksamhet, utefter vilka anslag beslutats från regeringen. den 1 januari 2014 gick Arbetsmiljöverket in i en ny organisation. Bakgrunden till omorganisationen är förändringarna på arbetsmarknaden i Sverige. Det har blivit fler mindre företag, minskad andel fackligt anslutna, långa entreprenörskedjor och fler företag från and ra EU-länder som är verksamma i Sverige, skriver myndigheten på sin hemsidan. Detta ställer krav på myndigheten och man har då valt att göra en omorganisation för att klara av sin verksamhet. Ökade antal ärenden gällande akuta skyddsstopp och skyddsombudsbegäran Arbetsmiljöverket skriver i sin årsredovisning för 2013 att de har haft ett ökat antal inkomna ärenden gällande den obligatorisk tillsynen av skyddsombudsstopp enligt 6:7 arbetsmiljölagen (AML) och skyddsombudsanmälan enligt 6:6a AML som måste hanteras. I kombination med att antalet inspektörer har minskat har inspektörernas tid i andra ärenden minskat. Antalet anmälningar enligt 6:6a AML har ökat över tid, 34 procent de senaste tre åren. Även antalet anmälningar om skyddsombudsstopp enligt 6:7 AML ökar över tid, ökningen är 38 procent jämfört med 2011. Behov av fler arbetsmiljöinspektörer Redan i Arbetsmiljöverkets årsredovisning för 2012 skrev myndigheten att Sverige har ett lågt antal inspektörer i förhållande till antalet arbetsställen enligt den internationella arbetsorganisationen (ILO), som är FN:s fackorgan för sysselsättnings- och arbetslivsfrågor. För att hamna på en nivå som är mer i linje med ILO:s rekommendationer ville Arbetsmiljöverket rekrytera ytterligare 110 inspektörer under perioden 2011 2013. Arbetsmiljöverkets personal har ökad sjukfrånvaro sedan 2011 Ökningen av sjukfrånvaro har skett i alla ålderskategorier. Den tydligaste ökningen var mellan 2012 och 2013 och förklaras av den ökade långtidssjukskrivningen. Omräknat i årsarbetskrafter har den totala sjukfrånvaron ökat med tre årsarbetskrafter varav andelen långtidssjukskrivna har ökat med två och en halv årsarbetskraft under 2013. Minskad anslags tilldelning till Arbetsmiljöverket Sedan 2006 har regeringen minskat de ekonomiska anslagen till Arbetsmiljöverket och man ligger än i dag under den nivå man hade 2006. Detta leder i sin tur till ökade ansträngningar på myndighetens personal och verksamhet vilket framgått. Tabellen på nästa sida visar hur anslagen sett ut. Hur påverkar Arbetmiljöverkets minskade resurser och den ökande sjukfrånvaron medlemmarna i facket? I slutredovisningen för den regionala skyddsombudsverksamheten 2013 skriver LO så här: LO har sedan 2007 års återrapportering av verksamheten ställt frågan om vilka konsekvenser neddragningarna av Arbetsmiljöverkets resurser haft på den regionala skyddsombudsverksamheten. Fler och fler förbunds regionala skyddsombud har genom åren kunnat redovisa negativa effekter på lokal nivå. För 2013 rapporteras ytterligare minskningar av antalet arbetsplatsbesök från Arbetsmiljöinspektionen, ytterligare försvagat stöd även till arbetsgivarsidan, längre handläggningstider, brister i till Riksdagsval Riksdagsval Riksdagsval 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Grundanslag 554 800 507 319 461 393 423 793 420 025 434 450 491 272 499 566 520 765 Kriterieverksamhet (nivåhöjning) 2 600 10 000 Satsning ny arbetsmiljöpolitik (nivåhöjning) 33 000 45 000 47 000 Register för utstationering (nivåhöjning) 4 750 5 000 Screening (tillfa lligt för uppdrag) 8 000 8 000 8 000 Summa anslag 554 800 509 919 471 393 456 793 473 025 489 450 504 022 504 566 520 765 Not Nivåsa nkning cirka: Enligt budgetprop 2006-50 000-50 000-55 000 gången till inspektionsmeddelanden samt en successiv övervältring av ansvaret för uppföljningar av inspektionsbesök på de