Kapitalförvaltningens kvartalsrapport Q3 215
3 215-1-13 Innehåll Till andelsägarna i Kammarkollegiets konsortier Vad gör man i en värld när allt är dyrt? Tredje kvartalet 215 3 Kvartalskommentar kvartal 3 215 4 Räntekonsortiet 1 Företagsobligationskonsortiet 12 Aktiekonsortiet Spiran 14 Aktiekonsortiet Sverige 16 Aktieindexkonsortiet Sverige 18 Aktieindexkonsortiet utland 2 Definitioner 22 Det korta svaret blir att bevara kapitalet. Precis som vi skrivit om i tidigare artiklar är förväntad avkastning de närmaste åren mycket låg. Nollräntepolitiken har bidragit till att bl.a. börsen stigit oavbrutet sedan 211. Vidare har andra tillgångsslag som t.ex. fastigheter påverkats positivt av fallande räntor. Precis som vi beskriver i tema-artikeln i detta nummer är aktier i ett historiskt perspektiv varken dyra eller billiga. Beaktas räntenivån kan man påstå att aktier relativt sett inte är dyra. För tillfället är inte riskaptiten särskilt hög på de finansiella marknaderna, vilket man alltid ska ha respekt för. Vi anser därför att den primära strategin för en kapitalägare blir att bevara kapitalet dvs förvänta dig inte särskilt hög avkastning de närmaste åren. En rimligt förväntad real avkastning är cirka 2 procent årligen. I samma andetag är vi inte särskilt rädda för fortsatt stora börsfall, men uppgångspotentialen är begränsad. 215 har kännetecknats av stora fluktuationer i tillgångspriser. Börsen steg kraftigt i början av året för att därefter tappa hela uppgången. Marknadsräntor har fallit och vi kan konstatera att vi med säkerhet kan säga att ränteavkastningen de närmaste åren kommer att vara mycket låg. Längre fram i kvartaltidskriften kan du läsa mer om detta. Den 1 januari 216 startar vi konsortiet GIVA, vars målsättning är att dela ut minst 4,5 procent årligen. Flera av våra kunder har ett behov av att ha en god direktavkastning för löpande verksamhet. Detta konsortium kommer att bestå av både aktier och räntebärande placeringar, samt använda sig av derivat för att öka både möjligheter till högre utdelning och till att begränsa risken i konsortiet. Innebörden av detta är att våra kunder ska förvänta sig att konsortiet kommer att följa med börsens rörelse uppåt och nedåt, men kommer samtidigt att svänga mindre än börsen. Vi berättar gärna mer om den nya produkten, kontakta gärna din kontaktperson hos oss. Vår preliminära bedömning är att varje andel i det svenska aktiekonsortiet blir 231 kronor, för aktiekonsortiet Spiran 219 kronor, för aktieindexkonsortiet 6 kronor, för utländska aktiekonsortiet 245 kronor, för räntekonsortiet 3,9 kronor och för företagsobligationskonsortiet 29 kronor i utdelning. Leif Hässel
4 5 Kvartalskommentar kvartal 3 Stor osäkerhet präglar konjunkturscenariot Det framtida konjunkturscenariot präglas av ovanligt stor osäkerhet. Kina går in i en ny fas i tillväxten där inhemsk efterfrågan måste ersätta nettoexport och de omfattande infrastrukturinvesteringar som genomförts för att ansluta, försörja och bygga upp tillverkningskapacitet, kontor och bostäder i landet. I USA fortsätter bristen på enighet och visioner om framtiden att prägla det politiska landskapet. Det mesta tyder på att framtida potentiell tillväxt kommer att vara lägre än historisk. Euroområdet har om möjligt ännu större problem med stora skillnader mellan ingående länder. Strukturella problem med