Tertialrapport 2 år 2014

Utbildningsnämnden Tertialrapport 2 år 2014 Sammanställning alla enheter UN:s mål: Borgholms barn är kunnigast i Kalmar län Meritvärde i årskurs 9 250 240 230 220 210 200 190 Meritvärde under fem år, årskurs 9 slutbetyg, utan moderna språk 2010 2011 2012 2013 2014 Slotts Åkerbo Kommunen Riket Västervik 218,4 Mörbylånga 217,0 Borgholm 216,9 Hultsfred 215,5 Nybro 212,8 Högsby 208,2 Vimmerby 205,2 Oskarshamn 202,8 Kalmar 201,3 Mönsterås 197,5 Torsås 197,3 Emmaboda 196,9 Riket 214,8 Länet 207,5 Från och med läsåret 2014/15 kommer den elev som läst ett modernt språk som språkval i grundskolan att kunna tillgodoräkna sig det betygsvärdet utöver värdet av de 16 bästa betygen vid antagningen till gymnasieskolan. Det betyder att meritvärdet kommer att öka, men för jämförbarhetens skull presenterar vi i diagrammet meritvärdet utan att lägga till moderna språk. Om vi lägger till detta värde ökar meritvärdet med ca 11 poäng. 10 elever av 90 (11 %) blev inte behöriga till gymnasieskolans yrkesprogram. Nio av dessa var flickor, två pojkar. Efter att sommarskolan genomförts i juni godkändes två elever och andelen icke-behöriga minskade till 9 %. Det var en elev i nian som inte fick godkänt betyg i engelska, nio i matte och ingen i svenska (men två i SVA). Slottsskolan Vi har diskuterat några av de skillnader som finns mellan skolorna och som vi tror är en fördel för resultaten på en liten enhet som Åkerbo. Det är enklare att få till möten mellan personalen. Det blir enklare att möta upp eleverna och färre lärarbyten. Vi har naturligtvis arbetat för att få bra resultat på skolan. Trots det är det stora skillnader mellan skolorna. Som rektor diskuterar jag detta med personalen men också med utbildningschefen för att hitta ett svar på vad de stora skillnaderna beror på. Åkerboskolan har mycket bra resultat, långt över resultaten i riket. Vi ligger mera i linje med övriga riket. Intresset för sommarskola för årskurs 9 var mycket blygsamt. Vi erbjöd extra tid i engelska och matematik där behoven fanns. De som tog chansen lyckades däremot mycket bra. Alternativet höstskola borde locka fler elever eftersom det inte kolliderar med sommarjobb. Vi testar detta under höstlovet och erbjuder då årskurs 9 att

delta. De elever som läste SVA var så pass nya i språket att de inte har haft en rimlig chans att nå målen. Synpunkter från matematikutvecklare: Det är stor skillnad mellan Åkerboskolan och Slottsskolan vad gäller betyg och bedömning. Slottsskolans divergens mellan betyg NP-9 och slutbetyg hävdas vara mindre än Åkerboskolans och rikets. Vi behöver få en bättre samsyn i kommunen.. Under en studiedag ordnade vi gemensam ämneskonferens med Åkerboskolans lärare för att på så sätt utbyta tankar och idéer. Vi kommer att fortsätta arbetet med att utveckla matematiken under nästa studiedag. Den här gången kommer vi att jobba själva på skolan eftersom Åkerboskolan har planerat för annat utvecklingsarbete. Under vår studiedag framkom många tankar om hur vi kan utveckla vårt arbete. Specialpedagogerna blir viktiga i vårt fortsatta arbete. Vi behöver ha en höstskola som komplement till sommarskola. Det är svårt att motivera eleverna att delta när sommarlovet lockar. Mer fokus på flickorna. Kan det vara att pojkarnas sämre resultat över tid har gjort att vi blir bättre på att plocka upp dem och att detta skett på bekostnad av flickorna? Diskussion i varje arbetslag och med specialpedagoger om vikten av tidiga insatser. Har våra elever en så god taluppfattning och god problemlösningsförmåga som vi förutsätter att de har när de kommer? Hittar vi dem på rätt nivå eller blir matematiken för svår hos oss? Vad händer med tysta flickor, upptäcker vi dem försent? Varför upplevs matematik som ett stressmoment? Vi måste få eleverna att känna sig mindre stressade på lektionerna. Under studiedagar, arbetslagsmöten och EHM. Vi måste följa utvecklingen av resultaten i alla ämnen men ha ett särskilt öga på matematiken nu när omdömen skrivs. Viktigt att även se på fördelningen mellan könen. Åkerboskolan Det goda resultatet som gjort att Åkerboskolan har det bästa meritvärdet av alla kommunala skolor i hela Kalmar län. Det är en styrka att Åkerboskolan har mycket bra resultat över tid. De senaste 15 åren har skolan haft ett resultat över rikssnitt med något undantag. Detta trots att en 2 elever är 10% av det totala elevantalet. Varför en enskild elev påverkar resultatet kraftigt. Vem är ansvarig Hur ska det göras? När ska det göras? kontinuerligt Lärare Arbetslag Hålla fokus på att bedöma elevernas förmågor enligt Lgr11. Öka inslaget av formativ bedömningen eftersom det är den största framgångsfaktorn enl. Hatties forskning