regionala skyddsombuden. För verksamhetsåret 2013 ser vi en ännu mer oroande utveckling. De beskrivna trenderna består. Samtidigt vittnar redovisningen om en generell uppfattning bland de regionala skyddsombuden om att det råder en viss rättsosäkerhet gällande beslut. När regionala skyddsombud vänt sig till Arbetsmiljöinspektionen för att få hjälp och råd, har förbunden kunnat notera att det ges olika tolkningar av lagstiftningen beroende på vilket inspektionsdistrikt som kontaktats. Även inom vårt Transport så har det påverkat våra medlemmar negativt och förbundet skriver i samma rapport om att sämre kontakt med Arbetsmiljöverkets inspektörer rapporterats in från de regionala skyddsombuden. Mikael Rolf text Källa: Arbetsmiljöverket svarstjänst 16 TRANSPORtfemman 3/2014 TRANSPORtfemman 3/2014 17
organisation Välj rätt fackförbund! Vilket förbund ska jag vara med i? Du ska vara medlem i det förbund som bär kollektivavtalet i den bransch du jobbar. Om du inte vet, fråga arbetsgivaren eller den fackliga lokalavdelningen. Det är avtalet och branschen inte yrket! som styr. Om du har flera olika jobb som hör till olika förbund, bör du räkna utifrån din huvudsakliga inkomst. Jag är anställd på ett bemanningsbolag och hyrs ut till olika arbetsplatser där olika kollektivavtal gäller. Vilket förbund ska jag vara med i? Samma princip gäller här, nästan. Skillnaden är att LO-förbunden inte har ett förbund för bemanningsbranschen utan har delat upp ansvaret sinsemellan. Leta här efter vilket förbund som är inkopplat gentemot just din arbetsgivare (inte gentemot kundföretaget alltså). Jag är lastbilschaufför men jag jobbar åt ett livsmedelsföretag. Varför ska jag inte vara med i Transport? LO-förbunden är inte uppdelade utifrån yrke utan utifrån vilken bransch som man jobbar i. Det kallas för förbundsprincipen. Den bygger på att företagets huvudsakliga verksamhet bestämmer vilken bransch, vilket avtal och vilket förbund som är aktuellt. Grundtanken är att det aldrig får finnas konkurrerande fackförbund på en och samma arbetsplats. Det skulle betyda dels att förbunden konkurrerade med varandra om medlemmarna men också att man skulle ge arbetsgivaren möjlighet att välja vilket avtal som ska gälla. Den situationen vill vi aldrig hamna i, och vi vill kunna förhandla enat gentemot företaget. Varför får jag själv inte välja vilket fackförbund jag vill vara med i? Du får välja, men det är inte till någon nytta varken för dig eller dina arbetskamrater. Inom LO har vi delat upp oss enligt tanken en arbetsplats, ett förbund och det har att göra med att vi vill kunna bygga en gemensam front gentemot arbetsgivaren. Om det exempelvis kommer till konflikt, så är det ju bra att alla berörda, oavsett yrke, deltar och det blir mycket lättare ifall man inte behöver gå omvägen via att förbunden först måste komma överens sinsemellan. Om jag ändå väljer att vara med i fel förbund, vad händer då? Att du visserligen omfattas av medlemsrättigheterna i detta förbund (exempelvis rätten till inflytande, försäkringar, att åka på kurser med mera) men när det kommer till eventuella problem på arbetsplatsen, tolkning av avtalet, förhandlingar med mera, så riskerar du att få sämre hjälp. Det förbund som du är med i, är ändå inte berörd part i avtalet och har alltså inga juridiska möjligheter att hävda dina rättigheter. Man måste lämna fullmakt till berört förbund. Dessutom är det osäkert vad förbundet vet om själva avtalet och hur dess olika delar ska tolkas. Svenska Transportarbetareförbundet Till förbundet ska anslutas arbetare anställda för stuveri-, lossnings- och lastningsarbete samt vid speditionsfirmor, åkerier, personbils trafikföretag, expressfirmor, servicefirmor av skilda