åldrande befolkning och rigida arbetsmarknadsregler hämmar tillväxten. Även här präglas det politiska landskapet av oenighet och brist på visioner inför framtiden. Japan verkar fast i en tillväxttakt i bästa fall runt 1 procent, med tanke på demografin är det ett exempel på vad som kan hända i Kina på längre sikt. Det finns också en stor osäkerhet om vilka konsekvenser de massiva penningpolitiska stimulanserna kommer att ge i framtiden. Har vi lagt grunden för nästa kris med de kraftiga ökningar (bubblor) som byggts upp i tillgångspriser? Hur klarar vi att avveckla dessa stimulanser utan att skapa turbulens på de finansiella marknaderna? Vad är då en rimlig världstillväxt de närmaste åren och på lite längre sikt? Låt oss utgå från konjunkturinstitutets prognoser för 215 och 216 med prognos för både real BNP och inflation. Tabell BNP och inflation, enligt KI konjunkturläget augusti 215 Land/region BNP 215P BNP 216P KPI 215P KPI 216P Världen 3,4 3,8 i.u. i.u. OECD 2,1 2,5,6 1,8 Tillväxtekonomier 4,5 4,8 i.u. i.u. USA 2,3 2,9,1 1,8 Euroområdet,8 1,4,1 1,2 Storbritannien 3, 2,6,2 1,7 Sverige 2,7 2,8,8 1,3 Kina 6,7 6,4 1,4 1,9 Indien 7,1 7,5 6, 5,6 Brasilien -1,5,6 8,4 5,7 Som man kan utläsa av tabellen här ovan förväntas världstillväxten öka med närmare 3,5 procent både 215 och 216 samtidigt som inflationen ökar. Detta är ett rimligt basscenario givet de förutsättningar som gäller för världsekonomin. Om detta konjunkturscenario håller är det en bra miljö för aktier med en kombination av stigande tillväxt och lite bättre möjligheter att höja priser och förbättra marginaler. Det är svårt att se ett bättre scenario än ovan men sannolikheten för ett sämre utfall är betydande. Om vi försöker skåda lite längre in i framtiden blir det inte mycket bättre än det vi har nu. Kina fortsätter att växla ned tillväxttakten, USA får svårt att växa mer än 2,5 procent årligen, Euroområdet taktar runt 1,5 procent och Japan runt 1 procent. I bästa fall kommer världstillväxten i ett sådant scenario de närmaste 5-1 åren att ligga mellan 3,- 3,5 procent, vilket talar för ett måttligt inflationstryck och fortsatt tuff priskonkurrens för företagen. Oro för konjunkturen påverkar de finansiella marknaderna De senaste månaderna har aktiemarknaden blivit allt mer orolig för världstillväxten drivet av utvecklingen i Kina. Lägre tillväxt än förväntat, ett ansträngt finansiellt system, en potentiell bubbla på fastighetsmarknaden, en volatil utveckling på aktiemarknaden och en övervärderad valuta är bara några obalanser att nämna. Diagram, inköpschefsindex i Kina visar på lägre tillväxttakt De flesta bedömare är överens om att den höga tillväxten om 1 procent som Kina haft årligen det senaste decenniet inte är hållbar. Kina ställs inför strukturella problem när de ska ställa om från en ekonomi drivet av nettoexport och investeringar, till en ekonomi drivet av inhemsk efterfrågan. Det kommer att sätta stabiliteten i det ekonomiska och politiska systemet på prov. Frågan är vilken tillväxttakt är hållbar för Kina och vad kan en lägre tillväxttakt utlösa för kriser på vägen? Det är svårt att dra alltför säkra slutsatser av situationen i Kina. Det finns ett otal obalanser och stora utmaningar för ekonomin de närmaste åren som säkerligen kommer att ha stor påverkan på konjunktur och finansiella marknader. I dagsläget talar mycket