Betyg årskurs 6-9 Antal som fått betygen F och A vårterminen 2014, årskurs 6-9 Åk 6 Skola Antal BD EN HKK IDH MA MU BI FY KE TK GE HI RE SH SL SV SVA S:a Merit Åkerbo 6 19 0 1-0 0 0 0 0 0-0 0 0 0 0 0-1 197 Slotts 6A 28 0 0 0 0 1 0 2 0 1 0 0 0 0 0 0 0-4 214 Betyg F Slotts 6B 27 0 0 0 0 5 0 0 0 0 0 0 0 0 1 0 1-7 203 Slotts 6C 28 0 1 0 0 2 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 2 1 6 202 totalt 102 0 2 0 0 8 0 2 0 1 0 0 0 0 1 0 3 1 18 pojkar 56 0 1 0 0 1 0 1 0 1 0 0 0 0 0 0 0 0 4 flickor 46 0 1 0 0 7 0 1 0 0 0 0 0 0 1 0 3 1 14 Åkerbo 6 19 0 2-0 3 2 0 2 0-1 0 0 0 0 2-12 197 Slotts 6A 28 0 2 0 0 1 1 0 1 1 0 2 0 3 0 0 0-11 214 Betyg A Slotts 6B 27 2 4 0 2 1 3 1 0 0 0 0 0 2 0 0 0-15 203 Slotts 6C 28 0 5 0 0 1 0 0 0 0 0 1 0 4 0 1 0 0 12 202 totalt 102 2 13 0 2 6 6 1 3 1 0 4 0 9 0 1 2 0 50 pojkar 56 1 10 0 2 5 2 1 1 1 0 2 0 2 0 1 0 0 28 flickor 46 1 3 0 0 1 4 0 2 0 0 2 0 7 0 0 2 0 22 Åk 7 Klass Skola Antal BD EN IDH MA Språk MU BI FY KE TK GE HI RE SH SL SV SVA S:a Merit 7 Åkerbo 21 1 1 0 0 0 0 0 0 0 0 1 0 0 0 0 0 1 4 226 7A Slotts 23 0 1 1 2 0 0 1 0 1 0 1 1 1 1 2 1 2 15 196 Betyg F 7B Slotts 28 0 1 1 4 0 0 0 0 0 0 0 1 0 0 0 1-8 214 7C Slotts 27 0 1 0 11 3 0 3 3 3 3 1 1 0 0 0 2-31 184 totalt 99 1 4 2 17 3 0 4 3 4 3 3 3 1 1 2 4 3 58 pojkar 46 1 4 0 5 1 0 1 0 1 0 0 0 1 1 0 2 2 flickor 53 0 0 2 12 2 0 3 3 3 3 3 3 0 0 2 2 1 7 Åkerbo 21 0 2 0 2 0 3 1 1 0 0 0 0 0 0 2 1 0 12 226 7A Slotts 23 0 0 0 0 1 0 0 0 0 0 3 1 0 0 0 0 0 5 196 Betyg A 7B Slotts 28 0 1 0 0 3 0 0 0 0 0 0 0 5 0 1 0-10 214 7C Slotts 27 1 0 0 2 2 0 1 0 1 0 0 0 0 0 0-7 184 totalt 99 1 3 0 4 6 3 2 1 1 0 3 1 5 0 3 1 0 34 pojkar 46 0 0 0 0 1 0 0 0 0 0 2 0 1 0 0 0 0 4 flickor 53 1 3 0 4 5 3 2 1 1 0 1 1 4 0 3 1 0 30 Åk 8 Klass Skola Antal BD EN HKK IDH MA Språk MU BI FY KE TK GE HI RE SH SL SV SVA S:a Merit 8 Åkerbo 26 0 0 0 0 0 0 0 1 0 1 1 1 1 0 0 1 1-7 207 8A Slotts 21 0 2 0 1 2 0 0 0 0 1 0 0 1 1 0 0 0 1 9 224 Betyg F 8B Slotts 18 0 0 0 2 2 0 0 3 1 3 1 1 0 0 0 0 2-15 204 8C Slotts 18 0 2 0 1 2 0 0 3 2 1 3 0 0 0 0 0 0-14 201 totalt 83 0 4 0 4 6 0 0 7 3 6 5 2 2 1 0 1 3 1 45 pojkar 51 0 4 0 4 6 0 0 6 3 5 4 2 1 1 0 1 3 1 41 flickor 32 0 0 0 0 0 0 0 1 0 1 1 0 1 0 0 0 0 0 4 8 Åkerbo 26 0 1 0 0 2 1 0 0 2 1 0 0 1 0 0 0 1-9 207 8A Slotts 21 2 1 0 3 2 1 1 1 0 0 0 2 2 1 1 2 0 0 19 224 Betyg A 8B Slotts 18 0 0 0 0 0 0 1 0 0 0 0 0 0 2 0 0 1-4 204 8C Slotts 18 1 0 0 1 0 1 1 0 0 0 0 0 0 0 0 2 0-6 201 totalt 83 3 2 0 4 4 3 3 1 2 1 0 2 3 3 1 4 2 0 38 pojkar 51 1 1 0 1 2 1 1 0 1 0 0 1 2 1 1 1 0 0 14 flickor 32 2 1 0 3 2 2 2 1 1 1 0 1 1 2 0 3 2 0 24

Åk 9 Klass Skola Antal BD EN HKK IDH MA Språk MU BI FY KE TK GE HI RE SH SL SV SVA S:a Merit 9 Åkerbo 20 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 244 9A Slotts 20 0 0 0 2 2 0 0 0 3 0 2 0 1 2 0 0 0 1 13 207 Betyg F 9B Slotts 26 0 1 0 0 6 0 0 0 1 0 0 0 0 0 0 0 0 1 9 228 9C Slotts 24 0 0 0 0 0 0 0 1 1 1 1 0 0 0 0 0 0 0 4 228 totalt 90 0 1 0 2 8 0 0 1 5 1 3 0 1 2 0 0 0 2 26 pojkar 46 4 0 0 0 2 0 0 1 3 1 1 0 0 0 0 0 0 0 12 flickor 44 2 1 0 2 6 0 0 0 2 0 2 0 1 2 0 0 0 2 20 9 Åkerbo 20 6 4 1 0 4 1 5 2 7 2 0 1 0 0 2 1 4 0 40 244 9A Slotts 20 3 3 0 3 0 0 5 1 0 0 0 0 0 1 1 1 2 0 20 207 Betyg A 9B Slotts 26 7 6 3 5 3 1 7 4 3 2 1 3 0 1 2 5 6 0 59 228 9C Slotts 24 4 1 3 0 0 1 1 1 0 0 0 1 0 1 1 3 5 0 22 228 totalt 90 20 14 7 8 7 3 18 8 10 4 1 5 0 3 6 10 17 0 141 pojkar 46 7 8 2 6 4 2 7 5 5 3 1 1 0 1 2 3 7 0 64 flickor 44 13 6 5 2 3 1 11 3 5 1 0 4 0 2 4 7 10 0 77 Antal som inte fick godkänt betyg i kärnämnena åk 9 2012 2013 2014 EN 8 1 1 MA 12 4 8 SV/SVA 5 0 2 (SVA) Slottsskolan Från ämneskonferens i matematik framkom följande: Höstskola kan vara ett sätt att nå ut till de elever som är motiverade och vill jobba extra. Här får man chans till extra mycket hjälp. En del elever behöver böcker som extra anpassningar istället för att ha sitt material i ipads. Här måste vi köpa in fysiska böcker till vissa elever. Några föräldrar har varit inne hos Christina och berättat att deras barn mår dåligt eftersom de oroar sig för sina resultat i matematik. Bra om vi vet vilka klasser det gäller. Vi har Matte extra på torsdagar. Det behövs mer uppmärksamhet från elevernas sida på lektionerna. Vi behöver jobba mer med individuella upplägg av våra lektionsuppgifter. bas häfte och individuell feedback. Hemmet, vad stöd att få? Måltiden, hur utvecklar vi den på kort och lång sikt. Utvecklingssamtal mellan mattelärare och förälder. Vi behöver stöd av Navet. Vi behöver titta på alla elever som behöver någon form av extra anpassning eller ett åtgärdsprogram. Vi har redan påbörjat denna inventering. Vi kom fram till att det fanns ca 15 % av våra elever som vi behöver diskutera. Från ett arbetslag fanns en önskan om att vi skulle följa upp de båda högstadieskolorans resultat på gymnasiet. Synpunkter från matematikutvecklare: Överlämningskonferenser med fokus på elevernas matematikkunskaper och behov av stöd. När rektor och matematikutvecklare granskade åtgärdsprogram som finns för elever som inte når målen i matematik ser vi att åtgärderna är mycket bristfälliga i många fall. Det är extra anpassningar mer än särskilt stöd. Synpunkter från 6:ans arbetslag: Vem kan följa upp hur det går för Slottsskolans elever när de fortsätter på gymnasiet. Fick de med sig det de behövde från Slottsskolan. De elever som är i behov av särskilt stöd får inte rätt stöd, vi upplever att det mest handlar om utryckningar. Den extra matematiklärare som sätts in under lektionerna är det rätt stöd? Hur ser man i tjänstefördelningen att detta är en insats? Elever som har insatser på låg eller mellanstadiet får inte det med automatik på högstadiet, varför inte? Mer fokus på flickornas resultat i matematik behövs. Kan det vara att pojkarnas sämre resultat över tid har gjort att vi blir bättre på att lyfta pojkarna och att detta skett på bekostnad av flickorna? Just nu pågår en intensiv diskussion om hur vi bäst ska höja