slag. Bransch/företag: Bevaknings- och säkerhetsföretag Bilbärgningsföretag Biluthyrningsföretag Expressfirmor Flygföretag Garage- och tvätthallar Godsterminaler Gummiverkstäder (vulkaniseringsverkstäder) Jourläkar- och budbilar Kol- och vedgårdar Petroleumbranschen Reklamdistributionsföretag Renhållnings- och saneringsföretag (inklusive kommunala renhållningsbolag) Schakt- och grävmaskinsföretag Speditionsfirmor Stuveri- och hamnarbeten Taxi och hyrverk Tidningsdistribution Åkerier och landstransporter Delade med Byggnadsarbetareförbundet och SEKO. Se även SEKO. Exempel från verkliga livet Magnus Kinnunen, förhandlingsombud och huvudskyddsombud, Loomis Stockholm berättar om ett bra exempel från sin arbetsplats där en medlem i ett annat fackförbund fått hjälp av honom med att få en tillsvidareanställning, efter att ha gått med i Transport från ett annat fackförbund. Detta i och med att avtalet för arbetsplatsen är skrivet så att de som arbetat i mer än nio månader skall få en tillsvidareanställning. Denna rättighet kan bara åberopas av medlemmarna för vilket avtalet gäller d.v.s. Transports medlemmar. Magnus förklarar vidare att det är många som går minste om hjälp vid en förhandling om de skulle tillhöra annat fackförbund än det som har avtalet på arbetsplatsen. Han poängterar hur viktigt det är att hjälpas åt att informera våra arbetskamrater om att byta fackförbund om det inte är de som äger kollektivavtalet för arbetsplatsen. Och att man gör detta innan man hamnat i en skarp situation. Källa: LO, www.transport.se Mikael Rolf foto Teckning: Robert Nyberg, www.robertnyberg.nu. Följ gärna Robert på hans facebooksida. 18 TRANSPORtfemman 3/2014 TRANSPORtfemman 3/2014 19
Adressa ndring skickas till Sthlm:s Transportarbetarefackförening Skytteholmsva gen 2, 171 44 Solna eller anma l per telefon tel 010-480 30 05 B Toni Hofdek Skyddsombud och klubbordförande G4S Security Services (Sverige) AB Toni är förtroendevald inom fackklubben på G4S och hjälper bland annat medlemmar med rehabiliteringsärenden om de skadat sig i arbetet. Toni har uppmärksammats för att en medlem kontaktat avdelningen och berömt honom i hans roll som skyddsombud och menar att han som skyddsombud har gått above and beyond vad man kan förvänta sig av fackliga företrädare. Toni meddelar att han arbetar efter en modell som skyddsorganisationen jobbat hårt med att få fram, där man tillsammans med företaget skapat en rehabiliteringsmall så att medlemmar kan återgå till arbetet så snart som möjligt, beroende på individens arbetsförmåga. Toni säger att fackklubben får information om de som skadats på jobbet via medlemmar som ringer och vill ha hjälp eller av företaget. Vid de fall där en medlem befinner sig på sjukhus så åker Toni på besök och hjälper till med information om vad man skall tänka på gällande sjukintyg och försäkringar i samband med sjukskrivningen. Toni har kontakt med företaget om hur man skall komma överens med dem redan före rehabiliteringsmötet mellan företaget, försäkringskassan och medlemmen samt facket. På så sätt blir det smidigare för medlemmarna under rehabiliteringens gång eftersom alla är eniga och har samma mål. Tonis erfarenhet är att då företagfack-medlem är överens om lösningar med rehabiliteringsplanen så får medlemmen en bättre rehabiliteringslösning och mindre problem med ersättningen från Försäkringskassan. Toni tycker att det är viktigt att sätta delmål i rehabplanen och följa upp så att man ser att det fungerar. Hans uppfattning är att G4S-fackklubbens ärenden har varit lyckade och fungerat bra. Detta beror på att de har ett bra samarbete med arbetsledningen och samsyn kring rehabilitering. Mikael Rolf text Toni Hofdek foto TRANSPORtfemman 3/2014