för att Kina har verktyg för att stävja den oro som blossat upp, åtminstone på medelfristig sikt. Förutom ytterligare åtgärder från centralbanken finns utrymme för finanspolitisk stimulans. Det borde vara tillräckligt för att få till stånd en mjuklandning av ekonomin. En annan fråga som håller marknaden sömnlös är när Fed ska börja höja styrräntan. Risken ligger snarare i att Fed höjer för tidigt än för sent. När Kina växlar ner är det viktigt att USA och i viss mån Euroområdet kan hjälpa till att hålla uppe världstillväxten. Marknadens dom är tydlig, stora vinstrevideringar nästa år I spåren av sämre inkommande statistik har världstillväxten för 215 och i viss mån 216 justerats ner något. Det är emellertid inga stora förändringar som skett i prognoserna och det ligger snarast inom felmarginalen givet ett osäkert konjunkturläge. Aktiemarknaden har emellertid tagit fram stora yxan och pressat ner priserna på aktier till nivåer som klart understiger analytikernas prognoser. Som vanligt i ett sådant här läge är det cykliska aktier som tagit mest stryk. Situationen sedan april 215 till idag liknar i mångt och mycket den utveckling vi såg vid den senaste stora korrigeringen 211. Från toppnivåerna under respektive år har t.ex. industriaktier tappat ca 3 procent i värde och relativavkastningen mot ett marknadsindex har fallit med 1 procentenheter. Analytikernas vinstförväntningar 216 verkar ganska rimliga med en måttlig omsättningsökning och vissa marginalförbättringar. Möjligtvis kan förväntningar om högre marginaler komma på skam i en miljö med svag tillväxt, låg inflation och hög konkurrens. Det finns emellertid ett rejält utrymme för vinstrevideringar för att motivera dagens aktiekurser. Låt oss ge några exempel. För att motivera dagens kursnivå på SKF runt 153 kr måste vinsten justeras ner med närmare 35 procent nästa år. Samma sak för Volvo på aktiekurs runt 8 kr, medan Sandviks vinster måste falla med närmare 25 procent, jämfört med analytikernas prognoser hämtade från Bloomberg konsensusestimat. Även Atlas Copco A runt 21 kr, har tagit höjd för vinstrevideringar om närmare 2 procent. Diagram: Avkastning på eget kapital (ROE) och pris på eget kapital (P/B) ett år framåt Efter den stora kursnedgången som pågått sedan april, men som accelererat de senaste månaderna, har vi blivit betydligt mer positiva till aktier, givet att nuvarande konjunkturscenario håller. Det gäller emellertid att turbulensen på de finansiella marknaderna och konjunkturoron inte biter sig fast och verkar återhållande på konsumtion och investeringar. Rapporterna för tredje kvartalet förväntas inte ge någon större vägledning om framtiden. Vi har redan fått några vinstvarningar, bl.a. Caterpillar och Outokumpu, som indikerar en sämre utveckling än kvartalet innan och sämre än vad företagen själva förväntat. För svenska industriaktier blir det troligtvis ytterligare ett förlorat kvartal med i stort sett oförändrad efterfrågan och marginaler, men fortsatt positiva valutaeffekter. Svenska aktier generellt värderas nu i nivå med historisk värdering. Den senaste tidens konjunkturoro har fortsatt att pressa kurserna för konjunkturskänsliga bolag. Det ger ett bra tillfälle att försiktigt öka