våra resultat i matematik. Gemensamma diskussioner om bedömning och betyg är viktiga. Stress verkar vara en negativ faktor under matematiklektionerna. Hur minskar vi den? Vi behöver undersöka hur mycket prov vi har på Slottsskolan i förhållande till Åkerboskolan. Det är möjligt att man ser olika på vikten av formativbedömning på de olika skolorna. Det kan ha betydelse. Åtgärdsprogrammen är inte av den kvalitet det är tänkt. Vi har med avsikt avvaktat förändringar av detta i väntan på att våra specialpedagoger har fört diskussionen utifrån de nya riktlinjer som har kommit i de allmänna råden. : Under en studiedag ordnade vi gemensam ämneskonferens med Åkerboskolans lärare för att på så sätt utbyta tankar och idéer. Meningen var att ämnesgrupperna skulle få chans att prata om viktiga frågor som likvärdig bedömning. Grupperna hade gemensamma frågor som de jobbade med under dagen. Eftersom resultaten i matematik är sämre än i andra ämnen väljer jag att kommentera detta lite särskilt. Det var också i den gruppen jag satt med och lyssnade. Vi kommer att fortsätta arbetet med att utveckla matematiken. Ämnesarbetslaget har samlats under ledning av vår matematikutvecklare Clas Asp och där har man fortsatt diskussionen. Under en av studiedagarna v 44 jobbar matematikgruppen vidare med frågan om hur vi ska höja våra resultat. Den här gången kommer vi att jobba själva på skolan eftersom Åkerboskolan har planerat för annat arbete. Under våra träffar framkommer många kloka tankar om hur vi kan förändra och utveckla vårt arbete. Specialpedagogerna blir viktiga i vårt fortsatta arbete. När mattelärarna träffades och gjorde en inventering på elever som behöver någon form av stöd för att inte ska få ett F i matematik ser jag att det är ca 15 % av våra elever. Nu ska de sätta sig och försöka hitta lösningar för varje individ. Mer fokus på flickorna? Är det en tillfällighet att våra flickor den här gången fick ett sämre resultat än förväntat? Som rektor upplever jag att flickor generellt blir mer stressade när de upplever att de inte når så goda resultat som de har planerat. Detta medverkar naturligtvis negativt i sig på resultaten. Negativ stress påverkar ju arbetsminnet och gör att vi presterar sämre. En fråga vi måste ställa oss är, hur vi ska minska den negativa stressen generellt i skolan och hur får vi bort attityden att matematik är för svårt. Den 27 oktober har vi en studiedag utifrån de nya allmänna råden om arbetet med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram. Om ett resultat som ska förbättras krävs att rektor och alla pedagoger på skolan är beredda att hjälpas åt. Rektor ser till att skolan får en studiedag om de nya allmänna råden om extra anpassningar och särskilt stöd och åtgärdsprogram. Specialpedagog inleder dagen. Diskussion i varje arbetslag och med specialpedagoger om vikten av tidiga insatser i alla ämnen. Matematik: Har våra elever de kunskaper i matematik som vi förutsätter att de har när de kommer? Hittar vi dem på rätt nivå eller blir matematiken för svår hos oss? Vad händer med tysta flickor, upptäcker vi dem försent? Efter en genomgång av de allmänna råden arbetar personalen utifrån ett material som specialpedagog Anneli Under studiedagar, arbetslagsmöten och EHM. Samverkan med andra skolor. Mattenätverket är ett mycket viktigt forum för diskussioner om hur vi ska lyckas med alla elever. 28 oktober jobbar vi i ämnesgrupperna med fortsatta diskussioner om respektive ämnes utveckling. 27 oktober 2014

Eriksson har tagit fram till oss. Vi måste följa utvecklingen av resultaten i alla ämnen men ha ett särskilt öga på matematiken nu när omdömen skrivs. Viktigt att även se på fördelningen mellan könen. Åkerboskolan Vi har få elever som fått betyget F i alla årskurser. Det är få elever men hela betygsskalan används i alla årskurser. Vem är ansvarig Hur ska det göras? När ska det göras? Rektor lärare Göra jämförelser mellan betygsnivåer i olika ämnen. Följa Skolverkets webbaserade kurs i bedömning och betygssättning riktar sig till lärare och skolledare i alla skolformer http://www.skolverket.se/kompetens-ochfortbildning/larare/bedomning-ochbetyg/webbaserad-kurs-i-bedomning-ochbetygssattning-1.201715 Läsåret 14/15 Nationella proven årskurs 3 Andel (%) elever i årskurs 3 som nådde målen i delproven Svenska 100% 99% 98% 97% 96% 95% 94% 93% A B C D E F G H