6 7 övervikter i exempelsvis SKF, Volvo, Sandvik och Atlas Copco som börjar se attraktiva ut för en långsiktig investerare. Räntemarknaden Månadens viktigaste händelser för den svenska räntemarknaden var Riksbankens, ECB och den amerikanska centralbankens (FED) respektive septembermöten. Det fanns förväntningar om att Riksbanken kunde sänka reporäntan medan FED kunde ta första steget mot högre styrräntor men bägge centralbankerna valde att avvakta och detta har skapat en ökad osäkerhet i marknaden.först ut var Riksbanken där marknaden väntade sig att reporäntan skulle kunna sänkas med ytterligare,1 procent till minus,45 procent. Även om Riksbanken poängterar att man står redo att sänka ytterligare och dessutom kan komma att utöka sitt köpprogram av finansiella tillgångar så uppfattade marknaden att banken är något mer optimistisk om att inflationstakten ökar redan i närtid. Diagram: KPI Utfall och Riksbankens två senaste prognoser 4 3 2 1-1 -2 29-1-16 211-7-16 214-1-16 216-7-16 Utfall Prognos Vi tror att inflationstakten stiger men att den under överskådligt tid får svårt att nå målet på 2 procent. Att FED ska ta ett första steg i en normalisering av penningpolitiken är något räntemarknaden väntat på under relativt lång tid. Trots en allt lägre officiell arbetslöshet så tror centralbanken att det fortfarande finns dolda grupper arbetssökande som kontinuerligt kommer in på arbetsmarknaden och att detta gör att lönetryck kan undvikas. Det som fick FED att vänta ytterligare var av hänsyn till en svagare än väntad global tillväxt där framför allt osäkerheten kring tillväxten i Kina har ökat. Diagram: USA Arbetslöshet FED har kontinuerligt sänkt sin bedömning av vilken arbetslöshetsnivå som innebär en ökad risk för lönedriven inflation. Denna nivå tror FED nu ligger strax över 5 procent och eftersom det är där vi nu är tror vi att den första räntecykelshöjningen på 11 år kommer under hösten. Räntan på en svensk 5-årig statsobligation (SO-147) föll marginellt under månaden till,3 procent medan motsvarande bostadsobligation (Caisse-1583) steg från,79 procent till,93 procent. Detta betyder att ränteskillnaden mellan bostads- och statsobligationer har ökat med,17 procent. Diagram: 5-årig räntedifferens mellan stats- och bostadsobligationer 1,%,9%,8%,7%,6%,5%,4%,3%,2%,1%,% dec-14 apr-15 aug-15 5-årig bostadsspread Räntekonsortiets avkastning för innevarande år är,97 procent, vilket är,7 procent bättre än jämförelseindex. I företagsobligationskonsortiet är avkastningen nu 1,31 procent vilket är,31 procent bättre än jämförelseindex. Dags att fundera på att köpa aktier utifrån ett värderingsperspektiv. Först vill vi rekommendera temaartikeln konjunkturoro och aktievärdering i denna tidskrift, som beskriver att aktievärderingarna kommit ned på intressanta nivåer. Avkastningen på valda finansiella tillgångar kan ses i nedanstående figur, där det tydligt kan observeras den svenska aktiemarknadens uppgång och fall under 215. Diagram: Avkastning för olika tillgångsslag under 215 Sedan tidig vår har vi predikat försiktighet i tillgångsfördelningen och samtidigt att kapitalägare inte bör ha för höga förväntningar om framtida avkastning. Den senaste tidens börsoro ställer frågan om börsnedgången kommer att fortsätta eller om vi åtminstone värderingsmässigt börjar nå ett golv. Nedanstående figur visas hur marknadens osäkerhet exploderat på senare tid, vilken sannolikt stimulerats av successiva nedrevideringar av världstillväxten (läs Kina och Emerging Markets), geopolitiska händelser och risk för en nära förestående räntehöjning i USA. Diagram: Volatilitet på amerikanska aktiemarknaden under 214-15 Vi har stor respekt för marknadens låga riskaptit som sannolikt främst hänför sig till oron för den ekonomiska tillväxten i Kina och andra s.k. utvecklingsekonomier. Det är omöjligt att hitta absoluta botten på nuvarande börsnedgång, men vi tror att det är ett bra förhållningssätt att titta på börsens värdering och de implicita vinstantaganden som ligger inbyggda i dagens aktiekurser. Som vi skriver i temaartikeln anser vi att även med en något lägre ekonomisk tillväxt i världen (ner mot 3 procent, vilket ligger under dagens förväntningar) finns det värde i svensk aktiemarknad. Lägg därtill att vinstförväntningarna bland svenska bolag ligger runt 4 procents ökning, vilket inte är högt. Sammantaget betyder det att vi tycker att en kapitalägare med längre placeringshorisont kan börja fundera på att övervikta aktier. En joker för svensk aktiemarknad och företagens framtida vinster är kronans utveckling, där Riksbanken försöker försvaga kronan vilket verkar positivt för börsutvecklingen. Försvagningen av kronan som kan skönjas i nedanstående figur visar kronans trendvisa försvagning mot både euron och dollarn och kan nu med säkerhet sägas vara undervärderad. På längre sikt kommer kronan att stärkas vilket kommer att vara en hämmande faktor för börsen. Vår bedömning är dock att det dröjer en tid innan vi ser en signifikant förstärkning, men med nuvarande svaga krona ger det presenter till börsbolagen. Diagram: Den svenska kronans utveckling mot euron och dollarn sedan 21
8 9 Eftersom marknadsräntorna ligger nära nollstrecket är vi övertygade om att flertalet aktörer på längre sikt bedömer att sannolikheten är större för stigande än för fallande räntor dvs att inte utfallen är normalfördelad. Vår övertygelse är därför att en 3-årig bulltrend med fallande marknadsräntor är över. Det betyder inte att vi förväntar oss stigande räntor i närtid utan snarare att räntor kommer att röra sig sidledes, men med stora ränterörelser (dvs under hög osäkerhet). Sammantaget betyder det att avkastningen från traditionella ränte-placeringar kan väntas vara mycket låg. Samtidigt kan vi konstatera att, på relativ basis, aktier är billiga eftersom riskpremien på aktier (P/E tal i förhållande till rådande marknadsränta) är hög, vilket visas i nedanstående figur. Denna relation förklaras av att tillgångsslaget traditionella ränteplaceringar är mycket högt värderad (läs extremt låga marknadsräntor). Detta ger ytterligare ett argument som talar för aktier, men vi vill samtidigt betona försiktighet eftersom värderingen av aktiemarknaden inte kan sägas vara låg. även att t.ex. företagsobligationer blir högt värderade. Sammantaget betyder det att vi föredrar svenska aktieplaceringar som överviktas mot andra tillgångsslag som globala aktier, traditionella ränteplaceringar och företagsobligationer den närmaste perioden. Diagram: Riskpremie på svenska aktier sedan 26 Vi bedömer att marknadsavkastningen under de närmaste 12 månaderna kommer att vara låg för såväl aktier (ca 5 procent) som räntebärande placeringar (nära nollstrecket). De extremt låga marknadsräntorna medför att den förväntade avkastningen med stor säkerhet kommer att vara mycket låg för ränteplaceringar de närmaste åren. Vår bedömning är att svenska aktier ter sig mer intressanta än globala aktier i nuläget. Även om räntenivån stigit något anser vi att svenska traditionella räntor är mycket högt värderade. Det betyder