100% Matematik 95% 90% 85% 80% 75% 70% A B C D E F G I proven deltog 96 elever. Några sammanfattande provresultat ges inte i årskurs 3. Åkerboskolan Hög måluppfyllelse i både matematik och svenska. Lågt resultat inom ett område i matematik. Det låga resultatet beror till viss del på en svårtolkad uppgift. Vem är ansvarig Hur ska det göras? När ska det göras? Ht 14 Lärare Arbetslagen Specifik satsning i det område som visar lågt resultat påbörjad. Ämnesdiskussioner över stadiegränserna Viktoriaskolan F-3 Vi hade ett bra resultat. Angående uppgift E i matte, hade man missförstått uppgiften om en avklippt linjal så missade man många poäng och resultatet påverkades i sin helhet. 4-5 Svenskan såg bra ut, bra resultat. Vi behöver jobba mer med faktatexter i de yngre åren. När det gäller delprov E i matematiken, funderar vi på om resultatet har med uppgiftens utformning att göra.

På Viktoriaskolan har vi ett mycket bra resultat på ämnesproven, både i matematik och i svenska. Av våra 29 elever är det två elever som inte har nått kunskapskraven i dessa två ämnen. I svenska har elev A klarat 4/8 delprov och elev B klarat 6/8 delprov. I matematik har elev A nått kraven i 4/7 delprov och elev B i 2/7. Både elev A och B har extra stöd i klassen av en resurs samt stöd av speciallärare. Kring elev B pågår dessutom en fördjupad kartläggning för att vi ska få syn på vilket stöd som eleven bäst behöver framöver. Jag kommer att lyfta en del frågeställningar kring vissa moment i de båda ämnesproven i arbetslag F-3 för att se om vi kan få syn på ytterligare förbättringar i vårt sätt att arbeta med de olika delarna. Mentor/Speciallärare Fördjupad kartläggning av elev B:s kunskaper och behov av stöd Under september/oktober 2014 Rektor/arbetslagsledare Diskussioner kring hur vi kan utveckla undervisningen så att våra elever når än bättre resultat. På arbetslagsmöten under höstterminen 13 oktober i samband med mötet kring elev B mellan vårdnadshavare, rektor, Elevhälsan och personal. Ytterligare uppföljning sker kontinuerligt under terminen kring både elev A och B. Kontinuerlig avstämning med arbetslagsledare kring arbetslagets tankar/åtgärder när det gäller måluppfyllelsen i årskurs 3. Köpings skola En stor dipp i område matematik E. eleverna föll på en uppgift med trasig linjal. Vi har i efterhand gått igenom detta sätt att mäta och nu klarar alla elever det området. Vi ska i arbetslaget tala om den delen av matematiken som var ett lågt resultat. Är det ett område som vi missar/ inte tar upp i undervisningen eller var det uppgiften som var speciell. Med anledning av att vi har bara en, åk. 3, och att det är nya lärare som gör proven varje år, har vi gjort så att läraren som nästa år har undervisning i åk. 3 var med detta år rättade proven. Detta för att ta med sig saker år från år. Rektor Samtala om detta på ALT Under läsåret 2014-15 Södra området Gärdslösa Ma: Det finns elever som arbetar långsamt och har svårt att fokusera och ta in uppgiften. Trots extra tid och stöd från läraren så har de svårt att ta sig igenom uppgifterna. Sv: I gruppen finns elever som har språkstörning och har behov av mycket hjälp i sitt skrivande. Eleverna har haft stöd sedan tidig skolålder. Det pågår en utredning. Rälla Alla elever nådde målen i både svenska och matematik.

Vi vet att elevgrupperna skiftar från olika år vilket kan påverka resultatet men det fanns också yttre faktorer som kanske bidrog till att det blev lite sämre resultat på Gärdslösa. Situationen på Gärdslösa förra läsåret var inte så lätt, med byte av lärare samt ett pågående byggnadsprojekt i anslutning till skolan. Klassen var dessutom stor. Av resultatet i svenska kan man se att läsning av faktatext behöver tränas lite extra. Rektor Rektor Rektor/arbetslag Dela klassen i A-form Sätta in extraresurser för de elever som inte nådde målen. Satsa extra på att träna läsning av faktatext. Läsåret 14-15 Läsåret 14-15 Läsåret 14-15 Nationella proven årskurs 6 Betyg på nationella proven i årskurs 6 år 2013 och 2014 Några resultat för de enskilda delproven redovisas inte, utan endast betyg på hela proven. Bokstäverna A-F nedan handlar alltså om betyg. 35 30 25 Svenska 20 15 10 2013 2014 5 0 A B C D E F

Matematik 35 30 25 20 15 10 2013 2014 5 0 A B C D E F Engelska 30 25 20 15 10 2013 2014 5 0 A B C D E F 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 NO - Biologi A B C D E F 2013 2014

45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 SO - Geografi A B C D E F 2013 2014 Slottsskolan Vi måste fortsätta diskussionerna med Åkerboskolans lärare för att komma fram till varför skillnaden är så stor. Jag tror precis som arbetslagen att ett nära och bra samarbete i ämnesgrupper och i nätverk där bedömningskompetensen diskuteras övas är en av framgångsfaktorerna. Fortsatt satsning på bedömningskompetens behövs säkert för alla. Rektor har ansvar att lyfta behöv av Frågan kan lyftas på RK Detta har redan skett fortbildning om man ser att kompetensen saknas. Vi följer upp resultat årligen i den här typen av redovisningar. Åkerboskolan Det är stor skillnad i betygsspridning mellan de olika ämnena. Man kan också se ett försämrat resultat mellan 2013 och 2014 i alla ämnen Läsåret 14/15 Rektor Lärare Genomföra en gemensam ämnesövergripande fortbildning, följa Skolverkets webbaserade kurs i bedömning och betygssättning riktar sig till lärare och skolledare i alla skolformer http://www.skolverket.se/kompetensoch-fortbildning/larare/bedomning-ochbetyg/webbaserad-kurs-i-bedomningoch-betygssattning-1.201715