1 11 Räntekonsortiet Aktiv förvaltning av svenska räntebärande placeringar. Den genomsnittliga räntebindningstiden är cirka 2 år. Förmögenhet Förmögenhet 215-9-3 (tkr) Förmögenhet föregående månad (tkr) Förmögenhet 214-12-31 (tkr) Andelar 215-9-3 (antal) Andelsvärde inkl. utdelning Andelsvärde exkl. utdelning Totalt 4 669 555 4 688 66 5 256 972 36 847 215 127 123 Nyckeltal (jämförelseindex) Standardavvikelse (%)* Sharpekvot* Informationskvot* Informationskvot 12-månaderstal Tracking error (%)* Tracking error 12-månaderstal (%) Duration *Nyckeltalen är beräknade utifrån månadsavkastningar som rullande 5-årstal. 1,7 (1,5) 1,14 (,59) 2,48 1,35,24,17 2,8 Största enskilda innehav Andel (%) Marknadsvärde (kr) Avkastning (jämförelseindex) 1 mån (%) 3 mån (%) Sedan årets start (%) -,21 (-,19),35 (,31),98 (,9) Stadshypotek 22,79 1 64 313 36 SBAB 15,74 734 896 829 Spintab 14,22 664 233 947 Nordea Hypotek 1,12 472 447 57 SEB 7,9 368 667 267 Vasakronan 5,78 27 127 47 Länsförsäkringar Hypotek 4,51 21 425 57 Volvo Treasury 4,16 194 271 737 Sandvik 3,53 165 45 937 Sveaskog MTN 1,99 92 93 888 Avkastning januari - september (%) 1,4 Förfallostruktur 1,2 1 4 M 3 5M 3 M,8,6 2 5M 2 M,4,2 januari februari mars april maj juni juli augusti september Portfölj OMRX Bond All 1-3 Years 1 5M 1 M 5M M -1 år 1-3 år 3-5 år 5-7 år
12 13 Företagsobligationskonsortiet Aktiv förvaltning av svenska företagsobligationer. Konsortiet startades 1 juni 213. Den genomsnittliga räntebindningstiden är cirka 3 år. Förmögenhet Förmögenhet 215-9-3 (tkr) Förmögenhet föregående månad (tkr) Förmögenhet 214-12-31 (tkr) Andelar 215-9-3 (antal) Andelsvärde inkl. utdelning Andelsvärde exkl. utdelning Totalt 2 382 255 2 324 853 2 141 731 2 233 132 1 67 1 43 Nyckeltal (jämförelseindex) Standardavvikelse (%)* Sharpekvot* Informationskvot* Informationskvot 12-månaderstal Tracking error (%)* Tracking error 12-månaderstal (%) Duration *Nyckeltalen är beräknade utifrån månadsavkastningar som rullande 5-årstal. 1,45 (1,54) 2,48 (1,86) 1,77 1,31,4,22 2,99 Största enskilda innehav Andel (%) Marknadsvärde (kr) Avkastning (jämförelseindex) 1 mån (%) 3 mån (%) Sedan årets start (%) Avkastning januari - september (%) -,3 ( -,28),73 (,67) 1,31 (,99) Vasakronan 7,98 19 136 878 Sandvik 5,89 14 177 825 Sveaskog MTN 5,6 133 331 37 Electrolux 5,8 12 941 388 LeasePlan 5,5 12 264 91 Volvo Treasury 4,85 115 547 615 Hufvudstaden 4,72 112 331 321 Danske Bank 4,18 99 451 396 Länsförsäkringar Hypotek 3,87 92 191 782 Castellum 3,69 87 964 44 2 1,8 Förfallostruktur 1,6 1 M 1,4 1,2 8M 1 6M,8,6 4M,4,2 2M januari februari mars april maj juni juli augusti september Portfölj Nasdaq OMX Credit Total Return M 1-3 år 3-5 år 5-7 år 7-1 år 1+ år