Nationella proven årskurs 9 Nationella proven åk 9 - andel som når målen 2014 100 95 90 85 80 75 70 65 60 55 50 Åkerbo 9 Slotts 9A Slotts 9B Slotts 9C Totalt Matte Svenska Engelska NO SO Totalt deltog 89 elever i proven. Dock var det sju elever från Slottskolan som inte deltog i något delprov i NO och dessa sju är inte med i diagrammet. Slottsskolan Vi måste fortsätta diskussionerna med Åkerboskolans lärare för att komma fram till varför skillnaden är så stor. Ge och ta tid mellan ämnen i de fall där det krävs. Så arbetar Åkerbo. Om svenskan är i hamn lånas tid ut till matte. Svenska nätverket och specialpedagogiska nätverket har i uppdrag att utveckla läs strategier. På Slottsskolan har vi beslutat att arbeta med läsförståelse strategier av fakta texter, vilket innebär att flera ämnen än svenska involveras. Vi introducerar en så kallad sexfältare för att strukturera faktastoff. Vi behöver lägga större ansvar i våra ämnesgrupper i arbetet med att hitta bra lösningar som extra anpassningar för våra elever. Eftersom vi numera har samma dagordning i ämnesarbetslagen och arbetslagen lyfts eleverna i fler forum och från olika perspektiv. Detta bör gynna eleverna eftersom vi tar tillvara på skolans olika professioner på ett bättre sätt. Det är stor skillnad mellan Åkerboskolan och Slottsskolan vad gäller betyg i vissa ämnen. Ma och no sticker ut på ett för Slottsskolan negativt sätt. I övriga ämnen har vi resultat som ligger nära varandra. Målet är ju att vi ska få en likvärdig bedömning och betygsättning oavsett om vi går på den ena eller andra skolan. Vad våra olikheter beror på är inte helt lätt att svara på. Säkert påverkar många olika saker våra resultat. det är viktigt att lärarna ges tid att utveckla den samsyn kring vad som ska bedömas, dvs. vilka krav, kriterier eller kännetecken som bedömningen ska utgå ifrån.

Övergripande ansvar för huvudman och rektorer att se till att det finns tid att jobba med frågan om likvärdig bedömning och betyg och åt särskilt stöd, åtgärdsprogram och extra anpassningar. Träff mellan skolor där dessa frågor diskuteras. Ett första möte anordnades den 26 september. Bedömningskonferenser genomförs. Nätverken jobbar med frågan. Lära av varandra är viktigt. Vi kommer att ägna en studiedag åt särskilt stöd, åtgärdsprogram och extra anpassningar. Eftersom skolinspektionen redan har påpekat att vi måste göra något åt detta måste det vara ett prioriterat område under läsåret. Åkerboskolan Betygen är något högre än resultaten på NP vilket de också bör vara. Detta gäller i första hand SV, Ma, En som haft NP under fler år. När det gäller NO och SO är bilden inte lika tydlig. Det är inte samma ämne olika år inom respektive block som ingår i NP, som också försvårar jämförelser. NP mäter också till viss del hur duktiga eleverna är på att klara provtillfällen och inte bara kunskapskrav och förmågor. Fortsätta med bedömningskonferenser i samband med de nationella proven. Relationen betyg ämnesprov årskurs 9 Engelska 100 95 90 85 80 75 70 65 60 55 50 2010 2011 2012 2013 2014 EN betyg EN ämnesprov

100 95 90 85 80 75 70 65 60 55 50 Matematik 2010 2011 2012 2013 2014 MA betyg MA ämnesprov 100 95 90 85 80 75 70 65 60 55 50 Svenska/SVA 2010 2011 2012 2013 2014 SV/SVA betyg SV/SVA ämnesprov 100 95 90 85 80 75 70 65 60 55 50 NO - Kemi 2011 2012 2013 2014 NO betyg NO ämnesprov

100 95 90 85 80 75 70 65 60 55 50 SO - Samhällskunskap 2013 2014 SO betyg SO ämnesprov Slottsskolan Synpunkter från matematikutvecklare: Det är stor skillnad mellan Åkerboskolan och Slottsskolan vad gäller betyg och bedömning. Slottsskolans divergens mellan betyg NP-9 och slutbetyg hävdas vara mindre än Åkerboskolans och rikets. Vi behöver få en bättre samsyn i kommunen. Våra åtgärdsprogram behöver bli bättre så att de verkligen blir ett stöd för eleven. Analys från studiedag i ämnesgruppen i svenska: Tydlig kommunikation av krav och förväntningar. LGR 11/LPP/Modeller/Respons. Utmärker sig svensklärarna i detta avseende? Ligger de i fas med det som också kan betraktas som formativ bedömning? Vad är formativ bedömning? Vilken betydelse tillmäter vi den formativa bedömningen i förhållande till den summativa bedömningen? Konsekvenser för måluppfyllelse? Skiljer sig matematikämnet i förhållande till svenskämnet? Sambedömning ger vinster. Ett exempel är rättningen av de nationella proven i svenska. Tillmäter vi det skriftliga ökad/större betydelse än det muntliga vid bedömning och betygsättning? Om, hur ställer vi oss till detta? Vad kan göras? (jmf. med de muntliga delarna i de nationella proven) Uppgifter som lockar fram elevernas förmåga. Konstruktiv återkoppling är viktig. Om det är mer än en betydande skillnad mellan Np- prov och betyg behöver vi diskutera vad det kan vara som gör att vi sätter ett betyg som är långt ifrån det resultat som provet visar. Np prov ska ju vara en hjälp och vägledning till en säkrare bedömning proven fokuserar på vad eleverna ska kunna vid en viss årskurs. Här kommer naturligtvis bedömningskompetens in igen som en viktig faktor för den enskilda läraren. Vid diskussion med lärare i ämnet svenska känner de en stor samsyn när det gäller bedömning och betyg med Åkerboskolans lärare. Detta säger även lärare i engelska och lärare i so. Jag vet inte hur lärarna ser på detta när no ämneslagen träffas. Vi har inte hunnit diskutera det. Inom matematiken upplever Slottsskolans lärare att man inte riktigt har samma syn på bedömning som på Åkerboskolan. Här behöver vi jobba vidare, kanske en fortbildningsinsats med hjälp av Linnéuniversitetet kan hjälpa oss. Rektor är ansvarig för att se till att personalen har den kompetens som behövs för att bedöma på ett rättssäkert sätt. Huvudman har ett ansvar att hjälpa till så att möjligheter skapas för detta. T.es. Studiedagar individuellt utifrån behov men också tillsammans mellan skolor. Nätverksmöten och diskussioner i Under läsåret 2014/2015 har vi påbörjat detta.

ämnesarbetslag både på enheten och mellan skolor. Åkerboskolan Betygen är något högre än resultaten på NP vilket de också bör vara. Detta gäller i första hand SV, Ma, En som haft NP under fler år. När det gäller NO och SO är bilden inte lika tydlig. Det är inte samma ämne olika år inom respektive block som ingår i NP, som också försvårar jämförelser. NP mäter också till viss del hur duktiga eleverna är på att klara provtillfällen och inte bara kunskapskrav och förmågor. Fortsätta med bedömningskonferenser i samband med de nationella proven. Barn i behov av särskilt stöd I Skolverkets nya Allmänna råd för Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram beskrivs på sid 18-20 förutsättningarna för arbetet. Där står: Rektorn bör se till att det finns tillräckliga resurser för att tillgodose elevernas behov av extra anpassningar och särskilt stöd samt vid behov omprioritera resurser på skolenheten, samt skapa rutiner för hur kvalitetsarbetet kring arbetet med extra anpassningar och särskilt stöd ska bedrivas på skolenheten. Utbildningsförvaltningen har utsett en arbetsgrupp med uppgift att revidera de lokala skrivningarna mot de nya Allmänna råden. Skolverket kommer också att skicka ut stödmaterial. Fundera över vad de nya råden kan få för konsekvenser på din enhet. Slottsskolan Eftersom vi från och med höstterminen har samma dagordning i ämnesarbetslagen och arbetslagen lyfts eleverna i fler forum och från olika perspektiv. Det är särskilt viktigt om vi ska hitta bra extra anpassningar att vi lär av varandra. Matematikutvecklarens synpunkter: Hur hjälper vi elever som inte når målen? Validering av elevernas kunskaper i matematik. Var finns elevernas brister? Vilka är de kritiska aspekterna? Extra träning på loven under läsåret för de elever som behöver kan vara bättre än sommarskola.

Från matematiknätverket: Vi måste bli bättre på att ta hjälp av specialpedagoger för de elever som har störst problem i matematik. Tiden som kallas måltid kan utnyttjas effektivt för de elever som inte når målen i matematik. Det finns chans att få extra hjälp med matematik en eftermiddag i veckan. Kan vissa elever som inte hittar bra praoplatser få använda tiden till studier under förutsättning att elever själv vill detta. Höstskolan var mycket uppskattad, kan vi hitta fler tillfällen då eleverna i lugn och ro och med stor personalinsats kan jobba med det som de upplever svårt. Vi behöver träffa lärare som undervisar på låg och mellanstadiet för att diskutera förkunskaper Att de nya riktlinjerna kring vårt arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram har kommit innebär ett nytt sätt att se på hur vi ska leva upp till författningarnas krav. För att vi ska få detta att fungera strukturerat och effektivt har vi avsiktligt valt att inte förändra något förrän efter vår studiedag den 27 oktober. Vår specialpedagog Anneli Eriksson hade först en genomgång av de nya riktlinjerna och hur de kommer att påverka oss i vårt dagliga arbete. Därefter jobbade arbetslagen och mentorerna vidare med frågeställningar och exempel. Vi återsamlades för att diskutera vad vi kommit fram till och frågor kring dokumentation lyftes. Hur ska vi kunna dela med oss av de extra anpassningar vi gör så att flera få glädje av detta? Var kan vi skriva in våra anpassningar så att det känns säkert men ändå lätt att nå för alla? Antalet åtgärdsprogram kommer att minska. Mycket av det vi har skrivit in i åtgärdsprogram har varit extra anpassningar. Förhoppningsvis blir de åtgärdsprogram som nu kommer att skrivas av bättre kvalitet. Då blir det också en större motivation att följa upp och utvärdera dem. Elevhälsan blir extra viktiga nu när åtgärdsprogram ska skrivas. Kontinuerligt Rektor är ansvarig för att personalen får tillräckliga kunskaper om att genomföra, följa upp och utvärdera det stöd eleverna behöver. Genom att följa riktlinjerna och använda specialpedagoger och elevhälsan som stöd. Samarbetet kring planering mellan elevhälsan och skolan är ett gemensamt ansvar. Vi har prövat oss fram och testat olika modeller. Det har tagit tid, inte minst eftersom vi har organiserat om oss. Nu tror vi att vi har hittat en modell som ska fungera bra. Vi diskuterar färre antal elever på våra möten men med mer tid att fördjupa oss i problem. Under hösten 2014 kommer vi att påbörja det nya arbetet med våra riktlinjer kring extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram. Som rektor kommer jag att följa upp detta genom samtal med personal, specialpedagoger och elevhälsan. Mer kunskap om detta kommer vi att få i takt med att skolverket ger information och utbildningsdagar. Åkerboskolan

Tätare omprioriteringar av resurser och kompetenser kommer att krävas. Vi behöver skapa rutiner för kunna avgöra skillnaden mellan anpassningar och särskilt stöd. Det behöver skapas en dokumentations- och samtalsform som följer kedjan: Anpassning Ytterligare anpassning - anmälan utredning åtgärdsprogram alt anpassning Det finns också en risk för att vi skapar en modell av informell dokumentation av anpassningar dvs dokumentationen minskar inte. Viktoriaskolan F-3 Det förenklar att man inte behöver dokumentera allt och det blir lättare att sätta in punktinsatser av speciallärare. Många elever behöver stöttning och det kan vara en svår uppgift att hantera hur man ska prioritera de resursinsatser man har. Det är viktigt att vissa insatser inte blir statiska. Man skulle kunna göra tätare avstämningar under terminen för att se att vi använder resurserna där de bäst behövs. 4-5 Det blir lättare att komma igång med extra anpassningar i klassrummet (skillnad mot åtgärdsprogram). Det blir inte så tungarbetat. Vi har elever som nu har låne- ipads, inlästa läromedel, skönlitteratur (Legimus), dator och skrivhjälp. Det känns bra att rektor har en överblick/ansvar över detta. Det är mycket viktigt att vi ser till att stödet är där det bäst behövs. Det är därför viktigt med kontinuerliga avstämningar med speciallärarna kring hur det ser ut. Jag som rektor har regelbundna möten med speciallärarna där vi tittar på hur behoven ser ut, om vi måste göra justeringar eller på annat sätt tänka annorlunda för att uppnå ett så bra resultat som möjligt. Vi har lyft diskussioner i arbetslagen kring hur vi kan se på de nya allmänna råden. Vi konstaterar att vi redan nu använder oss av extra anpassningar i form av t ex lästräning, fysiska anpassningar eller extra genomgångar med elever. Angående frågan kring omprioriteringar kan det vara mycket svårt att göra det när vi t ex får nya elever till skolan som är i behov av ett stort extra stöd. På Viktoriaskolan får vi ibland nya elever som har ett stort behov av extra stöd på många olika plan. I dessa situationer är det mycket svårt att hitta tillräckliga resurser på skolan. Då krävs en resursförstärkning. Rektor Ha extra anpassningar och särskilt stöd med som en diskussionspunkt/arbete under en studiedag. Under en av studiedagarna i v 44