14 15 Aktiekonsortiet Spiran Aktiv förvaltning av svenska aktier. Konsortiets jämförelseindex utgörs av det vanligaste indexet på börsen som innehåller närmare 3 bolag. Förmögenhet Totalt Nyckeltal (jämförelseindex) Standardavvikelse (%)* Sharpekvot* Informationskvot* Informationskvot 12-månaderstal Tracking error (%)* Tracking error 12-månaderstal (%) 12,49 (12,22),95 (1,3) -,69-1,64 1,12,87 Förmögenhet 215-9-3 (tkr) Förmögenhet föregående månad (tkr) Förmögenhet 214-12-31 (tkr) Andelar 215-9-3 (antal) Andelsvärde inkl. utdelning Andelsvärde exkl. utdelning 841 96 865 968 84 162 127 973 6 579 6 36 *Nyckeltalen är beräknade utifrån månadsavkastningar som rullande 5-årstal. Största enskilda innehav Andel (%) Marknadsvärde (kr) Avkastning (jämförelseindex) 1 mån (%) 3 mån (%) Sedan årets start (%) Avkastning januari - september (%) -4,93 (-4,49) -6,7 (-5,62) 2,77 (3,74) Hennes & Mauritz B 9,65 8 82 93 Nordea Bank 8,67 72 619 669 LM Ericsson B 6,31 52 862 92 Handelsbanken A 5,24 43 886 997 Swedbank A 4,88 4 829 988 SEB A 4,52 37 858 757 Volvo B 4,33 36 212 49 Svenska Cellulosa B 3,72 31 145 667 Assa Abloy AB 3,6 3 162 129 Atlas Copco B 3,19 26 68 412 25 Branschfördelning 2 15 1 Utilities % Telecommunications 3% Technology 6% Industrials 28% ALMs/Cash 1% Basic Materials 3% Consumer Goods 11% Consumer Services 12% 5-5 januari februari mars april maj juni juli augusti september Health Care 5% Financials 3% Portfölj OMX Stockholm Cap GI med kyrkans etiska placeringsregler
16 17 Aktiekonsortiet Sverige Aktiv förvaltning av svenska aktier. Konsortiets jämförelseindex utgörs av det vanligaste indexet på börsen som innehåller närmare 3 bolag. Förmögenhet Totalt Nyckeltal (jämförelseindex) Standardavvikelse (%)* Sharpekvot* Informationskvot* Informationskvot 12-månaderstal Tracking error (%)* Tracking error 12-månaderstal (%) 13,93 (12,94),58 (,74) -,84-2,56 1,77,64 Förmögenhet 215-9-3 (tkr) Förmögenhet föregående månad (tkr) Förmögenhet 214-12-31 (tkr) Andelar 215-9-3 (antal) Andelsvärde inkl. utdelning Andelsvärde exkl. utdelning 3 726 884 3 916 18 3 671 84 58 84 6 425 6 193 *Nyckeltalen är beräknade utifrån månadsavkastningar som rullande 5-årstal. Största enskilda innehav Andel (%) Marknadsvärde (kr) Avkastning (jämförelseindex) 1 mån (%) 3 mån (%) Sedan årets start (%) Avkastning januari - september (%) -4,94 (4,55) -6,95 (-6,3) 2,2 (3,4) Hennes & Mauritz B 8,68 321 592 12 Nordea Bank 7,38 273 431 558 LM Ericsson B 5,35 198 72 48 Investor B 4,61 17 755 596 Handelsbanken A 4,47 165 642 45 TeliaSonera 4,45 165 23 948 Swedbank A 4,1 151 965 612 SEB A 3,84 142 124 22 Volvo B 3,67 136 34 311 Svenska Cellulosa B 2,93 18 593 787 25 Branschfördelning 2 15 1 Utilities % Telecommunications 7% Technology 5% Oil & Gas 1% ALMs/Cash 1% Basic Materials 3% Consumer Goods 9% Consumer Services 11% 5-5 januari februari mars april maj juni juli augusti september Portfölj OMX Stockholm Cap GI, justerat för etisk granskning Industrials 26% Health Care 4% Financials 34%
18 19 Aktieindexkonsortiet Sverige Passiv förvaltning av de 3 mest omsatta aktierna i en portfölj som helt följer börsens svängningar. Förmögenhet Förmögenhet 215-9-3 (tkr) Förmögenhet föregående månad (tkr) Förmögenhet 214-12-31 (tkr) Andelar 215-9-3 (antal) Andelsvärde inkl. utdelning Andelsvärde exkl. utdelning Totalt 1 671 21 1 767 84 1 66 5 1 81 653 155 149 Nyckeltal (jämförelseindex) Standardavvikelse (%)* Sharpekvot* Tracking error (%)* Tracking error 12-månaderstal (%) *Nyckeltalen är beräknade utifrån månadsavkastningar som rullande 5-årstal. 