Rektor/Speciallärare Rektor Kontinuerligt under hela läsåret. Fortsätta med kontinuerliga avstämningsmöten kring elever i behov av extra anpassningar och särskilt stöd för att avgöra om ev omprioriteringar ska göras Dialog med huvudmannen om hur behovet ser ut på enheten. Kontinuerligt under läsåret. Kontinuerligt under läsåret. Södra området Vi har ständigt ett pågående arbete med att utvärdera och reflektera över om vi kan prioritera om insatserna för att nå ett bättre resultat. Man har ständigt pedagogiska diskussioner i arbetslaget med specialpedagogen om olika stödinsatser och dess effekt. Vi har också extern hjälp från elevhälsoteamet med möten en gång per månad då vi lyfter olika elevärenden. Då kan vi hjälpas åt med att titta på vilka åtgärder som kan vara bäst i det enskilda fallet. Jag har också upplevt att vi detta läsår fått god hjälp av Habiliteringen med kurser verksamhetsbesök och handledning samt information till både föräldrar och personal. Vi har bl.a. kört igång en åtta veckors kvällskurs i tecken som stöd på en mina förskolor. Vid mitterminskonferensen stämmer vi också av läget för alla elever och tittar särskilt på de elever som riskerar att inte nå målen. Vi gör då också omprioriteringar för att se till att hjälpen sätts in där den bäst behövs. Förskollärare/lärare Så tidigt som möjligt Rektor/specialpedagog Lyfta behov av extra insatser Regelbundet analysera och vid behov omfördela resurser Elevhälsomöten/mitterminskonferens Elev-PIM En indikator på UN:s mål om modern teknik är att barnens kompetens testas med Elev- PIM översatt till olika elevnivåer. Tidigare har lärarna ombetts redovisa resultaten i Edwise men eftersom den matris man då använt inte fungerar riktigt bra ändrar vi nu redovisningssättet. Vi vill nu att arbetslagen gör en nulägesanalys och undersöker hur det ser ut med måluppfyllelsen i nuvarande årskurs 3, 6 och 9. Hur många elever i respektive klass riskerar att inte nå målen? Som utgångspunkt för bedömning bör Edwisematrisen användas; där framgår tydligt vilka moment som berörs i de olika ämnena och årskurserna. (Den slutliga måluppfyllelsen redovisas i juni 2015).

Resultaten redovisas i analysfälten nedan. Slottsskolan Inga kommentarer har inkommit. Många arbetslag har prioriterat diskussionen om resultat och de skrev att de inte hann med frågan. Vi är vana att arbeta med IKT på Slottsskolan. Våra digitala verktyg används i mycket stor omfattning och elevernas kunskap bör generellt sett vara goda. Hur många som inte uppnår en godtagbar kompetens just nu är inte redovisad. Förhoppningsvis når de allra flesta den kompetens som behövs. Lärare är ansvariga att se till att eleverna lär sig att använda modern teknik som ett verktyg för lärande. Vi använder digitala läromedel dagligen i vårt arbete för kommunikation, kunskapsökande och skapande. Varje dag när det är ett lämpligt verktyg för lärande. Vi behöver uppenbarligen bli bättre på att enkla rutiner för att följa upp eftersom ingen svarade att de hade tid att besvara den här frågan på Slottsskolan. Åkerboskolan I åk 3 har alla elever klarat alla målen utom källkritiken. Då de inte arbetat med källkritik ännu. I åk 6 och 9 är alla punkter ok förutom digital bearbetning av fotografier och andra typer av bilder Lärare Åk 3 arbetar med källkritik under vt 15. För åk 6 och 9 har bildlärare tillsammans med IT-pedagog planerat ett material som fungerar i elevernas Chromebooks. Viktoriaskolan Vi använder datorer i undervisningen och eleverna får skriva från årskurs 1. Vi behöver bli bättre på att undervisa i källkritik. Det kan vara svårt att hitta lämpliga webbsidor som är lätta för barn att förstå. Tillgången på IT-redskap är god men i praktiken kan det vara svårt att räcka till att instruera eleverna om man är ensam pedagog i de lägre åldrarna. Vissa moment går bra andra är lite krångligare. Det krävs planering och att man kan hjälpa varandra och att datorerna fungerar som de ska.

Vi vill ju förstås tro på att alla elever kommer att nå målen i Elev-Pim och det jobbar vi för. Vi är dock något osäkra kring en av våra elever. Där kan det bli svårigheter att uppnå informationssökning och källkritik. Av våra 31 elever tror vi att minst 30 kommer att uppnå målen, förhoppningsvis alla 31. Det är vår prognos. Vi vill utvecklas inom IT på vår enhet. För att eleverna ska kunna få en bra undervisning med hjälp av olika IT-verktyg är det viktigt att personalen känner sig säker i sin roll. Därför är det viktigt att hela tiden kompetensutveckla personalen inom detta område. Personalen har fått fortbildning i hur de kan använda Googles tjänster och vi har investerat i ipads och Chromebooks (klassuppsättningar). Varje fritidsavdelning har också fått tillgång till varsin ipad att använda med eleverna. På kommande studiedag i november vill vi ta ytterligare ett steg. Vi kommer att ha fortbildning kring användbara appar (t ex bra appar som stöder arbetet med digitala bilder/ljud), sites, bra sidor på nätet att använda med elever samt arbete med delade dokument. Jag och skolans ena IT-inspiratör har besökt Alléskolan i Åtvidaberg för att inspireras av hur de arbetar med IT. Några klasser har börjat använda sites som en plattform för kommunikation med föräldrar. Vi har även diskuterat att göra det på våra fritidsavdelningar. Många av våra elever har kommit igång bra med inloggningar, delade dokument osv. Målet är att alla elever använder IT som ett naturligt verktyg i sitt lärande. Rektor/IT-inspiratör I arbetslagen arbeta med/diskutera/titta på bra appar, sätt att arbeta på, bra sidor för barn på nätet, användning av delade dokument och sites i undervisningen. På studiedagen 24 november IT-pedagog Kontinuerligt under läsåret. Workshop kring användningen av Googles tjänster APT Fritids 20 oktober Köpings skola Vår prognos är att alla elever i åk 3 kommer att nå målen vid läsårets slut.

Södra området Gärdslösa Eleverna har tillgång till för få datorer för att det ska ingå naturligt i undervisningens arbete. Alla elever i åk 3 når inte ännu pim-målen. Vi behöver en klassuppsättning cromebooks/ipads/bärbara datorer som kan användas oftare. Klass 4 och 5 har egna ipads och det är stor skillnad när tillgången finns. Det blir naturligt och inte svårt att använda. De lär sig fort och utvecklas i att använda modern teknik. Rälla Alla elever bedöms att nå målen för åk. tre. Med det nya förslaget till fördelning av resurser för datorinköp till respektive skola kommer vi att kunna lägga upp en plan så att eleverna får en bättre tillgång till datorer. Jag tror inte att vi då ska ha några problem att uppnå målen för elevpim. Rektor/arbetslaget Planera kommande inköp så att skolorna på sikt får en klassuppsättning av ipads och chromebooks I arbetslagen diskutera och ta fram en strategi för inköp. Frånvaro En mätning av frånvaron kommer gjordes måndag 6 oktober: Frånvaro mer än 15 % april, maj och oktober 2014 april % maj % oktober % Viktoria 26 17 21 14 9 6 Gärdslösa 5 9 2 4 4 7 Rälla 4 9 3 6 2 4 Köping 8 9 5 5 7 7 Slotts 63 22 58 20 55 19 Åkerbo 34 20 26 15 21 13 Totalt 140 17 115 13 98 12 Slottsskolan När frånvaron är hög hos någon elev lyfter vi det med elevhälsan. Vi lyfter frågor om hög frånvaro på elevhälsomöten, i arbetslagen och med socialförvaltningen. Fysisk eller psykisk ohälsa kan ibland göra att en elev får hög anmäld frånvaro. Vi har då erbjudit hemundervisning och särskilda anpassningar. Rektor är ansvarig för att vi följer upp elever med hög frånvaro. Pedagoger är ansvariga för att rapportera när de ser att frånvaron Vi har rutiner för detta genom att frågan lyfts med elevhälsan. Så fort vi ser att någon elev har hög frånvaro.

är hög. Vi kontrollerar frånvaron kontinuerligt i samband med Ehm. Åkerboskolan Bra med ett tydligt mättillfälle för att följa upp registreringen av närvaro/frånvaro. Det blir ett bra tillfälle att samtala med de pedagoger där registreringen inte fungerar av något skäl. Sammanställningen av elevfrånvaron visar att mätning tidigt på läsåret så slår beviljade ledigheter igenom. Dvs elever med beviljade ledigheter under den här tiden får hög frånvaro. Lärare Systemansvariga Hitta system som gör att vi kan rensa för sådant vi känner till och hitta de elever som har stor frånvaro av andra skäl än beviljade ledigheter. Viktoriaskolan Det har varit en sjukdomsperiod i början av terminen. Mättiden är relativt kort, utslaget på en termin kan siffrorna förändras för varje enskild elev. Resultatet är inte oroande men några undantag finns. I dessa fall bör vi vara observanta på frånvaron och genom skolsköterskan ha kontakt med hemmet. Detsamma gäller ströfrånvaro. Vi tar regelbundet upp frågan om hur det ser ut med närvaro/frånvaro i klasserna. Vi har i början av terminen gått igenom den nya reviderade frånvarotrappan. Det är viktigt att frånvaro-mönster hos elever uppmärksammas tidigt och lyfts på ett Elevhälsomöte för att kunna sätta in åtgärder tidigt. På Viktoriaskolan så var det vid mättillfället nio elever som hade 15% frånvaro eller högre. När vi tittar på var och en av dessa elever kan vi konstatera följande: Elev A har varit sjuk en hel vecka samt haft ytterligare sjukdagar. Det är en elev som mycket sällan är frånvarande. Elev B har också haft sjukdagar i början av terminen men också haft en beviljad veckas ledighet. Elev C var frånvarande en vecka i samband med en operation samt varit hemma för sjukdom en vecka. Både elev A, B och C har anmäld frånvaro. Elev D:s frånvaro har vi under uppsikt. Eleven har strödagar av frånvaro som i och för sig anmälts av föräldrar. Elevhälsan är inkopplad och har kontinuerliga avstämningar både med elev och föräldrar. Elev E har haft sjukdomsperioder. Elevens mentor har haft samtal kring elevens frånvaro. Elev F har varit sjuk i två veckor och brukar ha hög närvaro. Elev G har genomgått en operation. Elev H och I har haft sjukdomsperioder.

Rektor/Lärare Kontinuerligt under läsåret Fortsatt kontinuerliga avstämningar kring elevers frånvaro På Elevhälsomötena Södra området Vi tycker inte att det känns nödvändigt att fylla i närvaro/frånvaro för eleverna i åk 1-5. Vi har haft full koll utan att fylla i på Edwise. Känns som en onödig uppgift. Arbetet med att lägga in frånvaron är inte så betungande som vi först befarade. Det stora arbetet är nog att lägga in schemat för varje lärare/klass i början av läsåret. Detta fick vi hjälp med av skolassistenten på Slottsskolan som gör det snabbt vilket underlättar. Det känns fel om man ska behöva ta en pedagog från undervisningen av sin klass för att sitta drygt en dag med detta arbete som vi gjorde förra året. Vi har inte så många elever som har en stor frånvaro men då vi har det är det viktigt att man lyfter frågan och försöker att hitta orsaken till frånvaron. Här kan det ibland vara lämpligt att ta hjälp av kuratorn som i samtal med eleven och hemmet kan få fram orsak till frånvaron och hjälpa till med att hitta en åtgärd. Lärare Rektor Slå larm om hög frånvaro. Lyfta problemet med elevhälsan När man ser att frånvaron är onormalt hög. Vid kommande elevhälsomöte