13,79 (13,68),55 (,57) -,85 -,58,26,2 Största enskilda innehav Andel (%) Marknadsvärde (kr) Avkastning (jämförelseindex) 1 mån (%) 3 mån (%) Sedan årets start (%) -5,48 (-5,47) -8,39 (-8,37),64 (,65) Nordea Bank 9,3 15 815 122 LM Ericsson B 9, 15 421 972 Hennes & Mauritz B 8,99 15 279 63 Atlas Copco A 6,23 14 18 171 Handelsbanken A 4,51 75 415 91 Swedbank A 4,51 75 288 322 SEB A 4,5 75 248 68 TeliaSonera 4,49 75 48 756 Assa Abloy AB 4,49 75 15 86 Svenska Cellulosa B 4,49 75 5 378 25 Avkastning januari - september (%) Branschfördelning 2 15 1 Telecommunications 6% Technology 9% Oil & Gas 1% ALMs/Cash % Basic Materials 2% Consumer Goods 7% Consumer Services 9% 5-5 januari februari mars april maj juni juli augusti september Portfölj OMX Stockholm 3 Cap GI, justerat för etisk granskning Industrials 32% Financials 29% Health Care 4%
2 21 Aktieindexkonsortiet utland Passiv förvaltning av globala aktier i en portfölj som helt följer världsindex för aktier. Förmögenhet Totalt Nyckeltal (jämförelseindex) Standardavvikelse (%)* Sharpekvot* Informationskvot* Informationskvot 12-månaderstal Tracking error (%)* Tracking error 12-månaderstal (%) 9,66 (9,42) 1,58 (1,6),11 -,6 1,89 1,26 Förmögenhet 215-9-3 (tkr) Förmögenhet föregående månad (tkr) Förmögenhet 214-12-31 (tkr) Andelar 215-9-3 (antal) Andelsvärde inkl. utdelning Andelsvärde exkl. utdelning 2 1 64 2 19 634 2 238 328 34 121 6 69 6 364 *Nyckeltalen är beräknade utifrån månadsavkastningar som rullande 5-årstal. Innehav Andel (%) Marknadsvärde (kr) Handelsbanken Global Index Etisk Utd 1,% 2 6 98 264 Avkastning (jämförelseindex) 1 mån (%) 3 mån (%) Sedan årets start (%) -4,72 (-4,57) -8,31 (-8,56) -,14 (-,39) Geografisk fördelning Avkastning januari - september (%) 2 15 1 USA 52,62% Japan 8,26% Storbritannien 5,63% Schweiz 3,8% Tyskland 3,49% Frankrike 3,24% Kanada 3,16% Kina 2,62% Australien 2,15% Övrigt 15,3% 5-5 januari februari mars april maj juni juli augusti september Portfölj MSCI World Net (all countries)
22 Definitioner Alla nyckeltal är baserade på månadsdata för perioden. Avkastning & avkastning, jämförelseindex Portföljens respektive jämförelseindexets avkastning beräknas utifrån daglig data. Duration Ett sätt att mäta en obligations eller en portföljs genomsnittliga räntebindningstid. Duration är också ett vanligt riskmått för en obligation eller en portfölj. Duration är det mest använda måttet avseende ränterisk och anger vad som händer när alla marknadsräntor förändras lika mycket. Informationskvot Informationskvoten är ett mått på förvaltarens skicklighet i förhållande till risken. Ju högre kvot, desto bättre avkastning har konsortiet givit. Mäts som överavkastning i förhållande till Tracking error. Sharpekvot & sharpekvot, jämförelseindex Är ett mått på riskjusterad avkastning och anger en portföljs (portföljens respektive jämförelseindexets) meravkastning i relation till standardavvikelsen. Den beräknas som kvoten av portföljens meravkastning över riskfri ränta och portföljens standardavvikelse. Standardavvikelse & standardavvikelse, jämförelseindex Visar hur mycket portföljens värde respektive jämförelseindexets värde har svängt kring dess medelvärde. Ju högre standardavvikelse desto högre risk. Tracking error Beskriver hur portföljens utveckling i förhållande till index har varierat historiskt. Måttet beräknas som standardavvikelsen för övereller underavkastningen mot jämförelseindex. Ju högre värde desto högre risk i förhållande till jämförelseindex.
Box 2218, 13 15 Stockholm Besök Birger Jarlsgatan 16 Telefon 8 7 8 Fax 8 2 49 69 www.kammarkollegiet.se